Krisberedskap för teknisk infrastruktur
–regionala och kommunala strategier för samverkan och implementering
Ett nybildat krishanteringsråd i Östergötland – ett forskningsproblem
- ”En effektiv krishantering förutsätter förebyggande arbete”, säger landshövdingen i Östergötland
Björn Eriksson och motiverar det nystartade krishanteringsrådet, som består av representanter för
bland annat polismyndigheten, lanstinget, försvaret, intresseorganisationer och kommunerna i länet.
Länsstyrelsen ansvarar för rådet och deras avsikt är att kartlägga regionens hotbilder för att kunna
genomföra realistiska övningar gemensamt med länets aktörer för att därigenom skapa beredskap.
Det formella rådet baseras på informella nätverk. Försvarsdirektör Eva Kihlkrans, som ingår i rådet,
hoppas att det kommer att göra länet bättre rustat att möta kriser och förebygga svåra händelser.1
Ett av de områden som krishanteringsrådet särskilt uppmärksammar är teknisk infrastruktur. El-,
tele- och IT-systemen blir allt viktigare i samhället och kriser i dessa system slår ofrånkomligen mot
de flesta verksamheter i samhället. Dessa stora tekniska system är styrande för många verksamheter,
som därför är beroende av dess funktioner. Samverkan mellan olika offentliga och privata aktörer
kring beslut och implementering av sådana system och dess krisberedskap står i fokus för det
föreslagna forskningsprojektet. Den lokala och regionala politiken kring krisberedskap visar hur
nyare politikområden griper tvärs igenom etablerade och i många fall institutionaliserade verksamheter. Krisberedskapens sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter bryter mot sektorspolitiken.
Vår forskning om IT och energi har fokuserat kommunala beslutsprocesser, samverkan mellan
aktörer samt hur implementering skett av beslut och mål.2 Stora tekniska system har en avgörande
betydelse för samhällets mest grundläggande funktioner och för medborgarnas säkerhet. Dessa
system är komplexa system med svåröverskådliga beroendeförhållanden mellan systemens delar,
både tekniska och sociala. Säkerhetsåtgärder och krisberedskap som genomförs inom den tekniska
infrastrukturen är samtidigt beroende av de organisatoriska och ekonomiska delarnas stöd. De
beroendeförhållanden som finns mellan delar av den tekniska infrastrukturen anses inte beaktas i
tillräcklig grad3 och systemens sociala dimensioner integreras sällan i analysen av krisberedskap.4
Den bristande integreringen är ett potentiellt samhällsproblem som bryter sektorsgränser. Därför är
möjligheterna till samordningsvinster stora och kommunernas delaktighet viktig eftersom de har
kompetens och ansvar för områden som miljö, energi, och IT.5 Krisberedskapsrådet syftar till ökad
kommunikation, samordning och integration för att undvika sektorsindelning och därigenom
stimulera ny kunskap och utveckling av nya idéer. Det är särskilt viktigt mellan olika myndigheter
och i kommunerna där gränser mellan olika sektorer konsoliderats. Sektorsgränserna gör det svårt
för organisationernas olika professioner att kommunicera och samverka. Detta förstärks även av
olika problembilder, mål och kulturer i verksamheterna.6 Sektorsövergripande besluts- och
implementeringsprocesser som integrerar privata och offentliga aktörer samlas i analysbegreppet
’governance’, vilket alltmer präglar modern statsvetenskaplig forskning.
Utvecklingen av strategier för regional och kommunal krisberedskap sker lokalt och organiseras av
de aktörer som verkar där. Förutsättningar är dock olika på olika platser när det gäller IT- och
energiinfrastrukturen. Därför är även den geografiska dimensionen en viktig analysaspekt, för att ge
regioner och kommuner verktyg och vägledning för hur samverkans- och implementeringsprocesser kring krisberedskap kan stödjas.
1
Östgötacorrespondenten 050119, 050120.
Wihlborg, E (2000) En lösning som söker problem. Hur och varför lokala IT-policyer utvecklas i landsbygdskommuner.
Palm, J (2004) Makten över energin – policyprocesser i två kommuner 1977-2001; Alm M (avser att disputera i
september -05, Linköpings universitet) prel. titel: Nationell makt och lokal motmakt.
