Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
2015-12-07
Utbildningsvetenskaplig kärna i fördjupningsämnen i grundlärarutbildningens
inriktningar: arbete i förskoleklass och i grundskolans årskurs 1-3 samt arbete i
grundskolans årskurs 4-6
För att studenterna ska ges möjlighet att nå kvalificerat djup i sina ämnesstudier är utbildningen vid
Malmö högskola uppbyggd så att en delmängd av den utbildningsvetenskapliga kärnan om 24 hp
integreras i studentens fördjupningsämne. Genom att ämnesstudier och ämnesdidaktik, delar av den
utbildningsvetenskapliga kärnan vilka behöver kopplas till ett ämnesinnehåll samt två självständiga
arbeten skrivs inom fördjupningsämnet ges möjlighet till djup och volym i detta.
Det finns följande fördjupningsämnen: Matematik och lärande, Svenska och lärande, Engelska och
lärande, Naturorientering, teknik och lärande samt Samhällsorientering och lärande.
Nedan redovisas de moment inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 24 högskolepoäng som
kopplas till fördjupningsämnet. Momenten beskrivs i form av kursbeskrivning, lärandemål, innehåll
och gemensam litteratur. Dessa lärandemål och skrivningar finns i respektive fördjupningsämnes
kursplaner och kopplas till kursens specifika ämnesinnehåll samt studeras i ett F-3 respektive 4-6perspektiv. I fördjupningsämnet Engelska och lärande läses litteratur motsvarande den nedan
nämnda på engelska.
Skrivningarna inom parentes är relaterade till examensordningens beskrivning av
utbildningsvetenskaplig kärna i högskoleförordningen samt Malmö högskolas lokala mål. Se
utbildningsplan.
Kurs termin 4 grundnivå
15 hp varav 9hp uvk
Kurs termin 7
avancerad nivå
15 hp varav 9hp uvk
Kurs termin 8
avancerad nivå
9 hp varav 6 hp uvk
Kursbeskrivning
Kursen syftar till att studenterna
ska fördjupa sina kunskaper och
sin medvetenhet om skolans
styrdokument, didaktik, lärande,
bedömning och undervisning för
att kunna undervisa i XX i ett F-3
respektive 4-6 – perspektiv.
Kursbeskrivning
Kursen syftar till att studenterna ska
utveckla kunskap och medvetenhet om
språk, kultur och identitet. Studenterna
ska sätta sig in i tänkandet kring
innehålls- och språkintegrerat lärande,
inklusive förhållandet mellan språk och
kunskapsutveckling.
Kursbeskrivning
Kursen syftar till att studenterna
vidareutvecklar sin kunskap om och
förståelse av olika bedömnings-,
betygsättnings- och
dokumentationspraktiker. Kursen
syftar också till att studenterna ska
inhämta kunskap och medvetenhet
om nationella och internationella
utvärderingar samt om förhållandet
mellan skolkvalitet och
rättvisa/likvärdighet.
Lärandemål
Lärandemål
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten:
Efter avslutad kurs ska studenten:
Efter avslutad kurs ska studenten:
kunna beskriva och diskutera hur
undervisning/pedagogisk
verksamhet kan organiseras ur ett
likvärdighetsperspektiv så att
varje barns/elevs lärande och
utveckling främjas i XXX
(utbildningens organisation och
villkor, de grundläggande
demokratiska värderingarna samt
utveckling och lärande;
specialpedagogik).
