HÖGSKOLAN I GÄVLE
UTBILDNINGSPLAN
GRUNDNIVÅ
GEOMATIKPROGRAMMET
Programkod: TGGEY
Inriktningskod högskoleingenjör: HÖIN
Inriktningskod kandidatprogram: KAND
Inriktningskod högskoletekniker: HÖTE
Inriktningskod lantmätare/tekn.kand.: LANT
Fastställd av NT-nämnden 2007-01-30
Utbildningsplan
Geomatikprogrammet, 180 hp
(Study Programme in Geomatics, 180 ECTS)
Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2007
eller senare.
GEOMATIKPROGRAMMET
vid Högskolan i Gävle
1 Övergripande uppläggning
Geomatikprogrammet kombinerar kurser till examina som man av erfarenhet vet att
arbetsmarknaden är intresserad av. De olika inriktningarna leder till högskoleexamen
120 högskolepoäng, högskoleingenjörsexamen 180 högskolepoäng, filosofie
kandidatexamen 180 högskolepoäng och teknologie kandidatexamen 180
högskolepoäng.
Geomatikprogrammet har ett för samtliga inriktningar gemensamt första år och en
uttalad struktur där graden av projektbaserad inlärning efterhand ökar. Från mer
faktabaserade kunskaper till rena projekt och det avslutande examensarbetet.
Studiegången mot teknologie kandidatexamen, inriktning Lantmäteri, har bunden
studiegång anpassad till fortsatta studier på KTH i Stockholm.
2 Mål
2.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 §,
och examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen, bilaga 2
2.1.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 §
Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som
eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan
eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det
gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
– följa kunskapsutvecklingen, och
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området
2
2.1.2 Examensbeskrivningar enligt Högskoleförordningen, bilaga 2
2.1.2.1 Högskoleexamen
Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För högskoleexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga
grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området
Färdighet och förmåga
För högskoleexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för
att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för
utbildningen,
– visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika
grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa
uppgifter inom det område som utbildningen avser
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleexamen skall studenten
– visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar
inom huvudområdet för utbildningen
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer, (SFS 2002:1107)
3
2.1.2.2 Kandidatexamen
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer,
varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det
huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
Mål
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom
området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information
i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar
och situationer,
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att
genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som
utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar
med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter,
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar
för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin
kompetens
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom
huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
4
2.1.2.3 Högskoleingenjörsexamen
Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 180 högskolepoäng.
Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga
som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess
beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
och
– visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap
i matematik och naturvetenskap
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera,
formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika
tekniska lösningar,
– visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter
inom givna ramar,
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att
modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i
relevant information,
– visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system
med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål
för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning,
och
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika grupper
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
– visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
– visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska
aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande
utveckla sin kompetens
5
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna
ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
2.2 Särskilda mål för programmet
2.2.1 Särskilda mål för programmet avseende högskoleexamen
Utbildningens mål är att utveckla kunskap om och erfarenhetsgrundad kompetens av
att samla in, hantera och presentera landskapsinformation med hjälp av avancerad
datateknik, samt ge spetskompetens inom något av områdena: kart- och
mätningsteknik, byggmätning, industri- och specialmätning, Geografisk
informationsteknik, geografi eller samhällsplanering.
Kunskaper och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten ha förståelse för och kunskaper i:
- geodesi, fotogrammetri, kartografi och samhällsplanering
- GIT (Geografisk informationsteknik), vetenskap som bl.a. behandlar
framställning av kartor och annan geografisk information.
- kunskaper att använda moderna instrument och programvaror inom
huvudområdet geomatik
Färdighet och förmåga
Genom utbildningen skall studenten ha utvecklat färdigheter och förmågor att:
- använda modern geografisk informationsteknik
- förstå samhällets behov av geografisk infrastruktur
- använda och värdera olika arbetsmetoder
- presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter utbildningen:
- visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar av arbetsmetoder
- ha kunskap och insikt om etiska värderingar och frågeställningar inom
huvudområdet
2.2.2 Särskilda mål för programmet avseende kandidatexamen
Utbildningens mål är att utveckla kunskap om och erfarenhetsgrundad kompetens av
att samla in, hantera och presentera landskapsinformation med hjälp av avancerad
datateknik, samt ge spetskompetens inom något av områdena: kart- och
mätningsteknik, byggmätning, industri- och specialmätning, Geografisk
informationsteknik, geografi eller samhällsplanering.
