Systematiskt kvalitetsarbete
Kunskapens Hus
Analys av hösten 2013 och våren 2014
Visioner och utveckling t.o.m. våren 2015
1
Innehåll
1.
Bakgrund ......................................................................................................................................... 3
2.
Systematiskt kvalitetsarbete ........................................................................................................... 3
3.
Vision och mål för Lapplands Lärcentra .......................................................................................... 4
3.1 Vision ......................................................................................................................................... 4
3.2 Mål ............................................................................................................................................. 4
4.
Tre överordnade perspektiv ............................................................................................................ 4
4.1 Värdegrunden ............................................................................................................................ 4
4.2 Det livslånga lärandet ................................................................................................................ 5
4.3 Samverkan ................................................................................................................................. 6
5.
Studie- och yrkesvägledning (SYV) .................................................................................................. 6
6.
Särskild vuxenutbildning (Lärvux).................................................................................................... 7
7.
Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux) .................................................................................. 9
8.
Svenska för invandrare (SFI) .......................................................................................................... 11
8.1 Samhällsorientering................................................................................................................. 13
9.
Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux) ........................................................................................... 14
10. Yrkeshögskola ................................................................................................................................ 15
11. Högskola ........................................................................................................................................ 17
12. Uppdragsutbildning ....................................................................................................................... 19
2
1. Bakgrund
Lapplands Lärcentra ansvarar för utbildning för vuxna inom kommunerna Gällivare,
Jokkmokk, Kiruna och Pajala. I respektive kommun finns ett lärcentrum (i Gällivare
lokaliserat i två byggnader) med utbildningar inom Grundläggande vuxenutbildning
(Grundvux), Särskild vuxenutbildning (Särvux), Utbildning i svenska för invandrare (SFI),
Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux), Yrkeshögskola (Yh), Högskoleutbildning och
Uppdragsutbildning. Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk, Kunskapens Hus, är ett modernt
lärcentrum som samlar all utbildning för vuxna i Jokkmokks kommun under samma tak.
Kunskapens Hus (byggt 1996) har en behaglig och praktisk studiemiljö med fina studieytor,
lugn miljö och modern teknisk utrustning. Antalet elever varierar kraftigt under året i och
med att stora utbildningsgrupper tar examen eller avslutar sina studier vid olika tidpunkter.
För mer information om Kunskapens Hus, se http://www.lapplands.se.
2. Systematiskt kvalitetsarbete
Det systematiska kvalitetsarbetet är ett resultat av årets samlade arbete, resultat och
erfarenheter. Den fyller två funktioner; dels syftar den till att redovisa och analysera den
verksamhet som bedrivits under ett läsår, dels har den en framåtsyftande funktion och ska
fungera som ett levande dokument i verksamheten under kommande år. Kvalitetsarbetet
löper kontinuerligt under året och skall införlivas i såväl personalens som elevernas arbete.
Det utgår från måluppfyllelse med utgångspunkt i förbundets vision och mål för Lapplands
Lärcentra samt styrdokument för Kommunal vuxenutbildning. Till grund för analys och
utvecklingsarbete ligger t.ex. (nationella) prov, godkända betyg, avbrottsstatistik,
uppföljningsmöten, kursutvärderingar samt trivselenkäter från ett elevperspektiv. Rektor gör
vidare kontinuerliga verksamhetsbesök vilka också ligger till grund för kvalitetsarbetet.
Medarbetarenkäter samt individuella medarbetarsamtal ger också viktig information vad
gäller analys, utvecklingsområden och framtidsvisioner.
Årsredovisning,
nuläge
Aktiviteter
Uppföljning,
analys
Mål
Efterfrågestyrda
utbildningar
Uppföljning
analys
Mål
Aktiviteter
Delårsredovisning,
nuläge
3
3. Vision och mål för Lapplands Lärcentra
3.1 Vision
Vi ska sträva efter att stimulera till tillväxt och utveckling i våra kommuner genom att
erbjuda efterfrågestyrda utbildningar. Organisationen ska genomsyras av flexibilitet,
samverkan och kvalitet. Våra utbildningar ska vara attraktiva och tillgängliga för den
studerande.
3.2 Mål
Vi ska utifrån inventering av utbildningsbehov hos enskilda och arbetslivet initiera,
utveckla och/eller genomföra utbildningar.
Vi ska erbjuda Särskild utbildning för vuxna, Kommunal vuxenutbildning på
grundläggande- och gymnasial nivå, Utbildning i svenska för invandrare, utbildningar
på yrkeshögskole- och högskolenivå samt uppdragsutbildningar.
Vi ska ha beredskap för att kunna använda och utveckla olika former av pedagogik,
metodik och teknik.
Vi ska samverka inom organisationen och med medlemskommuner för att optimera
resurser och säkra likvärdighet.
Vi ska samverka med det omgivande samhället och arbetslivet samt med lokala,
regionala och nationella nätverk.
Vi ska ha en verksamhet med hög kvalitet. För att säkerställa detta ska vi
kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.
Vi ska i första hand nyttja kommunalförbundets egna kompetenser.
Vi ska ha fyra lärcentra, ett i varje kommun, som uppfyller NITUS kvalitetskriterier.
Vi ska verka för att forskningsresultat förs ut i regionen samt stödja att forskning
etableras i regionen.
Vi ska skapa en Vi-känsla i hela organisationen.
4. Tre överordnade perspektiv
Värdegrunden, det livslånga lärandet samt samverkan är tre överordnade perspektiv som
ständigt ska vara närvarande och genomsyra vuxenutbildningen, våra arbetssätt och
metoder samt övrig verksamhet på Lärcentrum i Jokkmokk.
