Kvalitetsredovisning hösten 2011/våren 2012 Lokal arbetsplan hösten 2012/våren 2013 1 1. Bakgrund ......................................................................................................................................... 3 2. Utbildning för vuxna vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk ........................................................... 3 3. Vision och mål för Lapplands Lärcentra .......................................................................................... 3 4. Särskild vuxenutbildning (Särvux) ................................................................................................... 5 5. Grundläggande vuxenutbildning ..................................................................................................... 7 6. Svenska för invandrare (SFI) ............................................................................................................ 9 7. Gymnasial vuxenutbildning ........................................................................................................... 13 8. Yrkeshögskola ................................................................................................................................ 14 9. Högskola ........................................................................................................................................ 16 10. Uppdragsutbildning ....................................................................................................................... 18 11. Studie- och yrkesvägledning (SYV) ................................................................................................ 20 12. Samhällsorientering....................................................................................................................... 20 13. Validering....................................................................................................................................... 21 14. Entreprenörskap ............................................................................................................................ 21 15. Två överordnade perspektiv hösten 2011 och våren 2012 ........................................................... 21 15.1 Värdegrunden............................................................................................................................ 21 15.2 Det livslånga lärandet ................................................................................................................ 23 16. Övergripande mål hösten 2011 våren 2012 .................................................................................. 24 16.1 Flexibilitet .................................................................................................................................. 24 16.2 Samverkan ................................................................................................................................. 25 16.3 Efterfrågestyrd utbildning ......................................................................................................... 27 17. Allmänt om kvalitetsarbetet.......................................................................................................... 28 2 1. Bakgrund Lapplands Lärcentra ansvarar för utbildning för vuxna inom kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. I respektive kommun finns ett lärcentrum (i Gällivare lokaliserat i två byggnader) med utbildningar inom Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux), Särskild vuxenutbildning (Särvux), Svenska för invandrare (SFI), Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux), Yrkeshögskola (Yh), Högskoleutbildning och Uppdragsutbildning. Kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan är ett resultat av årets samlade arbete, resultat och erfarenheter. En kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan fyller två funktioner; dels syftar den till att redovisa den verksamhet som bedrivits under året, dels ska den fungera som ett levande dokument i verksamheten under kommande år. 2. Utbildning för vuxna vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk, Kunskapens Hus, är ett modernt lärcentrum som samlar all Jokkmokks kommuns utbildning för vuxna under samma tak. Kunskapens Hus (byggt 1996) har en behaglig och praktisk studiemiljö med fina studieytor, lugn miljö och modern teknisk utrustning. Antalet elever varierar kraftigt under året i och med att stora utbildningsgrupper tar examen eller avslutar sina studier vid olika tidpunkter. På årsbasis utbildar sig 436 elever på samtliga tidigare nämnda nivåer av vuxenstudier inräknat. För mer information om Kunskapens Hus, se http://www.lapplands.se. 3. Vision och mål för Lapplands Lärcentra VISION Vi ska sträva efter att stimulera till tillväxt och utveckling i våra kommuner, genom att erbjuda efterfrågestyrda utbildningar. Organisationen ska genomsyras av flexibilitet, samverkan och kvalitet. Våra utbildningar ska vara attraktiva och tillgängliga för den studerande. MÅL o Vi ska utifrån inventering av utbildningsbehov hos enskilda och arbetslivet initiera, utveckla och/eller genomföra utbildningar. o Vi ska erbjuda utbildningar inom Särvux och Komvux på grundläggande- och gymnasial nivå, svenska för invandrare, yrkeshögskole- och högskolenivå samt uppdragsutbildning. o Vi ska ha beredskap för att kunna använda och utveckla olika former av pedagogik, metodik och teknik. o Vi ska samverka inom organisationen och med medlemskommuner för att optimera resurser och säkra likvärdighet. o Vi ska samverka med det omgivande samhället och arbetslivet samt med lokala, regionala och nationella nätverk. o Vi ska ha en verksamhet med hög kvalitet. För att säkerställa detta ska vi kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. o Vi ska i första hand nyttja kommunalförbundets egna kompetens. o Vi ska ha fyra lärcentra, ett i vardera kommun, som uppfyller NITUS kvalitetskriterier. 3 o o Vi ska verka för att forskningsresultat förs ut i regionen samt stödja att forskning etableras i regionen. Vi ska skapa en Vi-känsla i hela organisationen. Kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan utgår från måluppfyllelse med utgångspunkt i Vision och mål och Verksamhetsmål 2011 för Lapplands Lärcentra samt Styrdokument för Kommunal Vuxenutbildning (Komvux), SFI, Särvux och Yh. Utifrån vision och mål arbetar Lapplands Lärcentra med fyra övergripande områden som ska genomsyra hela verksamheten; efterfrågestyrd utbildning, flexibelt lärande, samverkan och livslångt lärande. Kvalitetsarbetet för Lapplands Lärcentra ska ske systematiskt och kontinuerligt under året och vara en naturlig del av arbetet för elever och personal. Det har beslutats att ändra redovisningsperiod av kvalitetsarbetet från årsredovisning till läsårsredovisning. Denna redovisning omfattar följaktligen hösten 2011 och våren 2012, ett faktum som innebär att hösten 2011 redan har analyserats i föregående års kvalitetsredovisning. Med utgångspunkt från nationella styrdokument, övergripande mål för Lapplands Lärcentra samt den egna nulägesbeskrivningen för respektive lärcentrum utarbetar varje lärcentrumchef tillsammans med personal en lokal arbetsplan för nästkommande år. Måluppfyllelse och arbetsplan följs upp vid delårsredovisning, årsredovisning och nästkommande kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan: Årsredovisning, nuläge Aktiviteter Uppföljning, analys Mål Uppföljning analys Efterfrågestyrda utbildningar Aktiviteter Mål Delårsredovisning, nuläge 4 4. Särskild vuxenutbildning (Särvux) Antal elever Nuläge Mål Aktivitet för måluppfyllese 5 5 Lägga ut blankett för ansökan på hemsidan samt fortsätta med uppsökande verksamhet bl.a. på Dagcenter. Samtliga behörigt sökande skall erbjudas plats. Kommentarer: Inom Särvux verksamhet stöttar vi elever inom målgruppen som har förutsättningar att läsa kurser inom grundläggande vuxenutbildning eller gymnasial utbildning, vilket kan leda till fler studerande per undervisningsgrupp. Gruppstorlek: antal elever/ grupp i genomsnitt 2 2 Skapa fungerande studiegrupper med flexibla gruppstorlekar. Kommentarer: Grupperna kan bli större om elever som läser på grundläggande nivå eller gymnasial nivå behöver hjälp och stöd av undervisande lärare på särvux. Avbrott/fullgjorda i% 0 0 Fortsättningsvis ha samma undervisningskvalité och dialog med eleverna på Särvux med utgångspunkt från deras individuella utvecklingsplan. Kommentarer: Enligt skollagen 21Kap 9§ skall alla som påbörjat utbildning erbjudas att fullfölja. Antal h/individ i genomsnitt 2,5 h/ vecka 2,5 h/ vecka Kommentarer: Vi tillsammans med eleven bedömer att det är en lämplig omfattning av timmar för elever som vi just nu har på Särvux. Nuläge Informationsinsatser: - antal 2 Mål 2 Aktivitet för måluppfyllese Vi annonserar på hemsidan och i kommunens annonsblad om vår verksamhet. Företagsbesök Information på arbetsförmedlingen Mässor Kommentarer: Vi har en kontinuerlig dialog och ett aktivt samarbete med personalen på Dagcenter. Personalen på Lapplands lärcentra besöker verksamheten på dagcentra kontinuerligt. Vi verkar aktivt för att nå och motivera eleverna. 