Antalet elever i Särvux har under hösten 2011 och våren 2012

Kvalitetsredovisning hösten 2011/våren 2012
Lokal arbetsplan hösten 2012/våren 2013
1
1.
Bakgrund ......................................................................................................................................... 3
2.
Utbildning för vuxna vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk ........................................................... 3
3.
Vision och mål för Lapplands Lärcentra .......................................................................................... 3
4.
Särskild vuxenutbildning (Särvux) ................................................................................................... 5
5.
Grundläggande vuxenutbildning ..................................................................................................... 7
6.
Svenska för invandrare (SFI) ............................................................................................................ 9
7.
Gymnasial vuxenutbildning ........................................................................................................... 13
8.
Yrkeshögskola ................................................................................................................................ 14
9.
Högskola ........................................................................................................................................ 16
10. Uppdragsutbildning ....................................................................................................................... 18
11. Studie- och yrkesvägledning (SYV) ................................................................................................ 20
12. Samhällsorientering....................................................................................................................... 20
13. Validering....................................................................................................................................... 21
14. Entreprenörskap ............................................................................................................................ 21
15. Två överordnade perspektiv hösten 2011 och våren 2012 ........................................................... 21
15.1 Värdegrunden............................................................................................................................ 21
15.2 Det livslånga lärandet ................................................................................................................ 23
16. Övergripande mål hösten 2011 våren 2012 .................................................................................. 24
16.1 Flexibilitet .................................................................................................................................. 24
16.2 Samverkan ................................................................................................................................. 25
16.3 Efterfrågestyrd utbildning ......................................................................................................... 27
17. Allmänt om kvalitetsarbetet.......................................................................................................... 28
2
1. Bakgrund
Lapplands Lärcentra ansvarar för utbildning för vuxna inom kommunerna Gällivare,
Jokkmokk, Kiruna och Pajala. I respektive kommun finns ett lärcentrum (i Gällivare
lokaliserat i två byggnader) med utbildningar inom Grundläggande vuxenutbildning
(Grundvux), Särskild vuxenutbildning (Särvux), Svenska för invandrare (SFI), Gymnasial
vuxenutbildning (Gymvux), Yrkeshögskola (Yh), Högskoleutbildning och Uppdragsutbildning.
Kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan är ett resultat av årets samlade arbete, resultat och
erfarenheter. En kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan fyller två funktioner; dels syftar
den till att redovisa den verksamhet som bedrivits under året, dels ska den fungera som ett
levande dokument i verksamheten under kommande år.
2. Utbildning för vuxna vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk
Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk, Kunskapens Hus, är ett modernt lärcentrum som samlar
all Jokkmokks kommuns utbildning för vuxna under samma tak. Kunskapens Hus (byggt
1996) har en behaglig och praktisk studiemiljö med fina studieytor, lugn miljö och modern
teknisk utrustning. Antalet elever varierar kraftigt under året i och med att stora
utbildningsgrupper tar examen eller avslutar sina studier vid olika tidpunkter. På årsbasis
utbildar sig 436 elever på samtliga tidigare nämnda nivåer av vuxenstudier inräknat. För mer
information om Kunskapens Hus, se http://www.lapplands.se.
3. Vision och mål för Lapplands Lärcentra
VISION
Vi ska sträva efter att stimulera till tillväxt och utveckling i våra kommuner, genom att
erbjuda efterfrågestyrda utbildningar. Organisationen ska genomsyras av flexibilitet,
samverkan och kvalitet. Våra utbildningar ska vara attraktiva och tillgängliga för den
studerande.
MÅL
o Vi ska utifrån inventering av utbildningsbehov hos enskilda och arbetslivet initiera,
utveckla och/eller genomföra utbildningar.
o Vi ska erbjuda utbildningar inom Särvux och Komvux på grundläggande- och gymnasial
nivå, svenska för invandrare, yrkeshögskole- och högskolenivå samt uppdragsutbildning.
o Vi ska ha beredskap för att kunna använda och utveckla olika former av pedagogik,
metodik och teknik.
o Vi ska samverka inom organisationen och med medlemskommuner för att optimera
resurser och säkra likvärdighet.
o Vi ska samverka med det omgivande samhället och arbetslivet samt med lokala,
regionala och nationella nätverk.
o Vi ska ha en verksamhet med hög kvalitet. För att säkerställa detta ska vi kontinuerligt
följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.
o Vi ska i första hand nyttja kommunalförbundets egna kompetens.
o Vi ska ha fyra lärcentra, ett i vardera kommun, som uppfyller NITUS kvalitetskriterier.
3
o
o
Vi ska verka för att forskningsresultat förs ut i regionen samt stödja att forskning
etableras i regionen.
Vi ska skapa en Vi-känsla i hela organisationen.
Kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan utgår från måluppfyllelse med utgångspunkt i
Vision och mål och Verksamhetsmål 2011 för Lapplands Lärcentra samt Styrdokument för
Kommunal Vuxenutbildning (Komvux), SFI, Särvux och Yh. Utifrån vision och mål arbetar
Lapplands Lärcentra med fyra övergripande områden som ska genomsyra hela
verksamheten; efterfrågestyrd utbildning, flexibelt lärande, samverkan och livslångt lärande.
Kvalitetsarbetet för Lapplands Lärcentra ska ske systematiskt och kontinuerligt under året
och vara en naturlig del av arbetet för elever och personal. Det har beslutats att ändra
redovisningsperiod av kvalitetsarbetet från årsredovisning till läsårsredovisning. Denna
redovisning omfattar följaktligen hösten 2011 och våren 2012, ett faktum som innebär att
hösten 2011 redan har analyserats i föregående års kvalitetsredovisning.
Med utgångspunkt från nationella styrdokument, övergripande mål för Lapplands Lärcentra
samt den egna nulägesbeskrivningen för respektive lärcentrum utarbetar varje
lärcentrumchef tillsammans med personal en lokal arbetsplan för nästkommande år.
Måluppfyllelse och arbetsplan följs upp vid delårsredovisning, årsredovisning och
nästkommande kvalitetsredovisning och lokal arbetsplan:
Årsredovisning,
nuläge
Aktiviteter
Uppföljning,
analys
Mål
Uppföljning
analys
Efterfrågestyrda
utbildningar
Aktiviteter
Mål
Delårsredovisning,
nuläge
4
4. Särskild vuxenutbildning (Särvux)
Antal elever
Nuläge
Mål
Aktivitet för måluppfyllese
5
5
 Lägga ut blankett för ansökan på hemsidan samt fortsätta med
uppsökande verksamhet bl.a. på Dagcenter.
 Samtliga behörigt sökande skall erbjudas plats.
Kommentarer:
Inom Särvux verksamhet stöttar vi elever inom målgruppen som har förutsättningar att läsa kurser inom
grundläggande vuxenutbildning eller gymnasial utbildning, vilket kan leda till fler studerande per
undervisningsgrupp.
Gruppstorlek:
antal elever/
grupp i
genomsnitt
2
2
 Skapa fungerande studiegrupper med flexibla gruppstorlekar.
Kommentarer:
Grupperna kan bli större om elever som läser på grundläggande nivå eller gymnasial nivå behöver hjälp och
stöd av undervisande lärare på särvux.
Avbrott/fullgjorda
i%
0
0
 Fortsättningsvis ha samma undervisningskvalité och dialog med
eleverna på Särvux med utgångspunkt från deras individuella
utvecklingsplan.
Kommentarer:
Enligt skollagen 21Kap 9§ skall alla som påbörjat utbildning erbjudas att fullfölja.
Antal h/individ i
genomsnitt
2,5 h/
vecka
2,5 h/
vecka
Kommentarer:
Vi tillsammans med eleven bedömer att det är en lämplig omfattning av timmar för elever som vi just nu har på
Särvux.
Nuläge
Informationsinsatser:
- antal
2
Mål
2
Aktivitet för måluppfyllese
 Vi annonserar på hemsidan och i kommunens annonsblad om
vår verksamhet.
 Företagsbesök
 Information på arbetsförmedlingen
 Mässor
Kommentarer:
Vi har en kontinuerlig dialog och ett aktivt samarbete med personalen på Dagcenter. Personalen på Lapplands
lärcentra besöker verksamheten på dagcentra kontinuerligt. Vi verkar aktivt för att nå och motivera eleverna.
5
Vilka kurser
ges?
Nuläge
Mål
Kommunikation:
motsvarande
träningsskola
Grundutbud:
Verklighetsuppfattning
och omvärldskunskap:
motsvarande
träningsskola
Aktivitet för måluppfyllese
 Svenska
 Matte
 Engelska
Efterfrågan styr utbudet.