kunna bedöma och analysera utifrån
olika aspekter av elevers
kunskapsutveckling för att ge
framåtsyftande återkoppling
(bedömning och betygsättning)
kunna analysera, utvärdera och
utveckla bedömnings-,
betygsättnings- och
dokumentationspraktiker utifrån
olika styrdokument, vetenskapliga
och ämnesrelevanta perspektiv samt
egen insamlad empiri (bedömning
och betygsättning)
kunna exemplifiera, diskutera och
analysera didaktikens centrala
frågor – vem, vad, varför och hur
- med utgångspunkt i
styrdokument och XXX
(läroplansteori och didaktik)
kunna diskutera och värdera olika
synsätt på kunskap/lärande och
på elever som uttrycks i läroplan
och kursplan (läroplansteori och
didaktik)
kunna omvandla och konkretisera
gällande läro- och kursplaner till
en pedagogisk planering
som inbegriper bedömning av
elevers lärande
(läroplansteori och didaktik samt
bedömning och betygsättning)
kunna förklara och diskutera
grundläggande begrepp om
bedömning och redogöra för
olika bedömningssyften
(bedömning och betygsättning)
kunna reflektera över och kritiskt
värdera vad sociala, språkliga och
genusbetingade faktorer kan
betyda för val av innehåll,
arbetsformer och bedömning (läsoch skriv/språkutveckling
inklusive svenska som
andraspråk)
kunna analysera och kritiskt värdera
skriftlig individuell utvecklingsplan (F3) och betygsättning i årskurs 6 (4-6)
samt reflektera över kommunikationen
av bedömningar till olika målgrupper
(bedömning och betygsättning)
kunna redogöra för sambandet mellan
det ämnesspecifika språket och elevers
kunskapsutveckling ur ett första- och
andraspråksperspektiv samt
exemplifiera hur undervisning i det
egna undervisningsämnet kan
organiseras för att främja elevernas
lärande (läs- och skriv/språkutveckling
inklusive svenska som andraspråk)
kunna redogöra för hur elevers
begreppsförståelse och språkliga
förmåga utvecklas i funktionella
sammanhang samt kunna exemplifiera
hur olika slags texter och gestaltande
uttrycksformer kan användas för att
stödja språk- och kunskapsutveckling
(läs- och skriv/språkutveckling
inklusive svenska som andraspråk)
kunna reflektera över och kritiskt
värdera vad sociala, språkliga och
genusbetingade faktorer kan betyda för
val av innehåll, arbetsformer och
bedömning (läs- och
skriv/språkutveckling inklusive svenska
som andraspråk) Flyttas till T4 dec
2015
kunna värdera och kritiskt granska
läromedel i relation till styrdokument
och elevers förutsättningar och behov
(läroplansteori och didaktik)
kunna förklara och diskutera
bedömning ur ett vetenskapligt och
ämnesbaserat F-3-perspektiv respektive
4-6-perspektiv (bedömning och
betygsättning)
kunna analysera och diskutera
bedömning (F-3) (och betygsättning
4-6) utifrån syften, innehåll,
tillvägagångssätt och konsekvenser
(bedömning och betygsättning)
kunna identifiera förutsättningar för
kunskapsutveckling samt kunna
redogöra för kunskapsfrämjande
åtgärder på individ-; grupp- och
skolnivå (utveckling, lärande och
specialpedagogik)
kunna analysera och kritiskt värdera
nationella och internationella
utvärderingar samt diskutera dessa i
relation till den egna verksamheten
(utvärdering och utvecklingsarbete)
kunna analysera den egna
bedömnings-, betygsättnings- och
dokumentationspraktiken
Innehåll
Med utgångspunkt i
styrdokumenten och med fokus
på en likvärdig skola, inklusive
sociala, språkliga och
genusbetingade faktorers
betydelse, bearbetas planering
och organisation av undervisning
och bedömning utifrån
didaktikens centrala frågor.
Kursen behandlar kunskap om
bedömning samt kunskapssynen i
skolans styrdokument. Kursen
behandlar vidare planering och
utformning av
undervisningsförlopp som är
teoretiskt underbyggda och som
stödjer elevers språk- och
kunskapsutveckling samt bygger
på att bedömningen fokuserar
deras lärande.
I Matematik och lärande samt
Svenska och lärande studeras
därutöver specialpedagogiska
aspekter. Se nedan.
Specialpedagogiska perspektiv
- lärandemål
Matematik och lärande
-kunna särskilja och tolka
kännetecken för
matematiksvårigheter (utveckling,
lärande och specialpedagogik)
-kunna redogöra för hur miljöer
för lärande i matematik för elever
i behov av särskilt stöd kan
utformas (utveckling, lärande och
specialpedagogik)
Svenska och lärande
-kunna särskilja och tolka
kännetecken för läs- och
skrivsvårigheter (utveckling,
lärande och specialpedagogik)
-kunna redogöra för hur miljöer
för språk- läs- och
skrivutveckling för elever i behov
av särskilt stöd kan utformas
(utveckling, lärande och
specialpedagogik)
Innehåll
Kursen behandlar kultur ur ett brett
perspektiv där etnicitet, genus och
klass fungerar som utgångspunkter för
hur kulturbegreppet behandlas i
skolans styrdokument.
Andra fokus gäller innehålls- och
språkintegrerat arbete och dess
teoretiska bas genom förhållandet
mellan språk- och kunskapsutveckling
samt praktiska tillämpningar ur ett F-3
respektive 4-6 -perspektiv varvid
särskild vikt läggs vid förutsättningar
för lärande ur ett första- och
andraspråksperspektiv.
Kursen behandlar vidare dels
utvärdering av läromedel, dels
bedömning som en del av
undervisningen och som förutsättning
för att lärare ska kunna stödja elevers
språk- och kunskapsutveckling.
