Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle 2016-10-17 Utbildningsvetenskaplig kärna i fördjupningsämnen i grundlärarutbildningens inriktningar: arbete i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1-3 samt arbete i grundskolans årskurs 4-6 För att studenterna ska ges möjlighet att nå kvalificerat djup i sina ämnesstudier är utbildningen vid Malmö högskola uppbyggd så att en delmängd av den utbildningsvetenskapliga kärnan om 24 hp integreras i studentens fördjupningsämne. Genom att ämnesstudier och ämnesdidaktik, delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan vilka behöver kopplas till ett ämnesinnehåll samt två självständiga arbeten skrivs inom fördjupningsämnet ges möjlighet till djup och volym i detta. Det finns följande fördjupningsämnen: Matematik och lärande, Svenska och lärande, Engelska och lärande, Naturorientering, teknik och lärande samt Samhällsorientering och lärande. Nedan redovisas de moment inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 24 högskolepoäng som kopplas till fördjupningsämnet. Momenten beskrivs i form av kursbeskrivning, lärandemål, innehåll och gemensam litteratur. Dessa lärandemål och skrivningar finns i respektive fördjupningsämnes kursplaner och kopplas till kursens specifika ämnesinnehåll samt studeras i ett F-3 respektive 4-6perspektiv. I fördjupningsämnet Engelska och lärande läses litteratur motsvarande den nedan nämnda på engelska. Skrivningarna inom parentes är relaterade till examensordningens beskrivning av utbildningsvetenskaplig kärna i högskoleförordningen samt Malmö högskolas lokala mål. Se utbildningsplan. Kurs termin 4 grundnivå 15 hp varav 9hp uvk Kurs termin 7 avancerad nivå 15 hp varav 9hp uvk Kurs termin 8 avancerad nivå 9 hp varav 6 hp uvk Kursbeskrivning Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om skolans styrdokument, didaktik, lärande, bedömning och undervisning för att kunna undervisa i XX i ett F-3 respektive 4-6 – perspektiv. Kursbeskrivning Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap och medvetenhet om språk, kultur och identitet. Studenterna ska sätta sig in i tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande, inklusive förhållandet mellan språk och kunskapsutveckling. Kursbeskrivning Kursen syftar till att studenterna vidareutvecklar sin kunskap om och förståelse av olika bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiker. Kursen syftar också till att studenterna ska inhämta kunskap och medvetenhet om nationella och internationella utvärderingar samt om förhållandet mellan skolkvalitet och rättvisa/likvärdighet. Lärandemål Lärandemål Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten: Efter avslutad kurs ska studenten: Efter avslutad kurs ska studenten: kunna beskriva och diskutera hur undervisning/pedagogisk verksamhet kan organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas i XXX (utbildningens organisation och villkor, de grundläggande demokratiska värderingarna samt utveckling och lärande; specialpedagogik). kunna bedöma och analysera utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling för att ge framåtsyftande återkoppling (bedömning och betygsättning) kunna analysera, utvärdera och utveckla bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiker utifrån olika styrdokument, vetenskapliga och ämnesrelevanta perspektiv (bedömning och betygsättning) kunna exemplifiera, diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i styrdokument och XXX (läroplansteori och didaktik) kunna diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i läroplan och kursplan (läroplansteori och didaktik) kunna omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper bedömning av elevers lärande (läroplansteori och didaktik samt bedömning och betygsättning) kunna förklara och diskutera grundläggande begrepp om bedömning och redogöra för olika bedömningssyften (bedömning och betygsättning) kunna reflektera över och kritiskt värdera vad sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan betyda för val av innehåll, arbetsformer och bedömning (läsoch skriv/språkutveckling inklusive svenska som andraspråk) kunna analysera och kritiskt värdera skriftlig individuell utvecklingsplan (F3) och betygsättning i årskurs 6 (4-6) samt reflektera över kommunikationen av bedömningar till olika målgrupper (bedömning och betygsättning) kunna redogöra för sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv samt exemplifiera hur undervisning i det egna undervisningsämnet kan organiseras för att främja elevernas lärande (läs- och skriv/språkutveckling inklusive svenska som andraspråk) kunna redogöra för hur elevers begreppsförståelse och språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt kunna exemplifiera hur olika slags texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling (läs- och skriv/språkutveckling inklusive svenska som andraspråk) kunna reflektera över och kritiskt värdera vad sociala, språkliga och genusbetingade faktorer kan betyda för val av innehåll, arbetsformer och bedömning (läs- och skriv/språkutveckling inklusive svenska som andraspråk) Flyttas till T4 dec 2015 kunna värdera och kritiskt granska läromedel i relation till styrdokument och elevers förutsättningar och behov (läroplansteori och didaktik) kunna förklara och diskutera bedömning ur ett vetenskapligt och ämnesbaserat F-3-perspektiv respektive 4-6-perspektiv (bedömning och betygsättning) kunna analysera och diskutera bedömning (F-3) (och betygsättning 4-6) utifrån syften, innehåll, tillvägagångssätt och konsekvenser (bedömning och betygsättning) kunna identifiera och analysera förutsättningar för kunskapsutveckling samt kunna redogöra för kunskapsfrämjande åtgärder på individ-; grupp- och skolnivå (utveckling, lärande och specialpedagogik) kunna analysera och kritiskt värdera nationella och internationella utvärderingar samt diskutera dessa i relation till den egna verksamheten (utvärdering och utvecklingsarbete) kunna analysera den egna bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiken Innehåll Med utgångspunkt i styrdokumenten och med fokus på en likvärdig skola, inklusive sociala, språkliga och genusbetingade faktorers betydelse, bearbetas planering och organisation av undervisning och bedömning utifrån didaktikens centrala frågor. Kursen behandlar kunskap om bedömning samt kunskapssynen i skolans styrdokument. Kursen behandlar vidare planering och utformning av undervisningsförlopp som är teoretiskt underbyggda och som stödjer elevers språk- och kunskapsutveckling samt bygger på att bedömningen fokuserar deras lärande. I Matematik och lärande samt Svenska och lärande studeras därutöver specialpedagogiska aspekter. Se nedan. Specialpedagogiska perspektiv - lärandemål Matematik och lärande -kunna särskilja och tolka kännetecken för matematiksvårigheter (utveckling, lärande och specialpedagogik) -kunna redogöra för hur miljöer för lärande i matematik för elever i behov av särskilt stöd kan utformas (utveckling, lärande och specialpedagogik) Svenska och lärande -kunna särskilja och tolka kännetecken för läs- och skrivsvårigheter (utveckling, lärande och specialpedagogik) -kunna redogöra för hur miljöer för språk- läs- och skrivutveckling för elever i behov av särskilt stöd kan utformas (utveckling, lärande och specialpedagogik) Innehåll Kursen behandlar kultur ur ett brett perspektiv där etnicitet, genus och klass fungerar som utgångspunkter för hur kulturbegreppet behandlas i skolans styrdokument. Andra fokus gäller innehålls- och språkintegrerat arbete och dess teoretiska bas genom förhållandet mellan språk- och kunskapsutveckling samt praktiska tillämpningar ur ett F-3 respektive 4-6 -perspektiv varvid särskild vikt läggs vid förutsättningar för lärande ur ett första- och andraspråksperspektiv. Kursen behandlar vidare dels utvärdering av läromedel, dels bedömning som en del av undervisningen och som förutsättning för att lärare ska kunna stödja elevers språk- och kunskapsutveckling. Ytterligare moment inom kursen består av analys och kritisk värdering av skriftlig individuell utvecklingsplan (F3)/betygsättning (4-6) samt hur kommunikation av bedömningar sker till olika målgrupper. Innehåll Med utgångspunkt i styrdokument, lärandeteorier och undervisningsideologier samt elevtexter/elevmaterial behandlar kursen bedömnings-, betygssättnings- och dokumentationspraktiker. Bedömning analyseras och diskuteras utifrån olika syften, innehåll, tillvägagångssätt och konsekvenser. Vidare studeras och analyseras nationella och internationella utvärderingar utifrån hur de kan tolkas och användas, inklusive vilka metoder, synsätt och värderingar som utvärderingarna bygger på. I anslutning till detta innehåll studeras också skolkvalitet ur ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv. Här behandlas särskilt förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling med fokus på skolors och lärares ansvar för att stärka alla elevers tillit till sin egen förmåga och främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling. Gemensam litteratur Gemensam litteratur Gemensam litteratur Korp (2011) Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Allal (2013) “Teachers´professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice”. I Assessment in Education; Principles, Policy & Practice 20 Gorard & Smith (2006). “An international comparison of equity in education systems”. I Comparative Education, 40/1 Andreasson (2014) “Individuella utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i tiden”. I Pedagogisk forskning i Sverige 4-5 Hattie (2011) Synligt lärande. Lindström & Pennlert (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. Lundgren, Säljö & Liberg (2014) Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Skolverket (2014) Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet. Endast F-3 Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter (73 s) Andreasson & Dovemark (2013) ”Transforming insecurity into a commodity: Using the digital tools Unikum and InfoMentor as an example in Swedish education”. I European Educational Research Journal 12(4) Grettve, Israelsson & Jönsson (2014) Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Hirsh (2012) ”IUP – verktyg för lärande?”. I Utveckling genom IUP? Endast F-3 Johansson (2015) ”Validitet och lärares bedömningar. I det pedagogiska fältet”. I Pedagogisk forskning i Sverige 1-2 Endast Svenska och lärande samt Engelska och lärande Klapp Lekholm (2010) ”Lärares betygsättningspraktik”. I Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande Lundahl (2011) Bedömning för lärande Lundahl (2014) ”Bedömning – att veta vad andra vet”. I Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärande Mercer & Hodgkinson (2008) Exploring Talk in School Shepard (2000) “The role of assessment in a learning culture”. I Educational Researcher 29 Skolverket (2012) Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella utvecklingsplanen. Skolverket (2014) Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet. Endast F-3 Skolverket: (2012) Greppa språket ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet Skolverket (2012) Kommentarmaterial till kunskapskrav i respektive ämne Vallberg Roth (2014) Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering”: I Pedagogisk forskning i Sverige 4-5. Endast F-3 Vallberg Roth (2010) Stödja och styra: Om bedömning av yngre barn. Endast F-3 Livingston & McCall (2005). ”Evaluation: judgemental or developmental?”. I European Journal of Teacher Education, 28/2 McGaw (2008). “The role of the OECD in international comparative studies of achievement”. I Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 15/3 OECD (2012) Equity and Quality in Education. Supporting disadvantaged students and schools. Pettersson & Wester (2014) “Skolan i världen – internationella kunskapsmätningar”. I Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare Skolverket (2014) Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet. Endast F-3 Skolverket (2010) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys.