Systematiskt Kvalitetsarbete
Jokkmokk Lärcentra – Kunskapens Hus
Analys av hösten 2015 och våren 2016
Visioner och utveckling t.o.m. våren 2017
Innehåll
1.
Bakgrund ......................................................................................................................................... 3
2.
Systematiskt kvalitetsarbete ........................................................................................................... 3
3.
Vision och mål för Lapplands Lärcentra .......................................................................................... 4
3.1 Vision ......................................................................................................................................... 4
3.2 Mål ............................................................................................................................................. 4
4.
Tre överordnade perspektiv ............................................................................................................ 5
4.1 Värdegrunden ............................................................................................................................ 5
4.2 Det livslånga lärandet ................................................................................................................ 6
4.3 Samverkan ................................................................................................................................. 7
5.0 Studie- och yrkesvägledning (SYV) .................................................................................................... 7
5.1 Validering................................................................................................................................... 9
6.
Särskild vuxenutbildning (Lärvux).................................................................................................. 10
7.
Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux) ................................................................................ 12
8.
Svenska för invandrare (SFI) .......................................................................................................... 14
8.1 Samhällsorientering................................................................................................................. 17
9.
Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux) ........................................................................................... 18
10. Eftergymnasial utbildning.............................................................................................................. 20
11. Uppdragsutbildning ....................................................................................................................... 23
2
1. Bakgrund
Lapplands Lärcentra ansvarar för utbildning för vuxna inom kommunerna Gällivare,
Jokkmokk, Kiruna och Pajala. I respektive kommun finns ett lärcentrum (i Gällivare
lokaliserat i två byggnader) med utbildningar inom Grundläggande vuxenutbildning
(Grundvux), Särskild vuxenutbildning (Lärvux), Utbildning i svenska för invandrare (SFI),
Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux), Yrkeshögskola (Yh), Högskoleutbildning och
Uppdragsutbildning. Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk, Kunskapens Hus, är ett modernt
lärcentrum som samlar all utbildning för vuxna i Jokkmokks kommun under samma tak.
Kunskapens Hus (byggt 1996) har en behaglig och praktisk studiemiljö med fina studieytor,
lugn miljö och modern teknisk utrustning. Antalet elever varierar kraftigt under året i och
med att stora utbildningsgrupper tar examen eller avslutar sina studier vid olika tidpunkter.
För mer information om Kunskapens Hus, se http://www.lapplands.se.
2. Systematiskt kvalitetsarbete
Det systematiska kvalitetsarbetet är ett resultat av årets samlade arbete, resultat och
erfarenheter. Den fyller två funktioner; dels syftar den till att redovisa och analysera den
verksamhet som bedrivits under ett läsår, dels har den en framåtsyftande funktion och ska
fungera som ett levande dokument i verksamheten under kommande år. Kvalitetsarbetet
löper kontinuerligt under året och skall införlivas i såväl personalens som elevernas arbete.
Det utgår från måluppfyllelse med utgångspunkt i förbundets vision och mål för Lapplands
Lärcentra samt styrdokument för Kommunal vuxenutbildning. Till grund för analys och
utvecklingsarbete ligger t.ex. (nationella) prov, godkända betyg, avbrottsstatistik,
uppföljningsmöten, kursutvärderingar samt trivselenkäter från ett elevperspektiv. Rektor gör
vidare kontinuerliga verksamhetsbesök vilka också ligger till grund för kvalitetsarbetet.
Medarbetarenkäter, samverkansråd samt individuella medarbetarsamtal ger också viktig
information vad gäller analys, utvecklingsområden och framtidsvisioner.
Årsredovisning,
nuläge
Aktiviteter
Uppföljning,
analys
Mål
Efterfrågestyrda
utbildningar
Uppföljning
analys
Mål
Aktiviteter
Delårsredovisning,
nuläge
3
3. Vision och mål för Lapplands Lärcentra
3.1 Vision
Vi ska sträva efter att stimulera till tillväxt och utveckling i våra kommuner genom att
erbjuda efterfrågestyrda utbildningar. Organisationen ska genomsyras av flexibilitet,
samverkan och kvalitet. Våra utbildningar ska vara attraktiva och tillgängliga för den
studerande.
3.2 Mål
Vi ska utifrån inventering av utbildningsbehov hos enskilda och arbetslivet initiera,
utveckla och/eller genomföra utbildningar.
Vi ska erbjuda Särskild utbildning för vuxna, Kommunal vuxenutbildning på
grundläggande- och gymnasial nivå, Utbildning i svenska för invandrare, utbildningar
på yrkeshögskole- och högskolenivå samt uppdragsutbildningar.
Vi ska ha beredskap för att kunna använda och utveckla olika former av pedagogik,
metodik och teknik.
Vi ska samverka inom organisationen och med medlemskommuner för att optimera
resurser och säkra likvärdighet.
Vi ska samverka med det omgivande samhället och arbetslivet samt med lokala,
regionala och nationella nätverk.
Vi ska ha en verksamhet med hög kvalitet. För att säkerställa detta ska vi
kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.
Vi ska i första hand nyttja kommunalförbundets egna kompetenser.
Vi ska ha fyra lärcentra, ett i varje kommun, som uppfyller NITUS kvalitetskriterier.
Vi ska verka för att forskningsresultat förs ut i regionen samt stödja att forskning
etableras i regionen.
Vi ska skapa en Vi-känsla i hela organisationen.
3.3 Verksamhetsmål
Utveckla det efterfrågestyrda utbildningsutbudet vad gäller innehåll, tillgänglighet
och flexibilitet inom samtliga utbildningsformer
Kvalitetssäkra kurser som ges via distansteknik
Öka elever och studerandes delaktighet i lärandeprocessen
Utbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisationssätt,
arbetssätt, arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar
Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet
Minska avbrott
Vi ska ha kunskap om 80 % av avbrottsorsaker samt analysera dessa
Vi ska ha 60 % gjorda kursutvärderingar samt analysera dessa
Vi ska ha 85 % godkända betyg inom vuxenutbildning och yrkeshögskola
4
4. Tre överordnade perspektiv
Värdegrunden, det livslånga lärandet samt samverkan är tre överordnade perspektiv som
ständigt ska vara närvarande och genomsyra vuxenutbildningen, våra arbetssätt och
metoder samt övrig verksamhet på Lärcentrum i Jokkmokk.