4.1 Värdegrunden
Enligt lag i 6 kap. Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (208:567) och
förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering
och kränkande behandling (2006:1 083) skall varje skola upprätta en
Likabehandlingsplan. Vuxenutbildningen vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk verkar
för att främja likabehandling av alla studerande och anställda vid skolan. För att denna
plan ska vara känd och efterföljas av alla har rektor informerat all personal om den
4
bakomliggande lagen och om likabehandlingsplanens innehåll. Rektor har ett
samverkansråd med elevombuden från samtliga utbildningsvägar där man diskuterar
likabehandlingsplanen och går skyddsrond i huset. Studie- och yrkesvägledaren
informerar i sin tur eleverna om dokumentet, dess bakgrund och innehåll vid
inskrivning. Vidare får varje elev information om likabehandlingsplanen vid kursstart av
pedagogerna. Den anslås också på anslagstavlor, på hemsidan och på Fronter (vår
lärplattform). Vid nyanställning är information om Likabehandlingsplanen obligatorisk
(rektors ansvar). Rutiner för klagomål finns, men det har dock inte inkommit något
klagomålsärende under perioden hösten 2013 - våren 2014. Kontinuerlig revidering av
likabehandlingsplanen fortsätter. På varje personalmöte är arbetsmiljö med som en
punkt på dagordningen. Elevernas upplevelse av det psykosociala klimatet fortsätter
rektor och personal att utvärdera kontinuerligt i t.ex. trivselenkäter samt mer
informella samtal. Delar av personalen har varit på ett seminarium med namnet
”Olikheter är en tillgång” som handlade om mångfald jämlikhet och integration.
4.2 Det livslånga lärandet
Det livslånga lärandet innebär att utbildning inte är begränsad till vissa perioder, utan
kan återupptas efter behov under hela livet. Vuxenstudier bidrar till personlig
utveckling och en stärkt kunskapsidentitet som ger ökad möjlighet att delta i
samhällets demokratiska processer. Samtidigt som många människor har en
bristfällig utbildning kräver dagens arbetsliv dessutom ständig förnyelse av kunskap.
Både grundutbildning och fortbildning är viktiga för att människor ska kunna skaffa
sig rätt kompetens för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Vi ska arbeta för att
överbrygga utbildningsklyftorna vilket leder till ökad jämlikhet och social rättvisa. Vi
marknadsför och informerar om vilka utbildningsmöjligheter som finns. Vidare så
arbetar vi aktivt med uppsökande verksamhet för att nå och motivera eleverna på
alla utbildningsnivåer. Ett exempel på uppsökande verksamhet är att vi besöker alla
företag som varslar folk i kommunen.
Lärcentrum i Jokkmokk tillämpar kontinuerligt intag och studiestart, inte minst för att
möjliggöra för en stor flexibilitet på elevindividnivå. Samtliga elever har i de allra
flesta fall kunnat starta omgående efter inskrivning. Vi har inom ramen för det som är
ekonomiskt försvarbart erbjudit efterfrågestyrd utbildning i enighet med individers
behov och förutsättningar. Har vi inte kunnat erbjuda kursen på plats med befintlig
lärarkraft eller från något av de andra kommunernas lärcentrum har vi i samverkan
använt oss Lapplands gymnasium eller externa distansutbildningsanordnare. Studier
ska också fortsättningsvis erbjudas på distans för att möjliggöra ett parallellt
förvärvsarbete. Exempel på kurser som köpts in är elkurser från
kommunalförbundets gymnasieskola samt kurser inom handel och samhällskunskap
från extern utbildningsanordnare.
5
Vi kommer att vidareutveckla vårt arbete med distansutbildning vid Lärcentrum i
Jokkmokk. Kursupplägg med alternativa anpassningar till distansstudier ligger alltid i
fokus för ledning och pedagoger. Elever som har behov och möjlighet att studera på
plats är självklart lika viktiga för oss. Vi har utökat antalet studios med arbetsplatser
för lärare samt köpt in fler I-pad:s vilket i elevutvärderingarna har visat sig vara
uppskattat.
4.3 Samverkan
Hela organisationen Lapplands Lärcentra bygger på samverkan; intern mellan olika
lärcentrum och kommuner i form av ett flexibelt kursutbud samt externt mellan parter som
näringsliv, branschråd, AF, Fokus Jokkmokk, näringslivsbolag, destinationsbolag både lokalt i
Jokkmokk och i övriga Norrbotten samt andra utbildningsanordnare. Lärcentrum i Jokkmokk
har på alla plan verkat – och ska fortsätta verka för - en ökad öppenhet mot det lokala
samhället, där utvecklingsprojekt, utbildningsanordnare, företag och offentlig sektor erbjuds
att nyttja våra fina och moderna lokaler till utbildningar och konferenser m.m. På så vis
förblir vårt lärcentrum levande och öppet, och grupper av människor som aldrig annars
skulle ha sökt sig hit eller till vuxenutbildningen har besökt oss av just denna anledning. Vårt
mål är att de även fortsättningsvis ska göra så. Vi har vidare gjort regelbundna besök på
Strukturums morgonmöten där vi berättar om vår verksamhet, vårt kursutbud och olika
tjänster som vi kan sälja. Delar av personalen som arbetar med yrkeshögskola har haft
dialogdagar med Swedish Lapland Tourism. Dessutom har de varit på en föreläsning om hot
och möjligheter med massmedia för att bli bättre på att samverka och nyttja media på bästa
sätt inom lärcentrum och tillsammans med företagen i våra yrkeshögskoleutbildningar.
5. Studie- och yrkesvägledning (SYV)
Vid Lapplands Lärcentra Jokkmokk finns 50 % studie- och yrkesvägledare (SYV). Vägledning är
tillgänglig för studerande inom samtliga utbildningar på lärcentrum samt för övriga
kommuninnevånare som så önskar. Information gällande utbildningsvägar,
utbildningsutbud, studiefinansiering, behörighetsfrågor m.m. ges även till grupper
(gymnasieelever, arbetssökande, företagare m.fl.) vid olika arrangemang som anordnas i
samverkan med exempelvis AF, näringsliv och andra utbildningsanordnare. Kontinuerlig
annonsering och distribution av informationsmaterial är andra sätt att sprida information.