Kunskaper och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten ha förståelse för och kunskaper i:
6
- geodesi, fotogrammetri, kartografi och samhällsplanering
- GIT (Geografisk informationsteknik), vetenskap som bl.a. behandlar
framställning av kartor och annan geografisk information.
- att använda moderna instrument och programvaror inom huvudområdet geomatik
- att arbeta i och genomföra projekt
Färdighet och förmåga
Genom utbildningen skall studenten ha utvecklat färdigheter och förmågor att:
- använda modern geografisk informationsteknik
- förstå samhällets behov av geografisk infrastruktur
- använda och värdera olika arbetsmetoder
- visa förmåga att arbeta i ett projekts olika roller inklusive projektledning
- presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter utbildningen:
- visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar av arbetsmetoder
- ha kunskap och insikt om etiska värderingar och frågeställningar inom
huvudområdet
2.2.3 Särskilda mål för programmet avseende högskoleingenjörsexamen
Utbildningens mål är att utveckla kunskap om och erfarenhetsgrundad kompetens av
att samla in, hantera och presentera landskapsinformation med hjälp av avancerad
datateknik, samt ge spetskompetens inom något av områdena: kart- och
mätningsteknik, byggmätning, industri- och specialmätning, Geografisk
informationsteknik, geografi eller samhällsplanering.
Kunskaper och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten ha förståelse för och kunskaper i:
- geodesi, fotogrammetri, kartografi och samhällsplanering
- GIT (Geografisk informationsteknik), vetenskap som bl.a. behandlar
framställning av kartor och annan geografisk information.
- kunskaper att använda moderna instrument och programvaror inom
huvudområdet geomatik
- att arbeta i och genomföra projekt
Färdighet och förmåga
Genom utbildningen skall studenten ha utvecklat färdigheter och förmågor att:
- använda modern geografisk informationsteknik
- förstå samhällets behov av geografisk infrastruktur
- använda och värdera olika arbetsmetoder
- presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form
- visa förmåga att arbeta i ett projekts olika roller inklusive projektledning
- presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter utbildningen:
7
- visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar av arbetsmetoder
- ha kunskap och insikt om etiska värderingar och frågeställningar inom
huvudområdet
3 Beskrivning av programmet
3.1 Huvudområden
Programmet innefattar tre huvudområden:
- Geomatik är ett internationellt accepterat samlingsnamn för enskilda akademiska
discipliner som har att göra med geografisk information. Dessa omfattar:
fotogrammetri, geodesi, mätningsteknik, kartografi, geografisk
informationsteknik (GIT) samt fjärranalys. Inom Geografisk informationsteknik
har GIS (geografiska informationssystem) som kraftfullt redskap en central roll.
Kurser i dessa discipliner är ibland identiska med kurser i t.ex. geografi och
samhällsplanering.
- Geografi ger insikter i och helhetsbilder av jorden som människans livsrum och
hur människan disponerar jordytan. Ämnet delas oftast in i naturgeografi och
kulturgeografi. Naturgeografin beskriver och förklarar landskapsmiljön och dess
förändringar genom naturliga processer och människans påverkan.
Naturgeografin är samtidigt en del av geovetenskap. Geovetenskap ger en
helhetsbild av planeten jorden, dess berggrund och jordarter, sambandet mellan
dessa och hur de samverkar med vatten och klimat, vilket är en förutsättning för
förståelse för bl.a. utbredning av landformer och vegatatioenstyper.
Kulturgeografin studerar utbredning av och sambanden mellan fenomen på
jordytan som kan relateras till människan och hennes verksamheter.
