Kampen mot ondskan
Gud, du som är vår tillflykt när ondska och vanmakt drabbar oss,
vi ber om vishet, läkedom, mod och styrka
att i ditt namn bekämpa det onda och tro på dina möjligheter.
I Jesu namn. Amen.
Rätten trängs tillbaka, rättfärdigheten stannar på avstånd, ärligheten
snubblar på torget, redbarheten kan inte komma fram. 15 Ärligheten har
gått förlorad, den som skyr det onda blir plundrad.
Herren såg med misshag att det inte fanns någon rätt. 16 Han såg att ingen
trädde fram och häpnade över att ingen ingrep. Då gav hans styrka honom
seger, hans rättfärdighet var hans stöd. 17 Han klädde sig i rättfärdighetens
harnesk och satte segerns hjälm på sitt huvud, klädde sig i hämndens dräkt
och svepte sig i harmens mantel.
(Jes 59:14-17)
14
Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. 11 Ta på er Guds
rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. 12 *Ty det
är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna,
mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans
andekrafter i himlarymderna.
13 *
Ta därför på er Guds rustning, så att ni kan göra motstånd på den onda
dagen och stå upprätt efter att ha fullgjort allt. 14 Stå alltså fasta, spänn på
er sanningen som bälte och klä er i rättfärdighetens pansar 15 och sätt som
skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om fred. 16 Håll
ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få den Ondes alla
brinnande pilar att slockna, 17 och grip frälsningens hjälm och Andens
svärd, som är Guds ord.
18
Gör det under åkallan och bön, och be i er ande varje stund. Därför skall
ni hålla er vakna och aldrig tröttna i er bön för alla de heliga.
(Ef 6:10-18)
10
Mycket folk följde efter och trängde sig inpå honom. 25 *Där fanns en
kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år. 26 Hon hade varit hos många
läkare och fått utstå mycket. Det hade kostat henne allt hon ägde, men
ingenting hade hjälpt, snarare hade hon blivit sämre.
27
Hon hade hört vad som berättades om Jesus, och nu kom hon bakifrån i
hopen och rörde vid hans mantel, 28 för hon tänkte att om hon bara fick
röra vid hans kläder skulle hon bli hjälpt. 29 Och genast stannade
blodflödet, och hon kände i kroppen att hon var botad från sitt onda.
1
När Jesus märkte att det hade gått ut kraft från honom vände han sig
om i hopen och frågade: ”Vem rörde vid mina kläder?” 31 Lärjungarna
sade: ”Du ser väl hur folk tränger på, och ändå frågar du vem som har rört
vid dig!” 32 Han såg sig omkring efter henne som hade gjort det.
33
Kvinnan, som visste vad som hade hänt med henne, kom rädd och
darrande fram och föll ner för honom och talade om hur det var. 34 Han
sade till henne: ”Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad
från ditt onda.”
(Mark 5:24-34)
30
Idag handlar vår gudstjänst om Kampen mot ondskan. Vad har du för bild av
ondskan? Jag tänker spontant på den ondska som tränger sig in i våra
vardagsrum, till våra TV-soffor och frukostbord… Någon sade att ibland kan det
kännas lättare att tro på djävulen än på Gud, för djävulen gör så mycket reklam
för sig hela tiden i nyheterna.
Vi hör om ett mord där, en våldtäkt där, trafficking och förtryck och mobbing,
och jordbävningar som följs av laglöshet och plundring när människor passar
på…
Jag undrar: brukar du känna dig glad och stärkt när du har sett på nyheterna eller
läst tidningen? Vet inte hur det är för dig, men för mig kan det bli som en
störtflod som sköljer över mig och förlamar min initiativkraft. ”Vad spelar det
för roll vad jag gör, när det finns så mycket ondska i världen?” Vad spelar det
för roll?
Det där är en farlig känsla. Har du också hört det där som någon
människorättskämpe sade, att det hemska är inte de onda människornas ondska
utan de goda människoras tystnad? När man inte orkar bry sig längre. Jag tror
det kan vara farligt att mata sig med för mycket skildringar av ondska. Nu under
fastetiden, när vi får slipa våra andliga liv genom att skära ner på olika saker, så
har jag bestämt mig för att nyhetsfasta. Det känns gott att inte ta in mer nöd än
man orkar engagera mig i och be för, att vara närvarande hos de människor man
möter istället för att veta allt om Pakistan eller Afghanistan eller Långtbortistan
men inte kunna göra något.