SYV ansvarar sedan tidigare för behörighetsbedömning, meritvärdering och upprättande av
underlag för antagning till Yh Vattenkrafttekniker. Detta görs nu även för Yh Servicetekniker
eldistribution/vindkraft och Yh Naturturismutvecklare som startat upp under läsåret. I
arbetsuppgifterna ingår även viss administration som exempelvis schemaläggning av
vuxenutbildningens verksamhet, ansvar för uppföljning av studieprestationer och
redovisning av yrkesvux. Samordning av lärlingsutbildning samt beredning av antagning till
utbildningen är andra arbetsuppgifter.
6
Individuella studieplaner upprättas för samtliga elever inom vuxenutbildningen i samband
med antagning. Utbildningen är utformad så att den enskildes studier kan kombineras med
studier inom vuxenutbildningens andra skolformer. I de fall kurser inte kan ges lokalt
kontaktas annat lärcentrum/utbildningsanordnare för att kunna tillgodose den enskildes
behov. SYV fungerar även som mentor för de elever som endast läser kurser med ”externa”
lärare.
Målen för hösten 2013 och våren 2014 var:
Erbjuda en bra vägledningsverksamhet med hög tillgänglighet.
Utifrån Skolverkets projekt dokumentera och implementera arbetssätt rörande
rekryteringen av korttidsutbildade, samt informera övrig personal på lärcentrum.
Ökad samverkan inom Lapplands Lärcentras ”SYV-grupp”.
Måluppfyllelse för hösten 2013 och våren 2014
Bedömningen är att vi uppfyllt målen. Deltagande i Skolverkets utvecklingsprojekt rörande
rekrytering av korttidsutbildade har fortsatt under året liksom arbetet med frågeställningen i
Lapplands Lärcentras SYV-grupp. Gruppen har även fortsatt med ökad samverkan och
regelbundna möten. Vi har erbjudit en bra vägledningsverksamhet med hög tillgänglighet.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2014 och våren 2015
Fyra regelbundna nätverksträffar med ”SYV-gruppen”.
”SYV-gruppen” fortsätter att arbeta med de idéer och förslag från Skolverkets projekt
som kan bidra till ökad rekrytering av målgruppen.
6. Särskild vuxenutbildning (Lärvux)
Mål
Resultat
Mål
Analys av förhållandet
Aktivitetsplan för att
(13/14)
(13/14)
(14/15)
mål – verklighet
nå målet
Antal elever
5
6
6
Bra samarbete med
Dagcentra
Fortsätta med vår
uppsökande verksamhet
Antal
kursdeltagare
5
6
6
Bra samarbete med
Dagcentra
Ett bra individuellt upplägg
för varje elev
0
0
0
Bra måluppfyllelse
Fortsätta motivera eleverna
till studier.
100
100
100
Bra måluppfyllelse
Fortsätta stimulera eleverna
att nå individuella mål samt
kunskapskrav i sina studier
5
6
6
Verksamhetsbesök av rektor
som gör individuella
kursutvärderingar
Fortsätta med samma
upplägg som tidigare
(höst/vår)
Andel avbrott
för arbetslaget i %
Andel godkända betyg
för arbetslaget i %
Andel inkomna kursutvärderingar
i%
7
Nulägesbeskrivning
All undervisning är individanpassad efter elevernas förkunskaper och behov. Detta speglas
även i de individuella studieplanerna som bildar grunden för utbildningen. Studieplanerna
blir kontinuerligt utvärderade och justerade genom personliga samtal med eleverna och
genom observationer. För att hitta nya möjligheter för elevernas utveckling görs
regelbundna samtal med personalen på Dagcentrumet. Hög närvaro på lektionerna är ett
tecken på god trivsel som i sin tur leder till en god arbetsstämning. Utvärderingar av
undervisningen gör rektor genom att besöka verksamheten och intervjuar eleverna.
Intervjuerna visar att elevernas helhetsintryck är mycket bra, de trivs med
undervisningsformerna och upplägget av lektionerna. Läraren utvärderar elevernas
måluppfyllelse via samtal och pedagogisk dokumentation. Vi använder oss av normativ och
summativ bedömning för att konkretisera undervisningen mot målen. Detta är ett viktigt
underlag för kommunikationen med eleverna.
Vi har gjort många informationsinsatser om Lärvux under hösten och våren. Vi har bland
annat annonserat på hemsidan och i kommunens annonsblad, varit på mässor,
företagsbesök och informerat på arbetsförmedlingens rekryteringsmässa. Vi verkar aktivt för
att nå och motivera eleverna.
Målen för hösten 2013 och våren 2014 var:
Nya pedagogiska verktyg för bedömning ska utvecklas, t.ex. filmning av
undervisningssekvenser som kanske kan visa förståelseprocessen hos en elev. Filmen
kan bl.a. användas som underlägg för en vidare diskussion inom LKF-Lärvuxgruppen
om hur bedömning kan fungera, om vad olika pedagoger lägger märke till osv.
Nätverksträffar
Uppstart av nya gymnasiekurser i bild, religionskunskap och digitalt skapande.
I samarbete med dagcentret har det kommit fram att det finns tre nya elever som vill
läsa en kurs i bild respektive religionskunskap, eleverna ska börja läsa hösten 2013.
Förstärkt insats av ritplattor
Nytt undervisningsmaterial
Måluppfyllelse för hösten 2013 och våren 2014
Bedömningen är att vi delvis har uppfyllt målen. Istället för att arbeta med filmning av
undervisningssekvenserna har vi tagit fram konkreta exempel på hur bedömningsprocessen
kan se ut inom Lärvux. I övrigt är målen uppfyllda.
8
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2014 och våren 2015
Arbeta med appar som pedagogiskt respektive didaktiskt verktyg
Delta på fortbildning med särnät.
Delta på arbetsförmedlingens rekryteringsmässa
Titta på smartboard som ett kompletterande läromedel
7. Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux)
(höst/vår)
Antal elever
Mål
Resultat
Mål
Analys av förhållandet
Aktivitetsplan för att
(13/14)
(13/14)
(14/15)
mål – verklighet
nå målet
X
15/7
12
Obefintlig statistik från
föregående
kvalitetsredovisning gör att
analysunderlag saknas i
dagsläget.