Engelska: motsvarande
grundsärskola
Nulägesbeskrivning
Antalet elever i Särvux har under hösten 2011 och våren 2012 omfattat fem individer. En av
dessa fem elever avslutade engelska på grundläggande nivå med betyg. Samtliga elever har
erbjudits 2,5 h undervisning per vecka. Undervisningen har skett på grundläggande nivå
motsvarande grundsär- respektive träningskola i engelska, kommunikation och
verklighetsuppfattning/omvärldskunskap. All undervisning är individanpassad efter
elevernas förkunskaper och behov. Detta speglas även i de individuella studieplanerna som
bildar grunden för utbildningen. Studieplanerna blir kontinuerligt utvärderade och justerade
genom personliga samtal med eleverna och genom observationer. För att hitta nya
möjligheter för elevernas utveckling görs regelbundna samtal med personalen på
Dagcentrumet. Hög närvaro på lektionerna är ett tecken på god trivsel som i sin tur leder till
en god arbetsstämning. Utvärderingar av undervisningen gör rektor genom att besöka
verksamheten och intervjuar eleverna. Intervjuerna visar att elevernas helhetsintryck är
mycket bra, de trivs med undervisningsformerna och upplägget av lektionerna. Läraren
utvärderar elevernas måluppfyllelse via samtal och pedagogisk dokumentation. Vi använder
oss av normativ och summativ bedömning för att konkretisera undervisningen mot målen.
Detta är ett viktigt underlag för kommunikationen med eleverna.
Målen för 2012 var att:
 Utvidga användning av Teamboard
 Installation av talsyntes Vital samt programmet Talande tangentbord i samtliga
datorer som används i undervisningen inom Särvux
 Nätverksträffar
 Nytt undervisningsmaterial
Måluppfyllelse
Bedömningen är att vi delvis har uppfyllt målen. Vad gäller användningen av Teambordet
som ny undervisningsteknik har det visat sig vara en bra komplettering, eftersom det
möjliggör ett interaktivt och direkt arbetssätt, t.ex. att använda fingret som verktyg. LKF:s
6
nätverk för Särvux-pedagoger har träffats två gånger under 2012 vilket har varit en källa för
nya idéer och viktig information. Nytt undervisningsmaterial har implementerats i
undervisningen. Vi har ännu inte installerat talsyntesen Vital samt programmet Talande
tangentbord i samtliga datorer som används i undervisningen inom Särvux.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012 våren 2013





Installation av talsyntesen Vital samt programmet Talande tangentbord i samtliga
datorer som används i undervisningen inom Särvux
Fortsatta nätverksträffar
Använda surfplatta som pedagogiskt verktyg i undervisningen
Implementering utifrån de kursplaner som ska börja gälla 1 juli 2012
Använda nya pedagogiska metoder för bedömning t.ex. Karlstadsmodellen
5. Grundläggande vuxenutbildning
Nuläge
Mål
Antal
kursdeltagare
5
5
Avbrott
1
0
Aktiviteter för måluppfyllelse
Arbeta för att få fler studerande inom andra
kunskapsområden genom att vara med på mässor,
annonser och bedriva en aktiv uppsökande
verksamhet av målgruppen.
Kommentarer:
Avbrottsmöte en gång per termin med pedagogerna, SYV samt rektor. Kursdeltagare har ökat från 3 till 7
stycken från 2011 till perioden hösten 2011/våren 2012.
Informationsinsatser:
-
antal
2
2

2
2



Uppsökande verksamhet: företag som varslar,
andra företag, AF, mässor, FK, personalmöten på
kommun, Samhall, gymnasiet.
Annonsering
SYV är ansvarig för besöken
SFI- lärarna
Kommentarer:
SFI-lärarna informerar de SFI-elever som har klarat det nationella D-provet att de har möjlighet att studera
vidare på kursen Svenska som andraspråk grund. Vi verkar aktivt för att nå och motivera eleverna till
utbildningen.
Nulägesbeskrivning
Eftersom vi själva bedriver SFI-undervisning på Kunskapens Hus blir det ett naturligt steg för
eleverna att gå från SFI till Grundvux. I dagsläget kommer kommunen att ta emot 15
7
flyktingar även under 2012, vilket i en förlängning torde generera elever till Grundvux. Vi
samarbetar vidare med arbetsmarknadsfunktionen som vill lyfta fram individer som av olika
anledningar står utanför arbetsmarknaden. Detta sker utifrån individuella lösningar där ett
alternativ kan vara studier. Denna målgrupp kan således bli elever inom både Grundvux och
Gymvux.
Vi har under hösten 2011 och våren 2012 rekryterat fem (5) elever till Grundvux i kurserna
Religion (1 elev) och Svenska som andraspråk (4 elever). Eleverna i den sistnämnda gruppen
kom från tre olika nationer. Vi har haft löpande antagning, d.v.s. eleverna kunde börja och
avsluta kursen enligt egna önskemål, möjligheter och behov. Elever som startade sina
studier under hösten 2011 gjorde det på olika tider och fortsatte sina studier även under
våren 2012 förutom en som gjorde avbrott på grund av resa. Denne har som ambition att ta
upp studierna under hösten 2012.
På Grundvux erbjuds eleverna två lektionstillfällen, sammanlagt 3 timmar per vecka. Kursens
upplägg är sådant att eleverna läser på distans via vår lärplattform Fronter. De använder
läroboken och andra källor för att lösa främst skriftliga inlämningsuppgifter. Basläromedel
för Svenska som andraspråk är den framgångsrikt reviderade läroboken På tapeten och
material för grammatisk övning: Plats, tid, form. Samtliga elever som läser på Grundvux har
fri kurslitteratur från och med 2012. Elever på Grundvux har tillgång till datorer och
undervisningen kan bedrivas med diverse tekniska hjälpmedel så som bildkanon, Smart
Board, kamera, digital inspelningsutrustning, osv. Det finns övningsprogram installerade på
datorerna; vissa av dessa tillgängliga via Fronter.
Utöver distansundervisning är de fysiska lektionerna ett tillfälle till muntlig övning och
genomgånger efter elevernas behov. Individuell handledning erbjuds en gång i veckan på
skolan och enligt önskemål via datakommunikation (t.ex. Skype). Kombinationen av distansoch fysisk undervisning har visat sig vara lyckad och tillmötesgår vuxna elevers livssituation
som oftast kräver tid för familj och arbete där fasta lektionsscheman skulle vara ett hinder
för studier.
Lärcentrum i Jokkmokk har ett utökat ansvar för de övergripande utvecklingsfrågorna för
just Grundvux. En arbetsgrupp bestående av två lärare från varje lärcentrum har bildats där
också rektor för Lapplands lärcentrum i Jokkmokk ingår som huvudansvarig. Vi har haft en
gemensam fysisk träff i Gällivare, där vi identifierade ett behov av fortbildning kring
pedagogiska hjälpmedel. Vi använder oss av normativ och summativ bedömning för att
konkretisera undervisningen mot målen. Detta är ett viktigt underlag för kommunikationen
med eleverna.
Målen för arbetsgruppen våren 2012 var att:
 Besöka specialpedagogiska skolmyndigheten
 Lägga ut skriftlig information på hemsidan om Grundvux
 Skapa en informationsfolder om Grundvux
8
Måluppfyllelse
Ett studiebesök har genomförts på Specialpedagogiska skolmyndigheten där vi fick lära oss
mer om olika pedagogiska hjälpmedel som kan användas i undervisningen. Vi har påbörjat
arbetet med att lägga ut information på hemsidan samt framtagandet av en folder om
Grundvux. Målet är således delvis uppnått.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete
Det utvecklingsarbete (hösten 2012/våren 2013) som nätverket för lärare kommer att arbeta
med är att alla lärare ska delge varandras erfarenheter och denna period hur man lagt upp
svenska som andraspråk på vår lärplattform. Syftet med skuggningen av varandras upplägg
är att lära av varandra för att utveckla verksamheten samt att ge varandra feedback.
Information om grundläggande vuxenutbildning kommer vi att lägga ut bättre information
om på hemsidan samt ta fram en skriftlig information om grundläggande vuxenutbildning
där det tydligt kommer att framgå att man kan läsa samtliga Kunskapsområden.
Implementering av skolverkets nya kursplaner och betygskriterier för betygssystemet A, C
och E som kommer att börja tillämpas från och med den 1 juli 2012.
6. Svenska för invandrare (SFI)
Antal kursdeltagare
Nuläge
Mål
Aktiviteter för måluppfyllelse
68
72
Vi vill behålla den höga nivån på
administrativ verksamhet för att
nå samtliga som har ett behov av
att läsa SFI. Vi samarbetar med AF,
integrationen och kommunens
inflyttarservice för att nå målet.