4.1 Värdegrunden
Enligt lag i 6 kap. Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen (208:567) och
förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering
och kränkande behandling (2006:1 083) skall varje skola upprätta en
Likabehandlingsplan. Vuxenutbildningen vid Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk verkar
för att främja likabehandling av alla studerande och anställda vid skolan. För att denna
plan ska vara känd och efterföljas av alla har rektor informerat all personal om den
bakomliggande lagen och om likabehandlingsplanens innehåll. Rektor har ett
samverkansråd med elevombuden från samtliga utbildningsvägar där man diskuterar
likabehandlingsplanen och går skyddsrond i huset. Studie- och yrkesvägledaren
informerar i sin tur eleverna om dokumentet, dess bakgrund och innehåll vid
inskrivning. Vidare får varje elev information om likabehandlingsplanen vid kursstart av
pedagogerna. Den anslås också på anslagstavlor, på hemsidan och på Fronter (vår
lärplattform). Vid nyanställning är information om Likabehandlingsplanen obligatorisk
(rektors ansvar). Rutiner för klagomål finns, men det har dock inte inkommit något
klagomålsärende under perioden hösten 2015 - våren 2016. Kontinuerlig revidering av
likabehandlingsplanen fortsätter. På varje personalmöte är arbetsmiljö med som en
punkt på dagordningen. Elevernas upplevelse av det psykosociala klimatet fortsätter
rektor och personal att utvärdera kontinuerligt i t.ex. trivselenkäter samt mer
informella samtal. Svarsfrekvensen på aktuell enkät var 63 % vilket är 16 % fler än
föregående års redovisning. Enkäten visade en god trivsel där eleverna bland annat
lyfter att de uppskattar tillgängligheten hos personalen och att personalen på
lärcentrat har ett bra bemötande. Eleverna är nöjda med de samtal de haft med studie
och yrkesvägledaren. Rektor sitter med i styrgruppen för ett jämställdhetsprojekt som
Strukturum, kommunens näringslivsbolag är huvudman för. Ett par av personalen har
fått utbildning av Malin Lindberg professor på LTU i hur man synliggör både manliga
och kvinnliga lokala förebilder inom traditionella och otraditionella branscher. Vi har
bland annat haft en utställning där vårdyrket lyft upp olika förebilder inom vården.
Rektor har varit och lyssnat på Pär Lärkeryd koncernchef på norra skogsägarna. Han
pratade om affärsutveckling genom jämställdhet som ett viktigt verktyg för att öka
företagets prestationer och göra bättre affärer. En i personalen har gått utbildning för
att öka sina kunskaper om hedersrelaterat våld.
5
4.2 Det livslånga lärandet
Det livslånga lärandet innebär att utbildning inte är begränsad till vissa perioder, utan
kan återupptas efter behov under hela livet. Vuxenstudier bidrar till personlig
utveckling och en stärkt kunskapsidentitet som ger ökad möjlighet att delta i
samhällets demokratiska processer. Samtidigt som många människor har en
bristfällig utbildning kräver dagens arbetsliv dessutom ständig förnyelse av kunskap.
Både grundutbildning och fortbildning är viktiga för att människor ska kunna skaffa
sig rätt kompetens för att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Vi ska arbeta för att
överbrygga utbildningsklyftorna vilket leder till ökad jämlikhet och social rättvisa. Vi
marknadsför och informerar om vilka utbildningsmöjligheter som finns. Vidare så
arbetar vi aktivt med uppsökande verksamhet för att nå och motivera eleverna på
alla utbildningsnivåer. Ett exempel på uppsökande verksamhet är att vi besöker alla
företag som varslar folk i kommunen samt de asylboenden som är etablerade i
kommunen.
Lärcentrum i Jokkmokk tillämpar kontinuerligt intag och studiestart, inte minst för att
möjliggöra för en stor flexibilitet på elevindividnivå. Samtliga elever har i de allra
flesta fall kunnat starta omgående efter inskrivning. Vi har inom ramen för det som är
ekonomiskt försvarbart erbjudit efterfrågestyrd utbildning i enighet med individers
behov och förutsättningar. Har vi inte kunnat erbjuda kursen på plats med befintlig
lärarkraft eller från något av de andra kommunernas lärcentrum har vi i samverkan
använt oss av Lapplands gymnasium eller externa distansutbildningsanordnare.
Studier ska också fortsättningsvis erbjudas på distans för att möjliggöra ett parallellt
förvärvsarbete. Exempel på kurser som köpts in är el kurser från
kommunalförbundets gymnasieskola samt kurser inom handel och ekonomi från
extern utbildningsanordnare.
Vi kommer att vidareutveckla vårt arbete med distansutbildning vid Lärcentrum i
Jokkmokk. Kursupplägg med alternativa anpassningar till distansstudier ligger alltid i
fokus för ledning och pedagoger. Elever som har behov och möjlighet att studera på
plats är självklart lika viktiga för oss. Vi har uppgraderat en del av vår datapark och en
lärararbetsplats. Vi har ett projekt som heter Ökad tillgänglighet för vuxenstuderande
där vi fått medel av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Syftet med projektet är att
göra våra flexibla kurser så pedagogiska, enkla, tydliga och välstrukturerade så att alla
elever ska få förutsättningar att slutföra sina studier.
Vi har haft ett samarbete med LTU för att fortsätta ligga i framkant i samarbetet
universitet – lärcentra. Rektor har gått en UGL utbildning.
6
4.3 Samverkan
Hela organisationen Lapplands Lärcentra bygger på samverkan; intern mellan olika
lärcentrum och kommuner i form av ett flexibelt kursutbud samt externt mellan parter som
näringsliv, branschråd, AF, Fokus Jokkmokk, näringslivsbolag, destinationsbolag både lokalt i
Jokkmokk och i övriga Norrbotten samt andra utbildningsanordnare. Lärcentrum i Jokkmokk
har på alla plan verkat – och ska fortsätta verka – för en ökad öppenhet mot det lokala
samhället, där utvecklingsprojekt, utbildningsanordnare, företag och offentlig sektor erbjuds
att nyttja våra fina och moderna lokaler till utbildningar och konferenser m.m. På så vis
förblir vårt lärcentrum levande och öppet, och grupper av människor som aldrig annars
skulle ha sökt sig hit eller till vuxenutbildningen har besökt oss av just denna anledning. Vårt
mål är att de även fortsättningsvis ska göra så. Vi har vidare gjort regelbundna besök på
Strukturums möten där vi berättar om vår verksamhet, vårt kursutbud och olika tjänster som
vi kan sälja.
Lärcentra fortsätter medverka i olika nätverk där andra Yh utbildningsanordnare medverkar.