3 SOU 2001:41, Säkerhet i en ny tid, Betänkande av Sårbarhets- och säkerhetsutredningen, Stockholm: Fritzes, s 183
4 På en generell nivå diskuteras ofta i termer av ett risksamhälle, vilket betonar de inbyggda potentiella kriser som finns i
samhället, se det centrala verket på detta område: Beck, U (1999) World Risk Society. Cambridge University Press.
5 Rydén, B (1991), Energi och Miljö. Möjligheter och hinder vid samordningen av den kommunala miljö- och
energipolitiken, Stockholm: Svenska kommunförbundet; Söderberg, H (1999), Kommunerna och kretsloppet –
avloppssektorns förändring från rening till resurshantering, Linköpings universitet; Lindquist, P (2000) Lokala
energistrategier. Linköpings universitet; Palm, J (2004).
6 Törnkvist, E. K (2004) Bland grynnor och blindskär. Kommunikation, lärande och teknik i samarbetsprojektet
Sjöräddning, , Linköpings universitet.
2
1
Problemställning och syfte
För att på kommunal och regional nivå omsätta mål och visioner om krisberedskap till praktisk
handling krävs det att mångfalden av aktörer samarbetar för att utveckla och integrera strategier.
Privata, ideella och olika offentliga aktörer har olika handlingsutrymmen och intressen. Därför har
de olika förståelser och uppfattningar av vad som utgör en kris och hur denna kris kan/ska hanteras
och krisberedskapen utformas. När aktörer verkar i nätverk, som krisberedningsrådet i
Östergötland, pågår ständigt förhandling om frågor där aktörers makt kommer till uttryck. Därför
är det relevant att analysera strategier för samverkan, beslutsprocesser och implementering.
Forskningsprojektet syftar till en governanceanalys av samverkans- och integrationsstrategier för
krisberedskap kring stora tekniska system i regioner. Därigenom utvecklas förutom vetenskaplig
förståelse även metodverktyg för regionala och lokala aktörer. Forskningsprojektet operationaliseras
genom fyra övergripande frågeställningar:
Om och i så fall hur samlas aktörer och utvecklar gemensamma tolkningar av kriser och
dess hantering genom samverkan och integration om krisberedskap kring energi och IT?
Hur kan aktörers tolkningar av kriser öka förståelsen av deras mål och riktlinjer?
Hur formas nätverk och hur täta är de (grader av integration, inklusion och gemensamma
intressen) i olika regioner?
Vilka resurser är tillgängliga för olika aktörer och hur används dessa i maktrelationer
mellan aktörerna?
Frågorna kommer empiriskt att mötas med djupare fältstudier i en region och kompletterande
sådana för jämförelser i två regioner med annan karaktär. Det kvalitativa empiriska materialet
genereras genom dokumentstudier, intervjuer, deltagande observationer, fokusgrupper och att
presentera scenarier som aktörerna får förhålla sig till för att därigenom tydliggöra förståelser av
kriser och dessas möjliga hantering.
Styrning av stora tekniska system i nätverk
Det engelska begreppet ’governance’ används för att beskriva politiska styrprocesser som integrerar
både privata och offentliga aktörer. Centralt är att aktörers relationer i nätverk och nätverken i sig
kan karaktäriseras på en skala från slutna policygemenskaper till mer öppna sakfrågenätverk.
Policygemenskaper präglas av konsensus mellan få inkluderade medlemmarna som har
gemensamma värderingar i frågan. Maktrelationerna är här klargjorda och det sker ett ömsesidigt
utbyte av resurser. Däremot i de öppnare sakfrågenätverken är konsensus ovanligare. Aktörer rör
sig in och ut på beslutsarenan och olika intressen representeras. Aktörer har frihet att delta i eller
lämna nätverket, eftersom resursfördelningen och maktrelationerna är ojämlika.7 Maktrelationerna
styr hur, med vem och varför aktörerna samverkar och vad de lär sig av samverkan i nätverken.8
Krisberedskap utvecklas i interaktion mellan privata och offentliga aktörer som samverkar i nätverk
och de specifika arenor som skapats – som krisberedskapsrådet i Östergötland. Aktörer har olika
tolkningsutrymmen beroende på aspekter som genus, ålder, etnicitet och andra socialt konstruerade
kategorier.9 Styrning i nätverk reser klassiska frågor om inklusion och representation, eftersom det
blir otydligare vem som representerar och på vilket mandat. I exempelvis regionala partnerskap
framgår det att kvinnor och deras intressen åsidosätts.10 I den här föreslagna studien är därför en
central fråga vilka som betraktas som inkluderade i processerna kring krisberedskap och hur deras
intressen kommer fram. Aktörers olika upplevelser av risker och förtroenden för myndigheter är ett
relativt outforskat fält.11 Den lokala tolkningen och hanteringen av nationella och internationella
mål och riktlinjer för krishantering bör därför analyseras.12 Analysen av arenorna fokuserar
Rhodes, R.A.W. & Marsh, D (1992), ”New directions in the study of policy networks”, European Journal of Political
Research, no 21, p 186-188; Smith, M.J. (1993), ”Policy networks”, in Fischer, F and Forester, J, The Argumentative Turn
in Policy Analysis and Planning, London: Duke University Press; Marsh, D (ed) (1998) Comparing Policy Networks,
7
Buckingham: Open University Press.