Kommentarer: En marginell skillnad från 72 kursdeltagare till 68 kursdeltagare hösten 2011/våren 2012. SFI:s
verksamhet fick ingen anmärkning av Skolinspektionen under 2011.
Antal erbjudna
timmar/vecka
15
15
Kommentarer:
Enligt Skollagen 22Kap 6§
Väntetid på
undervisning. Från
folkbokföringsdatum
till start, antal dagar
redovisat för ”1 mån”
resp. ”3 mån”.
Maximalt en veckas
väntetid från
folkbokföringsdatum.
Maximalt en veckas
väntetid från
folkbokföringsdatum.
Särredovisning:
– antal: 1 mån
– antal: 3 mån
Samtliga studerande
har fått börja inom
en vecka.
Samtliga elever ska få
börja inom minst en
månad.
9
– övriga
 Hemsida
 Annonser
 Informationsblad till samtliga
nyinflyttade folkbokförda i
Jokkmokks Kommun. Vi verkar
aktivt för att nå och motivera
eleverna att studera.
Informationsinsatser:
- antal
- typ av
Antal med SFIbonus
2
Löpande
2
Löpande
Nuläge
Mål
Aktiviteter för måluppfyllelse
7
6
Vi bedömer att sex elever kommer att nå kursens mål
inom ett år och därmed kan söka SFI-bonus. Vi måste
översätta informationen om SFI-bonus till fler språk
samt visa eleverna informationsmaterialet på
skolverkets hemsida.
Kommentarer:
Integrationssamordnaren informerar samtliga flyktingarna om SFI-bonusen. Vid första introduktionsmötet med
nya elever informerar tolken om SFI-bonus. En del av dessa elever har fått bonus två gånger men i denna
statistik är det ingen dubbelräkning. Under 2011 fick inte någon elev bonus men under våren2012 har 7 elever
fått bonus vilket gör att målet på 6 elever överträffats.
Antal
språkgrupper
22
22
Antal
analfabeter
2
2
Vi har en speciell undervisningsgrupp för analfabeter.
Kommentarer: Det var en ovanligt stor grupp analfabeter under 2011 men har nu sjunkit från 6 till 2
analfabeter. Orienteringskurser inom data, etableringsinsatser, praktik, arbete. Avbrottsmöte 1 gång/termin
med pedagoger, SYV samt rektor. 11 studieavbrottavbrott har det varit under perioden, vilket vi kontinuerligt
arbetar för att minska.
Totalt
antal
elever
Andel
elever (%)
med betyg
godkänt
Andel
elever
(%) som
avbröt
Andel elever
(%) som
fortsatte
aktuell kurs
Kurs A
2
-
0%
50 %
Kurs B (1 b + 2 b)
42
31 %
9%
60 %
Kurs C (2 c + 3 c)
26
54 %
4%
42 %
Kurs D (3 d)
14
14 %
36 %
50 %
Kommentarer: Här finns dubbelräkning. Många elever flyttade från B till C samt från C till D under hösten
2011 och våren 2012. De finns inget betyg på kurs A.
10
Antal elever som deltog i
det nationella provet
Andel elever (%) som uppnådde
Skolverkets mål
Kurs B
19
70 %
Kurs C
16
70 %
Kurs D
1
100 %
Nulägesbeskrivning
Antalet elever i SFI har under hösten 2011/våren 2012 uppgått till 68 elever från totalt 27
olika nationer. En minskning på fyra (4) individer från förra året har alltså skett. Den största
ankommande kvotflyktinggruppen under året är från Somalia, Afghanistan och Eritrea. I
övrigt står den thailändska elevgruppen för en konstant ökning, och i december uppgick
denna grupp till totalt elva (11) individer. Kunskapens Hus har löpande antagning, och vår
policy är att de blivande eleverna ska få börja SFI så fort som möjligt efter inskrivning. Under
året har majoriteten av elever påbörjat studierna inom loppet av en vecka efter inskrivning.
Samtliga SFI-elever har erbjudits 15 h lärarledd undervisning per vecka. Utifrån individuell
kunskapsnivå har en indelning i totalt fyra olika grupper skett, där
alfabetiseringsundervisning har utgjort en egen grupp. Med varje elevs individuella
progression i åtanke, har sedan en stegvis slussning till en ny grupp skett. Denna övergång
sker utan större dramatik, eftersom samtliga elever har lärt känna varandra under det
dagliga obligatoriska fikat, där svenskan förväntas vara det dominerande språket.
Den praktiska undervisningen sker i fyra olika lektionssalar, samtliga utrustade med teknik
lämpad för den specifika undervisningsgruppen. Gemensamt för samtliga salar är dock
datorer med läromedlens (Framåt A, Framåt B samt Mål 1 och Mål 2) specifika program
installerade samt bildkanoner för storbildsprojicering. Läraren för A-gruppen (steg 1) har
också tillgång till Team Board som har använts på daglig basis.
Vi har haft samarbete med Kvinnojouren och Folktandvården och deras personal har
informerat om respektive verksamhet på fyra olika språk vilket har visat sig varit mycket
uppskattat. Vi har genomfört en kortare orienteringskurs i datoranvändande för elever på
SFI.
Under perioden har vi sett en stor ökning av genomförandet av nationella proven; kurs B
från 5 till 19 stycken, kurs C från 4 till 16 stycken samt kurs D från ingen till en person.
Samtliga som inte klarade nationella proven fortsätter att studera.
11
I den årliga utvärderingen synas lokaler, undervisningen, undervisande lärare, litteratur samt
övriga pedagogiska verktyg (datorprogram, t.ex.). Resultatet visar i sin helhet på en mycket
hög kvalitet. Exempelvis när det gäller den schemalagda kaffestunden anser 47 % av
eleverna att de alltid pratar svenska och 47 % att de försöker prata svenska.
Rektor har under året ingått i en referensgrupp bestående av primärvården, det kommunala
bostadsbolaget Jokkmokks Hus, Polisen, Kyrkan, FK, AF, Folktandvården samt lokala
idrottsföreningar. Referensgruppen har träffats vid fyra (4) tillfällen, där huvudsyftet har
varit att dela information om respektive verksamhets roll vad gäller de inskrivna individerna i
integrationssamordningens verksamhet i Jokkmokk. Inom Lapplands kommunalförbund har
två SFI-träffar genomförts under perioden. Där har lärare gemensamt diskuterat
pedagogiska frågor, nya läroplaner och regeringsbeslut.
Målen för 2012 var att:
 Referensgruppen skall träffas fyra gånger under året
 Ta emot 6 ensamstående kvinnor/mödrar från Afghanistan som skall påbörja
undervisningen vid SFI
 I februari förväntas en större elevgrupp att genomföra de nationella B- samt Cproven. Flertalet av dessa individer kommer med stor sannolikhet att studera vidare
inom grundläggande vuxenutbildning inom en inte alltför avlägsen framtid.
 I samtliga datorer som används i SFI-undervisningen kommer talsyntesen ViTal samt
det medföljande programmet Talande tangentbord att installeras under januari
månad.
Måluppfyllelse
Samtliga mål är uppfyllda trots att bara halva året gått, med undantag för referensgruppen
som har två återstående möten inplanerade under hösten 2012.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/våren 2013



Jokkmokks kommun har beslutat att ta emot femton (15) kvotflyktingar under år
2012.
Referensgruppsmöten kommer fortsättningsvis att hållas med fyra (4) träffar under
hösten 2012 våren 2013.
Upprätta en tydligare arbetsfördelning mellan pedagogerna när det gäller
uppföljning, statistik och närvarorapportering.
12
7.
Gymnasial vuxenutbildning
Antal
kursdeltagare
Nuläge
Mål
98 elever
100 elever
271kurser
275 kurser
Aktiviteter för måluppfyllelse
Kommentarer:
Från våren 2011 har vi minskat från 98 till 74 studerande samt från 271 kurser till 265 kurser.
Avbrott/fullgjorda, antal
kursdeltagare
17,7%
Minska
avbrotten
Anledningar till avbrott (antal personer inom parentes):
 Föräldraledig (2), fått arbete(11), Inaktiv (8), Hinner
inte studera(2), Hälsoskäl (2)
Kommentarer:
Avbrotten har minskat från 23,6 till 17,7%. Fortsätta arbeta för att alla ska hitta ett bra upplägg för studierna
samt för att få kontakt med alla studerande för att få veta avbrottsorsak. Avbrottsmöte en gång per termin
med pedagogerna, SYV samt rektor.
Verksamhetspoäng
16 760
Bibehålla
Statsbidragen för Yrkesvux försvinner.
Nulägesbeskrivning
Under året har Lapplands Lärcentra bildat ett kommunöverskridande arbetslag för lärare
som undervisar inom basåret. De har haft kontinuerliga träffar både fysiskt och via olika
former av distansteknik. Fler lektionssalar har utrustats med interaktiva skrivtavlor för att
möjliggöra en varierad pedagogik. Vi har också köpt in några handdatorer/surfplattor.
Införandet av ny teknik har under året stimulerat den pedagogiska kreativiteten vilket gör att
nya pedagogiska läromedel kan utveckla och utöka lärarnas verktygslådor.
En inventering av lärarkompetensen är genomförd och samtliga anställda lärare är
uppmanade att söka lärarlegitimation via Skolverket.
Lärcentrum i Jokkmokk har utfört ett flertal prövningar till förbundets andra kommuner. Vi
validerar kontinuerligt elevernas kunskaper från gymnasiet och arbetsliv.
I den nya skollagen har beslutats om rutiner för klagomål där huvudmannen ska ha skriftliga
rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildning. Vi informerar om detta på våra
anslagstavlor och på vår hemsida. Om ett klagomål kommer in sker återkoppling inom två
veckor till eleven.
Kursutvärderingarna inom samtliga gymnasala kurser visar goda resultat. Medelvärdet på två
av frågorna på kursutvärderingen ser ut enligt följande (svar på en 7-gradig skala):
13
1. Vilket är ditt helhetsintryck av kursen? Svar: 4,71
2. Hur passade kursens upplägg dig? Svar: 4,65
Måluppfyllelse
De mål som vi har nått upp till under första halvåret 2012 är att vi besökt Specialpedagogiska
skolmyndigheten där vi lärt oss mer om olika pedagogiska hjälpmedel i undervisningen. Vi
har antagit elever till en lärlingsutbildning inom vården som startar hösten 2012. De andra
målen har vi flyttat fram till hösten 2012 och våren 2013.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete
En samarbetsutveckling med olika aktörer ser vi som strategiskt viktigt för att
fortsättningsvis kunna erbjuda högkvalitativ vuxenutbildning. Följande strategier kommer att
prioriteras under hösten 2012/våren 2013:









Aktivt verka för att öka samläsningen med elever från olika kommuner.
Samarbete med övriga skolformer, t.ex. med universitet och högskolor samt med
övriga utbildningssamordnare på lokal och nationell nivå, ska utvecklas.
Samarbeta med arbetsmarknadsfunktionen i kommunen.
I högre grad knyta lokala företag och organisationer till huset och de olika
verksamheterna.
Studievägledningen ska vara integrerad i samhället.
Utveckla distansöverbryggande teknik, främst Adobe Connect, Fronter, Skype, Team
Board, handdatorer, I-pad och videokonferensteknik.
Vidareutveckla utvärderingsmetoder för verksamheten.
Arbeta för att starta igång lärlingsutbildning inom vård samt inom hotell- och
restaurang.
Som en följd av ny Skollag och Vuxenutbildningsförordning har vi ett anpassningsoch utvecklingsarbete framför oss. Arbeta för att bli ännu bättre på att använda oss
av normativ och summativ bedömning för att konkretisera undervisningen mot
målen.
8. Yrkeshögskola
Antal studerande på
Vattenkrafttekniker
ht-11/vt-12
Nuläge
42
Mål
48
Aktiviteter för måluppfyllelse
 Kontinuerliga kontakter med
mottagande lärcentrum vid distansintag
 Mässor
 Annonsering
 Tydlig information om
rekryteringsbehov för framtiden
 Tydlig information om yrkesrollen
14
Avbrott/uppehåll
Hösten 2011/våren
2012
4+2
Uppdragsutbildning
enstaka kurser
Hösten 2011/våren
2012
0
2
Antal studerande
andra anordnare
2
4

0

Tydligare information om utbildningens
innehåll och upplägg
Tydligare information om yrkesrollen

Marknadsföra enstaka
fördjupningskurser till ledningsgruppens
företag där chans till
kompetensutveckling finns att få för
deras befintliga personal
Vi har flertalet utbildningar inom LKF-området
samt en distanslösning mot Luleå inom
elektronik och automation. På dessa
utbildningar finns studerande från Jokkmokk,
som är inskrivna hos oss på lärcentra.
Nulägesbeskrivning
Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk bedriver en två-årig yrkeshögskoleutbildning mot
vattenkraft som under hösten 2011/våren 2012 hade 42 studenter inskrivna. Den 1 juni 2012
tog etapp 1 sin Kvalificerade Yrkeshögskoleexamen och drygt hälften av dem hade
anställning direkt.
Våra branschföretag som är med i ledningsgruppen är engagerade i både marknadsföring,
uppstartsaktiviteter samt vid avslutning/examen. Våren 2012 ställde de även upp på en
paneldebatt, där studenterna fick tillfälle att fråga om framtida rekrytering, och om de ville
studera vidare, inom vilka områden de i så fall skulle rikta in sig på.
Branschföretagen berättar att de studerande får goda omdömen av handledare under den
totalt 26 veckors långa praktiken som de gör fördelat på tre olika perioder.
Utbildningsledaren som efter varje avslutad period gör utvärderingar, berättar att det i
flertalet omdömen står: ”utbildningen är bra, praktikanten har rätt kunskaper och kan
arbeta”. Flertalet av de studerande berättar att ”man känner sig som en i arbetslaget”. Det
är ett gott betyg på både utbildningens innehåll och den studerande.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012 våren 2013
Behovet av vattenkrafttekniker är fortfarande stort och inför hösten 2012 startar vi
utbildningen på distans till två orter; Ludvika och Östersund. Inför hösten 2013 blir distansorten
i Dalarna, Mora, istället för Ludvika.
De orterna representerar områden där bl. a Fortum har stort behov av kompetens. I tidigare
ansökningsomgångar har inte antalet sökanden från de områdena varit tillräckligt.
Distansupplägget kan liknas vid ett utvidgat klassrum, där de studerande på distansorterna
följer den dagliga undervisningen via ITV som sänds från Jokkmokk. En till två gånger per
termin samlas alla studenter i Jokkmokk för labbveckor då de drillas i de praktiska
momenten i vår maskinhall eller på utbildningsaggregatet i Porjus. Studenterna får då även
15
tillfälle att lära känna varandra vilket gynnar grupparbeten som är vanligt förekommande i
flertalet kurser.
För att klara målen och hålla lika hög kvalitet på distansundervisning har vi investerat i ny
ITV-teknik, brygga och Team Board samt utbildat lärare som kommer undervisa i delar av
utbildningen.
Nya utbildningar
Lapplands Lärcentra har under våren skrivit en ny ansökan om en ny utbildning;
Servicetekniker på eldistribution och vindkraft. Även den utbildningen blir distansförlagd men
denna gång till Sollefteå där 10 studerande kommer att sitta vid Reveljens Lärcentrum.
Resterande 10 studenter finns inom LKF-området med Jokkmokk som studieort. Behovet av
denna kompetens har visat sig stor i många delar av landet, främst inlandet och att
samarbeta med en annan kommun ser vi som något positivt och utvecklande för båda
parter.
9. Högskola
Nuläge
Mål
Antal studerande vid:
1. Fristående kurser
2. Program
50
35
55
38
Nuläge
Mål
12
34
39
12
37
43
Aktiviteter för måluppfyllelse
 Fortsätta med marknadsföring av utbildningar samt av
service på lärcentrum.
 Att hålla en fortsatt hög nivå på lärcentrums
verksamhet för att de studerande ska få en god service.
 Främja rekrytering från vuxenutbildningen till högre
studier.
Aktiviteter för måluppfyllelse
Antal studerande
program och kurs
1. Strategiska – avtal
2. Strategiska
3. Övriga
Kommentarer mål:
Den högskoleutbildning som vi har idag på strategiska utbildningar med avtal är ekonomprogrammet samt
fristående kurser inom programmet. Ingen ny utbildning under våren 2012 riktar sig mot specifikt sökande i
Jokkmokks kommun.
Tentastatistik, antal:
1. Tillfällen
2. Personer/år
3. Utanför kontorstid
65
88
2
Fortsätta att bibehålla en hög service
16
Statistik videokonferens
antal/prioriterad nivå
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Universitet
Egna Yh/Vux
Internt LR
Internt LK
Medl. kommun
Externt
120
Fortsätta att bibehålla en god service
38
135
72
9
Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk har en löpande verksamhet med studentservice och
utbildningssupport. Största vikt läggs vid att hålla en hög servicenivå av god kvalitet. NITUS
kvalitetskriterier uppfylls helt.
Elkraftingenjörsprogrammet och Ekonomie kandidat har startat hösten 2011 och Lapplands
Lärcentra har också genom samverkan med Vuxenutbildningen i Luleå erhållit distansplatser
på Yh Elektroteknik och automation. Inom Lapplands Lärcentra har utbildningsledaren i
Jokkmokk ett övergripande ansvar för dessa utbildningar, bl.a. gällande kontakten med
respektive utbildningsanordnare samt marknadsföring. Antagning till Elkraftingenjör
kommer även att göras under 2012 och till Yh Elektroteknik och automation om ny
utbildningsstart godkänns av myndigheten.
Uppstarten för elkraftsingenjörerna var förlagd till Jokkmokk för samtliga 65 antagna från
hela landet. Arrangemanget anordnades i samverkan mellan Lapplands Lärcentrum i
Jokkmokk, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Mittuniversitetet och Svensk Energi.
Under året marknadsförs samtliga prioriterade utbildningar samt kurser inom
vuxenutbildningen, exempelvis basårskurser som ges på distans från olika lärcentrum för att
öka möjligheten till behörighetskomplettering. Lärcentras verksamhet och service
marknadsförs i syfte att tillgängliggöra utbildningar på distans för kommuninnevånare och
att underlätta studenternas möjlighet att slutföra sina studier.
Det utbud av kurser, program och uppdragsutbildningar som arrangeras och marknadsförs,
finner sin grund i en kompetensbehovsinventering som årligen genomförs inom Lapplands
Lärcentra. Vi har en arbetsmodell för kompetensbehovsinventering som har genomförts i
samverkan med Arbetsförmedlingen, Strukturum och Jokkmokks kommun inom ramen för
projektet Norrsamverkan. Nytt från tidigare år är att kompetensbehovsinventeringen även
omfattar praktisk yrkeskompetens som näringsliv och offentlig sektor anser viktig för
kommunens och företagens tillväxt. Extra fokus har under året riktats mot behoven i
branscherna; livsmedel, energi och utbildning. Inom ramen för Norrsamverkan har en
uppsökande verksamhet mot småföretag gjorts för att mäkla och initiera samverkan mellan
företag och akademi samt för att stödja företagen i deras utvecklingsarbete. Resultat som
uppnåtts är att tio (10) examensuppdrag har utarbetats varav sju (7) har marknadsförts på
17
www.linkedstudent.se och att en ansökan till Skolverket gjorts angående Lärlingsvux.
Femton (15) elevplatser söktes med placering i företag i Jokkmokks kommun.
Samarbetet med universitet i Umeå och Luleå tekniska universitet har utvecklat och bl.a. har
ENS vid Umeå universitet ansvarat för utbildningsinsatser vid tre tillfällen till projektledarna i
Norrsamverkan. En studiebesöksresa genomfördes under hösten 2011, till lärcentrum i
Kramfors, Söderhamn och Katrineholm i syfte att utveckla verksamheten.
Vår nya arbetsmodell för behovsinventering har rönt intresse även utanför vår region och
presentationer har gjorts vid lokala kompetensrådet i Piteå och för styrgruppen för ”5-kants”
samarbetet, samt till Västerbottens kompetensförsörjningsutskott.
10. Uppdragsutbildning
Antal
kursdeltagare
Nuläge
135
Mål
150
Aktiviteter för måluppfyllelse
 Marknadsföra Energicentrum
 Besöka företag och berätta om vår
verksamhet
 Skapa samarbete med andra
utbildningsföretag för att komplettera
med det som vi inte kan erbjuda
Kommentar:
Vi har under hösten 2011/våren 2012 haft fler deltagare på uppdragsutbildning än någonsin
tidigare.
 Strukturum har under året haft ett kompetensutvecklingsprojekt där vi har varit
utbildningsanordnare vid några av kurserna.
 Vi har haft och har ett gott samarbete med Vattenfall där vi anordnar utbildningar för deras
personal samtidigt som vi har hyrt in personal från dem tills våra egna utbildare är färdiga
att utföra dessa kurser helt själv.
 Vid årsskiftet startade Lapplands Lärcentra ett Energicentrum som ett led i att utveckla
uppdragsutbildningarna för kurser inom vatten- och elkraft.
Nulägesbeskrivning
Under hösten 2011/våren 2012 har vi haft flera uppdragsutbildningar inom el- och
vattenkraft som Vattenkraftteknik grund och fortsättning, Reläskydd, lokalkraft och
batteriunderhåll men vi har även haft kurser inom andra områden som dataprogram, teknisk
engelska samt arrangerat studiebesök vid kraftstationer för högskolestudenter som går på
Campus Skellefteå och Luleå Tekniska Universitet. Vi har startat energicentrumet och i
styrgruppen sitter representant från Jokkmokks kommun, Vattenfall, projektledare och
lärcentrachef. Under perioden har vi haft flera uppdragsutbildningar inom el- och vattenkraft
som Vattenkraftteknik grund och fortsättning, lokalkraft och batterier, reläskydd m.fl. Vi har
18
även haft kurser i olika dataprogram och i teknisk engelska samt tagit emot
högskolestudenter från universitet på studiebesök i vår unika utbildningsmiljö.
Antal kurser/vecka
Typ av uppdragsutbildning
Köpare
2
Bilkörkortet
Jokkmokks Kommun
7
2
Vat 2
Vattenfall
10
1
Vat 1
Fortum
8
1
Vat 1
Vattenfall
8
1
Vat 1
Vattenfall
8
5
YH kurser
Vattenfall
1
1
Batteri och underhåll
SSG
10
1
Elapparater
SSG
10
1
Reläskydd
SSG
8
Datakurs data grund
Vattenfall
5
1
Teknisk engelska
Strukturum
7
1
Studiebesök U8
LTU
10
Elektronik och automation labb
Luleå kommun
31
1
Affärsengelska
Strukturum
7
1
Epi
Jokkmokks Kommun
5
3dgr
4 veckor
Antal deltagare/kurs
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/våren 2013
Inför hösten 2012/våren 2013 ska vi inventera behovet av uppdragsutbildning åt våra
medlemskommuner.
Utvärderingarna från de olika kunderna har visat att vi har kapacitet att anordna dessa
kurser och leverera det som företagen efterfrågar.
19
För att bedriva energicentrumet på ett kvalitativt sätt kommer vi att anställa en utbildare,
men fram tills vi hittar denna kompetenta person anlitar vi konsulter som vi redan har
etablerat ett samarbete med. Det kommer även att anställas en administratör på en viss
procent.
11. Studie- och yrkesvägledning (SYV)
Vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk finns 50 % studie- och yrkesvägledare. Vägledning är
tillgänglig för samtliga kategorier av studerande (SFI, Särvux, Grundvux, Gymvux, Yh och
högskola/universitet), samt för övriga kommuninnevånare med behov av vägledning.
Information gällande utbildningsvägar, utbildningsutbud, studiefinansiering,
behörighetsfrågor m.m. ges även till grupper (gymnasieelever, arbetssökande, företagare
m.fl.) vid exempelvis temadagar, karriärkvällar, informationsträffar samt i form av
annonsering och informationsmaterial. Arrangemang anordnas ofta i samverkan med
exempelvis utbildningsanordnare, AF och näringsliv. SYV ansvarar vidare för
behörighetsbedömning och för att upprätta underlag för antagning till Yh
Vattenkraftteknikerutbildningen. I arbetsuppgifterna ingår även viss administration som
exempelvis schemaläggning av vuxenutbildningens verksamhet samt ansvar för uppföljning
av studieprestationer. Individuella studieplaner upprättas för samtliga elever inom
vuxenutbildningen i samband med antagning. Utbildningen är utformad så att den enskildes
studier kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer. I de fall
kurser inte kan ges vid det egna lärcentrumet kontaktas annan utbildningsanordnare för att
kunna tillgodose den enskildes behov. I första hand nyttjas då kompetens från Lapplands
Lärcentra i övriga kommuner.
12.Samhällsorientering
Den 1 januari skrev Lapplands Lärcentra ett samarbetsavtal med kommunerna inom LKF
avseende samhällsorientering för nyanlända. Gällivare Lärcentrum har haft huvudansvaret
för genomförandet. Samhällsorienteringen har getts till deltagare i Kiruna och Jokkmokk via
videolänk. Pajala har ännu inte haft några deltagare. Deltagarna från Gällivare har suttit
med läraren i studion. Informationen har tolkats till deltagarnas hemspråk och tolkarna har
funnits i Kiruna eller Gällivare. Samhällsorienteringen har getts till fyra (4) språkgrupper
parallellt under hela året, har ägt rum i anslutning till SFI-studier och skett på
eftermiddagstid. Eleverna har kunna påbörja sitt deltagande när som helst under året och
snarast möjligt efter ankomst.