Ett av nätverken är Svensk Energi initiativtagare till. Tanken med nätverket är dels att de för
en dialog mot myndigheten ur både branschperspektiv och utbildningsanordnares
perspektiv samt att lyfta fram utbildningsformer. Ett par i personalen blev inbjuden på
Academy of Swedish Lapland i Kiruna där vi presenterat vår verksamhet samt haft dialog om
arbetskraftsbehov inom besöksnäringen samt hur vi kan samarbeta i framtiden.
5.0 Studie- och yrkesvägledning (SYV)
Vid Lapplands Lärcentra Jokkmokk finns 50 % studie- och yrkesvägledare (SYV). Vägledning är
tillgänglig för samtliga studerande på lärcentrumet samt för övriga kommuninnevånare som
så önskar. Information gällande utbildningsvägar, utbildningsutbud, studiefinansiering,
behörighetsfrågor m.m. ges även till grupper (gymnasieelever, arbetssökande, företagare
m.fl.) i samverkan med exempelvis AF, näringsliv och andra utbildningsanordnare.
Information om utbildningsmöjligheter sprids även via kontinuerlig annonsering och
distribution av informationsmaterial.
SYV ansvarar för behörighetsbedömning, meritvärdering och upprättande av underlag för
antagning till lärcentrumets Yh-utbildningar. Detta läsår har endast antagning till
Vattenkrafttekniker gjorts pga. avslag på samtliga ansökningar till
Yrkeshögskolemyndigheten. Även övrig administration ingår i arbetsuppgifterna som t ex
schemaläggning av vuxenutbildningens verksamhet, ansvar för uppföljning av
studieprestationer samt planering och redovisning av yrkesvux.
Arbetet med utökat utbud inom yrkesvux har resulterat i två nya kurser, Svets grund och
Motor- och röjmotorsåg. Svetskursen har genomförts under våren och planeras även starta
7
kommande höst, antagning är genomförd till kursen Motor- och röjmotorsåg med
utbildningsstart hösten 2016. Via det avtal som Lapplands Lärcentra har med
Teknikutbildarna AB finns även möjlighet att erbjuda kurser inom området el och
automation. Det kan också konstateras att antalet elever på vård- och omsorgskurserna har
ökat avsevärt denna period, som ett resultat av ökad marknadsföring och möjlighet till lokal
handledning på lärcentrumet.
Vid behov beställs gymnasiala kurser via annat lärcentrum/annan utbildningsanordnare, för
att i största möjliga mån kunna tillgodose den enskildes behov. Individuella studieplaner
upprättas för samtliga elever inom vuxenutbildningen och SYV fungerar som mentor för de
elever som endast läser kurser med ”externa” lärare.
SYV-gruppen inom Lapplands Lärcentra har regelbunden kontakt via exempelvis planerade
möten. Informations- och erfarenhetsutbyte samt aktuella frågeställningar avhandlas, liksom
återkommande punkter som t.ex. rekrytering av korttidsutbildade och enskildas
utbildningsönskemål. Fortbildning/kompetensutveckling har under läsåret skett via
deltagande i bransch- och temadagar anordnad av ”Fortbildning i samverkan”, Universitetsoch högskolerådets utbildningsdag, Yh Norrbottens slutseminarium, kurs i InDesign via
Strukturum samt Skolverkets konferenser om vuxenutbildningen.
SYV ingår i nätverksgruppen för DUA (Delegationen för unga i arbete) och har under våren
deltagit i möten samt ett kvällsarrangemang i syftet att nå målgruppen. Övriga medverkande
är företrädare från Jokkmokks kommun, gymnasieskolan samt Arbetsförmedlingen.
Kontakten och samverkan med Arbetsförmedlingen har under perioden utvecklats, bl. a
genom planering och genomförande av gemensamma informationstillfällen samt
regelbundna kontakter gällande elever/sökande. Ytterligare aktiviteter kan förväntas i takt
med att arbetet med Utbildningskontrakt kommer igång.
Framtidsutsikter och utvecklingsarbete för hösten 2015 och våren 2016:
Utvecklingsarbete med studieplaner, för att få ett så bra verktyg som möjligt för att
planera elevernas studier.
Upprätta och utvärdera studieplaner i Pro Capita.
Utveckla jämställdhetsperspektivet i vägledning, en aktivitet för att nå målet är att
delta på FIS branschdag och temadag kring jämställdhetsperspektivet i vägledning.
Måluppfyllelse:
Samtliga mål för perioden har uppnåtts.
Aktivitet för att nå verksamhetsmålen 2016
Skyndsamt kontakta eleverna som gjort avbrott för att få veta orsak för att sedan
kunna göra en analys på avbrottsorsak.
Göra kursutbudet på hemsidan mer lättillgängligt.
8
5.1 Validering
Vuxenutbildningen ska ta tillvara på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter som de
till exempel kan ha fått från tidigare studier eller arbetsliv.
Validering kan förekomma inom vuxenutbildningens skolformer. En studerande kan validera
hela eller delar av kurser på LC Jokkmokk. Arbetet med att utveckla validering är ett ständigt
pågående utvecklingsarbete för att försöka möte upp de olika behov av validering som kan
förekomma.
Alla elever inom den kommunala vuxenutbildningen, Lärvux och SFI har en individuell
studieplan. När studieplanen upprättas sker en första kartläggning av den studerandes
kunskaper och erfarenheter.
Även inom yrkeshögskola finns möjligheter till validering för att tillvarata de studerandes
tidigare erfarenheter inom aktuellt utbildningsområde.
Delar av personalen har lyssnat på Karolina Parding och Leif Berglund, LTU som berättat om
ESF projektet A&O (arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet) och forskning om
validering i arbete samt Per-Daniel Liljegren, FoU-ledare inom skola och utbildning , Region
Västerbotten som talade om bildning för alla – en global utmaning.
9
6. Särskild vuxenutbildning (Lärvux)
(höst/vår)
Antal elever
Antal
kursdeltagare
Andel avbrott
för arbetslaget i %
Mål
Resultat
Mål
(15/16)
(15/16)
(16/17)
5
6
6
Bra samarbete med
Dagcentra
Fortsätta med vår
uppsökande verksamhet
5
6
5
Bra samarbete med
Dagcentra
Ett bra individuellt upplägg
för varje elev
0
0
0
Bra måluppfyllelse
Fortsätta motivera
eleverna till studier.
100
Det är ingen elev som har
fått något betyg under
denna period.
Fortsätta stimulera
eleverna att nå individuella
mål samt kunskapskrav i
sina studier
100
Eleverna gör utvärderingar
på skoltid och lämnar in
dem direkt till rektor.
Fortsätta med samma
upplägg som tidigare
Andel godkända betyg
för arbetslaget i %
0
Andel inkomna kursutvärderingar
i%
100
0
100
Analys av förhållandet
mål – verklighet
Aktivitetsplan för att
nå målet
Nulägesbeskrivning
All undervisning är individanpassad efter elevernas förkunskaper och behov. Detta speglas
även i de individuella studieplanerna som bildas grunden för utbildningen. Studieplanerna
blir kontinuerligt utvärderade och justerade genom samtal och personliga önskemål. På så
sätt startades det tre olika orienteringskurser inom bl.a. ekonomi, geografi och kreativt
skrivandet under perioden höst 15/vår 16. Som komplement för att kunna beakta elevernas
särskilda behov görs regelbundna samtal med personalen på Dagcentrumet.
Hög närvaro på lektionerna är ett tecken på god trivsel som i sin tur leder till en god
arbetsstämning. Utvärderingar av undervisningen gör rektor genom att besöka
verksamheten och intervjuar eleverna. Utvärderingarna visar att elevernas helhetsintryck är
mycket bra, de trivs med undervisningsformerna och upplägget av lektionerna.
Läraren utvärderar elevernas måluppfyllelse mot kunskapskraven via samtal och pedagogisk
dokumentation och skapar möjligheter för eleverna att visa sina kunskaper, inte minst med
hjälp av de nya pedagogiska redskap som smartboard.
Vi har gjort många informationsinsatser om Lärvux under gällande perioden, bl.a. har vi
annonserat på hemsidan och i kommunens annonsblad, varit på mässor och besökt
dagcentra.
Vi verkar aktivt för att nå och motivera eleverna.
10
Målen för hösten 2015 och våren 2016 var:
Utökad användning av appar för att öka individanpassningen och motivationen för
eleven.
Utökad användning av smartboard för att öka individanpassningen och motivationen
för eleven.
Initiation av studiebesök av dagcenter för att bibehålla den uppsökande
verksamheten.
Måluppfyllelse för hösten 2015 och våren 2016
Måluppfyllelsen är uppnådd.
Aktivitet för att nå verksamhetsmålen 2016
Pedagogen på lärvux har kommit in på utbildning till speciallärare mot
utvecklingsstörning inom Lärarlyftet 2.
Med frekvent kontinuitet utvärderar pedagogen tillsammans med eleverna
undervisningen och elevernas förslag på innehåll och tillvägagångssätt har ökat.
Vi har löpande antagning. Arbetssätt och arbetsformer är utifrån ett stort
elevinflytande. Vi använder många olika tekniker och olika didaktiska arbetsformer.
11
7. Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux)
(höst/vår)
Antal elever
Antal
kursdeltagare
Andel avbrott
för arbetslaget i %
Andel godkända betyg
för arbetslaget i %
Andel inkomna kursutvärderingar
i%
Mål
Resultat
Mål
(15/16)
(15/16)
(16/17)
15/15
25/25
0
100
70
9/10
12/20
11/40
0
0
Analys av förhållandet
mål – resultat
Aktivitetsplan för att
nå målet
11/12
Elevunderlaget har minskat.
Det har varit färre
högutbildade på SFI under
våren 2015 som därför inte
går vidare till
grundläggande
vuxenutbildning.
Vi kommer att öka
lektionstiderna för
engelska på grundläggande
nivå.
15/15
Elevunderlaget har minskat.
Det har varit färre
högutbildade på SFI under
våren 2015 som därför inte
går vidare till grundläggande
vuxenutbildning.
Fortsätta marknadsföra
grundläggande kursutbud
samt fortsatt samarbete
med arbetsförmedlingen
och gymnasieskolan.
Fortsatt uppsökande verksamhet så som besök vid
företag med varselhot.
0
En elev har gjort avbrott pga
praktik ht 2015. Under
våren 2016 är det fyra
elever som gjort avbrott.
Två inaktiva, en
föräldraledig och en arbete.
Fortsätta med
kontinuerliga
avbrottsmöten med
pedagoger, SYV och rektor.
100
Det finns ingen elev som har
avslutat någon
grundskolekurs under
perioden.
Fortsätta stimulera
eleverna att nå individuella
mål samt kunskapskrav i
sina studier.
70
Det finns ingen elev som har
avslutat någon
grundskolekurs under
perioden.
Nulägesbeskrivning
Vi har under hösten 2015 och våren 2016 fortsatt marknadsföra grundläggande
vuxenutbildningskurser för de SFI-elever som läser på D-nivå. Vi samarbetar med AF, Focus
Jokkmokk och MiROi som vägleder individer som av olika anledningar står utanför
arbetsmarknaden. Arbetet blir utifrån individuella lösningar där en lösning kan vara studier.
Denna målgrupp kan bli elever inom både grundläggande vuxenutbildning och gymnasial
vuxenutbildning.
Vi har löpande antagning, d.v.s. eleverna kan börja och avsluta kursen enligt egna önskemål,
möjligheter och behov. Elever som startade sina studier under hösten började vid olika tider
och fortsatte sina studier under våren 2016. Svas-grund-eleverna erbjuds tre
lektionstillfällen, sammanlagt 3 timmar undervisning plus 1 timme handledning per vecka.
12
Kursens upplägg är en kombination av distansundervisning via vår lärplattform (Fronter) och
fysisk undervisning. Engelska grund-eleverna erbjuds 1 lektionstillfälle per vecka á 2 timmar
samt 1 timme handledning. Matematik grund-eleverna erbjuds ca 8 timmar handledning per
vecka. Deltagarna använder läroböcker och vid behov andra källor för att lösa främst
skriftliga inlämningsuppgifter. Kombinationen av distans- och fysisk undervisning
tillmötesgår vissa vuxna elevers livssituation som oftast kräver tid för familj och arbete där
fasta lektionsscheman skulle vara ett hinder för studier. Andra elever, inte minst de elever
som inte har svenska som modersmål, skulle behöva mer fysisk undervisning. Eleverna har
tillgång till basläromedel, datorer och undervisningen kan bedrivas med diverse tekniska
hjälpmedel så som bildkanon, Smart Board, kamera, digital inspelningsutrustning, o.s.v. Det
finns övningsprogram installerade på datorerna. En del är även tillgängliga via Fronter. I
ämnet matematik har eleverna fått stöd på sitt modersmål via länkar i Fronter. Under våren
har vi fått medel av specialpedagogiska skolmyndigheten för att starta ett projekt som heter
ökad tillgänglighet för vuxenstuderande. Syftet är att öka tillgängligheten i vår studiemiljö
och de kurser vi erbjuder så att alla får förutsättningar att klara av och slutföra sina studier.
