SAMMANFATTNING SEMINARIUM
KRISBEREDSKAP - FÖR SOCIAL
HÅLLBARHET
Datum
2015-06-10
Enheten för samhällsskydd och beredskap
Annette Wallgren
Krisberedskap – för social hållbarhet
Ett socialt hållbart samhälle tillgodoser medborgarnas grundläggande behov,
rättigheter och utveckling. Genom goda livsvillkor skapas tillit, trygghet och
stolthet för det egna bostadsområdet och för samhället i övrigt. Ett samhälle där
det finns stora skillnader i människors livsvillkor kan medföra risk för social oro.
Det är genom en samhällsanalys av risker som krisberedskapen tar sig an frågor
av social karaktär, för att förebygga hot mot det skyddsvärda. Hur kan
krisberedskap verka för ett socialt hållbart samhälle? Hur kan vi förstå sociala
risker som hotar det skyddsvärda? På vilket sätt kan ökad samverkan mellan
aktörer verka förebyggande?
Inom just detta område sker nu en utveckling, både regionalt och lokalt, vilket
presenterades under dagen. Länsstyrelserna i Stockholms, Skånes och Västra
Götalands län bedriver ett gemensamt projekt som syftar till att hitta former för att
på regional nivå kunna identifiera och analysera sociala risker. Denna nya metod
har även utvecklats på lokal nivå, hos tre av länets kommuner, Nacka, Botkyrka
och Sollentuna.
Ella Kilim, försvardirektör Länsstyrelsen Stockholm inledde dagen med att betona
att risk- och sårbarhetsanalyser erbjuder en plattform, både på lokal och regional
nivå för krisberedskapen att arbeta för social hållbarhet. Hon tydliggjorde vidare
att vi har ett uppdrag att verka förebyggande och inte bara i en hanterandefas.
Dagen innehöll fyra olika block. Först ut var att lyssna till vilka
samverkansformer vi har lokalt och regionalt för att hantera social oro. Staffan
Gröndahl från Samverkan Stockholmregionen beskrev vilka strukturer som finns
på regional nivå och gav exempel på samverkan mellan aktörer under oroligheter
som uppstod föregående helg i en av länets kommuner. Södertälje beskrev hur
samverkan mellan polis, räddningstjänst och kommun har blivit en naturlig del av
veckoavstämningar och preventionsarbete. En bakgrund till en lyckad samverkan
har varit chefsrådets tydliga inriktning på att samverkan ska ske. Sara Clevensjö
Lind beskrev de strukturer som finns inom Stockholms stad och den samverkan
som utvecklats inom stadsdelarna kring polisens metodhandbok. På central nivå i
staden har den tidigare VG-modellen används och anpassats efter Stockholms
behov av analys sociala risker.
Därefter i block två fick åhörarna ta del av forskning kring social hållbarhet för
att introducera området och det förebyggande perspektiv som krisberedskapen kan
verka inom. Ann Legeby beskrev hur olika strukturer i rummet påverkar
människors livsvillkor och konsekvenserna av det stundstals mindre synliga
samhället. Vad når du runt hörnet i dina kvarter? Utbyte mellan människor, närhet
till arbete och samhällsservice är viktiga faktorer för goda livsvillkor.
Postadress
Besöksadress
Telefon
E-post/webbplats
Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Hantverkargatan 29
010-223 10 00
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Fax
010-223 11 10
1 (2)
SAMMANFATTNING SEMINARIUM
KRISBEREDSKAP - FÖR SOCIAL
HÅLLBARHET
Datum
Enheten för samhällsskydd och beredskap
Annette Wallgren
2015-06-10
Manne Gerell pratade om att livsvillkor kring ekonomiska förutsättningar
(fattigdom, etc.) är kopplat till otrygghet, social oro och brottslighet. Socialt
kapital kan däremot verka som en skyddsbarriär för konsekvenser av fattigdom.
Från Lars Trägårdhs presentation blev det tydligt att Sverige kan stå inför en
tillitskris i framtiden, då nästa generation tar efter en uppfattning om att tilliten är
låg. Hans forskning visar också att svag ställning på arbetsmarknaden samvarierar
med lägre tillit.
Som en brygga mellan krisberedskap och social hållbarhet fortsatte programmet
till block tre; det nya ramverk på regional och lokal nivå som kopplar RSA (risk –
och sårbarhetsanalys) till social hållbarhet. Annette Wallgren från Länsstyresen
Stockholm beskrev samarbetet mellan storstadslänen, Stockholm, Skåne och
Västra Götaland som utvecklar den tidigare VG-modellen. Det nu rådande
arbetssättet innebär att försöka se i vilken mån de ”livsvillkor” som samhället
erbjuder påverkar människors möjligheter till att känna tillit och framtidstro. Detta
skulle då leda till att oro och misstro i viss mån kan undvikas och i slutändan
därmed också minska riskerna för social oro. De tre pilotkommunerna kopplade
till Länsstyrelsen Stockholms projekt beskrev deras erfarenheter av workshops
och på vilket sätt detta ramverk, och metoden ”fyrfältaren”, har bidragit till en
process av gemensamt strategiskt förebyggande perspektiv mellan kommun,
räddningstjänst och polis. Ett ramverk för krisberedskap, genom RSA, att verka
för social hållbarhet.
Avslutningsvis i sista blocket diskuterades utmaningar och möjligheter kring
samverkan och implementering. Charlotta Gustafsson från Brå förtydligade att
samverkan i sig inte är målet, aktörer måste samlas kring en gemensam
problembild och förtydliga vad samverkan förväntas lösa.
Under paneldiskussionen på eftermiddagen deltog Marcus Qvennerstedt,
Botkyrka kommun, Anders Edstam, Södertörns Brandförsvarsförbund, Erik
Åkerlund, Polisen Södertälje, Sara Clevensjö Lind, Stockholms stad, Staffan
Gröndahl, Samverkan Stockholmsregionen, Manne Gerell, Malmö Högskola. Där
berördes frågor som utmaningar med samverkan och implementering.
Sammanfattningsvis kan man säga att RSA är ett bra verktyg att samla flera
aktörer inom ett geografiskt område. Det är viktigt att skapa en samlad
lägesbild/problembild och förståelse för de olika verksamheterna. Det är lätt att
man i samverkan börjar med åtgärderna för att sedan skapa en problembild. Idag
är det enklare att samverka över ”stuprören” men viktigt att hålla egna uppdrag
och ansvar separat. För att nå kontinuitet ska åtgärder som tas fram vara
genomförbara och konkreta.
Vendela Dobson från MSB beskrev myndighetens roll och de rapporter som de
tagit fram för kunskapshöjande på området sociala risker. Hon välkomnade även
att söka forskningsmedel för att stärka förståelse för kriser av social karaktär.
2 (2)