- Samhällsplanering, i programmet speciellt den fysiska planeringen, handlar om
den fysiska miljön. Sambanden med ekologi och miljöfrågor är betydelsefulla.
Miljökonsekvenser och konsekvensbeskrivningar i övrigt används i allt större
utsträckning. Kulturmiljöer, historisk utveckling, GIS och lagstiftning är också
viktiga delar i modern planering.
3.2 Undervisning och examination
3.2.1 Undervisning.
Det pedagogiska synsättet bygger på att allt lärande är en aktiv dynamisk process som
sker i samverkan mellan lärare och studenter. All undervisning och handledning ska
utgå från att studenten tar eget ansvar för studierna och för aktivt kunskapssökande.
Lärandet innebär att de teoretiska och praktiska kunskapsmomenten som kurserna
innehåller ska integreras till användbara kunskaper och färdigheter hos varje individ.
På så sätt ges studenten möjlighet till personlig utveckling som är av stort värde för
den kommande yrkesfunktionen och ett livslångt lärande. Studenten ska också
tillägna sig beredskap för förändringar och förmåga att ompröva sina kunskaper för
att aktivt kunna medverka i utveckling och utvärdering av professionens
kompetensområde. Olika undervisnings- och arbetsformer ska träna studenten i ett
aktivt sökande efter kunskap, kritiskt tänkande och reflektion, träning i att uttrycka
sig i tal och skrift samt i att kunna använda sig av vetenskaplig litteratur.
Undervisningen kan från årskurs två bedrivas delvis på engelska och engelsk
kurslitteratur kan förekomma.
8
Progressionen inom utbildningen erhålls genom en succesiv fördjupning inom det
valda teknikområdet både genom ämnesfördjupning och utveckling av det
vetenskapliga förhållningssättet och genom en bättre kompetens i relation till
ingenjörsyrket genom projektkurserna, de ingenjörsstödjande kurserna och det
avslutande examensarbetet.
3.2.2 Examination
Inom programmets kurser tillämpas varierande examinationsformer. Formerna
anpassas till de olika kursernas krav på examinationsformer. Både skriftliga och
muntliga prov förekommer, enskilt och i grupp. Provens utformning, omfattning och
varaktighet, anpassas till de förväntade studieresultat som anges i respektive kurs.
Examinationen skall också ställas i relation till arbetslivets krav på visade kunskaper
och färdigheter.
3.3 Arbetsplatsförlagda delar av undervisningen/praktik
Praktik vid arbetsplatser som ger en inblick i och förberedelse för kommande
arbetsliv rekommenderas. Praktiken syftar främst till att ge en inblick i
arbetsförhållanden i icke ledande befattning. Praktikintyg som ger en klar upplysning
om arbetets art och varaktighet inlämnas till programansvarig för godkännande.
Godkänd praktik upptas i examensbeviset.
3.4 Studentinflytande
För programmet finns det ett programråd vilket består av företrädare för yrkeslivet,
lärare samt studenter. Programrådet är rådgivande och programansvarig är
ordförande. Gefle Studentkår utser studentrepresentanter. Förutom programrådet har
studenter möjligheter att deltaga i högskolans verksamhet genom representantskap i
de olika nämnder och styrelser, där det enligt förordningar skall finnas
studentrepresentanter.
3.5 Internationalisering
Inom geomatikområdet finns möjligheter till internationellt utbyte både för studenter
och för lärare. Högskolan i Gävle (HiG) har för närvarande utbyte inom geomatik
med Curtin University och University of Southern Queensland i Australien,
Università degli Studi di Cagliari i Italien, Thompson Rivers University i Kanada,
Universidad de Extremadura och Universidad Politécnica de Valencia i Spanien samt
Fachhochschule in Mainz och Fachhochschule in München i Tyskland. Både kurser
och examensarbeten är aktuella att studera utomlands. På samma sätt kan HiG ta
emot utbytesstudenter från nämnda lärosäten.
När det finns utbytesstudenter, eller icke svensktalande föreläsare, ges kurserna i
programmet på engelska. Kurslitteratur är oftast på engelska. Bedömning av och
tillgodoräknanden av kurser som studerats utomlands görs av ämnesföreträdaren i
geomatik vid Institutionen för teknik och byggd miljö vid HiG.