8 Sabatier, P. A & Jenkins-Smithe, H.C. (1993), Policy Change and Learning. An advocacy Coalition Approach, Boulder,
Colorado: Westview Press; Pierre, J. (2000), Debating governance. Authority, steering and democracy. Oxford: OUP.
9 Berner, B (red.) (1997), Gendered Practices. Feminist Studies of Technology and Society , Stockholm: Almqvist & Wiksell.
10 Hudson, C (2001), ”Regionala partnerskap: ett hot mot eller förverkligande av demokrati”, CERUM arbetsnotat nr 36,
Umeå universitet; Wihlborg, E, ”Kvinnor som driver lokalt utvecklingsarbete kring IT”, i NIKK magasin 2002/2.
11 För diskussion om fortsatt forskning i dessa fält se exempelvis Boholm Å, Löfstedt R och Strandberg U (1998)
Tunnelbygget genom Hallandsås: Lokalsamhällets dilemman, Cefos, Göteborgs universitet. Sid. 93f
12
Se exempelvis Wynne B (1989) Sheepfarming after Chernobyl, In: Environment, vol 31, No 2.
2
agendasättningsprocesser då drivande aktörer s.k. policyentreprenörer har förmåga att definiera
tolkningar av risker, möjligheter och kunskap i policyer kring lokala sociotekniska system.13
IT och energisystem är idag i hög grad öppna för nya tolkningar. De kommunala IT- och
energisystemen omförhandlas utifrån politiska initiativ, förändrade marknadsförhållanden och
teknisk utveckling. En situation där tolkningen av ett tekniskt fenomen fortfarande är öppen och
mångtydig med olika konsekvenser för de inblandade är emellertid inte ny för forskningen om
teknik och social förändring. Tvärtom har många sådana situationer observerats och studerats i
tidigare studier, ofta utifrån det övergripande perspektivet ”social konstruktion av stora tekniska
system”.14 Den grundläggande tankegången i dessa är att en teknik formas under inflytande av olika
sociala grupper. Dessa processer sker mot bakgrund av de lokala och regionala faktorer och
institutioner som berör området och de sociala sammanhang av nätverk och lärande aktörer som
gemensamt formar vad som kallas ett sociotekniskt system.15
Behovet av nya arenor för samverkan kan ses som en konsekvens av det ökade inslaget av
governance. Tidigare dominerades de stora tekniska systemen både lokalt och nationellt av
’government’, det vill säga mer formaliserad styrning av etablerade professioner med strikta
regelverk och utan samverkan med icke-offentliga aktörer. Samtidigt har det visat sig att nya
utmaningar såsom miljöhot och olika slags kriser såsom oväntade och väntade sådana kräver
governance styrning genom nätverk av offentliga och privata aktörer där andra mål och
maktprinciper är vägledande. Därför belyser studier av sociotekniska system hur nya aktörer
involveras och arenor formas.16
Tillvägagångssätt, metoder och arbetsplan
Studien är kvalitativ till sin karaktär och bygger på metoder som ger ett rikt material kring
beslutsprocesser, samordning och implementeringsstrategier. Den empiriska utgångspunkten är att
nära följa utvecklingen av det östgötska krisberedskapsrådet och dess medverkande aktörer, vilka
själva även har intresse av detta. Därtill kommer vi att göra mer extensiva fallstudier av två andra
regioner, varav en med tillgång till EU-strukturfonder17 och en i södra Sverige18, för att kunna
jämföra framgångsfaktorer och problemlösningsstrategier. Dokumentstudier och intervjuer är
grundläggande empiriska metoder för samtliga fall. Urval av informanter och relevanta dokument
baseras på processen och avgränsas till de valda teknikområdena. Särskilt fokus kommer att läggas
på dem som kan betraktas som policyentreprenörer, för att analysera tolkningar och maktrelationer.