5 Vilka kurser ges? Nuläge Mål Kommunikation: motsvarande träningsskola Grundutbud: Verklighetsuppfattning och omvärldskunskap: motsvarande träningsskola Aktivitet för måluppfyllese Svenska Matte Engelska Efterfrågan styr utbudet. Engelska: motsvarande grundsärskola Nulägesbeskrivning Antalet elever i Särvux har under hösten 2011 och våren 2012 omfattat fem individer. En av dessa fem elever avslutade engelska på grundläggande nivå med betyg. Samtliga elever har erbjudits 2,5 h undervisning per vecka. Undervisningen har skett på grundläggande nivå motsvarande grundsär- respektive träningskola i engelska, kommunikation och verklighetsuppfattning/omvärldskunskap. All undervisning är individanpassad efter elevernas förkunskaper och behov. Detta speglas även i de individuella studieplanerna som bildar grunden för utbildningen. Studieplanerna blir kontinuerligt utvärderade och justerade genom personliga samtal med eleverna och genom observationer. För att hitta nya möjligheter för elevernas utveckling görs regelbundna samtal med personalen på Dagcentrumet. Hög närvaro på lektionerna är ett tecken på god trivsel som i sin tur leder till en god arbetsstämning. Utvärderingar av undervisningen gör rektor genom att besöka verksamheten och intervjuar eleverna. Intervjuerna visar att elevernas helhetsintryck är mycket bra, de trivs med undervisningsformerna och upplägget av lektionerna. Läraren utvärderar elevernas måluppfyllelse via samtal och pedagogisk dokumentation. Vi använder oss av normativ och summativ bedömning för att konkretisera undervisningen mot målen. Detta är ett viktigt underlag för kommunikationen med eleverna. Målen för 2012 var att: Utvidga användning av Teamboard Installation av talsyntes Vital samt programmet Talande tangentbord i samtliga datorer som används i undervisningen inom Särvux Nätverksträffar Nytt undervisningsmaterial Måluppfyllelse Bedömningen är att vi delvis har uppfyllt målen. Vad gäller användningen av Teambordet som ny undervisningsteknik har det visat sig vara en bra komplettering, eftersom det möjliggör ett interaktivt och direkt arbetssätt, t.ex. att använda fingret som verktyg. LKF:s 6 nätverk för Särvux-pedagoger har träffats två gånger under 2012 vilket har varit en källa för nya idéer och viktig information. Nytt undervisningsmaterial har implementerats i undervisningen. Vi har ännu inte installerat talsyntesen Vital samt programmet Talande tangentbord i samtliga datorer som används i undervisningen inom Särvux. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012 våren 2013 Installation av talsyntesen Vital samt programmet Talande tangentbord i samtliga datorer som används i undervisningen inom Särvux Fortsatta nätverksträffar Använda surfplatta som pedagogiskt verktyg i undervisningen Implementering utifrån de kursplaner som ska börja gälla 1 juli 2012 Använda nya pedagogiska metoder för bedömning t.ex. Karlstadsmodellen 5. Grundläggande vuxenutbildning Nuläge Mål Antal kursdeltagare 5 5 Avbrott 1 0 Aktiviteter för måluppfyllelse Arbeta för att få fler studerande inom andra kunskapsområden genom att vara med på mässor, annonser och bedriva en aktiv uppsökande verksamhet av målgruppen. Kommentarer: Avbrottsmöte en gång per termin med pedagogerna, SYV samt rektor. Kursdeltagare har ökat från 3 till 7 stycken från 2011 till perioden hösten 2011/våren 2012. Informationsinsatser: - antal 2 2 2 2 Uppsökande verksamhet: företag som varslar, andra företag, AF, mässor, FK, personalmöten på kommun, Samhall, gymnasiet. Annonsering SYV är ansvarig för besöken SFI- lärarna Kommentarer: SFI-lärarna informerar de SFI-elever som har klarat det nationella D-provet att de har möjlighet att studera vidare på kursen Svenska som andraspråk grund. Vi verkar aktivt för att nå och motivera eleverna till utbildningen. Nulägesbeskrivning Eftersom vi själva bedriver SFI-undervisning på Kunskapens Hus blir det ett naturligt steg för eleverna att gå från SFI till Grundvux. I dagsläget kommer kommunen att ta emot 15 7 flyktingar även under 2012, vilket i en förlängning torde generera elever till Grundvux. Vi samarbetar vidare med arbetsmarknadsfunktionen som vill lyfta fram individer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Detta sker utifrån individuella lösningar där ett alternativ kan vara studier. Denna målgrupp kan således bli elever inom både Grundvux och Gymvux. Vi har under hösten 2011 och våren 2012 rekryterat fem (5) elever till Grundvux i kurserna Religion (1 elev) och Svenska som andraspråk (4 elever). Eleverna i den sistnämnda gruppen kom från tre olika nationer. Vi har haft löpande antagning, d.v.s. eleverna kunde börja och avsluta kursen enligt egna önskemål, möjligheter och behov. Elever som startade sina studier under hösten 2011 gjorde det på olika tider och fortsatte sina studier även under våren 2012 förutom en som gjorde avbrott på grund av resa. Denne har som ambition att ta upp studierna under hösten 2012. På Grundvux erbjuds eleverna två lektionstillfällen, sammanlagt 3 timmar per vecka. Kursens upplägg är sådant att eleverna läser på distans via vår lärplattform Fronter. De använder läroboken och andra källor för att lösa främst skriftliga inlämningsuppgifter. Basläromedel för Svenska som andraspråk är den framgångsrikt reviderade läroboken På tapeten och material för grammatisk övning: Plats, tid, form. Samtliga elever som läser på Grundvux har fri kurslitteratur från och med 2012. Elever på Grundvux har tillgång till datorer och undervisningen kan bedrivas med diverse tekniska hjälpmedel så som bildkanon, Smart Board, kamera, digital inspelningsutrustning, osv. Det finns övningsprogram installerade på datorerna; vissa av dessa tillgängliga via Fronter. Utöver distansundervisning är de fysiska lektionerna ett tillfälle till muntlig övning och genomgånger efter elevernas behov. Individuell handledning erbjuds en gång i veckan på skolan och enligt önskemål via datakommunikation (t.ex. Skype). Kombinationen av distansoch fysisk undervisning har visat sig vara lyckad och tillmötesgår vuxna elevers livssituation som oftast kräver tid för familj och arbete där fasta lektionsscheman skulle vara ett hinder för studier. Lärcentrum i Jokkmokk har ett utökat ansvar för de övergripande utvecklingsfrågorna för just Grundvux. En arbetsgrupp bestående av två lärare från varje lärcentrum har bildats där också rektor för Lapplands lärcentrum i Jokkmokk ingår som huvudansvarig. Vi har haft en gemensam fysisk träff i Gällivare, där vi identifierade ett behov av fortbildning kring pedagogiska hjälpmedel. Vi använder oss av normativ och summativ bedömning för att konkretisera undervisningen mot målen. Detta är ett viktigt underlag för kommunikationen med eleverna. Målen för arbetsgruppen våren 2012 var att: Besöka specialpedagogiska skolmyndigheten Lägga ut skriftlig information på hemsidan om Grundvux Skapa en informationsfolder om Grundvux 8 Måluppfyllelse Ett studiebesök har genomförts på Specialpedagogiska skolmyndigheten där vi fick lära oss mer om olika pedagogiska hjälpmedel som kan användas i undervisningen. Vi har påbörjat arbetet med att lägga ut information på hemsidan samt framtagandet av en folder om Grundvux. Målet är således delvis uppnått. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete Det utvecklingsarbete (hösten 2012/våren 2013) som nätverket för lärare kommer att arbeta med är att alla lärare ska delge varandras erfarenheter och denna period hur man lagt upp svenska som andraspråk på vår lärplattform. Syftet med skuggningen av varandras upplägg är att lära av varandra för att utveckla verksamheten samt att ge varandra feedback. Information om grundläggande vuxenutbildning kommer vi att lägga ut bättre information om på hemsidan samt ta fram en skriftlig information om grundläggande vuxenutbildning där det tydligt kommer att framgå att man kan läsa samtliga Kunskapsområden. Implementering av skolverkets nya kursplaner och betygskriterier för betygssystemet A, C och E som kommer att börja tillämpas från och med den 1 juli 2012. 6. Svenska för invandrare (SFI) Antal kursdeltagare Nuläge Mål Aktiviteter för måluppfyllelse 68 72 Vi vill behålla den höga nivån på administrativ verksamhet för att nå samtliga som har ett behov av att läsa SFI. Vi samarbetar med AF, integrationen och kommunens inflyttarservice för att nå målet. Kommentarer: En marginell skillnad från 72 kursdeltagare till 68 kursdeltagare hösten 2011/våren 2012. SFI:s verksamhet fick ingen anmärkning av Skolinspektionen under 2011. Antal erbjudna timmar/vecka 15 15 Kommentarer: Enligt Skollagen 22Kap 6§ Väntetid på undervisning. Från folkbokföringsdatum till start, antal dagar redovisat för ”1 mån” resp. ”3 mån”. Maximalt en veckas väntetid från folkbokföringsdatum. Maximalt en veckas väntetid från folkbokföringsdatum. Särredovisning: – antal: 1 mån – antal: 3 mån Samtliga studerande har fått börja inom en vecka. Samtliga elever ska få börja inom minst en månad. 9 – övriga Hemsida Annonser Informationsblad till samtliga nyinflyttade folkbokförda i Jokkmokks Kommun. Vi verkar aktivt för att nå och motivera eleverna att studera. Informationsinsatser: - antal - typ av Antal med SFIbonus 2 Löpande 2 Löpande Nuläge Mål Aktiviteter för måluppfyllelse 7 6 Vi bedömer att sex elever kommer att nå kursens mål inom ett år och därmed kan söka SFI-bonus. Vi måste översätta informationen om SFI-bonus till fler språk samt visa eleverna informationsmaterialet på skolverkets hemsida. Kommentarer: Integrationssamordnaren informerar samtliga flyktingarna om SFI-bonusen. Vid första introduktionsmötet med nya elever informerar tolken om SFI-bonus. En del av dessa elever har fått bonus två gånger men i denna statistik är det ingen dubbelräkning. Under 2011 fick inte någon elev bonus men under våren2012 har 7 elever fått bonus vilket gör att målet på 6 elever överträffats. Antal språkgrupper 22 22 Antal analfabeter 2 2 Vi har en speciell undervisningsgrupp för analfabeter. Kommentarer: Det var en ovanligt stor grupp analfabeter under 2011 men har nu sjunkit från 6 till 2 analfabeter. Orienteringskurser inom data, etableringsinsatser, praktik, arbete. Avbrottsmöte 1 gång/termin med pedagoger, SYV samt rektor. 11 studieavbrottavbrott har det varit under perioden, vilket vi kontinuerligt arbetar för att minska. Totalt antal elever Andel elever (%) med betyg godkänt Andel elever (%) som avbröt Andel elever (%) som fortsatte aktuell kurs Kurs A 2 - 0% 50 % Kurs B (1 b + 2 b) 42 31 % 9% 60 % Kurs C (2 c + 3 c) 26 54 % 4% 42 % Kurs D (3 d) 14 14 % 36 % 50 % Kommentarer: Här finns dubbelräkning. Många elever flyttade från B till C samt från C till D under hösten 2011 och våren 2012. De finns inget betyg på kurs A. 10 Antal elever som deltog i det nationella provet Andel elever (%) som uppnådde Skolverkets mål Kurs B 19 70 % Kurs C 16 70 % Kurs D 1 100 % Nulägesbeskrivning Antalet elever i SFI har under hösten 2011/våren 2012 uppgått till 68 elever från totalt 27 olika nationer. En minskning på fyra (4) individer från förra året har alltså skett. Den största ankommande kvotflyktinggruppen under året är från Somalia, Afghanistan och Eritrea. I övrigt står den thailändska elevgruppen för en konstant ökning, och i december uppgick denna grupp till totalt elva (11) individer. Kunskapens Hus har löpande antagning, och vår policy är att de blivande eleverna ska få börja SFI så fort som möjligt efter inskrivning. Under året har majoriteten av elever påbörjat studierna inom loppet av en vecka efter inskrivning. Samtliga SFI-elever har erbjudits 15 h lärarledd undervisning per vecka. Utifrån individuell kunskapsnivå har en indelning i totalt fyra olika grupper skett, där alfabetiseringsundervisning har utgjort en egen grupp. Med varje elevs individuella progression i åtanke, har sedan en stegvis slussning till en ny grupp skett. Denna övergång sker utan större dramatik, eftersom samtliga elever har lärt känna varandra under det dagliga obligatoriska fikat, där svenskan förväntas vara det dominerande språket. Den praktiska undervisningen sker i fyra olika lektionssalar, samtliga utrustade med teknik lämpad för den specifika undervisningsgruppen. Gemensamt för samtliga salar är dock datorer med läromedlens (Framåt A, Framåt B samt Mål 1 och Mål 2) specifika program installerade samt bildkanoner för storbildsprojicering. Läraren för A-gruppen (steg 1) har också tillgång till Team Board som har använts på daglig basis. Vi har haft samarbete med Kvinnojouren och Folktandvården och deras personal har informerat om respektive verksamhet på fyra olika språk vilket har visat sig varit mycket uppskattat. Vi har genomfört en kortare orienteringskurs i datoranvändande för elever på SFI. Under perioden har vi sett en stor ökning av genomförandet av nationella proven; kurs B från 5 till 19 stycken, kurs C från 4 till 16 stycken samt kurs D från ingen till en person. Samtliga som inte klarade nationella proven fortsätter att studera. 11 I den årliga utvärderingen synas lokaler, undervisningen, undervisande lärare, litteratur samt övriga pedagogiska verktyg (datorprogram, t.ex.). Resultatet visar i sin helhet på en mycket hög kvalitet. Exempelvis när det gäller den schemalagda kaffestunden anser 47 % av eleverna att de alltid pratar svenska och 47 % att de försöker prata svenska. Rektor har under året ingått i en referensgrupp bestående av primärvården, det kommunala bostadsbolaget Jokkmokks Hus, Polisen, Kyrkan, FK, AF, Folktandvården samt lokala idrottsföreningar. Referensgruppen har träffats vid fyra (4) tillfällen, där huvudsyftet har varit att dela information om respektive verksamhets roll vad gäller de inskrivna individerna i integrationssamordningens verksamhet i Jokkmokk. Inom Lapplands kommunalförbund har två SFI-träffar genomförts under perioden. Där har lärare gemensamt diskuterat pedagogiska frågor, nya läroplaner och regeringsbeslut. Målen för 2012 var att: Referensgruppen skall träffas fyra gånger under året Ta emot 6 ensamstående kvinnor/mödrar från Afghanistan som skall påbörja undervisningen vid SFI I februari förväntas en större elevgrupp att genomföra de nationella B- samt Cproven. Flertalet av dessa individer kommer med stor sannolikhet att studera vidare inom grundläggande vuxenutbildning inom en inte alltför avlägsen framtid. I samtliga datorer som används i SFI-undervisningen kommer talsyntesen ViTal samt det medföljande programmet Talande tangentbord att installeras under januari månad. Måluppfyllelse Samtliga mål är uppfyllda trots att bara halva året gått, med undantag för referensgruppen som har två återstående möten inplanerade under hösten 2012. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/våren 2013 Jokkmokks kommun har beslutat att ta emot femton (15) kvotflyktingar under år 2012. Referensgruppsmöten kommer fortsättningsvis att hållas med fyra (4) träffar under hösten 2012 våren 2013. Upprätta en tydligare arbetsfördelning mellan pedagogerna när det gäller uppföljning, statistik och närvarorapportering. 