Informera SFI-deltagare om
vidare studier på
grundläggande nivå.
Upprätta individuella
studieplaner i samråd med
SYV.
Antal
kursdeltagare
30
28/15
20
Måluppfyllelsen är nådd.
Fortsätta marknadsföra
grundläggande kursutbud
samt fortsatt samarbete
med arbetsförmedlingen.
Fortsatt uppsökande verksamhet så som besök vid
dagcentra och företag med
varselhot.
Andel avbrott
för arbetslaget i %
0
3
0
Två elever har gjort avbrott
varav en har gått till arbete
och en har varit inaktiv.
Fortsätta med kontinuerliga
avbrottsmöten med
pedagoger, SYV och rektor.
100
Det är en elev som inte nått
målen för kursen.
Fortsätta stimulera eleverna
att nå individuella mål samt
kunskapskrav i sina studier.
70
För få kursutvärderingar har
kommit in.
Rutinerna för
kursutvärderingar måste ses
över.
Andel godkända betyg
för arbetslaget i %
Andel inkomna kursutvärderingar
i%
100
X
73
14
Nulägesbeskrivning
Vi har under hösten 2013 och våren 2014 fortsatt marknadsföra grundläggande
vuxenutbildningskurser för de SFI-elever som läser på D-nivå. Vi samarbetar med AF, Focus
Jokkmokk och Miroi som vägleder individer som av olika anledningar står utanför
arbetsmarknaden. Arbetet blir utifrån individuella lösningar där en lösning kan vara studier.
Denna målgrupp kan bli elever inom både grundläggande vuxenutbildning och gymnasial
vuxenutbildning.
9
Vi har löpande antagning, d.v.s. eleverna kan börja och avsluta kursen enligt egna önskemål,
möjligheter och behov. Elever som startade sina studier under hösten började vid olika tider
och fortsatte sina studier under våren 2014. Svas-grund-eleverna erbjuds ett lektionstillfälle,
sammanlagt 2 timmar undervisning plus 1 timme handledning per vecka. Kursens upplägg är
en kombination av distansundervisning via vår lärplattform (Fronter) och fysisk undervisning.
Deltagarna använder läroboken och andra källor för att lösa främst skriftliga
inlämningsuppgifter. Kombinationen av distans- och fysisk undervisning tillmötesgår vuxna
elevers livssituation som oftast kräver tid för familj och arbete där fasta lektionsscheman
skulle vara ett hinder för studier.
Eleverna ska kunna klara kunskapskraven för de kurser vi tillhandahåller. Det kan ske i en
individuell progression efter olika lång studietid. Eleverna har tillgång till basläromedel,
datorer och undervisningen kan bedrivas med diverse tekniska hjälpmedel så som bildkanon,
Smart Board, kamera, digital inspelningsutrustning, o.s.v. Det finns övningsprogram
installerade på datorerna. En del är även tillgängliga via Fronter. I ämnet matematik har
eleverna fått stöd på sitt modersmål via länkar i Fronter.
Kursutvärdering sker efter avslutad kurs/delkurs och innehåller frågor om kursupplägget,
tillgänglighet för tekniska hjälpmedel, undervisande lärare samt elevens engagemang. De få
kursutvärderingar som har kommit in visar mycket goda resultat av kursupplägg,
tillgänglighet och lärarnas engagemang. Inför kommande år är ett av målen att arbeta för att
få in fler kursutvärderingar.
Lärcentrum i Jokkmokk har ett utökat ansvar för de övergripande utvecklingsfrågorna för
grundläggande vuxenutbildningen. En arbetsgrupp i svenska som andraspråk bestående av
två lärare från varje lärcentrum har fortsatt samarbeta. Rektor för Lapplands lärcentrum i
Jokkmokk ingår som huvudansvarig. Vi har haft en gemensam fysisk träff i Jokkmokk, där en
av pedagogerna redovisade från Skolverkets konferens om betyg och bedömning. Gruppen
skuggade också varandras Fronterupplägg.
Målen för hösten 2013 och våren 2014 var:
Att fortsätta det utvecklingsarbete inom nätverk där alla lärare delges kollegornas
erfarenheter.
Att vidareutveckla svenska som andraspråk på vår lärplattform, bland annat genom
skuggning av varandras upplägg med syfte att lära av varandra samt att ge varandra
feedback.
Att diskutera och intensifiera informationsarbetet om möjligheten att kombinera SFI,
grundvux och gymvux.
Att genomföra utbildning i hantering av digitala medier (hard- och software) och att
använda dem på ett mer individuellt anpassat sätt.
10
Måluppfyllelse för hösten 2013 och våren 2014
Samtliga fyra mål ovan är uppfyllda.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2014 och våren 2015
Nätverksträff för matematiklärarna där en samsyn om delkurser dryftas.
Utarbeta ett system för att förbättra andelen inkomna kursutvärderingar.
Vidareutveckla det kollegiala lärandet.
Öka svarsfrekvensen på kursutvärderingarna.
8. Svenska för invandrare (SFI)
(höst/vår)
Antal elever
Antal
kursdeltagare
Andel avbrott
för arbetslaget i %
Andel godkända betyg
för arbetslaget i %
Andel inkomna kursutvärderingar
i%
Mål
Resultat
Mål
Analys av förhållandet
Aktivitetsplan för att
(13/14)
(13/14)
(14/15)
mål – verklighet
nå målet
x
X
52/40
53/42
60/50
65/55
Obefintlig statistik från
föregående
kvalitetsredovisning gör att
analysunderlag saknas i
dagsläget.
Obefintlig statistik från
föregående
kvalitetsredovisning gör att
analysunderlag saknas i
dagsläget.
Avbrotten beror på
personliga skäl, praktik,
arbete, yrkesstudier,
föräldraledighet eller flytt till
hemlandet.