I det östgötska fallet kommer även deltagande observationer att genomföras av Alm som arbetat med
sådana metoder.
För att analysera tolkningar av mål, riktlinjer och förståelser av kriser kommer en mer
diskursanalytisk ansats att tillämpas. Diskurserna avgränsas genom att följa den process som
kringgärdar formandet av nya politiska arenor. Aktörernas maktspel för att få tolkningsföreträde
och att därigenom sätta agendan på dessa arenor är i fokus för vår analys av texter (i den vida
betydelsen av dokument, tal och agerande). Genom att fokusera nätverkens slutningar klargörs vems
intressen som inkluderas och hur medlemskapet på arenan styrs. Analyser av processarna och
nätverkens integration synliggör makt som formas genom att aktörerna nyttjar de resurser de har
tillgång till och hanterar de restriktioner som de berörs av. Att särskilja hur olika nätverk har mer
eller mindre karaktär av policygemenskaper/sakfrågenätverk ger en inledande förståelse av
processer och möjliggör såväl jämförelser som generaliseringar.
Analysen av nätverken leder in i hur olika aktörer kommer att ”ta hem” förståelser till sina
respektive organisationer där den faktiska krisberedskapen implementeras. Därigenom kan vi skilja
på samverkansstrategier, som formas då aktörerna samlas i t.ex. krisberedskapsrådet och skapar en
arena, från implementeringsstrategier som senare är en konsekvens av samverkan då olika aktörer
Se de medverkande forskarnas avhandlingar, enligt not 2.
Se bl.a Huges, T.P. (1983); Bijker, W m.fl. (red.) (1987), The social Construction of Technological Systems. Cambridge:
MIT Press; Summerton, J (1992) District heating comes to town. Linköpings universitet.
15 Begreppet socioteknisk används i forskningen om teknik och samhälle för att markera att man studerar såväl materiella
som sociala och humana ”komponenter” av t ex energisystem, transportsystem eller IT-nät. Se bl.a. Ingelstam, L (2002)
System – att tänka över samhälle och teknik. Eskilstuna: Energimyndighetens förlag.
16 Förutom vår egen forskning se även exempelvis Storbjörk, S. (2001) Vägskäl. Linköpings universitet. Isaksson, K. (2001)
Framtidens trafiksystem? Linköpings universitet.
17 Tillgången till strukturfondsmedel har visat sig avgörande bland annat för hur samverkan kring bredbandsutbyggnaden
och dess implementering har hanterats, se Wihlborg E (2003) Kommunala bredbandsbyggen. Tema T-rapport nr. 40.
18 Regionen i södra Sverige kommer att väljas för inkludera erfarenheter från vinterns (2005) många elavbrott och
hanteringen av dem.
13
14
3
nyttjar erfarenheter från den nya arenan och utvecklar sina organisationer för att möta de
gemensamma målen om krisberedskap.
Arbetet kommer att genomföras av tre disputerade forskare vid Linköpings universitet under åren
2006-2008 och organiseras så som redovisas i tabellen nedan. Forskningen leds av Elin Wihlborg,
lektor i Statsvetenskap vid Ekonomiska institutionen (EKI) och analyseras gemensamt med
forskarassistenterna Maria Alm och Jenny Palm vid tema Teknik och social förändring som ansvarar
för det empiriska arbetet.
Tidplanen för projektet:
2006
Fo. ass. Maria Alm
(avser att disputera i
september 2005).
Tema T.
Fo.ass. Jenny Palm,
Tema T
Lektor Elin
Wihlborg,
Statsvetenskap, EKI
Resultat och
presentationsformer:
100%
- Översikt av tidigare forskning.
- Följa processen i Östergötland
och rekapitulera dess formering.
50%
- Följa processerna i de två
referensfallen och rekapitulera
dess formering.
50%
Projektledning, teoretisk
modellutveckling av regionala
governanceprocesser.
Skapa referensgrupp.
Empiriska Working papers om
Östgötafallet och om forskningsläget (MA).
Vetenskaplig artikel om nätverk
och stora tekniska system (EW
+JP).
Återkopplingsseminarium till
östgötska aktörer (alla).
