A&N_nr3-11_tryck_A&N 2011-05-30 13.10 Sida 24
CANs drogforskningspris har i år tilldelats professor Fred Nyberg vid Uppsala universitet. Fred Nyberg har under flera decennier forskat på drogberoende, och i synnerhet på de neurobiologiska processer som styr
utvecklingen av ett beroende.
Text Kim Bergström Foto Anneli Waara
Årets drogforskningspris
till Fred Nyberg
red Nybergs forskning har
länge varit inriktad på tre spår.
Han har studerat om intag av
anabola androgena steroider
kan leda till missbruk av andra typer
av droger. Han har även studerat
kroppsegna substanser som påverkar
toleransen och abstinensbesvären
från opiater, vilket i sin tur kan påverka sannolikheten för fortsatt missbruk och återfall. Fred Nyberg var
med och visade att detta fungerade i
djurexperiment. Forskningsresultatet har förts vidare till läkemedelsindustrin som finns med i försök att
utveckla det till ett möjligt komplement till metadon. Slutligen har han
studerat mekanismer som kan bidra
till att återställa hjärnskador som
uppkommit vid ett drogmissbruk.
F
Fred Nyberg började sina universi-
tetsstudier med matematik och fysik.
Efter ett uppehåll fortsatte han till
kemin och så småningom biokemin. I
den avhandling Fred Nyberg disputerade på 1981 ingick bland annat att
studera hormonernas effekter på
hjärnan, ett spår som Fred Nyberg
aldrig övergivit sedan dess.
Via ett forskningsprojekt om endorfiners funktion i hjärnan, stött av
amerikanska National Institute of
24
Drug Abuse, en forskartjänst i alkohol
och drogforskning och en professur i
farmakologi vid Uppsala universitet
erhöll Fred Nyberg 1993 en så kallad
fullmaktsprofessur i biologisk beroendeforskning. Den professuren innehar han fortfarande, nu i form av
en lärostolsprofessur vid Uppsala
universitet.
År 1995 kontaktades Fred Nyberg av
dåvarande Länspolismästaren i Uppsala och representanter för Rikspolisstyrelsen och Dopingkommissionen.
– Polisen hade noterat att många
som missbrukade anabola androgena
steroider, AAS, även missbrukade
andra droger. Jag konstaterade att det
fanns väldigt lite forskning på anabola steroiders effekter på hjärnan,
framför allt vid höga doser.
Han fick då medel för att undersöka området och började med att initiera en epidemiologisk studie på närmare 4000 gymnasieungdomar i
Uppsala.
– Resultatet visade att relativt få
gymnasieelever uppgav att de använt
AAS, men att relativt många av dessa
uppgav att de använde andra droger
och drack sig berusade minst två
gånger i veckan.
Det fanns alltså en koppling. Men
vad låg bakom? Denna typ av samvarierande beteenden kan givetvis även
ha en social bakgrund. För att komma
vidare tog Fred Nyberg initiativ till
studier i djurmodeller.
– Där kunde vi konstatera att djur
som hade fått AAS var mer benägna
att konsumera alkohol och att de reagerade kraftigare på droger som amfetamin, kokain och opiater. Vi såg att
de fick mycket kraftigare abstinenssymtom, som är ett starkt incitament
till att fortsätta ta droger.
De kunde också neurokemiskt se
att AAS påverkade signalsubstanser i
hjärnan som är associerade med beroende och aggressivt beteende. Då
hade de alltså både empiriska bevis
och ett orsakssamband i hjärnans
kemi att AAS kan vara en inkörsport
till droger och aggressivt beteende.
Fred Nyberg har även samarbetat
med polisen på många andra områden och har många gånger anlitats
som vittne i svenska domstolar i narkotikarelaterade mål, såväl i Högsta
domstolen som i lägre instanser.
Det tredje spåret i Fred Nybergs
forskning är tillväxthormoners effekt
på hjärnan.
– Tillväxthormon är en stor molekyl, så jag var till en början skeptisk
Alkohol & Narkotika Nr 3/2011
A&N_nr3-11_tryck_A&N 2011-05-30 13.10 Sida 25
Årets pristagare, Fred Nyberg, har bland annat forskat om anabola steroider.
till att den skulle ta sig över blodhjärnbarriären.
Men när läkare i Göteborg kontaktade honom i slutet av 1980-talet och
berättade att de sett påtagliga effekter
på det centrala nervsystemet, blev
han nyfiken.
– Läkarna berättade att patienter
med brist på tillväxthormon svarade
på behandling med tillväxthormon
genom att uppvisa förbättrad perception, förbättrad kognition och minnesfunktion samt genomgående ett
ökat välmående. Då började jag undra
om tillväxthormoner ändå inte kunde
gå in i hjärnan.
En doktorand fick undersöka om
det fanns målceller och receptorer för
tillväxthormon i hjärnan. Man kunde
då påvisa och karakterisera specifika
receptorer för hormonet i flera områden i hjärnan som också kunde kopplas till de effekter som man sett på klinikerna i Göteborg. I djurexperiment
Alkohol & Narkotika Nr 3/2011
kunde man observera att hormonet
verkligen gav förbättrande effekter
framförallt på minne och kognition.
De olika spåren i Fred Nybergs forskning gick så ihop 2006–2007. Vetenskapen hade då visat att nervceller
kan nybildas, särskilt i hippocampus,
ett område som fungerar som ett
slags minnesrelä i hjärnan. Man hade
också konstaterat att många droger
hindrar att nervceller nybildas och att
många långvariga missbrukare uppvisar försämrat minne och inlärning.
I ett avgörande försök som utfördes under Fred Nybergs ledning visade man att den celldöd och hämmade nybildning av nervceller som
morfin orsakade i försöksdjur kunde
vändas av tillväxthormon.
Forskningen har nu också visat att
AAS kan ge försämrat minne. En fråga
är om tillväxthormon kan vända även
dessa effekter.
– Vi har nu initierat ett projekt där
vi i en djurexperimentell modell studerar tillväxthormonets effekter på
den försämring av minne och inlärning som AAS framkallar.
Fred Nyberg kallades 2002 till den
operativa enhet som gick under namnet Mobilisering mot narkotika och
som leddes av Björn Fries som nationell narkotikasamordnare. Där fick
Fred Nyberg vara med och fördela åtskilliga miljoner i forskningsbidrag.
Efter regeringsskiftet ville även den
nya regeringen ha med honom i det så
kallade ANDT-rådet, som är en stödfunktion för regeringens arbete med
alkohol-, narkotika-, dopnings- och
tobaksfrågor.
Fred Nyberg har varit ordförande i
Svenska föreningen för Alkohol och
Drogforskning och har suttit i exekutivkommittén till International Narcotics Research Conference.
25