Vi har en studiecoach som har handledningstillfällen både enskilda och i form av öppen
studiehörna för de stöd och hjälp eleverna behöver. Kursutvärdering sker efter avslutad
kurs/delkurs och innehåller frågor om kursupplägget, tillgänglighet för tekniska hjälpmedel,
undervisande lärare samt elevens engagemang.
Lärcentrum i Jokkmokk har ett utökat ansvar för de övergripande utvecklingsfrågorna för
den grundläggande vuxenutbildningen. En arbetsgrupp i svenska som andraspråk bestående
av minst en lärare från varje lärcentrum har fortsatt samarbeta. Rektor för Lapplands
lärcentrum i Jokkmokk ingår som huvudansvarig. Vi har haft en gemensam träff.
Målen för hösten 2015 och våren 2016 var:
Diskussioner måste föras kring prioriteringar och fördelning av lärarledd undervisning
inom SFI/grundvux/gymvux för att öka tillgängligheten av fysiska lektioner.
Diskussioner kring möjligheter för andraspråkselever att uppnå kunskapskraven i
förhållande till undervisningsresurser för en möjlig individanpassning och ökad
måluppfyllelse.
Matematikgruppen vill titta på fysiska hjälpmedel för att utveckla undervisningen på
grundläggande nivå.
Måluppfyllelse för hösten 2015 och våren 2016
Målen är uppfyllda.
Aktivitet för att nå verksamhetsmål 2016
Öka elever och studerandes delaktighet i lärandeprocessen, genom individuell
handledning (diskussion och reflektion) i Studiehörnan.
Starta upp engelska grunds nationella delkurser som är efterfrågade.
Fortbildning i de nya kursplanen för svenska som andraspråk på grundläggande nivå
och dess delkurser samt inom de nya delkurserna i engelska och matematik.
13
8. Svenska för invandrare (SFI)
(höst/vår)
Antal elever
Antal
kursdeltagare
Andel avbrott
för arbetslaget i %
Mål
Resultat
Mål
(15/16)
(15/16)
(16/17)
100/100
70/60
10/20
94/96
105/97
15/29
Analys av förhållandet
mål – resultat
125/125
Den stora volymökningen
har gjort att vi har varit
tvungna att öka våra
personella resurser samt
utöka lokalerna
Skaffa fler lokaler samt
omfördela resurser.
Fortsätta marknadsföra SFI
och vara flexibel i
intagningen och
arbetssätten.
135/135
Stor ökning under våren
som gjort att vi blivit fler
personella resurser.
Fortsätta med
individanpassad
undervisning.
10/20
14 avbrott under hösten
och 28 under våren.
Avbrotten beror i första
hand på arbete, praktik,
eller flytt (inom landet eller
utomlands). Andra
avbrottsorsaker är
föräldraledighet och annan
utbildning. Praktik och
arbete utgör vidare en stor
avbrottsorsak av positiv
karaktär för individen.
Prognosen från Porjus
asylboende säger att de
kommer att bli allt fler som
får uppehållstillstånd. Så de
kommer en period men
sedan blir de
kommunplacerade.
Andel godkända betyg
för arbetslaget i %
Andel inkomna kursutvärderingar
i%
100
70
100
60
Aktivitetsplan för att
nå målet
100
Målet är uppnått.
65
Utvärderingstillfällena
under mätperioden var 2
till antalet. Vi missade de
elever som gjorde
planerade avbrott. De
asylsökande eleverna kan
göra oplanerade avbrott
utan att vi hinner göra
kursutvärdering.
Vi ska fortsätta med vårt
flexibla upplägg för att
möta upp elevers olika
livssituation.
Målbilden är 0 avbrott
men ter sig orimlig pga att
de asylsökande blir
kommunplacerade.
Dela ut kursutvärderingar
samt trivselenkät löpande
och på så vis fånga upp
elever som tänker göra ett
planerat avbrott
Nulägesbeskrivning
Eleverna i SFI har under hösten 2015 och våren 2016 utgjort hela 21 olika språkgrupper. Den
största ankommande kvotflyktinggruppen under perioden har varit från Eritrea och Syrien.
14
En ökning av individer från Europa har tydligt märkts, förmodligen som en effekt av Focus
Jokkmokks arbete med att öka inflyttningen till Jokkmokks kommun. Den tidigare stora
gruppen av kärleksinvandrare har minskat. Kunskapens Hus har löpande antagning, och vår
policy är att de blivande eleverna ska få börja SFI så fort som möjligt efter inskrivning. Vi
håller fortfarande en god kontakt med integrationen för en smidig skolstart för de sökande.
Vi verkar aktivt för att nå alla i kommunen som har rätt till SFI. Vi skickar kontinuerligt
information om SFI till alla som folkbokför sig i kommunen samt informerar/annonserar i det
lokala annonsbladet (Reklamjournalen).
Samtliga SFI-elever har erbjudits 15 h lärarledd undervisning per vecka. SFI erbjuder
undervisning utifrån individuell kunskapsnivå på förmiddagen i tre grupper varav en för
analfabeter. Den sistnämnda gruppen förändrades dock under vårterminen på grund av ökat
elevantal. På grund av yttre omständigheter (andra aktörer inom integrationssamordningen)
förändrades karaktären på alfa-gruppen, vilket resulterade i en blandad grupp med
analfabeter och lågutbildade. Detta var mindre lyckat utifrån ett pedagogiskt samt
individuellt elevorienterat perspektiv. På eftermiddagen har vi haft ytterligare en
undervisningsgrupp av blandad karaktär för att möte upp MiRoi/AF:s planerade praktik för
vissa elever. Rent praktiskt sker undervisningen i tre olika lektionssalar, samtliga utrustade
med teknik lämpad för den specifika undervisningsgruppen. Gemensamt för samtliga salar är
dock datorer med läromedlens specifika program installerade samt bildkanoner för
storbildsprojicering.
Med varje elevs individuella progression i åtanke sker en stegvis slussning till en ny grupp,
vanligast mellan A- och B-nivå. Denna övergång sker utan större dramatik, eftersom samtliga
elever har lärt känna varandra under den dagliga gemensamma obligatoriska fikastunden.