2007
2008
100%
- Följa processen i Östergötland
och analysera tolkningar och
betydelser.
75%
- Följa och analysera
processerna i de två
referensfallen.
50%
Projektledning, teoretisk
modellutveckling
Arrangemang av regionala
återkopplingsseminarier i
samverkan med
kommunförbundet.
Regionala återkopplingsseminarium. (EW ansvarig)
Empiriskt Working paper om
referensfallen (JP).
Vetenskaplig artikel
komparation av fallen(MA+JP).
Vetenskapligt konferenspaper
till NOPSA – Nordiska
Statsvetenskapliga förbundets
årsmöte (alla).
MA 100%
JP 100%
EW50%
- Gemensamma jämförande
analyser mellan regionerna
och dess kommuner.
Generaliserbara analyser av
processer kring beslut,
samverkan och
implementering.
Slutrapportering av projektet.
Handbok för regionala
aktörer om att samordna
krisberedskap (alla).
Två vetenskapliga artiklar om
sammanfattande resultat
(alla).
Ev. Monografi på svenska,
som kan användas som
lärobok på civ.ing.utbildningar (alla).
Forskarassistent Maria Alm kommer att stå för huvuddelen av empiriinsamlingen i Östergötlands län
och kommer främst att analysera implementeringsprocesserna på läns- och kommunnivå. Hennes
analyser kommer att fokusera framförallt formulering, tolkning och hantering av mål och riktlinjer
ur olika aktörers perspektiv. Aktörernas tolkningar kommer även att speglas mot implementeringsprocessen. Forskarassistent Jenny Palm kommer huvudsakligen att göra empiriska studier i
referensfallen och analysera samtliga fall med fokus på beslutsprocesserna inkluderande bl.a. vilka
frågor som kommer upp på dagordningen, hur beslut fattas och vilka aktörer som i praktiken
påverkar beslutsprocessernas utfall. Elin Wihlborg analyserar hur samverkansprocessen bl.a. utifrån
vilka aktörer som inkluderas eller exkluderas och hur nätverken skapar legitimitet. Gemensamt
analyseras maktprocesser i samtliga fall genom att fokusera framgångsfaktorer och problemlösningsstrategier.
Forskningsprojektet är processorienterat både genom att vi följer en process och hur kunskap och
tolkningar utvecklas i denna, och även genom att forskningsfrågor och metoder processuellt
kommer att utvecklas. Metoden är att följa hur och varför integration och samverkan utvecklas samt
att kontinuerligt generera och återkoppla preliminära resultat och erfarenheter. Analyserna av
fältstudierna följs av regelbundna återkopplingar till informanterna och kommunerna för att pröva
preliminära slutsatser och diskutera förklaringsansatser.
Förväntat resultat, relevans och kvalitetssäkring
I forskningsprojektet identifieras och analyseras olika sätt att på regional och kommunal nivå genom
samverkan utveckla strategier för krisberedskap. Forskningsprojektet kommer att visa hur regioner
och kommuner i sin planering kan öka samordningen mellan olika sektorer och aktörer och
därigenom integrera den kompetens som olika aktörer har för att därigenom främja utvecklingen av
en lokalt förankrad krisberedskap. Därtill skapas i en handbok en analysram för regional och
kommunal krisberedskap kring olika strategier för samverkan som kan tillämpas av regionala och
lokala aktörer i deras utveckling av en samordnad krisberedskap.
Under analysen av dessa fältstudier sker regelbundna återkopplingar till informanterna och
kommunerna för att pröva preliminära slutsatser och diskutera förklaringar. Varje år arrangeras ett
4
seminarium med praktiker kring preliminära resultat samt sista året ett avslutande jämförande
seminarium. Projektet kommer att leda fram till tre vetenskapliga artiklar, samt en bok av
handbokskaraktär för kommuner, landsting och länsstyrelser.
Inom forskargruppen finns lång och gedigen erfarenhet av fältstudier i kommuner. På senare år har
bland annat IT, bredband, IT i fastigheter, IUC och lokala energisystem stått i fokus. Vi har stor
erfarenhet av att arbeta i nära samarbete med kommunala och regionala aktörer genom projekt som
finansierats av Sveriges kommuner och Landsting, samt Energimyndighetens ”Uthållig kommun”.