Ytterligare moment inom kursen består
av analys och kritisk värdering av
skriftlig individuell utvecklingsplan (F3)/betygsättning (4-6) samt hur
kommunikation av bedömningar sker
till olika målgrupper.
Innehåll
Med utgångspunkt i styrdokument,
lärandeteorier och
undervisningsideologier samt
elevtexter/elevmaterial behandlar
kursen bedömnings-,
betygssättnings- och
dokumentationspraktiker.
Bedömning analyseras och
diskuteras utifrån olika syften,
innehåll, tillvägagångssätt och
konsekvenser. Vidare studeras och
analyseras nationella och
internationella utvärderingar utifrån
hur de kan tolkas och användas,
inklusive vilka metoder, synsätt och
värderingar som utvärderingarna
bygger på.
I anslutning till detta innehåll
studeras också skolkvalitet ur ett
rättvise- och jämlikhetsperspektiv.
Här behandlas särskilt förutsättningar
för språk- och kunskapsutveckling
med fokus på skolors och lärares
ansvar för att stärka alla elevers tillit
till sin egen förmåga och främja alla
elevers språk- och
kunskapsutveckling.
Gemensam litteratur
Gemensam litteratur
Gemensam litteratur
Korp (2011) Kunskapsbedömning – vad,
hur och varför?
Allal (2013) “Teachers´professional judgement
in assessment: a cognitive act and a socially
situated practice”. I Assessment in Education;
Principles, Policy & Practice 20
Gorard & Smith (2006). “An
international comparison of equity in
education systems”. I Comparative
Education, 40/1
Andreasson (2014) “Individuella
utvecklingsplaner – en bedömningspraktik i
tiden”. I Pedagogisk forskning i Sverige 4-5
Hattie (2011) Synligt lärande.
Lindström & Pennlert
(2012). Undervisning i teori och praktik:
en introduktion i didaktik.
Lundgren, Säljö & Liberg (2014) Lärande
Skola Bildning. Grundbok för lärare.
Skolverket (2014) Förskoleklassen –
uppdrag, innehåll och kvalitet. Endast F-3
Skolverket (2006) I enlighet med skolans
värdegrund?
Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i
skolan – praxis, begrepp, problem och
möjligheter (73 s)
Andreasson & Dovemark (2013) ”Transforming
insecurity into a commodity: Using the digital
tools Unikum and InfoMentor as an example in
Swedish education”. I European Educational
Research Journal 12(4)
Grettve, Israelsson & Jönsson (2014) Att bedöma
och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens
vardag.
Hirsh (2012) ”IUP – verktyg för lärande?”. I
Utveckling genom IUP? Endast F-3
Johansson (2015) ”Validitet och lärares
bedömningar. I det pedagogiska fältet”. I
Pedagogisk forskning i Sverige 1-2 Endast
Svenska och lärande samt Engelska och lärande
Klapp Lekholm (2010) ”Lärares
betygsättningspraktik”. I Bedömning för lärande
– en grund för ökat kunnande
Lundahl (2011) Bedömning för lärande
Lundahl (2014) ”Bedömning – att veta vad andra
vet”. I Lärande Skola Bildning. Grundbok för
lärande
Mercer & Hodgkinson (2008) Exploring Talk in
School
Shepard (2000) “The role of assessment in a
learning culture”. I Educational Researcher 29
Skolverket (2012) Allmänna råd för
utvecklingssamtalet och den skriftiga individuella
utvecklingsplanen.
Skolverket (2014) Förskoleklassen – uppdrag,
innehåll och kvalitet. Endast F-3
Skolverket: (2012) Greppa språket ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet
Skolverket (2012) Kommentarmaterial till
kunskapskrav i respektive ämne
Vallberg Roth (2014) Bedömning i förskolans
dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och
reglering”: I Pedagogisk forskning i Sverige 4-5.
Endast F-3
Vallberg Roth (2010) Stödja och styra: Om
bedömning av yngre barn. Endast F-3
Livingston & McCall (2005).
”Evaluation: judgemental or
developmental?”. I European Journal of
Teacher Education, 28/2
McGaw (2008). “The role of the OECD
in international comparative studies of
achievement”. I Assessment in
Education: Principles, Policy &
Practice, 15/3
Pettersson & Wester (2014) “Skolan i
världen – internationella
kunskapsmätningar”. I Lärande Skola
Bildning. Grundbok för lärare
Skolverket (2014) Förskoleklassen –
uppdrag, innehåll och kvalitet.
Endast F-3
Skolverket (2010) Vad påverkar
resultaten i svensk grundskola?
Kunskapsöversikt om betydelsen av olika
faktorer. Sammanfattande analys.