0
15/12
0
100
100
100
Målet är uppnått.
x
45
70
Utvärderingstillfällena under
mätperioden var bara 2 st.
Fortsätta marknadsföra SFI
och vara flexibel i
intagningen och
arbetssättet.
Fortsätta med
individanpassad
undervisning.
Vi ska fortsätta med vårt
flexibla upplägg för att möta
upp elevers olika
livssituation.
Dela ut kursutvärderingar
löpande.
Nulägesbeskrivning
Eleverna i SFI har under hösten 2013 och våren 2014 utgjort cirka 15 olika språkgrupper. Den
största ankommande kvotflyktinggruppen under perioden har varit från Somalia, Eritrea och
Syrien medan den thailändska elevgruppen i dagsläget utgör den största enskilda
språkgruppen. Kunskapens Hus har löpande antagning, och vår policy är att de blivande
11
eleverna ska få börja SFI så fort som möjligt efter inskrivning. Under året har samtliga elever
påbörjat studierna inom loppet av en vecka efter inskrivning eller efter överenskommelse
med integrationen.
Samtliga SFI-elever har erbjudits 15 h lärarledd undervisning per vecka. SFI erbjuder
undervisning utifrån individuell kunskapsnivå på förmiddagen i tre grupper varav en för
analfabeter. På eftermiddagen finns ytterligare en undervisningsgrupp. Rent praktiskt sker
undervisningen i tre olika lektionssalar, samtliga utrustade med teknik lämpad för den
specifika undervisningsgruppen. Gemensamt för samtliga salar är dock datorer med
läromedlens specifika program installerade samt bildkanoner för storbildsprojicering.
Med varje elevs individuella progression i åtanke sker en stegvis slussning till en ny grupp,
vanligast mellan A- och B-nivå. Denna övergång sker utan större dramatik, eftersom samtliga
elever har lärt känna varandra under den dagliga gemensamma obligatoriska fikastunden.
Högutbildade elever med snabb progression startar och avslutar å andra sidan ofta i samma
grupp. När eleverna är språkligt rustade för det nationella provet genomförs dessa. De visar
överlag på goda resultat. Vid de nationella proven sker sambedömning SFI-lärare emellan
med likvärdighet i åtanke.
I den årliga utvärderingen synas lokaler, undervisningen, undervisande lärare, litteratur samt
övriga pedagogiska verktyg (datorprogram, t.ex.). Resultatet visar i sin helhet på en hög
kvalitet, enligt eleverna. Vad gäller frågan ”Hur tycker du att gruppundervisningen är?” blir
svaret: Jättebra! (Skala: Inte bra – Jättebra)
Rektor har under året ingått i en referensgrupp bestående av primärvården, det kommunala
bostadsbolaget Jokkmokks Hus, Polisen, Kyrkan, FK, AF, Folktandvården samt lokala
idrottsföreningar. Referensgruppen har träffats vid fyra (4) tillfällen, där huvudsyftet har
varit att dela information om respektive verksamhets roll vad gäller de inskrivna individerna i
integrationssamordningens verksamhet i Jokkmokk. Inom Lapplands kommunalförbund har
två SFI-träffar genomförts under perioden. Där har lärare gemensamt diskuterat
pedagogiska frågor, kunskapskraven och betygssättning.
Under året som gått har två utav lärarna blivit behörig SFI-lärare samt att en lärare
vidareutbildat sig för att bli behörig för svenska som andra språk på gymnasiet. Vidare har
lärargruppen samt rektor deltagit i skolverkets webinarium om kompletterande
distansundervisning inom SFI.
På lärcentrumet har vi arbetat fram en enkät om trivsel, diskriminering och kränkande
behandling som eleverna på SFI deltog i och som vi sedan utvärderade.
12
Målen för hösten 2013 och våren 2014 var att:
Referensgruppsmöten kommer fortsättningsvis att hållas med fyra (4) träffar under
hösten 2013 och våren 2014.
Kommunen har beviljats 30 nya kvotflyktingsplatser. SFI-verksamheten skall bereda
plats för de vuxna individerna i denna grupp.
Utarbeta ett system för regelbundna möten mellan SFI, AF samt MiRoi för gemensam
information och bättre samordning med eleverna i fokus.
Måluppfyllelse hösten 2013 och våren 2014
Målen för punkt ett och två ovan är uppfyllda till 100 %. Vad gäller den tredje punkten, att
utarbeta ett system för regelbundna möten mellan SFI, AF samt MiRoi för gemensam
information och bättre samordning med eleverna i fokus, har målet endast uppnåtts delvis.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2014 och våren 2015
Dela ut kursutvärderingen löpande för att fånga upp åsikter från elever som gör
planerade avbrott.
Arbeta fram en modell för en introduktionsvecka för asylsökande med hjälp av bland
annat kollegialt lärande gentemot Kiruna lärcentrum.
Fortbildning i alfabetisering.
8.1 Samhällsorientering
Lapplands Lärcentra har ett samarbetsavtal inom LKF avseende samhällsorientering för
nyanlända. Jokkmokks Lärcentrum har sedan den 5 december 2013 haft huvudansvaret för
genomförandet. Samhällsorientering sker på deltagarnas hemspråk och genomförs med
olika kommunikatörer via videolänk till de orter där deltagarna finns. Kommunikatörerna
finns i Kiruna, Gällivare och Luleå. I dagsläget erbjuds samhällsorienteringen i fyra olika
språkgrupper: tigrinja, persiska/dari, somaliska och arabiska.
Antal inskrivna i Jokkmokk från hösten 2013 och våren 2014:
Språk
Antal personer
Persiska/Dari
5
Tigrinja
3
Somaliska
6
Arabiska
3
Målen för hösten 2013 och våren 2014 var:
13
Anställa egna kommunikatörer inom LKF-området för att kvalitetssäkra och förbättra
samhällsorienteringen.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen uppnåddes delvis. Det anställdes två kommunikatörer i Kiruna i somaliska
och arabiska. Utöver det har vi haft samarbete med Falköping och Luleå.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2014 och våren 2015:
Anställa egna kommunikatörer inom LKF-området för att kvalitetssäkra och förbättra
samhällsorienteringen.