12 7. Gymnasial vuxenutbildning Antal kursdeltagare Nuläge Mål 98 elever 100 elever 271kurser 275 kurser Aktiviteter för måluppfyllelse Kommentarer: Från våren 2011 har vi minskat från 98 till 74 studerande samt från 271 kurser till 265 kurser. Avbrott/fullgjorda, antal kursdeltagare 17,7% Minska avbrotten Anledningar till avbrott (antal personer inom parentes): Föräldraledig (2), fått arbete(11), Inaktiv (8), Hinner inte studera(2), Hälsoskäl (2) Kommentarer: Avbrotten har minskat från 23,6 till 17,7%. Fortsätta arbeta för att alla ska hitta ett bra upplägg för studierna samt för att få kontakt med alla studerande för att få veta avbrottsorsak. Avbrottsmöte en gång per termin med pedagogerna, SYV samt rektor. Verksamhetspoäng 16 760 Bibehålla Statsbidragen för Yrkesvux försvinner. Nulägesbeskrivning Under året har Lapplands Lärcentra bildat ett kommunöverskridande arbetslag för lärare som undervisar inom basåret. De har haft kontinuerliga träffar både fysiskt och via olika former av distansteknik. Fler lektionssalar har utrustats med interaktiva skrivtavlor för att möjliggöra en varierad pedagogik. Vi har också köpt in några handdatorer/surfplattor. Införandet av ny teknik har under året stimulerat den pedagogiska kreativiteten vilket gör att nya pedagogiska läromedel kan utveckla och utöka lärarnas verktygslådor. En inventering av lärarkompetensen är genomförd och samtliga anställda lärare är uppmanade att söka lärarlegitimation via Skolverket. Lärcentrum i Jokkmokk har utfört ett flertal prövningar till förbundets andra kommuner. Vi validerar kontinuerligt elevernas kunskaper från gymnasiet och arbetsliv. I den nya skollagen har beslutats om rutiner för klagomål där huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildning. Vi informerar om detta på våra anslagstavlor och på vår hemsida. Om ett klagomål kommer in sker återkoppling inom två veckor till eleven. Kursutvärderingarna inom samtliga gymnasala kurser visar goda resultat. Medelvärdet på två av frågorna på kursutvärderingen ser ut enligt följande (svar på en 7-gradig skala): 13 1. Vilket är ditt helhetsintryck av kursen? Svar: 4,71 2. Hur passade kursens upplägg dig? Svar: 4,65 Måluppfyllelse De mål som vi har nått upp till under första halvåret 2012 är att vi besökt Specialpedagogiska skolmyndigheten där vi lärt oss mer om olika pedagogiska hjälpmedel i undervisningen. Vi har antagit elever till en lärlingsutbildning inom vården som startar hösten 2012. De andra målen har vi flyttat fram till hösten 2012 och våren 2013. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete En samarbetsutveckling med olika aktörer ser vi som strategiskt viktigt för att fortsättningsvis kunna erbjuda högkvalitativ vuxenutbildning. Följande strategier kommer att prioriteras under hösten 2012/våren 2013: Aktivt verka för att öka samläsningen med elever från olika kommuner. Samarbete med övriga skolformer, t.ex. med universitet och högskolor samt med övriga utbildningssamordnare på lokal och nationell nivå, ska utvecklas. Samarbeta med arbetsmarknadsfunktionen i kommunen. I högre grad knyta lokala företag och organisationer till huset och de olika verksamheterna. Studievägledningen ska vara integrerad i samhället. Utveckla distansöverbryggande teknik, främst Adobe Connect, Fronter, Skype, Team Board, handdatorer, I-pad och videokonferensteknik. Vidareutveckla utvärderingsmetoder för verksamheten. Arbeta för att starta igång lärlingsutbildning inom vård samt inom hotell- och restaurang. Som en följd av ny Skollag och Vuxenutbildningsförordning har vi ett anpassningsoch utvecklingsarbete framför oss. Arbeta för att bli ännu bättre på att använda oss av normativ och summativ bedömning för att konkretisera undervisningen mot målen. 8. Yrkeshögskola Antal studerande på Vattenkrafttekniker ht-11/vt-12 Nuläge 42 Mål 48 Aktiviteter för måluppfyllelse Kontinuerliga kontakter med mottagande lärcentrum vid distansintag Mässor Annonsering Tydlig information om rekryteringsbehov för framtiden Tydlig information om yrkesrollen 14 Avbrott/uppehåll Hösten 2011/våren 2012 4+2 Uppdragsutbildning enstaka kurser Hösten 2011/våren 2012 0 2 Antal studerande andra anordnare 2 4 0 Tydligare information om utbildningens innehåll och upplägg Tydligare information om yrkesrollen Marknadsföra enstaka fördjupningskurser till ledningsgruppens företag där chans till kompetensutveckling finns att få för deras befintliga personal Vi har flertalet utbildningar inom LKF-området samt en distanslösning mot Luleå inom elektronik och automation. På dessa utbildningar finns studerande från Jokkmokk, som är inskrivna hos oss på lärcentra. Nulägesbeskrivning Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk bedriver en två-årig yrkeshögskoleutbildning mot vattenkraft som under hösten 2011/våren 2012 hade 42 studenter inskrivna. Den 1 juni 2012 tog etapp 1 sin Kvalificerade Yrkeshögskoleexamen och drygt hälften av dem hade anställning direkt. Våra branschföretag som är med i ledningsgruppen är engagerade i både marknadsföring, uppstartsaktiviteter samt vid avslutning/examen. Våren 2012 ställde de även upp på en paneldebatt, där studenterna fick tillfälle att fråga om framtida rekrytering, och om de ville studera vidare, inom vilka områden de i så fall skulle rikta in sig på. Branschföretagen berättar att de studerande får goda omdömen av handledare under den totalt 26 veckors långa praktiken som de gör fördelat på tre olika perioder. Utbildningsledaren som efter varje avslutad period gör utvärderingar, berättar att det i flertalet omdömen står: ”utbildningen är bra, praktikanten har rätt kunskaper och kan arbeta”. Flertalet av de studerande berättar att ”man känner sig som en i arbetslaget”. Det är ett gott betyg på både utbildningens innehåll och den studerande. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012 våren 2013 Behovet av vattenkrafttekniker är fortfarande stort och inför hösten 2012 startar vi utbildningen på distans till två orter; Ludvika och Östersund. Inför hösten 2013 blir distansorten i Dalarna, Mora, istället för Ludvika. De orterna representerar områden där bl. a Fortum har stort behov av kompetens. I tidigare ansökningsomgångar har inte antalet sökanden från de områdena varit tillräckligt. Distansupplägget kan liknas vid ett utvidgat klassrum, där de studerande på distansorterna följer den dagliga undervisningen via ITV som sänds från Jokkmokk. En till två gånger per termin samlas alla studenter i Jokkmokk för labbveckor då de drillas i de praktiska momenten i vår maskinhall eller på utbildningsaggregatet i Porjus. Studenterna får då även 15 tillfälle att lära känna varandra vilket gynnar grupparbeten som är vanligt förekommande i flertalet kurser. För att klara målen och hålla lika hög kvalitet på distansundervisning har vi investerat i ny ITV-teknik, brygga och Team Board samt utbildat lärare som kommer undervisa i delar av utbildningen. Nya utbildningar Lapplands Lärcentra har under våren skrivit en ny ansökan om en ny utbildning; Servicetekniker på eldistribution och vindkraft. Även den utbildningen blir distansförlagd men denna gång till Sollefteå där 10 studerande kommer att sitta vid Reveljens Lärcentrum. Resterande 10 studenter finns inom LKF-området med Jokkmokk som studieort. Behovet av denna kompetens har visat sig stor i många delar av landet, främst inlandet och att samarbeta med en annan kommun ser vi som något positivt och utvecklande för båda parter. 9. Högskola Nuläge Mål Antal studerande vid: 1. Fristående kurser 2. Program 50 35 55 38 Nuläge Mål 12 34 39 12 37 43 Aktiviteter för måluppfyllelse Fortsätta med marknadsföring av utbildningar samt av service på lärcentrum. Att hålla en fortsatt hög nivå på lärcentrums verksamhet för att de studerande ska få en god service. Främja rekrytering från vuxenutbildningen till högre studier. Aktiviteter för måluppfyllelse Antal studerande program och kurs 1. Strategiska – avtal 2. Strategiska 3. Övriga Kommentarer mål: Den högskoleutbildning som vi har idag på strategiska utbildningar med avtal är ekonomprogrammet samt fristående kurser inom programmet. Ingen ny utbildning under våren 2012 riktar sig mot specifikt sökande i Jokkmokks kommun. Tentastatistik, antal: 1. Tillfällen 2. Personer/år 3. Utanför kontorstid 65 88 2 Fortsätta att bibehålla en hög service 16 Statistik videokonferens antal/prioriterad nivå 1. 2. 3. 4. 5. 