Högutbildade elever med snabb progression startar och avslutar å andra sidan ofta i samma
grupp. När eleverna är språkligt rustade för det nationella provet genomförs dessa. De visar
överlag på goda resultat. Vid de nationella proven sker sambedömning SFI-lärare emellan
med likvärdighet i åtanke.
När vi analyserat de nationella proven för SFI visar resultaten övervägande godkända
nationella prov. B-provet vållar sällan problem, och av 16 avlagda prov har alla klarat provet
med lägsta betyg C. Vad gäller C-provet är det 17 stycken som gjort nationella provet. 3 av
17 har inte klarat ett slutbetyg. Dessa elever har fallerat på de två produktiva delproven
(tala, skriva). Här bör noteras att ingen missar delprovet läs, den receptiva del på C-provet
som sällan vållar problem. Däremot blir inte sällan de produktiva delarna, skriva och tala, en
svårare nöt att knäcka, främst för elever med ingen eller låg akademisk bakgrund. Av 15
elever som gjort nationella provet är det 14 elever som klarat provet.
I den årliga utvärderingen synas undervisningen/undervisande lärare, litteratur med övriga
pedagogiska verktyg (datorprogram, t.ex.) samt lokaler med övrig personal (t.ex.
administration). Utvärderingen görs under lektionstid, men eleverna ska själva lämna upp
15
enkäten i rektors fack om rektor inte sitter på arbetsrummet. Frånvarande elever bereds
alltid möjlighet att göra utvärderingen vid senare tillfälle. Svarsfrekvensen är 60 %. Eleverna
som kommer från asylboendena slutar ofta oanmält vilket betyder att vi inte har möjlighet
att göra kursutvärderingar. Resultatet visar i sin helhet på en hög kvalitet, enligt eleverna. På
en skala 1-5 blir medelvärdet 4,5 och uppåt. I Övriga kommentar rutan så nämns UNIS som
ett bra läromedel samt att det är trivsamt att studera på SFI.
På lärcentrumet har personal arbetat fram en enkät om trivsel, diskriminering och
kränkande behandling som eleverna på SFI deltog i och som sedan utvärderades. Enkäten
visar att samtliga elever trivs på skolan och den visar inga indikationer på diskriminering eller
någon form av kränkningar. Slutsatsen blir att vårt psykosociala arbetsklimat är bra.
Rektor har under året ingått i en referensgrupp som heter FOCUS Jokkmokk som bestående
av primärvården, det kommunala bostadsbolaget Jokkmokks Hus, Polisen, Kyrkan, FK, AF,
Folktandvården samt lokala idrottsföreningar. Referensgruppen har träffats vid fyra (4)
tillfällen, där huvudsyftet har varit att dela information om respektive verksamhets roll vad
gäller de inskrivna individerna i integrationssamordningens verksamhet i Jokkmokk. Inom
Lapplands kommunalförbund har två SFI-träffar genomförts under perioden. Där har lärare
gemensamt diskuterat pedagogiska frågor, kunskapskraven och betygssättning.
Tre av 4 pedagoger är behöriga SFI-lärare enligt Skolverkets kriterier (30 p universitetsstudier
i Svenska som andraspråk).
Målen för hösten 2015 och våren 2016 var:
Dela ut kursutvärderingen löpande för att fånga upp åsikter från elever som gör
planerade avbrott.
Fortbildning i alfabetisering.
Att skapa en renodlad alfa-grupp där undervisningen är speciellt pedagogiskt
anpassad för deltagarna.
Måluppfyllelse för hösten 2015 och våren 2016
Målen är uppfyllda.
Aktiviteter för att nå verksamhetsmål 2016
För att möta upp den stora gruppen flyktingar med uppehållstillstånd krävs en stor
flexibilitet och effektivitet vad gäller kartläggning och introduktion.
Introducera förstelärarens SFI blogg som en del av SFI undervisningen och fortsätta arbetet
med UNIS för en flexibel SFI.
16
8.1 Samhällsorientering
Lapplands Lärcentra har ett samarbetsavtal med Gällivare, Pajala, och Jokkmokks kommun
avseende samhällsorientering för nyanlända. Jokkmokks Lärcentrum har huvudansvaret för
genomförandet. Samhällsorientering sker på deltagarnas hemspråk och genomförs med
olika kommunikatörer via videolänk till de orter där deltagarna finns.
Kommunikatörerna finns i Kiruna, Gällivare och Luleå. I dagsläget erbjuds
samhällsorienteringen i tre olika språkgrupper: tigrinja, persiska/dari och arabiska.
Antal inskrivna i Jokkmokk från hösten 2015 och våren 2016:
Språk
Antal personer (14/15)
Persiska/Dari
7
Tigrinja
13
Arabiska
11
Mål för hösten 2015 och våren 2016
Anställa egna kommunikatörer inom LKF-området för att kvalitetssäkra och förbättra
samhällsorienteringen.
Förbättra kommunikationen med de kommuner vi samarbetar med inom
samhällsorienteringen.
Måluppfyllelse för hösten 2015 och våren 2016
Måluppfyllelsen uppnåddes delvis. Vi har köpt in ett dataprogram som heter Videyo så vår
kommunikatör i Tigrinja i Luleå kan sitta hemma vid sin egen dator och genomföra
undervisningen vilket underlättade för henne, de övriga två kommunikatörerna bor i Kiruna
respektive Gällivare. Kommunikationen med samarbetskommunerna är bra.
Aktiviteter för att nå verksamhetsmålen 2016
Utöka med en grupp i Thailänska.
Fortsätta att ha möten med ansvariga representanter i samverkanskommunerna.
17
9. Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux)
Mål
(höst/vår)
(15/16
)
Antal elever
60/100
Antal
kursdeltagare
120/26
0
Andel avbrott
för arbetslaget i %
Andel godkända betyg
för arbetslaget i %
Andel inkomna kursutvärderingar
i%
Resultat
Mål
(15/16)
(16/17)
47/64
92/114
50/65
95/116
0
12/21
0/0
100
100
100/100
80
55
75
Analys av förhållandet
mål – verklighet
Målet är inte uppnått. Vi har
inte gjort några prövningar åt
elever som gått på samernas
utbildningscentrum, det är
numer gymnasiet som gör
dessa.
Målet är inte uppnått men det
beror på färre prövningar
genomförts.
Inaktiva: 12 st kurser
Inaktiva studenter har
kontaktats vid upprepade
tillfällen, men utan resultat.