Förbättra kommunikationen med de kommuner vi samarbetar med inom
samhällsorienteringen.
9. Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux)
(höst/vår)
Antal elever
Antal
kursdeltagare
Andel avbrott
för arbetslaget i %
Andel godkända betyg
för arbetslaget i %
Andel inkomna kursutvärderingar
i%
Mål
Resultat
Mål
Analys av förhållandet
Aktivitetsplan för att
(13/14)
(13/14)
(14/15)
mål – verklighet
nå målet
Fortsätta med
marknadsföringen och
validering på individbasis.
X
59/93
65/100
Kan ej analyseras då
statistiken är ny för årets
kvalitetsredovisning.
380
114/277
120/285
Vi har uppnått målet
Möter individen där hen är.
Inaktiva: 8 st
Mentorer har kontaktat
inaktiva studenter vid
upprepade tillfällen, men
utan resultat.
Arbete: 7 st
Trots flexibla kursupplägg har
dessa valt att avbryta.
Personliga skäl: 2 st
Snabbare mentorskontakt
vid upptäckt inaktivitet.
Målet är uppnått.
Fortsätta med det arbete vi
gör.
Siffran är på tok för låg och
måste höjas.
Lägga in i studieguiden att
kursutvärdering skall göras
som ett obligatoriskt
moment.
0
14
0
100
100
100
X
22
60
Nulägesbeskrivning
Vi validerar kontinuerligt elevernas kunskaper från gymnasiet och arbetsliv, vilket startar
redan vid elevens första möte med SYV.
14
Efter en behovsinventering har vi erbjudit orienteringskurser i matematik för ett antal
elever. Syftet har varit att ge en introduktion till kommande matematikstudier.
Orienteringskursen har även legat till grund för fortsatt individuell studieplanering.
Kursutvärderingarna inom samtliga gymnasiala kurser visar goda resultat. När det gäller
lärlingsutbildningens (äldreomsorgen) kursutvärderingar visar de särskilt goda resultat, t ex
vad gäller vägledning och information (som behövdes innan kursstart).
Gemensam personalinsats vad gäller betyg och bedömning innebar läsning av Bo Sundblads
handbok om betygsättning. Personal lyssnade även på honom under 1 dag i Gällivare.
Samarbete kring bland annat sambedömning i matematik har påbörjats mellan Jokkmokk
och Pajala. Fortbildning i inspelningsteknik (Gällivare) resulterade i att några ur lärarkåren
spelat in korta hälsningsvideor i Fronter.
Målen för hösten 2013 och våren 2014 var att:
Som en följd av ny Skollag och Vuxenutbildningsförordning har vi ett anpassningsoch utvecklingsarbete framför oss. Vi ska arbeta för att bli ännu bättre på att
använda oss av normativ och summativ bedömning för att konkretisera
undervisningen mot målen.
Vi vill ytterligare utveckla vårt arbete med och kunskap i distansöverbryggande
teknik, främst Adobe Connect, Fronter, Skype, Team Board, handdatorer, I-pad och
videokonferensteknik.
Öka svarsfrekvensen på kursutvärderingarna.
Måluppfyllelse hösten 2013 och våren 2014
Med undantag från kursutvärderingarna är målen uppnådda.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete för hösten 2014 och våren 2015
Öka svarsfrekvensen på kursutvärderingarna.
Vidareutveckla samarbetet i matematiken mellan våra olika lärcentra.
Kollegialt lärande och sambedömning i ämnet svenska.
10. Yrkeshögskola
Nulägesbeskrivning
Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk bedriver två yrkeshögskoleutbildningar
Vattenkraftstekniker samt Servicetekniker eldistribution och vindkraft. Vattenkraftstekniker
är två-årig. Hösten 2013 - våren 2014 var 66 studenter inskrivna. Den 31 maj 2014 tog etapp
2 sin Kvalificerade Yrkeshögskole-examen och av de 20 studenterna fick 15 anställning direkt
samt att ytterligare ett par fick sommarjobb med chans till förlängning. Målet för
15
yrkeshögskoleutbildningar är att sex månader efter examen ska 85 % ha anställning.
Servicetekniker eldistribution och vindkraft är en utbildning på 1,5 år och vi tar in 22
studenter. De branschföretag som ingår i ledningsgrupperna är mycket engagerade hjälper
till med både marknadsföring och deltar även vid avslutningen när de studerande redovisar
sina examensarbeten.
Branschföretagen berättar att de studerande får goda omdömen av sina handledare under
den totalt 26/14 veckors långa praktiken som de gör fördelat på två/tre olika perioder.
Utbildningsledaren som efter varje avslutad period gör utvärderingar, berättar att det i
flertalet omdömen från handledare står: ”Utbildningen är bra, praktikanten har rätt
kunskaper och kan arbeta”. Flertalet av de studerande berättar i sina utvärderingar om
praktiken att ”man känner sig som en i arbetslaget” och ”det är på praktiken man lär sig
mest, för det är så duktiga handledare”. Det är ett gott betyg på både utbildningens innehåll,
de studerande och personal från de olika företagen som agerar som handledare och faktiskt
hjälper till att utbilda våra studenter.
Målen för hösten 2013 och våren 2014 var att:
Skicka in en ny ansökan att få fortsätta bedriva utbildningen Vattenkraftstekniker
Att få till bra distansundervisning mot vår nya distansort Mora
Skicka in en ansökan om att bedriva en naturturismutbildning inom naturturism
Måluppfyllelse hösten 2013 och våren 2014
Samtliga mål är uppnådda.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2014 och våren 2015
Skicka in en ansökan om att få fortsätta bedriva utbildningen Servicetekniker
eldistribution och vindkraft.
Rekrytera fulla grupper till Vattenkraftstekniker och Naturturismutvecklare.