För vad Gud vill säga till oss är: Det spelar STOR roll vad du gör! Vi hörde
genom profeten Jesaja: ”Herren såg med misshag att det inte fanns någon
rätt. Han såg att ingen trädde fram och häpnade över att ingen ingrep.” Om
det sker mobbing i din skola eller din arbetsplats och ingen stiger fram för att
sätta stopp för det, då blir Gud häpen. Han har ju skapat oss till hans avbilder, vi
är satta här på jorden som hans representanter för att utföra hans goda vilja! Det
står i Psaltaren: ”Himlen är Herrens himmel, och jorden har han gett åt
2
människors barn.” Gud förväntar sig att vi människor, du och jag, ska träda
fram och ingripa när vi ser ondska och orätt.
Jag såg en väldigt skön seriestripp på det här temat i tidningen Dagen, serien om
Kristian Svensson, den vanlige Svensson-kristne. Han ser en sjaskig tiggare sitta
där vid gatan, han ser så utsvulten ut, och så vänder Kristian blicken upp mot
Gud och säger: ”Gud, varför GÖR du inget?” Och så kommer det en stilla röst
från hans hjärta till svar: ”Kristian, varför gör du inget?”
Det är inte att Gud vill sitta på sin ände i himlen medan vi gör jobbet. Han HAR
gjort något. Han har gjort det som vi firar här i kyrkan, nu i fastan och vid jul
och faktiskt varenda söndag. Han har klätt sig i rättfärdighetens rustning och
frälsningens hjälm, han har klätt sig i en mänsklig kropp och ett mänskligt liv
och kommit hit ner till vår jord som människan Jesus Kristus. Han har vandrat
vår väg och lidit vår nöd, och han vandrar bland oss än. Han söker oss i vår
vilsenhet och vår kamp mot den ondska som så lätt förleder oss, och genom sitt
kors har han banat en väg för oss att följa i hans fotspår.
Nu samlar han här genom sin kyrka en armé av helt vanliga människor som du
och jag, en armé av Jesu godhetssoldater, människor som har fått ana någonting
av Guds godhet och vill att det goda ska segra. Visst slår det an en sträng inom
oss? Är det inte så att de allra flesta av oss vill se godheten vinna? Det är ju det
alla filmer och böcker och berättelser handlar om.
Och hans fråga till dig och mig här idag, det är samma som till lärjungarna och
till alla kristna i alla tider: Är du med mig? Är du på min sida, mot mörkret och
ondskan? Vill vi vara en del av lösningen istället för en del av problemet?
Om vi svarar ja på Jesu kallelse, då vill han utbilda oss och utrusta oss. Man
skickar ju inte ut soldater utan att först träna dem och ge dem allt de behöver för
att vinna kampen. Och det första som episteltexten vill lära oss, det är vad
ondskan egentligen är: ”Det är inte mot varelser av kött och blod vi har att
kämpa, utan mot ondskans andekrafter i himlarymderna.”
Om vi ska göra någon nytta måste vi förstå att ondska är en andlig sak som
måste bekämpas på ett andligt sätt. Det är inte människor av kött och blod som
är onda i sig, utan de människor som går ondskans ärenden – mördaren,
mobbaren, nazisten eller bara den som låter sig dras med i en frestelse – de är
själva fångar som behöver bli räddade från ondskans andliga inflytande, med
Jesu kärleksvapen.
3
För vad är ondska egentligen? Vad grundar sig ondskan i? Det är en jättestor
fråga som folk har doktorerat på, det låter sig inte avhandlas i en enda liten
mening eller i en predikan. Men jag kan nämna tre huvudspår.
En del av ondskan är begär, att man fastnar i att försöka få mer än sin beskärda
del. Det kan gälla landområden, som för Hitler, det kan gälla andra människors
ägodelar eller deras sexualitet. Nu under fastetiden får vi en chans att öva oss i
att moderera våra begär, att avstå från överflöd för att leva ett friare liv.
