1(4)
Instruktion för insamling av biologiskt material från stora rovdjur för
DNA-analys
Detta dokument Instruktion för insamling av biologiskt material från stora rovdjur för
DNA-analys inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no) i Norge och
Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige
(www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring
inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge.
Instruktionen gäller för personer knutna till Statens Naturoppsyn (SNO) och Høgskolen i
Hedmark (HiHM) i Norge samt Länsstyrelserna i Sverige och de svenska samebyarnas
inventeringssamordnare, som har ett ansvar för att kontrollera och verifiera observationer av
stora rovdjur, och för att registrera dessa i den svensk-norska databasen Rovbase.
För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och
Sverige och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar
se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se.
I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora
rovdjur. De listas sist i denna instruktion.
Insamling av biologiskt material
Insamling av biologiskt material från varg, järv och lodjur och samlas i huvudsak in i
samband med det ordinarie inventeringsarbetet på spårsnö, medan DNA provinsamlingen på
björn utgör det huvudsakliga inventeringsarbetet. Biologiskt material från varg, järv och
lodjur (spillning, hår, blod, urin, saliv eller sekret) som insamlas i fält i samband med spårning
eller annan aktivitet knutet till övervakningen ska samlas in enligt nedan.
•
Spillningsprover:
o Spillningsprover ska samlas in och lagras i silicafyllda rör.
o Skär eller bryt av en bit som är ungefär 1 cm3 stor. Det är viktigt att provet inte
blir för stort i förhållande till mängden torkmedel, detta eftersom DNA utsätts för
en snabb nedbrytning vid fuktighet.
o Om provet har snö och/eller is runt sig ska det borstas bort innan provet förs ner i
röret. Detta görs för att ytterligare reducera fuktigheten i provröret så att det
provet får en effektiv torkprocess.
o För att undika att DNA från ett prov förorenar ett annat prov med DNA från
tidgare insamling är det mycket viktigt att du torkar av och bränner ytan (med
tändare eller tändstickor) på de redskap som använts för att dela provet, alternativt
går använda engångsartiklar.
o Lägg provet i röret och vänd det upp och ned några gånger så att provet täcks med
torkmedel (Silica). Provet ska därefter lagras i ett mörkt utrymme fram tills provet
skickas till det DNA-laboratorium som anvisats av myndigheter i Sverige och
Norge.
2(4)
•
Hårprover:
o Hårprover (med hårrötter) ska läggas torrt i ett papperskuvert och förvaras i
rumstemperatur tills de skickas med vanlig postgång.
•
Blodprover:
o Blodprover på snö ska samlas in fruset i samma typ av provrör som
spillningsprover men UTAN silica.
o En bit snö där blodet framstår mest koncentrerat läggs i det tomma provröret.
För att hålla proven frusna kan röret läggas ner i plastpåse fyllt med snö. Proven
ska lagras och transporteras i fruset tillstånd till DNA-laboratoriet.
o Vid fynd av torkat blod på en kvist, blad eller liknande underlag ska kvisten eller
bladet samlas in. Sådana prover ska torkas och läggs därefter i ett papperskuvert
(ett prov per kuvert) och lagras i rumstemperatur tills de skickas med vanlig
postgång.
•
Löpblod:
o Löpblod på plats där mer än en varg har revirmarkerat är ofta kontaminerat.
o Samla helst löpblod i legor eller där endast tiken markerat eller där det ser ut som
att det inte är sammanblandat med hanens urin. Tänk på att blod i legor även kan
komma från bytesdjur.
o I övrigt som under rubriken för blod ovan.
•
Urinprover:
o Urinprover på snö ska samlas in fruset i samma typ av provrör som
spillningsprover men UTAN silica.
o En bit snö där urinen framstår mest koncentrerat läggs i det tomma provröret.
För att hålla proven frusna kan röret läggas ner i plastpåse fyllt med snö. Proven
ska lagras och transporteras fruset till DNA-laboratoriet.
•
För alla typer av prover (förutom björn) gäller följande:
o Allt material, provrör m.m., som ska användas för insamling av biologiskt
material kan rekvireras från Viltskadecenter i Sverige (www.viltskadecenter.se)
och från SNO i Norge.
3(4)
o Alla prover ska märkas med streckkodsetikett. Det är viktigt att streckkoden
klistras i provrörets längdriktning så att den får en plan yta, annars kan inte
labbets scanner läsa av den (bild 1 och 3).
o Prover som läggs i papperskuvert ska ha en streckod på kuvertet.
o Skicka in prover fortlöpande.
o Fältpersonal som samlat in prover ansvarar för att de registreras i Rovbase och
att prover skickas till anvisat laboratorium i tid.
o Prover som förvaras i rumstemperatur kan skickas med vanlig postgång.
o Frusna prover (urin och blod) kan också skickas med vanlig postgång men ska i
så fall packas väl med frysklampar så att de håller sig frysta hela vägen fram till
labbet. Alternativt ska dessa prover skickas med frystransport till de ansvariga
för respektive laboratorium.
•
Insamlingsperiod:
- För varg:
o Insamlingsperioden pågår primärt 1 oktober till 31 mars.
o Insamling för inventeringsändamål ska i första hand ske från de reproducerande
individerna dvs paret.
o I andra hand från valpar i familjegrupper
o Prover från enskilda vargar för inventringsändamål ska bara insamlas inom
renskötselområdet.
o Akuta prover vid misstanke om genetiskt viktiga individer elller inför
förvaltningsbeslut ska särskiljas från behovet av inventeringsprover.
o Vävnadsprover får döda vargar ska analyseras.
-
För järv:
o Insamlingperioden pågår på snötäckt mark primärt 1 januari till 1 juni.
o Prover insända efter 15 juni analyseras inte.
- För björn:
Insamling av biologiskt material från björn
Insamling av biologiskt material från björn för DNA analys har utgjort en stor
del av björnövervakningen i Sverige sedan 2001 och i Norge sedan 2006. Till
skillnad från varg, järv och lodjur där det i huvudsak samlas in prover under
ordinarie inventeringsarbetet på spårsnö, så utgör DNA provinsamlingen på
björn under hösten det huvudsakliga inventeringsarbetet. I Norge genomförs
årliga spillningsinsamlingar över den största delen av det kända
björnutbredningsområdet i landet och i Sverige har man fokuserat sin
spillningsinsamling inom olika regioner under olika år med längre tidsintervall.
Särskild information om när, var och hur det kommer att ske
björnspillningsinventeringar i Sverige kommer att presenteras av
Naturvårdsverket när?
4(4)
Förordningar och föreskrifter
I Sverige finns även följande förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringar av
rovdjur och ersättningar för förekomst av rovdjur:
1) Viltskadeförordning (2001:724)
2) Förordningen om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn (NFS 2009:1263)
3) Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering av björn, varg, järv,
lodjur och kungsörn (NFS 2007:10)
4) Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna
råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn (NFS
2012:01)
5) Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna
råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn (NFS
2012:12)
6) Sametingets föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar
(STFS 2007:9)