Öka samarbetet med turistbranschen.
Vara med i Svensk Energis nya nätverk för samarbetsskolor.
Träffas i YH- gruppen inom LKF för att bli bättre på att göra upphandlingar.
Fortsätta att delta i YH Norrbottens utbildningsinsatser.
16
11. Högskola
(höst/vår)
Antal studerande
vid:
1. Fristående kurser
2. Program
Antal studerande
program och kurs
1. Strategiska – avtal
2. Strategiska
3. Övriga
Mål
Resultat
Mål
(13/14)
(13/14)
(14/15)
35
19
35
35
30
35
10
35
25
8
26
14
Analys av
förhållandet
mål –
verklighet
Statistik
videokonferens
antal/prioriterad nivå
1. Universitet
2. Egna Yh/Vux
3. Internt LR
4. Internt LK
5. Medl. kommun
6. Externt
74
99
10
80
216
109
135
149
1
142
350
9
127
197
45
40
127
5
nå målet
Marknadsföring av
utbildningar i samverkan
med branscher och
externa aktörer.
Samordning med AF,
kommun och
näringslivsbolag.
Att hålla en fortsatt hög
nivå på lärcentrums
verksamhet för att de
studerande ska få en god
service.
Främja rekrytering från
vuxenutbildningen till
högre studier.
10
35
25
Arrangera
informationsmöten med
berörda branscher och
företag
Erbjuda seminarier och
inspirationsföreläsningar
145
380
10
Fortsätta att erbjuda en god
service. Vi har många
studenter på Yh vilket leder
till den stora ökningen. NTU är
ytterligare en yh utbildnings
som startar.
Tentastatistik, antal:
1. Tillfällen
2. Personer/år
3. Utanför
kontorstid
Aktivitetsplan för att
80
197
45
40
130
5
Högskoleutbild
ningarna
minskar sina
videokonferens
sändningar och
använder
adobe.
Fortsätta att erbjuda en god
service
Kommentarer till antal studerande:
Arbetsmarknaden inom LKF regionen är god. Speciellt inom basindustrin letar man efter
kompetens. Ett utökat utbud av YH utbildningar medför att fler väljer det alternativet
17
framför högskoleutbildningar. En sammanslagning av antalet studerande på YH och högskola
ger en rättvisare bild av nuläget. En stor del av de fristående kurserna som ges på distans
sker över webbaserade plattformar och de studerande kan följa kursen utan support från
lärcentra.
Elkraftingenjörsprogrammet, Ekonomie kandidat, pedagogutbildningarna och
språkutbildningar har utbildningsledaren i Jokkmokk ett övergripande ansvar för. Yh
Elektroteknik och automation erbjuds i samverkan med Vuxenutbildningen i Luleå,
utbildningsledaren i Jokkmokk ingår i styrgrupp. Det innebär att Lärcentra i Jokkmokk, har
övergripande ansvar för kontakten med respektive utbildningsanordnare, marknadsföring,
kompetensbehovsinventering och ev. utveckling av nya utbildningsformer.
Uppstarten för elkraftsingenjörerna var förlagd till Jokkmokk hösten 2013 för samtliga
antagna från hela landet. Arrangemanget anordnades i samverkan mellan Lapplands
Lärcentrum i Jokkmokk, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Mittuniversitetet och
Svensk Energi.
Under året marknadsförs samtliga prioriterade utbildningar samt kurser inom
vuxenutbildningen, exempelvis basårskurser som ges på distans från lärcentrum inom LKF,
för att öka möjligheten till behörighetskomplettering. Lärcentras verksamhet och service
marknadsförs i syfte att tillgängliggöra utbildningar på distans för kommuninnevånare och
att underlätta studenternas möjlighet att slutföra sina studier.
Det utbud av kurser, program och uppdragsutbildningar som arrangeras och marknadsförs,
finner sin grund i en kompetensbehovsinventering som årligen genomförs inom Lapplands
Lärcentra. Vi har en arbetsmodell för kompetensbehovsinventering som har genomförts i
samverkan med Arbetsförmedlingen, Strukturum och Jokkmokks kommun, inom ramen för
projektet Norrsamverkan. Kompetensbehovsinventeringen omfattar även praktisk
yrkeskompetens som näringsliv och offentlig sektor anser viktig för kommunens och
företagens tillväxt. Efter önskemål från besöksnäringsbranschen har YH
Naturturismutvecklare ansökts och fått godkännande med start hösten 2014. Extra fokus har
under året riktats mot kompetensbehoven i inom skola. Utbildningsledaren i Jokkmokk har
samordningsansvar för en arbetsgrupp med skolchefer och kvalitetsutvecklare från LKFregionen. Gruppen har genomfört fyra ITV möten under verksamhetsåret, samt
framgångsrikt uppvaktat Luleå tekniska universitet angående distansanpassade
lärarutbildningar. 2015 kommer LTU att erbjuda alla grundskollärarutbildningar på distans
utom ämneslärarutbildningen. Jokkmokk har deltagit RUC:s fortbildning för förskollärare på
distans under våren 2014.
Inom ramen för Norrsamverkan har en uppsökande verksamhet mot småföretag gjorts för
att mäkla och initiera samverkan mellan företag och akademi samt för att stödja företagen i
deras utvecklingsarbete. Ett seminarium, ”Media – hot eller möjlighet”, har genomförts i
Jokkmokk med ITV sändning till övriga LKF kommuner.
18
Under våren 2014 anordnades NITUS årskonferens i Kiruna, arrangemanget planerades av en
projektgrupp där utbildningsledarna ingick.
12. Uppdragsutbildning
höst/vår
Mål
Resultat
Mål
13/14
13/14
14/15
Analys av
förhållandet
mål – verklighet
Aktivitetsplan för att
nå målet
Antal
kursdeltagare
210
168
Yh utbildningen el
och automation har
inte fått sin ansökan
beviljad därmed har
vi tappat en stor
kund.