6. Universitet Egna Yh/Vux Internt LR Internt LK Medl. kommun Externt 120 Fortsätta att bibehålla en god service 38 135 72 9 Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk har en löpande verksamhet med studentservice och utbildningssupport. Största vikt läggs vid att hålla en hög servicenivå av god kvalitet. NITUS kvalitetskriterier uppfylls helt. Elkraftingenjörsprogrammet och Ekonomie kandidat har startat hösten 2011 och Lapplands Lärcentra har också genom samverkan med Vuxenutbildningen i Luleå erhållit distansplatser på Yh Elektroteknik och automation. Inom Lapplands Lärcentra har utbildningsledaren i Jokkmokk ett övergripande ansvar för dessa utbildningar, bl.a. gällande kontakten med respektive utbildningsanordnare samt marknadsföring. Antagning till Elkraftingenjör kommer även att göras under 2012 och till Yh Elektroteknik och automation om ny utbildningsstart godkänns av myndigheten. Uppstarten för elkraftsingenjörerna var förlagd till Jokkmokk för samtliga 65 antagna från hela landet. Arrangemanget anordnades i samverkan mellan Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Mittuniversitetet och Svensk Energi. Under året marknadsförs samtliga prioriterade utbildningar samt kurser inom vuxenutbildningen, exempelvis basårskurser som ges på distans från olika lärcentrum för att öka möjligheten till behörighetskomplettering. Lärcentras verksamhet och service marknadsförs i syfte att tillgängliggöra utbildningar på distans för kommuninnevånare och att underlätta studenternas möjlighet att slutföra sina studier. Det utbud av kurser, program och uppdragsutbildningar som arrangeras och marknadsförs, finner sin grund i en kompetensbehovsinventering som årligen genomförs inom Lapplands Lärcentra. Vi har en arbetsmodell för kompetensbehovsinventering som har genomförts i samverkan med Arbetsförmedlingen, Strukturum och Jokkmokks kommun inom ramen för projektet Norrsamverkan. Nytt från tidigare år är att kompetensbehovsinventeringen även omfattar praktisk yrkeskompetens som näringsliv och offentlig sektor anser viktig för kommunens och företagens tillväxt. Extra fokus har under året riktats mot behoven i branscherna; livsmedel, energi och utbildning. Inom ramen för Norrsamverkan har en uppsökande verksamhet mot småföretag gjorts för att mäkla och initiera samverkan mellan företag och akademi samt för att stödja företagen i deras utvecklingsarbete. Resultat som uppnåtts är att tio (10) examensuppdrag har utarbetats varav sju (7) har marknadsförts på 17 www.linkedstudent.se och att en ansökan till Skolverket gjorts angående Lärlingsvux. Femton (15) elevplatser söktes med placering i företag i Jokkmokks kommun. Samarbetet med universitet i Umeå och Luleå tekniska universitet har utvecklat och bl.a. har ENS vid Umeå universitet ansvarat för utbildningsinsatser vid tre tillfällen till projektledarna i Norrsamverkan. En studiebesöksresa genomfördes under hösten 2011, till lärcentrum i Kramfors, Söderhamn och Katrineholm i syfte att utveckla verksamheten. Vår nya arbetsmodell för behovsinventering har rönt intresse även utanför vår region och presentationer har gjorts vid lokala kompetensrådet i Piteå och för styrgruppen för ”5-kants” samarbetet, samt till Västerbottens kompetensförsörjningsutskott. 10. Uppdragsutbildning Antal kursdeltagare Nuläge 135 Mål 150 Aktiviteter för måluppfyllelse Marknadsföra Energicentrum Besöka företag och berätta om vår verksamhet Skapa samarbete med andra utbildningsföretag för att komplettera med det som vi inte kan erbjuda Kommentar: Vi har under hösten 2011/våren 2012 haft fler deltagare på uppdragsutbildning än någonsin tidigare. Strukturum har under året haft ett kompetensutvecklingsprojekt där vi har varit utbildningsanordnare vid några av kurserna. Vi har haft och har ett gott samarbete med Vattenfall där vi anordnar utbildningar för deras personal samtidigt som vi har hyrt in personal från dem tills våra egna utbildare är färdiga att utföra dessa kurser helt själv. Vid årsskiftet startade Lapplands Lärcentra ett Energicentrum som ett led i att utveckla uppdragsutbildningarna för kurser inom vatten- och elkraft. Nulägesbeskrivning Under hösten 2011/våren 2012 har vi haft flera uppdragsutbildningar inom el- och vattenkraft som Vattenkraftteknik grund och fortsättning, Reläskydd, lokalkraft och batteriunderhåll men vi har även haft kurser inom andra områden som dataprogram, teknisk engelska samt arrangerat studiebesök vid kraftstationer för högskolestudenter som går på Campus Skellefteå och Luleå Tekniska Universitet. Vi har startat energicentrumet och i styrgruppen sitter representant från Jokkmokks kommun, Vattenfall, projektledare och lärcentrachef. Under perioden har vi haft flera uppdragsutbildningar inom el- och vattenkraft som Vattenkraftteknik grund och fortsättning, lokalkraft och batterier, reläskydd m.fl. Vi har 18 även haft kurser i olika dataprogram och i teknisk engelska samt tagit emot högskolestudenter från universitet på studiebesök i vår unika utbildningsmiljö. Antal kurser/vecka Typ av uppdragsutbildning Köpare 2 Bilkörkortet Jokkmokks Kommun 7 2 Vat 2 Vattenfall 10 1 Vat 1 Fortum 8 1 Vat 1 Vattenfall 8 1 Vat 1 Vattenfall 8 5 YH kurser Vattenfall 1 1 Batteri och underhåll SSG 10 1 Elapparater SSG 10 1 Reläskydd SSG 8 Datakurs data grund Vattenfall 5 1 Teknisk engelska Strukturum 7 1 Studiebesök U8 LTU 10 Elektronik och automation labb Luleå kommun 31 1 Affärsengelska Strukturum 7 1 Epi Jokkmokks Kommun 5 3dgr 4 veckor Antal deltagare/kurs Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/våren 2013 Inför hösten 2012/våren 2013 ska vi inventera behovet av uppdragsutbildning åt våra medlemskommuner. Utvärderingarna från de olika kunderna har visat att vi har kapacitet att anordna dessa kurser och leverera det som företagen efterfrågar. 19 För att bedriva energicentrumet på ett kvalitativt sätt kommer vi att anställa en utbildare, men fram tills vi hittar denna kompetenta person anlitar vi konsulter som vi redan har etablerat ett samarbete med. Det kommer även att anställas en administratör på en viss procent. 11. Studie- och yrkesvägledning (SYV) Vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk finns 50 % studie- och yrkesvägledare. Vägledning är tillgänglig för samtliga kategorier av studerande (SFI, Särvux, Grundvux, Gymvux, Yh och högskola/universitet), samt för övriga kommuninnevånare med behov av vägledning. Information gällande utbildningsvägar, utbildningsutbud, studiefinansiering, behörighetsfrågor m.m. ges även till grupper (gymnasieelever, arbetssökande, företagare m.fl.) vid exempelvis temadagar, karriärkvällar, informationsträffar samt i form av annonsering och informationsmaterial. Arrangemang anordnas ofta i samverkan med exempelvis utbildningsanordnare, AF och näringsliv. SYV ansvarar vidare för behörighetsbedömning och för att upprätta underlag för antagning till Yh Vattenkraftteknikerutbildningen. I arbetsuppgifterna ingår även viss administration som exempelvis schemaläggning av vuxenutbildningens verksamhet samt ansvar för uppföljning av studieprestationer. Individuella studieplaner upprättas för samtliga elever inom vuxenutbildningen i samband med antagning. Utbildningen är utformad så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer. I de fall kurser inte kan ges vid det egna lärcentrumet kontaktas annan utbildningsanordnare för att kunna tillgodose den enskildes behov. I första hand nyttjas då kompetens från Lapplands Lärcentra i övriga kommuner. 12.Samhällsorientering Den 1 januari skrev Lapplands Lärcentra ett samarbetsavtal med kommunerna inom LKF avseende samhällsorientering för nyanlända. Gällivare Lärcentrum har haft huvudansvaret för genomförandet. Samhällsorienteringen har getts till deltagare i Kiruna och Jokkmokk via videolänk. Pajala har ännu inte haft några deltagare. Deltagarna från Gällivare har suttit med läraren i studion. Informationen har tolkats till deltagarnas hemspråk och tolkarna har funnits i Kiruna eller Gällivare. Samhällsorienteringen har getts till fyra (4) språkgrupper parallellt under hela året, har ägt rum i anslutning till SFI-studier och skett på eftermiddagstid. Eleverna har kunna påbörja sitt deltagande när som helst under året och snarast möjligt efter ankomst. Kommunerna i samarbete med Lapplands Lärcentra sökte § 37 medel från Länsstyrelsen för att bygga upp en verksamhet som ger samhällsorientering på hemspråk istället för att arbeta genom tolk. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete ht 2012/våren 2013: 20 Under 2012 bygga upp verksamheten för att ge samhällsorientering på hemspråk via videolänk till i första hand LKF: kommunernas deltagare. Under uppbyggnadstiden fortsätta köra med svensk lärare och tolk för fyra olika språkgrupper parallellt. Från och med hösten 2012 ge samhällsorientering på hemspråk via videolänk. 13.Validering Lapplands Kommunalförbund samverkar tillsammans med 10 kommunerna i Norrbotten i ett gemensamt EU-projekt som handlar om att bli bättre på validering. Projektet heter Validering i norr och det har varit utbildningsinsatser för lärare, rektorer och SYV. Utbildningarna har bland annat innehållit dokumentation och kartläggning av kunskaper samt vägledning. Målsättningen har varit att utöka, bredda och kvalitetssäkra valideringsverksamheten i norr samt höja kompetensnivån inom validering av formella och icke formella kunskaper hos de yrkesgrupper som kan utföra validering. Lapplands Lärcentra har en representant i styrgruppen. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/ våren 2013: Att implementera ett arbetssätt för hur vi tar emot vuxna så att de får ett erkännande av deras kunskaper och kompetens oberoende av hur de förvärvats. 14.Entreprenörskap Strukturum - kommunens näringslivsbolag - har haft entreprenörskapsutbildning med all personal i Lärcentra där fokus legat på förhållningssätt och att kunna omsätta idéer till handling. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/våren 2013: Entreprenöriellt lärande ska fortsatta genomsyra vår undervisning. Det är viktigt för det livslånga lärandet. 15. Två överordnade perspektiv hösten 2011 och våren 2012 Värdegrunden och det livslånga lärandet är två överordnade perspektiv som ska prägla vuxenutbildningen i Lapplands lärcentrum i Jokkmokk. Dessa perspektiv ska vara ständigt närvarande och genomsyra hela verksamheten. 15.1 Värdegrunden Vid vuxenutbildningen ska humanistiska och demokratiska värderingar genomsyra verksamheten. Alla människor – personal och studerande - har ett likavärde och alla ska respekteras för sin åsikt. Likabehandlingsplanen ska vara känd för alla. Grundsynen att ”mångfald kan bidra till att öka effektivitet och kvalitet i verksamheten” genomsyrar vuxenutbildningen (Jokkmokk 2015). Rutiner för klagomål finns, men vi har dock inte fått in något klagomålsärende under perioden hösten 2011/våren 2012. 21 Resultat och måluppfyllelse Området som helhet har mycket god måluppfyllelse Enligt lag i 6 kap. Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (208:567) och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1 083) skall varje skola upprätta en Likabehandlingsplan. Vuxenutbildningen vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk verkar för att främja likabehandling av alla studerande och anställda vid skolan. För att denna plan ska vara känd och efterföljas av alla har rektor informerat all personal om den bakomliggande lagen och om likabehandlingsplanens innehåll samt att personalen har informerat eleverna om den, dess bakgrund och innehåll. Rektor har gått skyddsrond med elevombuden från olika utbildningsvägar samt pratat om likabehandlingsplanen. Vi har utvärderat den samt pratat om vad vi kan förbättra. Varje elev får information om likabehandlingsplanen vid kursstart. Den anslås också på anslagstavlor, hemsidan och på Fronter. Vid nyanställning ges också information om Likabehandlingsplanen. På Kunskapens Hus är jämställdhet mellan könen en självklarhet. En majoritet av personalen är i dagsläget kvinnor, men vi eftersträvar en så jämn könsfördelning som möjligt. Hos oss finns elever och personal i ett väldigt stort åldersintervall; från 19-65 år, även om de flesta studerande i allmänhet är mellan 20 och 30 år. Vi respekterar och värdesätter individer lika oavsett ålder, etnicitet och kön. Elever bestämmer själva, i dialog med SYV, vad deras utbildning ska innehålla och hur den skall utformas. Individuella studieplaner utifrån behov och förutsättningar är upprättad för varje individ. Arbetssättet och studierna är upplagda och utformade för att individernas behov och förutsättningar på bästa sätt skall tas tillvara. Varje elev har en lärare som kontaktperson (mentor) samt samtalspartner i sin studiesociala situation. För pedagogerna genomförs återkommande uppföljningsmöten med rektor och SYV två gånger per månad där elevers studiesituation diskuteras. I de fall den individuella studieplanen inte följs sker uppföljning av mentor/SYV, och vissa fall rektor, enligt upprättad handlingsplan. Personalen har s.k. avbrottsmöten minst ett tillfälle per termin där lärare, SYV och rektor diskuterar hur man kan förbättra eller möjliggöra att färre elever gör avbrott. Detta gäller i huvudsak de elever som inte har gjort avbrott på grund av att de har fått arbete eller flyttat på annan ort. Vi arbetar ständigt med att få eleverna att känna tillhörighet och att känna sig trygga i skolan genom att hela tiden finnas tillhands, till exempel genom att dela fikarum med eleverna. Rektor har med tillsammans med personal utvärderat samspel/interaktion mellan personal och elever med hjälp av BRUK-indikatorerna. Den gemensamma skattningen visar att förhållandet mellan personal och elever präglas av förtroende och ömsesidig respekt samt att vi alltid bemöter elever i varje situation som vuxna 22 individerEleverna har vid ett flertal tillfällen påpekat den goda trivseln och servicen för personalen. Åtgärder Kontinuerlig revidering av likabehandlingsplanen fortsätter. På varje personalmöte är arbetsmiljö med som en punkt på dagordningen. Elevernas upplevelse av det psykosociala klimatet samt värdegrundsarbetet fortsätter rektor och personal att utvärdera kontinuerligt. Tre av lärarna har blivit intervjuade av en rektor vid rektorsutbildningen. Han författar en rapport som heter ”Lärares strategier för deltagares inflytande på distans”. Utifrån den rapporten hoppas vi få ta del av aktuell forskning kring lärarstrategier för att öka elevinflytande vid distansstudier. 15.2 Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet innebär att utbildning inte är begränsad till vissa perioder, utan kan återupptas efter behov under hela livet. Vuxenstudier bidrar till personlig utveckling och en stärkt kunskapsidentitet, som ger ökad möjlighet att delta i samhällets demokratiska processer. Samtidigt som många människor har en bristfällig utbildning kräver dagens arbetsliv dessutom ständig förnyelse av kunskap. Både grundutbildning och fortbildning är viktiga för att människor ska kunna skaffa sig rätt kompetens för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Vi ska arbeta för att överbrygga utbildningsklyftorna vilket leder till ökad jämlikhet och social rättvisa. Resultat och måluppfyllelse Området som helhet har god måluppfyllelse Lärcentrum i Jokkmokk har inom ramen för det som är ekonomiskt försvarbart erbjudit efterfrågestyrd utbildning i enighet med individers behov och förutsättningar. Har vi inte kunnat erbjuda kursen på plats med befintlig lärarkraft eller från något av de andra kommunernas lärcentrum har vi använt oss Lapplands gymnasium eller externa distansutbildningsanordnare. Exempel på kurser som köpts är elkurser från kommunens gymnasieskola och naturkunskap, historia och samhällskunskap, från extern utbildningsanordnare. Lärcentrum i Jokkmokk tillämpar kontinuerligt intag och studiestart. Samtliga elever har i de allra flesta fall kunnat starta omgående efter inskrivning. Nuvarande och framtida behov av arbetskraft inom näringsliv och offentlig sektor har inventerats av utbildningsledaren tillsammans med de övriga kommunerna inom förbundet. Denna undersökning har visat på vilka kompetenser och utbildningsbakgrund som 23 efterfrågas på orten. Undersökningen har sedan delvis legat till grund för planering av kursutbudet. Intervjuer har gjorts hos utvalda nyckelaktörer i kommunen för att ta reda på behovet av arbetskraft och vilka kompetenser