3.6 Teknik och samhälle
En viktig utgångspunkt för utbildningen är att en student inom geomatikutbildningen
måste kunna se på ny teknik ur ett samhälleligt perspektiv. Studenten behöver
kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med
hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende
sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi. Efter utbildningen ska
studenten kunna väga in humanvetenskapliga och miljömässiga krav vid
9
problemlösning och produktutveckling, och ha förutsättningar att verka för en
miljöanpassad teknik. Arbetsformer som tränar dessa förmågor är därför viktiga
inslag i utbildningen.
4 Kurser inom programmet
Till kurserna inom programmet har studenterna platsgaranti. Anmälan till kurser
kommande termin skall göras. Ändring i kursföljden kan göras i samråd med i
programmet aktiva studenter. Ändring av i programmet ingående kurser beslutas av
utbildnings- och forskningsnämnd. Ändring av period då kurs ges beslutas på
institutionsnivå. Alternativt kursval kan göras i samråd med programansvarig under
förutsättning att målen för programmet uppfylls.
Period
1:1
1:1
1:2
1:2
1:3
1:3
1:4
1:4
4.1 Studiegångar för Geomatikprogrammet. Årskurs 1 är gemensam för samtliga
inriktningar.
Kurskod Kursnamn
HögskoleNivå Huvudområde
poäng
Introduktion till studier på
7,5
G
Geomatik
Geomatikprogrammet
Samhällsplanering 7,5
G
Samhällsplanering
introduktion
(SP)
Kartografi 1
7,5
G
Geomatik
Grundläggande
7,5
G
Geomatik/SP
fastighetsbildningsrätt
Fotogrammetri och
7,5
G
Geomatik
bildbehandling
Geografisk informationsteknik
7,5
G
Geomatik
I, GIT I
Grundläggande mätningsteknik
7,5
G
Geomatik
Programmering med Visual
7,5
G
Datavetenskap
Basic.NET alt.
Geovetenskap*
7,5
G
Geografi
4.1.1 Geomatikprogrammet, inriktning högskoleexamen
Period
2:1
2:2
2:2
2:3
2:3
2:4
Årskurs 2.
Kurskod Kursnamn
Geodetiska fältövningar alt.
Kartografi II alt.
GIS raster/vektor alt.
Samhällsplanering –
översiktsplanering
GIS applikationsutveckling
Samhällsplanering –
detaljplanering
Byggmätning alt.
Samhällsplanering –
genomförande alt.
Fastighetsbildningsrätt II
GIT – projekt alt.
Kulturgeografi
Geodetiska mätinstrument alt.
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
Huvudområde
G
G
G
G
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
7,5
G
G
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
7,5
G
G
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
G
Geomatik/SP
Geomatik
Geografi
Geomatik
10
GIS databaser
Examensarbete
2:4
7,5
7,5
G
G
Geomatik
Geomatik
* Studenter som följer studiegången mot högskolexamen kan byta ut kursen Programmering med
Visual Basic .NET mot Geovetenskap.
4.1.2 Geomatikprogrammet, inriktning filosofie kandidatexamen
Årskurs 2.
Period
Kurskod
Kursnamn
Geodetiska fältövningar alt.
Kartografi II alt.
GIS raster/vektor alt.
Samhällsplanering –
översiktsplanering
Fjärranalys alt.
Samhällsplanering –
detaljplanering
GIS applikationsutveckling
Samhällsplanering –
genomförande alt.
Fastighetsbildningsrätt II
Kulturgeografi
Geodetiska mätinstrument
GIS databaser alt.
Geovetenskap
2:1
2:2
2:2
2:3
2:3
2:4
2:4
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
Huvudområde
G
G
G
G
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
7,5
G
G
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
7,5
G
G
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
G
G
Geomatik/SP
Geografi
Geomatik
Geomatik
Geografi
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
G
G
G
G
G
G
G
G
G
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Geografi
Geomatik
Geomatik/SP
Geografi
Geomatik
15
G
Geomatik
Årskurs 3.