Kommunerna i samarbete med Lapplands Lärcentra sökte § 37 medel från Länsstyrelsen för
att bygga upp en verksamhet som ger samhällsorientering på hemspråk istället för att arbeta
genom tolk.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete ht 2012/våren 2013:
20
Under 2012 bygga upp verksamheten för att ge samhällsorientering på hemspråk via
videolänk till i första hand LKF: kommunernas deltagare. Under uppbyggnadstiden fortsätta
köra med svensk lärare och tolk för fyra olika språkgrupper parallellt. Från och med hösten
2012 ge samhällsorientering på hemspråk via videolänk.
13.Validering
Lapplands Kommunalförbund samverkar tillsammans med 10 kommunerna i Norrbotten i ett
gemensamt EU-projekt som handlar om att bli bättre på validering. Projektet heter
Validering i norr och det har varit utbildningsinsatser för lärare, rektorer och SYV.
Utbildningarna har bland annat innehållit dokumentation och kartläggning av kunskaper
samt vägledning. Målsättningen har varit att utöka, bredda och kvalitetssäkra
valideringsverksamheten i norr samt höja kompetensnivån inom validering av formella och
icke formella kunskaper hos de yrkesgrupper som kan utföra validering. Lapplands Lärcentra
har en representant i styrgruppen.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/ våren 2013:
Att implementera ett arbetssätt för hur vi tar emot vuxna så att de får ett erkännande av
deras kunskaper och kompetens oberoende av hur de förvärvats.
14.Entreprenörskap
Strukturum - kommunens näringslivsbolag - har haft entreprenörskapsutbildning med all
personal i Lärcentra där fokus legat på förhållningssätt och att kunna omsätta idéer till
handling.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/våren 2013:
Entreprenöriellt lärande ska fortsatta genomsyra vår undervisning. Det är viktigt för det
livslånga lärandet.
15. Två överordnade perspektiv hösten 2011 och våren 2012
Värdegrunden och det livslånga lärandet är två överordnade perspektiv som ska prägla
vuxenutbildningen i Lapplands lärcentrum i Jokkmokk. Dessa perspektiv ska vara ständigt
närvarande och genomsyra hela verksamheten.
15.1 Värdegrunden
Vid vuxenutbildningen ska humanistiska och demokratiska värderingar genomsyra
verksamheten. Alla människor – personal och studerande - har ett likavärde och alla
ska respekteras för sin åsikt. Likabehandlingsplanen ska vara känd för alla. Grundsynen
att ”mångfald kan bidra till att öka effektivitet och kvalitet i verksamheten” genomsyrar
vuxenutbildningen (Jokkmokk 2015). Rutiner för klagomål finns, men vi har dock inte
fått in något klagomålsärende under perioden hösten 2011/våren 2012.
21
Resultat och måluppfyllelse
Området som helhet har mycket god måluppfyllelse
Enligt lag i 6 kap. Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (208:567) och
förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering
och kränkande behandling (2006:1 083) skall varje skola upprätta en
Likabehandlingsplan.
Vuxenutbildningen vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk verkar för att främja
likabehandling av alla studerande och anställda vid skolan. För att denna plan ska vara
känd och efterföljas av alla har rektor informerat all personal om den bakomliggande
lagen och om likabehandlingsplanens innehåll samt att personalen har informerat
eleverna om den, dess bakgrund och innehåll. Rektor har gått skyddsrond med
elevombuden från olika utbildningsvägar samt pratat om likabehandlingsplanen. Vi har
utvärderat den samt pratat om vad vi kan förbättra. Varje elev får information om
likabehandlingsplanen vid kursstart. Den anslås också på anslagstavlor, hemsidan och
på Fronter. Vid nyanställning ges också information om Likabehandlingsplanen.
På Kunskapens Hus är jämställdhet mellan könen en självklarhet. En majoritet av
personalen är i dagsläget kvinnor, men vi eftersträvar en så jämn könsfördelning som
möjligt. Hos oss finns elever och personal i ett väldigt stort åldersintervall; från 19-65
år, även om de flesta studerande i allmänhet är mellan 20 och 30 år. Vi respekterar och
värdesätter individer lika oavsett ålder, etnicitet och kön.
Elever bestämmer själva, i dialog med SYV, vad deras utbildning ska innehålla och hur
den skall utformas. Individuella studieplaner utifrån behov och förutsättningar är
upprättad för varje individ. Arbetssättet och studierna är upplagda och utformade för
att individernas behov och förutsättningar på bästa sätt skall tas tillvara. Varje elev har
en lärare som kontaktperson (mentor) samt samtalspartner i sin studiesociala situation.
För pedagogerna genomförs återkommande uppföljningsmöten med rektor och SYV
två gånger per månad där elevers studiesituation diskuteras. I de fall den individuella
studieplanen inte följs sker uppföljning av mentor/SYV, och vissa fall rektor, enligt
upprättad handlingsplan.
Personalen har s.k. avbrottsmöten minst ett tillfälle per termin där lärare, SYV och
rektor diskuterar hur man kan förbättra eller möjliggöra att färre elever gör avbrott.
Detta gäller i huvudsak de elever som inte har gjort avbrott på grund av att de har fått
arbete eller flyttat på annan ort.
Vi arbetar ständigt med att få eleverna att känna tillhörighet och att känna sig trygga i
skolan genom att hela tiden finnas tillhands, till exempel genom att dela fikarum med
eleverna. Rektor har med tillsammans med personal utvärderat samspel/interaktion
mellan personal och elever med hjälp av BRUK-indikatorerna. Den gemensamma
skattningen visar att förhållandet mellan personal och elever präglas av förtroende och
ömsesidig respekt samt att vi alltid bemöter elever i varje situation som vuxna
22
individerEleverna har vid ett flertal tillfällen påpekat den goda trivseln och servicen för
personalen.
Åtgärder
Kontinuerlig revidering av likabehandlingsplanen fortsätter. På varje personalmöte är
arbetsmiljö med som en punkt på dagordningen. Elevernas upplevelse av det
psykosociala klimatet samt värdegrundsarbetet fortsätter rektor och personal att
utvärdera kontinuerligt.
Tre av lärarna har blivit intervjuade av en rektor vid rektorsutbildningen. Han författar
en rapport som heter ”Lärares strategier för deltagares inflytande på distans”. Utifrån
den rapporten hoppas vi få ta del av aktuell forskning kring lärarstrategier för att öka
elevinflytande vid distansstudier.
15.2 Det livslånga lärandet
Det livslånga lärandet innebär att utbildning inte är begränsad till vissa perioder, utan
kan återupptas efter behov under hela livet. Vuxenstudier bidrar till personlig
utveckling och en stärkt kunskapsidentitet, som ger ökad möjlighet att delta i
samhällets demokratiska processer.
Samtidigt som många människor har en bristfällig utbildning kräver dagens arbetsliv
dessutom ständig förnyelse av kunskap. Både grundutbildning och fortbildning är viktiga för
att människor ska kunna skaffa sig rätt kompetens för att vara attraktiva på
arbetsmarknaden. Vi ska arbeta för att överbrygga utbildningsklyftorna vilket leder till ökad
jämlikhet och social rättvisa.
Resultat och måluppfyllelse
Området som helhet har god måluppfyllelse
Lärcentrum i Jokkmokk har inom ramen för det som är ekonomiskt försvarbart
erbjudit efterfrågestyrd utbildning i enighet med individers behov och
förutsättningar. Har vi inte kunnat erbjuda kursen på plats med befintlig lärarkraft
eller från något av de andra kommunernas lärcentrum har vi använt oss Lapplands
gymnasium eller externa distansutbildningsanordnare. Exempel på kurser som köpts
är elkurser från kommunens gymnasieskola och naturkunskap, historia och
samhällskunskap, från extern utbildningsanordnare.
Lärcentrum i Jokkmokk tillämpar kontinuerligt intag och studiestart. Samtliga elever
har i de allra flesta fall kunnat starta omgående efter inskrivning. Nuvarande och
framtida behov av arbetskraft inom näringsliv och offentlig sektor har inventerats av
utbildningsledaren tillsammans med de övriga kommunerna inom förbundet. Denna
undersökning har visat på vilka kompetenser och utbildningsbakgrund som
23
efterfrågas på orten. Undersökningen har sedan delvis legat till grund för planering av
kursutbudet. Intervjuer har gjorts hos utvalda nyckelaktörer i kommunen för att ta
reda på behovet av arbetskraft och vilka kompetenser som efterfrågas.