som efterfrågas. Marknadsföringen av verksamheterna har under hösten 2011/våren 2012 bestått av en förhållandevis heltäckande marknadsbearbetning. Vi har samarbetat med framtida arbetsgivare som uttalat sig om sitt kompetensbehov och vikten av att utbilda sig. Uppsökande verksamhet har bedrivits löpande under året då tillfälle och forum för detta uppstått. Tillfällen har tagits i akt, som t.ex. information till grupper som hyrt föreläsningssalar och konferensutrymmen på Lärcentrumet. Alla nyinflyttade till vår kommun får information hemskickad till sig om utbildningsvägar samt kontaktuppgifter. Åtgärder Lapplands Lärcentra avser att fortsätta arbeta strategiskt med detta målområde eftersom denna fråga ständigt kommer att vara levande i en efterfrågestyrd verksamhet. En ständig vakenhet, flexibilitet och öppenhet för att utforma nya lösningsmodeller och koncept ser vi som en förutsättning för att detta målområde ska uppfyllas. Vi kommer fortsättningsvis att arbeta med kreativ marknadsföring av verksamheten samt peka på det viktiga i att utbilda sig. Vidare fortsätter vårt samarbete med arbetsmarknadsfunktionen som fokuserar på individer som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Fokus ligger på individuella lösningar där ett alternativ kan vara studier. Där finns en målgrupp som kan vara i behov av Grundvux och Gymvux. 16. Övergripande mål hösten 2011 våren 2012 16.1 Flexibilitet Lapplands lärcentrum i Jokkmokk ska erbjuda ändamålsenlig lärmiljö, handledning och undervisning i en omfattning som så långt som möjligt svarar mot alla vuxnas varierade behov av och förutsättningar för lärande. Flexibilitet ska vara ledordet. Studerande ska kunna påbörja sina studier när som helst under året, och studier ska erbjudas på distans för att möjliggöra ett parallellt förvärvsarbete. En förutsättning för ett flexibelt lärande är ett väl utvecklat användande av informations- och kommunikationsutrustning i undervisningen. De som studerar inom vuxenutbildningen ska erbjudas verktyg i nivå med vad som erbjuds på en modern arbetsplats. För detta krävs uppdaterad utrustning gällande hård- och mjukvara, en aktiv planering för lärarnas användning av distansöverbryggande verktyg samt att lärandeprocesser sätts i fokus. Vid en sammanslagning av vuxenutbildningen inom Lapplands Kommunalförbund är modern och väl fungerande 24 distansöverbryggande teknik en mycket viktig förutsättning för att den pedagogiska verksamheten ska fungera på ett fullgott och högkvalitativt sätt. Resultat och måluppfyllelse Området som helhet har mycket god måluppfyllelse Området har som helhet mycket god måluppfyllelse, framför allt genom den flexibla undervisningsform (den s.k. Polcirkelpedagogiken) som bedrivs på Kunskapens Hus. Undervisning med individuella studieplaner och varierande undervisningsform där all planering utgår ifrån individens behov och förutsättningar har visat sig vara lyckosam för studier och elever i Jokkmokk Kommun. Vi har undervisning på plats i Kunskapens hus och handledning både individuellt och i grupp eller via IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Förutom detta utvecklas ständigt distansstudierna via lärplattformer som Fronter och Moodle och med hjälp av IKT (webbkamera, MSN, videokonferens, teamboard och Adobe Connect). Ett exempel på undervisning där tekniken varit i centrum är det naturvetenskapliga-tekniska basåret där de olika orterna har huvudansvar för varsitt ämne. Åtgärder Vi kommer att vidareutvecklas distansutbildning inom Lapplands Lärcentra. Vårt arbete med att utveckla våra kurser så att de blir helt anpassade till distansstudier kommer att fortsätta. Vidare arbetar vi också för att bredda distansutbudet. Vi har utökat antalet enskilda studieplatser för studerande med både plats för egen laptop men även med stationära datorer. Lapplands lärcentra har investerat i en videokonferensbrygga och nya videokonferensstudios för att vi ska kunna fortsätta bedriva/ta emot flexibel utbildning. Den nya tekniken kommer vi att lära oss att använda än mer vilket leder till kunskap som utökar lärarnas verktygslåda för att utveckla nya och bättre arbetsmetoder för att nå en hög måluppfyllelse i undervisningen. 16.2 Samverkan Hela organisationen Lapplands Lärcentra bygger på samverkan både internt och externt, dels genom att samverka internt mellan olika lärcentrum och kommuner, dels genom att samverka med externa parter som näringsliv, branschråd, AF, näringslivsbolag, andra utbildningsanordnare m.fl. All personal på inom Lapplands Lärcentra träffas två gånger per år fysiskt. Vuxenutbildningen ska fortsätta att sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med övriga skolformer, universitet och högskolor samt med övriga utbildningsanordnare på lokal och nationell nivå ska 25 utvecklas. Första helgen i februari (2012) ställde vi upp en informationskåta mitt i marknadsområdet tillsammans med Jokkmokks kommun där vi marknadsförde alla våra utbildningar och vår verksamhet. Tillsammans med skolcheferna i medlemskommunerna arbetar vi för att kartlägga vilket behov av lärarkompetens vi kommer att behöva rekrytera i framtiden samt hur vi kan samverka för att marknadsföra våra kommuner, främst på universitet som har lärarutbildning så att nyexaminerade lärare vill flytta till norra Sverige. När Lärcentra har utannonserat tjänster under året har de varit väldigt svårt att rekrytera lärare med rätt behörighet. Resultat och måluppfyllelse Området som helhet har mycket god måluppfyllelse. Distansutbildning har vi bland annat haft mot Gällivare. Genom Lapplands kommunalförbund har vuxenutbildningen ett gott samarbete med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Information om vidare högskolestudier till eleverna har varit mycket god. Samarbetet med näringslivet har skett på övergripande nivå genom återkommande träffar mellan kommunens utvecklingsenhet, Företagarna och Strukturen (näringslivsbolaget), AF och Samernas utbildningscentrum i arbetsmarknadsrådet. En större behovsinventering genomförs varje år för att undersöka arbetsgivares behov av kompetens. Denna genomförs i form av möten mellan Lärcentras personal och arbetsgivare. De behov som tidigare års inventeringar visat följs upp, för att ge företagen en återkoppling. Organisationen med flexibla arbetsformer har kontinuerligt utvecklats mot efterfrågestyrd utbildning. Samtliga lärare har i dagsläget undervisning i minst två (SFI och Särvux) av våra verksamheter och som mest inom fyra (SFI, Grundvux, Gymvux, Yh) vilket möjliggör för lärarlösningar över ämnesgränserna. Vidare har Lärcentrum i Jokkmokk på alla plan verkat för en ökad öppenhet mot det lokala samhället, där utvecklingsprojekt, utbildningsanordnare, företag och offentlig sektor erbjudits att nyttja de mycket fina och moderna lokalerna till utbildningar, konferenser m.m. På så vis har vårt lärcentrum blivit mer ”levande”, och grupper av människor som aldrig annars kommit in i huset har besökt oss. Detta har resulterat i en bra marknadsföring mot andra grupper än de som traditionellt söker sig till vuxenutbildning. Vi har också gjort regelbundna besök på Strukturums morgonmöten där vi berättar om vår verksamhet, vårt kursutbud och olika tjänster som vi kan sälja. Lärcentrum i Jokkmokk har en positiv framtidstro efter att vi gått in i Lapplands Kommunalförbund. Under perioden har vi bland annat varit och samverkat med andra kommuner på konferensen ”Vuxnas lärande – Norrbotten” samt att vi bildat ett nätverk för uppdragsutbildning tillsammans med Luleå Kommun, Skellefteå Kommun och Söderhamn Kommun. 26 Åtgärder Vårt arbete med att fortsätta med att utveckla våra kurser så att de blir helt anpassade till distansstudier kommer att fortlöpa. Pedagogerna ska fortsätta att träffas och ytterligare diskutera samverkan både internt på lärcentrum och gemensamt med övriga kommuners lärcentrum. SYV ska fortsätta att utveckla sitt samarbete med arbetsmarknadsfunktionen, FK samt AF för att nå individer med förhållandevis låg studienivå (Grundvux). 