En annan sak som skapar ondska, det är förakt. En oerhört farlig sak. Att se
andra människor som utan värde, utan värdighet, att hacka ner eller kränka. Det
är dödligt för det andliga livet. Och vad har Jesus för kärleksvapen mot föraktet?
Han har gett oss kärleksbudet – oerhört psykologiskt insiktsfullt. Hur lyder det?
Du ska älska din nästa, som dig själv. Att se varje människa man möter som lika
skyddsvärd som man själv. Det skapar inlevelse, det skapar djupa och givande
relationer.
Den tredje saken som skapar ondska, det är lögn. Varför ljuger vi? Varför
händer det att vi drar en liten lögn? Är det inte för att vi är rädda – rädda för
människors hårda domar och förakt? Men lögnen binder oss, medan Jesus säger:
”Sanningen ska göra er fria” (Joh 8:31).
Där har Gud en utrustning åt oss. Han vill ge oss sanningen som bälte och
ovanpå det rättfärdighetens pansar. Det är symboler som säger att om vi säger
till Gud precis som det är, om vi bygger vårt liv på sanningen och inte på lögn,
då får vi en ofattbar gåva av Gud: Kristi rättfärdighet, syndernas förlåtelse. Du
kan vara hur ofullkomlig och misslyckad som helst, men om bara tar emot
sanningens och rättfärdighetens rustning blir du är helt osårbar mot dom och
förakt. Djävulens anklagande pilar bara studsar av. För vad säger Bibeln om
fördömelse för den som är i Kristus Jesus? ”Så finns nu ingen fördömelse för
den som är i Kristus Jesus” (Rom 8:1). Om du är kristen och döpt i Jesu namn,
hur mycket fördömelse finns det då för dig? Ingen! Gud tar emot dig sådan som
du är.
Och för att det verkligen ska gå in, får vi också ett exempel på det i
evangelietexten. En kvinna med blödningar, med orenhet och skam och
ensamhet, hon kommer till Jesus och hoppas på hjälp för sitt fysiska onda. Och
hon söker sig riktigt nära Jesus, hon rör vid honom – och hon blir helad. Diskret.
Hon är redo att smita iväg, men för Jesus räcker det inte med att bara ge ett
fysiskt helande. Jesus är inte en läkare som bara bryr sig om våra kroppar, han
ser djupt inom dig, för han söker kontakt med din själ, ditt innersta.
4
Så han vill inte skicka hem henne med bara ett fysiskt helande, han kallar fram
henne för att hon ska få övervinna sin skam och sin rädsla. Är det något du kan
känna igen dig i? Har du också skam och rädsla långt därinne? Det är något som
vi alla bär på, i större eller mindre grad.
Men kristna i alla tider har fått göra upptäckten att Jesus är en stor och god och
varm närvaro, han har en famn där vi får slappna av och bli mottagna. Och om
tårarna kommer får vi gråta som ett barn, vi får gråta alla de tårar som aldrig fått
komma fram, som ingen annan har tagit emot.
Så hon kommer. Hon övervinner sin rädsla, hon sjunker ner vid hans fötter och
säger som det är – eller som det står i grundtexten och Svenska Folkbibeln, hon
berättar ”hela sanningen”. Och då får hon rättfärdighetens gåva. Hon får höra
Frälsarens ord: ”Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid” (Mark 5:34), i
total frid.
Detta är Jesu inbjudan även till oss, här i hans kyrka vid hans nattvardsbord. Vi
får lämna både vår själ och vår ondska till honom som tar emot allt. Både sådant
vi själva gjort och sådant som människor har gjort mot oss – han tar emot det,
och han tar emot oss. Låt oss be…
Du som ville mitt liv och har skapat mig efter din vilja,
allt i mig känner du och omsluter med ömhet:
det svaga likaväl som det starka, det sjuka likaväl som det friska.
Därför överlämnar jag mig åt dig utan fruktan och förbehåll.
Fyll mig med ditt goda, så att jag blir till välsignelse.
Jag prisar din vishet, du som tar till dig det svaga och skadade
och lägger din skatt i bräckliga lerkärl.
Amen.
5