Arbete: 14 st
Flytt:1
Brist motivation:3
Upplägg:1
Hinner inte:3
Föräldraledig:1
Aktivitetsplan för att
nå målet
Fortsätta med
marknadsföringen och
validering på individbasis.
Möter individen där hen
är.
Fortsatt snabb
mentorskontakt vid
upptäckt inaktivitet.
Fortsätta med det arbete
vi gör.
Vi har inte nått målen, vi
måste fortsätta att påminna
våra elever att lämna in
kursutvärderingar.
Fortsätta med de åtgärder
vi inlett
Nulägesbeskrivning
Vi validerar kontinuerligt elevernas kunskaper från gymnasiet och arbetsliv, vilket startar
redan vid elevens första möte med SYV.
Andelen kursutvärderingar har minskat. Vi måste bli bättre på att påminna eleverna om att
fylla i utvärderingarna och fortsätta att skriva in i studieguiderna om vikten av att utvärdera,
påminna eleverna vid avslutad kurs om utvärdering samt att vi lockat med en utlottning av
presentkort om de anmäler till vår administratör att de genomfört utvärderingen.
Kursutvärderingen som har kommit in visar på ett mycket bra resultat främst när det gäller
kursupplägg och examinationsformer. Elevutvärderingarna från Miroj som är vår externa
utbildningsanordnare som vi köper utbildning av visar att eleverna är nöjda. Kurserna har
motsvarat deras förväntningar och upplägget är bra. Kursens svårighetsgrad och
arbetstempo har varit lagom. Två elever upplever att handledarna/lärarens svarstid och
18
support varit dåligt medan de övriga eleverna tyckte att den varit godkänd, bra eller mycket
bra.
All pedagogisk personal har jobbat med självskattningsverktyget BRUK som en del i
kvalitetsarbetet. Vi har självskattat Kunskaper, vuxenutbildningens övergripande mål, god
miljö för utveckling av lärande samt anpassning av undervisningen. En av lärcentrats
pedagoger har varit och diskuterat betyg och bedömning med pedagogerna.
Vi har haft en handledare anställd som kommit in och stöttat elever som läst vårdkurser hos
oss.
Målen för hösten 2015 och våren 2016 var:
Matematikgruppen kommer att lägga mer samarbete på gymnasiekurser under
kommande läsår för att säkerställa likvärdigheten och kunna genomföra
sambedömningar.
Jobba med en av Lapplands lärcentras förstalärare i formativ bedömning och
sambedömning för att öka elevernas inflytande i kurserna och öka likvärdigheten
mellan våra lärcentra.
Jobba med olika metoder att ge återkoppling till våra elever och framför allt till
distanseleverna som är svårast att nå för att öka måluppfyllelsen. En av aktiviteterna
för att nå detta mål är en inplanerad distansföreläsare i ämnet.
Utveckla elevinflytandet i kurserna
Måluppfyllelse hösten 2014 och våren 2015
Alla mål är uppfyllda.
Aktiviteter för att nå verksamhetsmålen 2016
Fortsätta att använda BRUK som självskattning av verksamheten
Göra eleverna medveten om olika strategier för att lära
Ta del av Lärcentrums förstelärare kunskaper och material om att kvalitetssäkra
undervisningen på distans.
19
10. Eftergymnasial utbildning
(höst/vår)
Antal studerande
(högskola) vid:
1. Fristående kurser
2. Program
Mål
Resultat
Mål
(15/16)
(15/16)
(16/17)
10
30
6
32
4
30
0
21
7
3
23
6
0
20
5
60/70
150/140
0/0
58/51
132/120
0/1
55/55
130/120
1
Analys av
förhållandet
mål –
verklighet
Se kommentarer
nedan
Aktivitetsplan för att
nå målet
Marknadsföring av
utbildningar i samverkan
med branscher och
externa aktörer.
Samordning med AF,
kommun och
näringslivsbolag.
Att hålla en fortsatt hög
nivå på lärcentrums
verksamhet för att de
studerande ska få en god
service.
Främja rekrytering från
vuxenutbildningen till
högre studier.
Antal studerande
program och kurs
1. Strategiska avtal
2. Strategiska
3. Övriga
Se kommentarer
nedan
Tentastatistik, antal:
4. Tillfällen
5. Personer/år
6. Utanför
kontorstid
Statistik
videokonferens
antal/prioriterad nivå:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Universitet
Egna Yh/Vux
Internt LR
Internt LK
Medl. kommun
Externt
15/5
150/100
10/25
30/10
60/70
3/5
0/6
214/147
7/23
9/8
55/50
8/8
5/5
175/175
8/23
9/9
55/50
7/7
Antal studerande
(yrkeshögskola) via:
1.
2.
Lkf
Externa
70/50
2/5
74
5
Fortsätta att erbjuda en god
service.
Högskoleutbildningarna
minskar sina
videokonferenss
ändningar och
använder Adobe.
Yh har inget nytt
intag på SEV till
hösten och
befintliga slutar
till jul
Externa:
Integrationspeda
gog via
samarbete Piteå
21
4
20
Fortsätta att erbjuda en god
service.
Bra marknadsföring
Kommentarer till antal studerande:
En mindre ökning av programstudenter på högskolenivå har skett tack vare
Grundlärarprogrammet som nu ges på distans. Inga avtal har slutits gällande
högskoleutbildningar och några nya utbildningar har inte heller distansanpassats. Svårt att
rekrytera till högskoleingenjör Underhållsteknik/Elkraftteknik trots marknadsföring, inga nya
studenter har påbörjat utbildningarna. Fristående kurserna på distans ges numera oftast via
webbaserade lösningar vilket innebär att studenterna kan studera utan support från
lärcentra. Utbudet av distansanpassade högskolekurser har tyvärr även minskat över tid.
Under året har samtliga prioriterade utbildningar marknadsförts, liksom lärcentrums
verksamhet och service för att tillgängliggöra distansutbildningar och underlätta
studenternas möjlighet att slutföra sina studier.
Nulägesbeskrivning
Lapplands lärcentra i Jokkmokk har ett huvudansvar för högskoleutbildningarna
högskoleingenjör elkraftteknik, ekonomutbildningar, pedagogutbildningar, språkutbildningar
samt YH-utbildningen Integrationspedagog som anordnas av Piteå vuxenutbildning. Det
innebär ett övergripande ansvar för ev kontakt med utbildningsanordnare, marknadsföring,
behovsinventering mm.