172
Marknadsföra Energicentrum
Besöka företag och berätta
om vår verksamhet
Skapa samarbete med andra
utbildningsföretag för att
komplettera med det som vi
inte kan erbjuda
Höja kompetens hos våra
utbildare
Skräddarsy kurser utifrån
företagets önskemål
Kommentar:
Vi har under hösten 2013 och våren 2014 haft deltagare från våra befintliga kunder på
kursveckor. Inga nya kunder. Vi har ett gott samarbete med Vattenfall och Skellefteå Energi
och underhåll där vi anordnar skräddarsydda utbildningar för deras personal samtidigt som
vi har hyrt in kvalificerad personal från dem tills våra egna utbildare är färdiga att utföra
dessa kurser helt själv. Man kan säga att de har utbildat våra utbildare
Nulägesbeskrivning
Under hösten 2013 och våren 2014 har vi införskaffat en ny lokal för utbildningen
servicetekniker och för kommande erbjudande kurser till våra befintliga och nya kunder
inom distribution och elkraft. Lokalen gör det möjligt för studenterna att lära sig klättra
inomhus, skarva kabel och utföra arbetsuppgifter i skåp. Vi har även byggt en ny studio i en
av gymnasieskolans lokaler som stod tom. , dels för serviceteknikerutbildningen på YH och
dels för att kunna erbjuda externa kunder utbildning inom eldistribution/elkraft.
För närvarande har vi 1,5 utbildare anställd på heltid som tar hand om våra kunder och YHstuderande i flertalet kurser. Gällande efterfrågan på externa kurser har vi större efterfrågan
än vad vi kan ordna som beror på att vi har för få utbildare eller att de vi har saknar den
specifika kompetens som efterfrågas. Kurser som vi i dagsläget erbjuder inom vattenkraft är;
grundkurs i hydraulik, grund och fortsättning i schemaläsning och felsökning samt olika
19
inriktningar på vattenkraftteknik som kan vända sig till olika arbetsgrupper som t.ex.
administratörer, maskinister, ingenjörer.
Vi har arrangerat två studiebesök för Luleå Tekniska Universitet som i år inte kunde ske på
U8 p.g.a. av revision. Studiebesöken fick istället ske på andra anläggningar, med andra
kursledare och besökarna var mer än nöjda med upplägget. Vi har på uppdrag av Vattenfall
och branschen arrangerad alternativ prao-vecka för år 8:as tjejer för att på så sätt locka fler
tjejer att söka tekniska utbildningar både på gymnasiet och eftergymnasial utbildning och på
så sätt försöka få fler att söka tekniska yrkesroller i typiskt mansdominerade yrken. Vi hade
som målsättning att ta emot max 8 stycken, men fick 4 deltagare. Veckan gick bra och de
som deltog var nöjda och önskade att erbjudandet även gick att få i år 9 när de har prao
igen. På schemat under veckan stod alltifrån studiebesök ute i anläggningarna, träff med
kvinnliga medarbetare, prova på att klättra, göra en skarvsladd och få en inblick i att
yrkesrollerna även passar tjejer. Stor utvecklingspotential för arrangemanget finns.
Antal
kurstillfällen
Typ av utbildning
Köpare/Kund
Antal deltagare
20
Etik omsorgslyftet
Jokkmokks Kommun
8
1
Vat 3 dgr
Vattenfall/SEU
10
3
Uppstartsvecka elkraft
Luleå Universitet
36
2
Schemaläsning & felsökning, 3 dgr
Vattenfall/SEU
20
1
Tjejvecka
Vattenfall
5
1
Datakurs, ordbehandling
Strukturum
8
1
Datakurs, Excel
Strukturum
8
1
Labb Underhållsingenjör
Luleå Universitet
5
2
Elkraft Aditya
Luleå Universitet
41
1
Guidning maskinhalen
Svensk Energi
2
1
Vattenkraft för kontorspersonal
Vattenfall
9
(Bengt-Göran Gustavsson)
1
Batteri och underhåll
Vattenfall
10
1
Vattenkraft nyanställda
Vattenfall
6
mekaniker(Bengt-Göran
Gustavsson)
20
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete hösten 2014 och våren 2015
Inför hösten 2014 och våren 2015 ska vi erbjuda grundkurs i hydraulik. Vi håller på att
investera tillsammans med Vattenfall i ny teknik på våra hydraulikbänkar och har startat ett
nytt samarbete med annan utbildningsanordnare inom området, för att tillgodose
Vattenfalls önskemål om kurser gällande hydraulik. Skellefteå Energi och Underhåll är även
de intresserade av kurser och vi har fler som efterfrågat hydraulik på olika nivå.
Vi fortsätter att investera i utrustningen i maskinhallen och uppdaterar gammal maskinvara,
dels i egen regi, dels med Vattenfall och Lapplands Gymnasium. Allt för att kunna ta emot
kunder som har specifika önskemål om innehåll i kursveckor.
Vi har fått tillbaka SSG som kunder och två kurser för perioden 2014 och 2015 är
inplanerade. Vi ska marknadsföra kurspaket som vi nu kan erbjuda med de utbildare vi har
och locka nya kunder till oss.
Personalen fortbildas kontinuerligt för att få den kunskap och erfarenhet som behövs för att
möta kundernas efterfrågan och så småningom ska vi klara oss utan konsulter eller personal
som vi hyr in från t.ex. Vattenfall, men det är en bit kvar innan vi är i mål.
Utvärderingarna från de olika kunderna och kurstillfällena visar på att ger bra kurser. Det vi
brister i är att vi har för få utbildare som gör att vi begränsas i antal kurstillfällen vi kan
anordna samt att dessa utbildare har begränsade kunskaper, d.v.s. de har specialkunskaper
inom ett område.
Vi ska utveckla den alternativa prao-veckan ytterligare efter önskemål från grundskolans
rektor och elever samt från Vattenfall. Målet är att vi ska ha prao-dagar återkommande
under året, så att fler än max 8 kan få prova på olika arbetsuppgifter och även erbjuda att
killar är välkomna.
21