Period
3:1
3:2
3:2
3:3
3:3
3:4
Kurskod
Kursnamn
Geodetiska fältövningar alt.
Kartografi II alt.
GIS raster/vektor
Fjärranalys
Naturgeografi
Byggmätning alt.
Fastighetsbildningsrätt II alt.
Kulturgeografi
Vetenskaplig teori och
skrivande för
Geomatikprogrammet
Examensarbete
Huvudområde
11
4.1.3 Geomatikprogrammet, teknologie kandidatexamen inriktning lantmäteri
Årskurs 2.
Period
Kurskod
2:1
2:1-2
2:2
Kursnamn
GIS raster/vektor
Matematik för ingenjörer
Grundkurs i matematisk
statistik
Environmental Geography
Fysik för ingenjörer
Vetenskaplig teori och
skrivande för
Geomatikprogrammet
GIS databaser (TL)
Regionplanering (SP, MFJ)
Programmering med Visual
Basic.NET
2:3
2:3
2:4
2:4
Högskolepoäng
7,5
15
7,5
Nivå
Huvudområde
G
G
G
Geomatik
Matematik
Matematik
7,5
7,5
7,5
G
G
G
Geografi
Fysik
Geomatik
7,5
7,5
7,5
G
G
G
Geomatik
Samhällsplanering
Datavetenskap
Högskolepoäng
7,5
7,5
Nivå
G
G
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
Matematik
Geomatik
Geomatik
Samhällsplanering
Årskurs 3.
Period
3:1
3:1
3:2
Kurskod
Kursnamn
Fastighetsrätt (MFJ)
Samhällsplanering –
översiktsplanering (MFJ, SP)
Matematik för ingenjörer forts.
Fjärranalys (TL)
Geodetisk felteori (TL)
3:3
3:4
Samhällsplanering –
detaljplanering (MFJ, SP)
Samhällsekonomi och
räntebildning (MFJ)
Fastighetsbildningsrätt II (MFJ)
Samhällsplanering –
genomförande (MFJ, SP)
Algoritmer och datastrukturer
(TL)
Samhällsekonomi och
räntebildning (SP, TL)
Examensarbete
Huvudområde
G
7,5
Nationalekonomi
7,5
7,5
G
G
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
G
Datavetenskap
7,5
G
Nationalekonomi
15
G
Geomatik
Studenter som följer teknologie kandidatstudiegången skall läsa Geovetenskap i årskurs 1.
TL = tekniskt lantmäteri
SP = samhällsplanering
MFJ = mark- och fastighetsjuridik
12
4.1.4 Geomatikprogrammet, inriktning högskoleingenjörsexamen
Årskurs 2.
Period
Kurskod
Kursnamn
Geodetiska fältövningar alt.
Kartografi II alt.
GIS raster/vektor alt.
Samhällsplanering –
översiktsplanering
Matematik för ingenjörer
GIS applikationsutveckling alt.
Geodetisk felteori alt.
Digital fotogrammetri alt.
Samhällsplanering –
detaljplanering
Vetenskaplig teori och
skrivande för
Geomatikprogrammet alt.
Samhällsplanering –
genomförande alt.
Fastighetsbildningsrätt II
GIT – projekt alt.
Kulturgeografi
Geodetiska mätinstrument alt.
2:1
2:1-2
2:2
2:3
2:3
2:4
Geovetenskap
2:4
GIS databaser
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
Huvudområde
G
G
G
G
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Samhällsplanering
15
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
G
G
Matematik
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Samhällsplanering
7,5
G
Geomatik
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
G
G
G
G
G
Samhällsplanering
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Geografi
Geomatik
Geomatik
Geomatik
Geomatik/SP
Geomatik
7,5
15
G
G
Geografi
Geomatik
Geomatik/SP
Geomatik
Geografi
Geomatik
Geografi
Geomatik
Årskurs 3.
Period
3:1
3:2
3:3
3:4
Kurskod
Kursnamn
Geodetiska fältövningar alt.
Kartografi II alt.