Utbudet av utbildningar som arrangeras och marknadsförs bygger på den behovsinventering
som i samverkan med andra parter genomförs årligen inom Lapplands Lärcentra. En aktiv
marknadsföring genomförs bl a genom regelbunden annonsering i lokala annonsbladet,
samverkan med andra parter som exempelvis Arbetsförmedlingen och via hemsidan och
Facebook där aktiviteten ökat markant under läsåret.
Utbildningsledaren ingår i utvecklingsgruppen inom skolområdet och regelbundna träffar har
genomförts. Övriga deltagare är utvecklingsledaren, skolchefer och kvalitetsutvecklare med
flera från LKF-regionen. Den årliga enkäten angående studiemiljö och service har
genomförts.
Arbetet med att tillgängliggöra behovsinventerade utbildningar som exempelvis socionom,
lärare och ekonomer sker kontinuerligt bl. a via utvecklingsgrupperna och dialog och
samverkan med utbildningsanordnare.
Lapplands Lärcentrum i Jokkmokk har under läsåret bedrivit tre yrkeshögskoleutbildningar
Vattenkraftstekniker, Servicetekniker eldistribution och vindkraft samt
21
Naturturismutvecklare. Yrkeshögskolemyndigheten har dock avslagit de ansökningar som
lämnats in om fortsatt antagning till utbildningarna, ett omfattande arbete med nya
ansökningar har bedrivits under våren för samtliga tre utbildningar. En samordnare för
yrkeshögskola har tillsatts som en gemensam resurs inom Lapplands Lärcentra i syfte att
utveckla ansökan och genomförande av yrkeshögskoleutbildningar.
Mål för hösten 2015 och våren 2016:
Lapplands Lärcentra söker ESF-projekt tillsammans med SUN-nätverket avseende
samverkan högre utbildning.
Skicka in tre nya ansökningar, en ny Distributionselektriker samt förnyar
Vattenkraftstekniker och Naturturismutvecklare.
Arbeta fram en gemensam mall för kursutvärderingar på yrkeshögskolekurser.
Arbeta för att göra delar av yrkeshögskoleutbildningarna mer distansanpassade.
Måluppfyllelse hösten 2015 och våren 2016:
Samtliga relevanta mål är uppnådda, projektansökan och Yh-ansökningarna dock ej
beviljade. Arbetet med kursutvärderingar och distansanpassning kommer att återupptas
under förutsättning att start av utbildningarna beviljas av yrkeshögskolemyndigheten.
Aktiviteter för att nå verksamhetsmålen 2016
Att samordna utbildning för utbildningsledare i Norrbotten
Ta del av Myndigheten för yrkeshögskolas material på lyckade resultat av bra
elevinflytande och applicera det på vår utbildning till Vattenkraftstekniker
Delta i aktiviteter som anordnas för kreativa näringar och fånga upp om det finns
behov av några utbildningsinsatser.
22
11. Uppdragsutbildning
höst/vår
Mål
Resultat
Mål
15/16
15/16
16/17
Analys av
förhållandet
mål – verklighet
Aktivitetsplan för att
nå målet
Antal
kursdeltagare
220
131
Vattenfall köpte
inte guidningen på
U8 för Luleå
kommuns
gymnasieskola.
Kurserna för SSG
och hydraulik har
inte efterfrågats.
130
Marknadsföra
Energicentrum
Besöka företag och berätta
om vår verksamhet
Skapa samarbete med andra
utbildningsföretag för att
komplettera med det som vi
inte kan erbjuda
Höja kompetens hos våra
utbildare
Skräddarsy kurser utifrån
företagets önskemål
Kommentar:
Vi har under hösten 2015 och våren 2016 haft deltagare från våra befintliga kunder på
kursveckor.
Nulägesbeskrivning
För närvarande har vi 1,9 utbildare anställd som tar hand om våra kunder och Yh-studerande
i flertalet kurser. Kurser som vi i dagsläget erbjuder inom vattenkraft är: grundkurs i
hydraulik, grund och fortsättning i schemaläsning och felsökning samt olika inriktningar på
vattenkraftsteknik som kan vända sig till olika arbetsgrupper som t.ex. administratörer,
maskinister, ingenjörer. Den alternativa prao-veckan, för att locka fler att söka till tekniska
yrken, som tidigare anordnats för årskurs 8 i samarbete med Vattenfall, skulle detta år ske
under våren 2016 men fick ställas in då grundskolans praovecka inföll i samband med
labbveckor för Yh.
Utrustningen i maskinhallen har uppdaterats till viss del och samtal förs med Vattenfall om
en större investering för att modernisera ytterligare för att kunna tillgodose framtida
utbildningsbehov hos våra kunder.
Vi har upprättat en kontakt med SWECO som vi hoppas kan generera mer
uppdragsutbildningar i framtiden. Vi hoppas också att vi ska få igång samverkan med
grundskolan när det gäller alternativ praovecka inom teknikområdet.
23
Antal
kurstillfällen
Typ av utbildning
Köpare/Kund
Antal deltagare
2
El och Automation
Luleå Kommun
24
1
Schemaläsning & felsökning, 3 dgr
Vattenfall
10
3
ESA 14
Bokenskolan /Luleå kommun
39
1
ESA Vattenvägar
Bokenskolan
5
2
Elkraft Aditya
Luleå Universitet
38
1
Guidning Ligga
Vattenfall
6
1
Vattenkraftteknik grund
Vattenfall
6
1
Elkunskap
SWECO
5
4
Fronter
Samernas
utbildningscentrum
2
Målen för hösten 2015 och våren 2016 var:
Fortsätter att investera i utrustningen i maskinhallen och uppdaterar gammal
maskinvara, dels i egen regi, dels med Vattenfall och Lapplands Gymnasium. Allt för
att kunna ta emot kunder som har specifika önskemål om innehåll i kursveckor.
Bibehålla de kursutbud vi erbjuder med vår befintliga personal.
Utvärderingarna från de olika kunderna och kurstillfällena visar på att vi ger bra
kurser. Vi kommer att fortsätta jobba för att bibehålla den goda kvalitén.
Arbeta för att vi ska få genomföra den alternativa praoveckan.
Måluppfyllelse hösten 2015 och våren 2016
Delvis uppfyllda, men kunde dock inte genomföra den alternativa praoveckan p g a krockar i
maskinhallen under labbveckor.
Aktiviteter för att nå verksamhetsmål 2016
Genomföra alternativ praovecka inom teknik.
Installera ny utrustning vi fått av Siemens
Kvalitetssäkra distanskurserna på Yh utifrån de kunskaper och material Lapplands
lärcentras förstelärare kommer att sprida.
24