Inom dessa projekt har vi haft flera återkommande seminarium med lokala och regionala aktörer,
där preliminära slutsatser och analyser har diskuterats. Vi har även nära och kontinuerliga
kontakter med Centrum för kommunstrategiska studier och ÖSTSAM, vilket kommer att vara
behjälpligt för urval av och kontakter med län och kommuner.
Vid tema Teknik och social förändring (tema T) har under drygt tjugo år empirisk, teoretisk och
metodisk kunskap om stora tekniska system utvecklats. Avhandlingar och studier av bland annat
innovationer, risk, genus, institutioner och styrning har bedömts ha hög samhälls- och vetenskaplig
relevans. Detta forskningsprojekt kommer att bedrivas inom mycket starka forskningsmiljöer vid
tema T som forskar om stora sociotekniska system. Forskargruppen Människa IT samhälle leds av
prof. Kajsa Ellegård, prof Jonas Anshelm leder forskargruppen Teknik, värderingar och politiska
processer, samt prof Boel Berner och prof Jane Summertons grupp Teknik praktik och identitet.19 De
här deltagande forskarna har arbetat i Ellegårds forskargrupp sedan mitten av nittiotalet, men deltar
även i de andra seminarierna. Inom forskargrupperna i allmänhet och hos de deltagande forskarna i
synnerhet finns lång och gedigen erfarenhet kommunforskning. Detta projekt har utvecklats ur vår
forskning kring IT och energi som innovationssystem, som finansierats av Näringsdepartementet och
Svenska Kommunförbundets FoU-råd.20 Därtill kommer arbetet att knytas till det tvärvetenskapliga
Program energisystem.21 En referensgrupp bestående av såväl praktiker som forskare kommer att
säkra forskningsprojektets vetenskapliga kvalité och samhällsrelevans.
Lektor Elin Wihlborg, forskar om lokala policyprocesser kring IT i allmänhet och bredband i
synnerhet och politiska styrmedel riktade mot hushåll vad gäller miljöpolitik och arbetsmarknadspolitik. Teoretiskt visar hon hur förstålelser av lokala policyprocesser kan fördjupas med stöd av
temporala och rumsliga analyser inte minst genom utvecklingen av Hägerstrands begrepp Pocket of
Local Order.22 Hon har goda erfarenheter av att förmedla forskningsresultat till det omgivande
samhället på ett sådant sätt att det fyller både vetenskaplig, samhällsrelevant och praktikermotiverad
betydelse. Hon är bland annat ledamot av Finansdepartementets delegation för 24-timmars
myndigheten som leds av Eva Fernwall.
Maria Alm och fil.dr Jenny Palm kommer att engageras som forskarassistenter vid tema T. De har i
båda sina avhandlingar nära följt kommunala och regionala policyprocesser. Palm visade i sin
avhandling hur kommunalt ägande hade avgörande betydelse för hur kommunala energisystem
formades och därmed hur frågor om miljö och andra kriser hanterades. Sedan disputationen arbetar
Palm med samordning av forskning och egen forskning om Energimyndighetens program Uthållig
kommun och med undervisning i såväl grundutbildning (främst statsvetenskap) som forskarutbildning. Alms avhandling, som hanterats i en s.k. prov-disputation, kommer att framläggas i
september 2005 och fokuserar tolkningar av maktrelationer och betydelser av platsen, tekniken och
framtiden och förstå de kontroverser som kantade lokaliseringsprocessen för SwePol Link (den s.k.
Polenkabeln mellan Blekinge och Polen).
19
Se vidare http://www.tema.liu.se/tema-t. Forskarassistent Johan Sanne leder projektet ”Utveckling av riskbegrepp och
riskhanteringsstrategier för minskad sårbarhet i tekniska system”. Dnr. Tema 121/02-23.
20
Projektet heter: ”Lokala Innovationssystem, IT och Energi – teknik, tolkning och konvergens”, tema Dnr. 105/02-23.
21
Program energisystem är en tvärvetenskaplig forskarskola där samarbete sker mellan sex institutioner från fyra olika
universitet, d.v.s. Linköpings universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska
högskolan. Forskarskolan samlar ett 50-tal forskare med explicit inriktning mot energisystem. Vår forskning kommer att
ingå i konsortiet Lokala och regionala energisystem, där forskningen bland annat kretsar kring dynamiken i lokala och
regionala energisystem och där möjligheter, strategier och aktörer analyseras.
22
Hägerstrand, T. (1985) Time-Geography: Focus on the Corporeality of Man, Society, and Environment. New York: The
United Nations University.
5