Marknadsföringen av verksamheterna har under hösten 2011/våren 2012 bestått av
en förhållandevis heltäckande marknadsbearbetning. Vi har samarbetat med
framtida arbetsgivare som uttalat sig om sitt kompetensbehov och vikten av att
utbilda sig. Uppsökande verksamhet har bedrivits löpande under året då tillfälle och
forum för detta uppstått. Tillfällen har tagits i akt, som t.ex. information till grupper
som hyrt föreläsningssalar och konferensutrymmen på Lärcentrumet. Alla
nyinflyttade till vår kommun får information hemskickad till sig om utbildningsvägar
samt kontaktuppgifter.
Åtgärder
Lapplands Lärcentra avser att fortsätta arbeta strategiskt med detta målområde
eftersom denna fråga ständigt kommer att vara levande i en efterfrågestyrd
verksamhet. En ständig vakenhet, flexibilitet och öppenhet för att utforma nya
lösningsmodeller och koncept ser vi som en förutsättning för att detta målområde
ska uppfyllas.
Vi kommer fortsättningsvis att arbeta med kreativ marknadsföring av verksamheten
samt peka på det viktiga i att utbilda sig. Vidare fortsätter vårt samarbete med
arbetsmarknadsfunktionen som fokuserar på individer som av olika anledningar står
utanför arbetsmarknaden. Fokus ligger på individuella lösningar där ett alternativ kan
vara studier. Där finns en målgrupp som kan vara i behov av Grundvux och Gymvux.
16. Övergripande mål hösten 2011 våren 2012
16.1 Flexibilitet
Lapplands lärcentrum i Jokkmokk ska erbjuda ändamålsenlig lärmiljö, handledning
och undervisning i en omfattning som så långt som möjligt svarar mot alla vuxnas
varierade behov av och förutsättningar för lärande. Flexibilitet ska vara ledordet.
Studerande ska kunna påbörja sina studier när som helst under året, och studier ska
erbjudas på distans för att möjliggöra ett parallellt förvärvsarbete.
En förutsättning för ett flexibelt lärande är ett väl utvecklat användande av
informations- och kommunikationsutrustning i undervisningen. De som studerar
inom vuxenutbildningen ska erbjudas verktyg i nivå med vad som erbjuds på en
modern arbetsplats. För detta krävs uppdaterad utrustning gällande hård- och
mjukvara, en aktiv planering för lärarnas användning av distansöverbryggande
verktyg samt att lärandeprocesser sätts i fokus. Vid en sammanslagning av
vuxenutbildningen inom Lapplands Kommunalförbund är modern och väl fungerande
24
distansöverbryggande teknik en mycket viktig förutsättning för att den pedagogiska
verksamheten ska fungera på ett fullgott och högkvalitativt sätt.
Resultat och måluppfyllelse
Området som helhet har mycket god måluppfyllelse
Området har som helhet mycket god måluppfyllelse, framför allt genom den flexibla
undervisningsform (den s.k. Polcirkelpedagogiken) som bedrivs på Kunskapens Hus.
Undervisning med individuella studieplaner och varierande undervisningsform där all
planering utgår ifrån individens behov och förutsättningar har visat sig vara lyckosam
för studier och elever i Jokkmokk Kommun. Vi har undervisning på plats i Kunskapens
hus och handledning både individuellt och i grupp eller via IKT (Informations- och
kommunikationsteknik). Förutom detta utvecklas ständigt distansstudierna via
lärplattformer som Fronter och Moodle och med hjälp av IKT (webbkamera, MSN,
videokonferens, teamboard och Adobe Connect). Ett exempel på undervisning där
tekniken varit i centrum är det naturvetenskapliga-tekniska basåret där de olika
orterna har huvudansvar för varsitt ämne.
Åtgärder
Vi kommer att vidareutvecklas distansutbildning inom Lapplands Lärcentra. Vårt
arbete med att utveckla våra kurser så att de blir helt anpassade till distansstudier
kommer att fortsätta. Vidare arbetar vi också för att bredda distansutbudet. Vi har
utökat antalet enskilda studieplatser för studerande med både plats för egen laptop
men även med stationära datorer. Lapplands lärcentra har investerat i en
videokonferensbrygga och nya videokonferensstudios för att vi ska kunna fortsätta
bedriva/ta emot flexibel utbildning. Den nya tekniken kommer vi att lära oss att
använda än mer vilket leder till kunskap som utökar lärarnas verktygslåda för att
utveckla nya och bättre arbetsmetoder för att nå en hög måluppfyllelse i
undervisningen.
16.2 Samverkan
Hela organisationen Lapplands Lärcentra bygger på samverkan både internt och externt, dels
genom att samverka internt mellan olika lärcentrum och kommuner, dels genom att
samverka med externa parter som näringsliv, branschråd, AF, näringslivsbolag, andra
utbildningsanordnare m.fl. All personal på inom Lapplands Lärcentra träffas två gånger per
år fysiskt.
Vuxenutbildningen ska fortsätta att sträva efter flexibla lösningar för organisation,
kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med övriga skolformer, universitet och
högskolor samt med övriga utbildningsanordnare på lokal och nationell nivå ska
25
utvecklas. Första helgen i februari (2012) ställde vi upp en informationskåta mitt i
marknadsområdet tillsammans med Jokkmokks kommun där vi marknadsförde alla
våra utbildningar och vår verksamhet.
Tillsammans med skolcheferna i medlemskommunerna arbetar vi för att kartlägga
vilket behov av lärarkompetens vi kommer att behöva rekrytera i framtiden samt hur
vi kan samverka för att marknadsföra våra kommuner, främst på universitet som har
lärarutbildning så att nyexaminerade lärare vill flytta till norra Sverige. När Lärcentra
har utannonserat tjänster under året har de varit väldigt svårt att rekrytera lärare
med rätt behörighet.
Resultat och måluppfyllelse
Området som helhet har mycket god måluppfyllelse.
Distansutbildning har vi bland annat haft mot Gällivare. Genom Lapplands
kommunalförbund har vuxenutbildningen ett gott samarbete med Umeå universitet
och Luleå tekniska universitet. Information om vidare högskolestudier till eleverna
har varit mycket god. Samarbetet med näringslivet har skett på övergripande nivå
genom återkommande träffar mellan kommunens utvecklingsenhet, Företagarna och
Strukturen (näringslivsbolaget), AF och Samernas utbildningscentrum i
arbetsmarknadsrådet.
En större behovsinventering genomförs varje år för att undersöka arbetsgivares
behov av kompetens. Denna genomförs i form av möten mellan Lärcentras personal
och arbetsgivare. De behov som tidigare års inventeringar visat följs upp, för att ge
företagen en återkoppling. Organisationen med flexibla arbetsformer har
kontinuerligt utvecklats mot efterfrågestyrd utbildning. Samtliga lärare har i
dagsläget undervisning i minst två (SFI och Särvux) av våra verksamheter och som
mest inom fyra (SFI, Grundvux, Gymvux, Yh) vilket möjliggör för lärarlösningar över
ämnesgränserna.
Vidare har Lärcentrum i Jokkmokk på alla plan verkat för en ökad öppenhet mot det
lokala samhället, där utvecklingsprojekt, utbildningsanordnare, företag och offentlig
sektor erbjudits att nyttja de mycket fina och moderna lokalerna till utbildningar,
konferenser m.m. På så vis har vårt lärcentrum blivit mer ”levande”, och grupper av
människor som aldrig annars kommit in i huset har besökt oss. Detta har resulterat i
en bra marknadsföring mot andra grupper än de som traditionellt söker sig till
vuxenutbildning. Vi har också gjort regelbundna besök på Strukturums morgonmöten
där vi berättar om vår verksamhet, vårt kursutbud och olika tjänster som vi kan sälja.
Lärcentrum i Jokkmokk har en positiv framtidstro efter att vi gått in i Lapplands
Kommunalförbund. Under perioden har vi bland annat varit och samverkat med
andra kommuner på konferensen ”Vuxnas lärande – Norrbotten” samt att vi bildat
ett nätverk för uppdragsutbildning tillsammans med Luleå Kommun, Skellefteå
Kommun och Söderhamn Kommun.
26
Åtgärder
Vårt arbete med att fortsätta med att utveckla våra kurser så att de blir helt anpassade till
distansstudier kommer att fortlöpa.
Pedagogerna ska fortsätta att träffas och ytterligare diskutera samverkan både
internt på lärcentrum och gemensamt med övriga kommuners lärcentrum.
SYV ska fortsätta att utveckla sitt samarbete med arbetsmarknadsfunktionen, FK
samt AF för att nå individer med förhållandevis låg studienivå (Grundvux).