16.3 Efterfrågestyrd utbildning Den utbildning som anordnas inom ramen för Lapplands Lärcentra ska vara efterfrågad av enskilda individer och/eller arbetslivet. I vår planering av utbildningar utgår vi från en behovsinventering som omfattar: - Enskilda individers behov av utbildning Rekryteringsbehov på kort och lång sikt Fortbildningsbehov för redan anställda Under 2011 har projektet Norrsamverkan arbetat med att utveckla en modell för arbetet med behovsinventering. Utgångspunkten i modellen är att varje lärcentrum ska sammanställa utbildningsbehoven i sin kommun, dels de utbildningsbehov som är insamlade av andra aktörer (t ex Ams, branschorganisationer) och dels de utbildningsbehov som är insamlade genom företagskontakter, branschkontakter, kontakter med enskilda individer och andra undersökningar. Behovsinventeringen ligger tillsammans med vuxenutbildningens styrdokument till grund för all utbildningsplanering. Vuxenutbildningen i Jokkmokk ska anpassas till Jokkmokks kommuns speciella näringslivsstruktur och inriktas mot att möta de lokala företagens efterfrågan av utbildad arbetskraft och motsvarande tillväxtområden. Det är av stor vikt att även fortsättningsvis vidareutveckla och organisera vuxenutbildningen för att motverka framtidens arbetskraftsbrist och kommande pensionsavgångar i offentlig sektor. Vuxenutbildningen i Jokkmokk ska medverka till att sätta Jokkmokk på kartan som den ledande orten inom energisektorn. Resultat och måluppfyllelse Området som helhet har god måluppfyllelse Nuvarande och framtida behov av arbetskraft inom näringsliv och offentlig sektor har inventerats genom en behovsinventering och är ett gediget arbete som utförts av utbildningsledarna. Denna undersökning har visat på vilka kompetenser och vilken utbildningsbakgrund som efterfrågas på orten. Undersökningen har sedan delvis legat till grund för planering av kursutbudet. Intervjuer har gjorts hos utvalda nyckelaktörer i kommunen för att ta reda på behovet av arbetskraft, och vilka kompetenser dessa individer ska besitta. 27 En större behovsinventering genomförs varje år för att undersöka arbetsgivares behov av kompetens. Denna genomförs i form av möten mellan Lärcentras personal och arbetsgivare. De behov som tidigare års inventeringar har visat följs upp, för att ge företagen en återkoppling. Vi har haft fler uppdragsutbildningar än tidigare, men det är mycket svårt att hitta adekvata utbildare till verksamheten. Åtgärder Vuxenutbildningen i Jokkmokks kommun avser att fortsätta arbeta strategiskt med detta målområde eftersom denna fråga ständigt kommer att vara levande i efterfrågestyrd verksamhet. En ständig vakenhet, flexibilitet och öppenhet för att utforma nya lösningsmodeller och koncept ser vi som en förutsättning för att detta målområde ska uppfyllas. Vi har fått projektmedel av Jokkmokks kommun för att fortsätta att bygga upp ett energicentrum som matchar med näringslivets efterfrågan och för att kunna erbjuda bra lärarkompetens åt gymnasiet och Yh-utbildningar med inriktning mot elkraft och vattenkraft. 17. Allmänt om kvalitetsarbetet Kvalitetsutveckling av verksamheterna är en oerhört viktig fråga. Lapplands Lärcentra har under 2010 arbetat fram mål och visioner som vi arbetar efter. En uppföljning av de mål som satts för verksamheten är viktig för att kunna driva det kvalitativa arbetet framåt. Detta har gjorts på en rad sätt under hösten 2011/våren 2012. Det viktigaste kvalitetsarbetet sker i den kontinuerliga kontakten mellan lärare och elever. Dokumenterade studieplaneringssamtal inför och under kurstiden ger underlag att fånga upp problem både på det individuella och generella planet. SYV:s roll i detta arbete är givetvis central. Efter varje avslutad kurs genomförs kursutvärderingar. Varje elev får svara på frågor kring kursens upplägg, kurslitteratur, lärarinsats, egen insats etc. Utvärderingarna sammanställs och har delvis legat till grund för denna kvalitetsredovisning och lokala arbetsplan. Rektor fångar upp elevernas uppfattningar också på andra sätt genom daglig kontakt med de eleverna, t.ex. i det gemensamma fikarummet, där personal och elever fikar tillsammans. I dessa informella diskussioner dyker ibland kvalitetsbrister upp som vi då åtgärdar omgående. Vår litenhet gör det informellt och okomplicerat. Generellt kan sägas att kursutvärderingarna visar att eleverna är mycket nöjda med undervisningen, bemötandet, flexibiliteten, tillgängligheten, lokalerna och verksamheten i stort. Vid indikationer på kvalitetsbrister agerar vi direkt. 28 Vi har under året varit i Boden med all personal Lärcentrum i Jokkmokk där vi utvärderade delar av verksamheten, bland annat interaktionen mellan personal och elever. Medarbetarenkätens goda resultat redovisades också av rektor. Under året har all lärcentra personal träffats i Gällivare där vi bland annat lyssnade på Bernt Ericsson som pratade om förändringarna i den nya Skollagen. Möten med personalen hålls på regelbunden basis, och utgör en mycket viktig indikator på hur verksamheten mår; vilka signaler som personalen uppfattar från de studerande, hur personalen uppfattar arbetsmiljön o.s.v. All personal har fått utbildning i första hjälpen. Nya stolar har köpts in till ett klassrum samt nya kontorsstolar till de i personalen som hade behov. Följande mötesstruktur tillämpar vi inom Vuxenutbildningen för att följa upp verksamheten: - - - Personalmöten en gång i månaden: Information för att skapa delaktighet. Synpunkter, kvalitetsfrågor, trivselfrågor och arbetsmiljöfrågor tas upp. Mentorsmöten varannan vecka: Varje studerande har en egen mentor som följer dennes studieprestation. Vid dessa mentorsmöten går vi igenom respektive studerandes prestation i de olika kurserna och beslutar om lämplig stödåtgärd. Pedagogmöten en gång i månaden där pedagogerna, studie- och yrkesvägledare samt rektor träffas. Aktuella pedagogiska frågeställningar diskuteras. Avbrott och resultatuppföljningsmöte en gång per termin. Resultaten och analys av eventuella studieavbrott utgör en viktig grund i kvalitetsarbetet. Utvecklingssamtal minst en gång per år med personalen. Frågor kring prestation, trivsel, kvalitet, kompetensutveckling m.m. diskuteras. Dessa formella utvecklingssamtal kompletteras med mer informella diskussioner chef-medarbetare under året. Vid slutet av terminen går rektor, tillsammans med hela personalen, igenom den gångna terminen, diskuterar mål, resultat och fortsatt utvecklingsarbete. Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/våren 2013 Vuxenutbildningen står inför många nya utmaningar. Den nya Skollagen, läroplan, kursplaner och betygskriterier måste implementeras i verksamheten. Gymnasieskolans ämnesplaner och kunskapskrav ska användas för utbildning inom gymnasial vuxenutbildning. En ny betygsskala införs med fler betygsteg A-F med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg. 29 Skollagen säger att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor kommer som pedagogisk ledare att fortsätta göra ännu fler planerade verksamhetsbesök under hösten 2012/våren 2013 för att bland annat kunna följa upp undervisningens innehåll. Pedagogerna kommer att få lämna in lektionsplaneringar och utifrån dessa observerar rektor besöken samt återkopplar innehåll med pedagogen. Ett fokusområde för rektorns observationer kommer att vara lärarnas förväntningar på eleverna. Det valet har rektor gjort utifrån forskning och Skolinspektionens rapport. Lärares förväntningar har en avgörande roll när det gäller elevernas motivation. Inom pedagogisk forskning kallas det för ”Pygmalions effekt”. Positiva förväntningar leder till goda resultat medan negativa förväntningar leder till dåliga resultat (Jenner, 2004). Vidare tar även Skolinspektionen upp ämnet i rapporten ”En skola med tilltro lyfter alla elever” där det bl.a. nämns att lärarnas låga förväntningar på eleverna kan leda till att innehållet i undervisningen blir begränsat och omotiverade (Skolinspektionen, 2012). Lärcentrum har stora delar av undervisningen upplagd på en lärplattform. Pedagogerna kommer under året att få skugga sina kollegors kursrum med syfte att lära av varandra och ge varandra feedback för att utveckla distansundervisningen. Elevinflytande kan vara ett i förväg överenskommet område att skugga kopplat till styrdokumenten. 30