GIS raster/vektor
Geodetisk felteori alt.
Naturgeografi alt.
Digital fotogrammetri alt.
GIS applikationsutveckling
Byggmätning – utomhus* alt.
Fastighetsbildningsrätt II alt.
Vetenskaplig teori och
skrivande för
Geomatikprogrammet alt.
Kulturgeografi
Examensarbete
Huvudområde
13
* Kurserna Byggmätning – utomhus och Industri- och specialmätning ges vartannat år.
Studenter som följer ingenjörsstudiegången skall läsa kursen Programmering med Visual Basic.NET
under årskurs 1.
5 Behörighet
Behörig att antas till Geomatikprogrammet är den som både uppfyller villkor för
grundläggande behörighet för högskolestudier som anges i högskoleförordningen och
uppfyller följande särskilda behörighet:
Ingång
Högskoletekniker
Filosofie kandidat
Högskoleingenjör
Teknologie kandidat
Ämne
Matematik
Ma B
Ma C
Ma D
Ma D
Fysik Kemi Samhällskunskap
Sh A
Fy B
Fy B
Ke A
Ke A
Betyget i vart och ett av ovanstående ämnen skall vara lägst Godkänd.
6 Betyg
Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.
7 Examensbestämmelser
7.1 Examensbenämning
Högskoleexamen, 120 högskolepoäng.
University Diploma, 120 credits.
Filosofie kandidatexamen, 180 högskolepoäng.
Degree of Bachelor of Science, 180 credits.
Teknologie kandidatexamen, 180 högskolepoäng.
Degree of Bachelor of Science, 180 credits.
Högskoleingenjörsexamen, 180 högskolepoäng.
Bachelor of Science in Geomatics and Engineering, 180 credits.
7.2 Examenskriterier
För att erhålla högskoleexamen i något av huvudområdena Geomatik,
Samhällsplanering eller Geografi skall kurserna inom studiegången eller motsvarande
fullgöras.
För högskoleexamen inriktning lantmäteritekniker gäller att ett examensarbete om 7,5
högskolepoäng i huvudområdet Geomatik skall ingå.
14
För filosofie kandidatexamen i geografi gäller att kurserna inom studiegången eller
motsvarande skall fullgöras samt att:
•
kurser inom både natur- och kulturgeografi (minst 15 hp vardera) samt kursen
Vetenskaplig teori och skrivande för Geomatikprogrammet 7,5 hp skall ingå
För filosofie kandidatexamen i geomatik och samhällsplanering gäller att kurserna
inom studiegången eller motsvarande skall fullgöras samt att:
•
kursen Vetenskaplig teori och skrivande för Geomatikprogrammet 7,5 hp
skall ingå
För högskoleingenjörsexamen i geomatik eller samhällsplanering gäller att kurserna
inom studiegången eller motsvarande skall fullgöras samt att:
•
kursen Vetenskaplig teori och skrivande för Geomatikprogrammet 7,5 hp
skall ingå
För teknologie kandidatexamen, inriktning lantmäteri, är utbildningen mer styrd. Här
gäller att kurserna angivna i studiegången skall fullgöras samt att:
•
kursen Vetenskaplig teori och skrivande för Geomatikprogrammet 7,5 hp
skall ingå
För att uppfylla examensfordringarna för teknologie kandidatexamen behöver
studenter som följer Geomatikprogrammet komplettera med bl.a. studier i matematik.
Individuell studieplan kan upprättas av programansvarig.
7.3 Examensbevis
Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis.
Varje examensbevis ska följas av en examensbilaga som beskriver utbildningen och
dess plats i utbildningssystemet (Högskoleförordningen 6 kap 15 §). Bilagan kallas
Diploma Supplement. Diploma Supplement ska underlätta erkännande och
tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands
men också i Sverige.
8 Övriga föreskrifter
Övergångsbestämmelser.
Studenter antagna till Geomatikprogrammets tidigare år följer då gällande
utbildningsplaner.
För studenter antagna till senare del av program samt för studenter som haft
studieuppehåll upprättas särskild studieplan av programansvarig i samråd med
studievägledare.
15