16.3 Efterfrågestyrd utbildning
Den utbildning som anordnas inom ramen för Lapplands Lärcentra ska vara efterfrågad av
enskilda individer och/eller arbetslivet. I vår planering av utbildningar utgår vi från en
behovsinventering som omfattar:
-
Enskilda individers behov av utbildning
Rekryteringsbehov på kort och lång sikt
Fortbildningsbehov för redan anställda
Under 2011 har projektet Norrsamverkan arbetat med att utveckla en modell för arbetet
med behovsinventering. Utgångspunkten i modellen är att varje lärcentrum ska
sammanställa utbildningsbehoven i sin kommun, dels de utbildningsbehov som är insamlade
av andra aktörer (t ex Ams, branschorganisationer) och dels de utbildningsbehov som är
insamlade genom företagskontakter, branschkontakter, kontakter med enskilda individer
och andra undersökningar. Behovsinventeringen ligger tillsammans med vuxenutbildningens
styrdokument till grund för all utbildningsplanering.
Vuxenutbildningen i Jokkmokk ska anpassas till Jokkmokks kommuns speciella
näringslivsstruktur och inriktas mot att möta de lokala företagens efterfrågan av
utbildad arbetskraft och motsvarande tillväxtområden. Det är av stor vikt att även
fortsättningsvis vidareutveckla och organisera vuxenutbildningen för att motverka
framtidens arbetskraftsbrist och kommande pensionsavgångar i offentlig sektor.
Vuxenutbildningen i Jokkmokk ska medverka till att sätta Jokkmokk på kartan som
den ledande orten inom energisektorn.
Resultat och måluppfyllelse
Området som helhet har god måluppfyllelse
Nuvarande och framtida behov av arbetskraft inom näringsliv och offentlig sektor har
inventerats genom en behovsinventering och är ett gediget arbete som utförts av
utbildningsledarna. Denna undersökning har visat på vilka kompetenser och vilken
utbildningsbakgrund som efterfrågas på orten. Undersökningen har sedan delvis legat
till grund för planering av kursutbudet. Intervjuer har gjorts hos utvalda nyckelaktörer
i kommunen för att ta reda på behovet av arbetskraft, och vilka kompetenser dessa
individer ska besitta.
27
En större behovsinventering genomförs varje år för att undersöka arbetsgivares
behov av kompetens. Denna genomförs i form av möten mellan Lärcentras personal
och arbetsgivare. De behov som tidigare års inventeringar har visat följs upp, för att
ge företagen en återkoppling.
Vi har haft fler uppdragsutbildningar än tidigare, men det är mycket svårt att hitta
adekvata utbildare till verksamheten.
Åtgärder
Vuxenutbildningen i Jokkmokks kommun avser att fortsätta arbeta strategiskt med detta
målområde eftersom denna fråga ständigt kommer att vara levande i efterfrågestyrd
verksamhet. En ständig vakenhet, flexibilitet och öppenhet för att utforma nya
lösningsmodeller och koncept ser vi som en förutsättning för att detta målområde ska
uppfyllas.
Vi har fått projektmedel av Jokkmokks kommun för att fortsätta att bygga upp ett
energicentrum som matchar med näringslivets efterfrågan och för att kunna erbjuda
bra lärarkompetens åt gymnasiet och Yh-utbildningar med inriktning mot elkraft och
vattenkraft.
17. Allmänt om kvalitetsarbetet
Kvalitetsutveckling av verksamheterna är en oerhört viktig fråga. Lapplands Lärcentra
har under 2010 arbetat fram mål och visioner som vi arbetar efter.
En uppföljning av de mål som satts för verksamheten är viktig för att kunna driva det
kvalitativa arbetet framåt. Detta har gjorts på en rad sätt under hösten 2011/våren
2012. Det viktigaste kvalitetsarbetet sker i den kontinuerliga kontakten mellan lärare
och elever. Dokumenterade studieplaneringssamtal inför och under kurstiden ger
underlag att fånga upp problem både på det individuella och generella planet. SYV:s
roll i detta arbete är givetvis central. Efter varje avslutad kurs genomförs
kursutvärderingar. Varje elev får svara på frågor kring kursens upplägg, kurslitteratur,
lärarinsats, egen insats etc. Utvärderingarna sammanställs och har delvis legat till
grund för denna kvalitetsredovisning och lokala arbetsplan. Rektor fångar upp
elevernas uppfattningar också på andra sätt genom daglig kontakt med de eleverna,
t.ex. i det gemensamma fikarummet, där personal och elever fikar tillsammans. I
dessa informella diskussioner dyker ibland kvalitetsbrister upp som vi då åtgärdar
omgående. Vår litenhet gör det informellt och okomplicerat.
Generellt kan sägas att kursutvärderingarna visar att eleverna är mycket nöjda med
undervisningen, bemötandet, flexibiliteten, tillgängligheten, lokalerna och
verksamheten i stort. Vid indikationer på kvalitetsbrister agerar vi direkt.
28
Vi har under året varit i Boden med all personal Lärcentrum i Jokkmokk där vi
utvärderade delar av verksamheten, bland annat interaktionen mellan personal och
elever. Medarbetarenkätens goda resultat redovisades också av rektor.
Under året har all lärcentra personal träffats i Gällivare där vi bland annat lyssnade på
Bernt Ericsson som pratade om förändringarna i den nya Skollagen.
Möten med personalen hålls på regelbunden basis, och utgör en mycket viktig
indikator på hur verksamheten mår; vilka signaler som personalen uppfattar från de
studerande, hur personalen uppfattar arbetsmiljön o.s.v. All personal har fått
utbildning i första hjälpen. Nya stolar har köpts in till ett klassrum samt nya
kontorsstolar till de i personalen som hade behov.
Följande mötesstruktur tillämpar vi inom Vuxenutbildningen för att följa upp
verksamheten:
-
-
-
Personalmöten en gång i månaden: Information för att skapa delaktighet.
Synpunkter, kvalitetsfrågor, trivselfrågor och arbetsmiljöfrågor tas upp.
Mentorsmöten varannan vecka: Varje studerande har en egen mentor som följer
dennes studieprestation. Vid dessa mentorsmöten går vi igenom respektive
studerandes prestation i de olika kurserna och beslutar om lämplig stödåtgärd.
Pedagogmöten en gång i månaden där pedagogerna, studie- och yrkesvägledare samt
rektor träffas. Aktuella pedagogiska frågeställningar diskuteras.
Avbrott och resultatuppföljningsmöte en gång per termin. Resultaten och analys av
eventuella studieavbrott utgör en viktig grund i kvalitetsarbetet.
Utvecklingssamtal minst en gång per år med personalen. Frågor kring prestation,
trivsel, kvalitet, kompetensutveckling m.m. diskuteras. Dessa formella
utvecklingssamtal kompletteras med mer informella diskussioner chef-medarbetare
under året.
Vid slutet av terminen går rektor, tillsammans med hela personalen, igenom den
gångna terminen, diskuterar mål, resultat och fortsatt utvecklingsarbete.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2012/våren 2013
Vuxenutbildningen står inför många nya utmaningar. Den nya Skollagen, läroplan, kursplaner
och betygskriterier måste implementeras i verksamheten. Gymnasieskolans ämnesplaner
och kunskapskrav ska användas för utbildning inom gymnasial vuxenutbildning. En ny
betygsskala införs med fler betygsteg A-F med fem godkända och ett icke godkänt
betygssteg.
29
Skollagen säger att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Rektor kommer som pedagogisk ledare att fortsätta göra ännu fler planerade
verksamhetsbesök under hösten 2012/våren 2013 för att bland annat kunna följa upp
undervisningens innehåll. Pedagogerna kommer att få lämna in lektionsplaneringar och
utifrån dessa observerar rektor besöken samt återkopplar innehåll med pedagogen. Ett
fokusområde för rektorns observationer kommer att vara lärarnas förväntningar på
eleverna. Det valet har rektor gjort utifrån forskning och Skolinspektionens rapport. Lärares
förväntningar har en avgörande roll när det gäller elevernas motivation. Inom pedagogisk
forskning kallas det för ”Pygmalions effekt”. Positiva förväntningar leder till goda resultat
medan negativa förväntningar leder till dåliga resultat (Jenner, 2004). Vidare tar även
Skolinspektionen upp ämnet i rapporten ”En skola med tilltro lyfter alla elever” där det bl.a.
nämns att lärarnas låga förväntningar på eleverna kan leda till att innehållet i undervisningen
blir begränsat och omotiverade (Skolinspektionen, 2012).
Lärcentrum har stora delar av undervisningen upplagd på en lärplattform. Pedagogerna
kommer under året att få skugga sina kollegors kursrum med syfte att lära av varandra och
ge varandra feedback för att utveckla distansundervisningen. Elevinflytande kan vara ett i
förväg överenskommet område att skugga kopplat till styrdokumenten.
30