2006 års säljakt
Undersökningar av insamlat material
Enheten för Miljögiftsforskning
104 05 Stockholm
Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind
Foto Anna Roos
2008-03-10
Undersökning av insamlat material från avlysningsjakt på gråsäl
(Halichoerus grypus) år 2006
____________________________________________________________________
Inledning
Naturvårdsverket beslutade 2006-04-03 (Dnr 412-162-06 Nf) att avlysningsjakt efter
gråsäl skulle bedrivas för sjätte året i följd under perioden 16 april – 31 december
2006. År 2006 års jakt inkluderade åtta län (se Tabell 1) utmed Östersjö-, Bottenhavsoch Bottenvikskusten. Under perioden 16/4-31/5 fick högst hälften av respektive läns
kvot av sälar fällas. Enligt beslutet fördelades tillstånd för jakt på totalt 170 sälar.
Kvoterna fördelades per län enligt en av länsstyrelserna utarbetad modell, som bl.a.
bygger på förekomst av gråsäl och faktorer som antal fiskare, fiskets inriktning,
fångstvärde, sälskadornas värde samt sälskadornas varaktighet. Utöver nämnda 170
gråsälar har särskilda tillstånd beviljats att fälla ytterligare 10 gråsälar i Kalmar län.
Naturvårdsverket beslutade även, liksom tidigare år, att fällda sälar skulle få behållas
på villkor att prover och ifyllda uppgifter om de fällda sälarna i en s.k. jaktrapport
skickades till Naturhistoriska riksmuseet (NRM), Enheten för Miljögiftsforskning.
Nedan redovisas resultat från sammanställningar baserade på patologiska undersökningar, åldersbestämning och uppgifter från jägare samt kustbevakningen. Vissa
jämförelser görs även med inskickat material från gråsälsjakten åren 2002-2005 samt
med undersökta drunknade/funna döda gråsälar. Undersökningarna har finansierats av
Naturvårdsverkets enheter för Viltförvaltning respektive Miljöövervakning.
Material och metoder
I samband med jakten paketerar jägaren inre organ, underkäke, en framlabb, en bit
späck med hud samt i förekommande fall penisben i plastpåsar tillsammans med
jaktrapporten. Påsen fryses och skickas till utsett uppsamlingsställe eller direkt till
NRM. På NRM har påsarna tinats och innehållet undersökts makroskopiskt. Vikt har
bestämts på hjärta, lever, binjurar och gonader. Provtagning för bakteriologisk eller
parasitologisk undersökning har utförts vid misstanke om infektion. Dessa
undersökningar utförs i förekommande fall av Statens veterinärmedicinska anstalt
(SVA) i Uppsala. Underkäkar har kokats och tänder tagits ut för snittning och
åldersbestämning. För kvalitetssäkrad åldersbestämning har en oberoende avläsning
gjorts vid minst två tillfällen per säl. För framtida analyser har vävnadsprover och ben
tagits till miljöprovbanken.
Mikroskopisk undersökning av vävnader har ej utförts eftersom materialet ofta varit
kadaveröst förändrat samt fryst. Frysning av vävnaden medför vissa skador på
cellnivå. I redovisningarna varierar antal undersökta sälar, beroende på att organ
saknats i vissa påsar och/eller att jaktrapporter varit ofullständigt ifyllda.
Graden av sjukliga förändringar i organen har bedömts i fyra steg från - utan synlig
sjuklig förändring, lindrig, måttlig, till - kraftig förändring.
För bedömning av förekomst och allvarlighetsgrad av tarmsår har bakre delen av
ileum samt caecum och colon (tunntarmen nära blindtarmen, blindtarmen och grovtarmen) från varje säl samlats för jämförande bedömning vid ett tillfälle. För en
2
kvalitetssäkrad bedömning vid detta tillfälle har tarmarna undersökts av två personer,
nuvarande och förutvarande sälpatolog. Allvarlighetsgraden för tarmsår bedömdes
enligt följande; då inga sår, eller då endast små erosioner understigande 3 mm i
diameter kunde påvisas i tarmslemhinnan, har grad 0 satts. Lindrig grad (1) innebär
ytliga sår med en maximal diameter av 10 mm. Fr.o.m. måttlig grad (2) överstiger
såren 10 mm i diameter och fr.o.m. kraftig grad (3) överstiger såren 10 mm i diameter
och vävnaden under själva tarmslemhinnan är även påverkad (Bergman, 1999). Då
hakmask, Corynosoma sp. normalt är förekommande i den undersökta tarmregionen
och då dessa parasiter ofta orsakar mindre erosioner i tarmslemhinnan har endast
tarmsår av grad 2 och 3 räknats som avvikelser.
Späcktjockleken (hullet) baseras på av jägaren ifylld uppgift i jaktrapporten. Som
mycket gott hull räknades en späcktjocklek överstigande 35 mm, gott hull 26-35 mm
och mindre gott hull understigande 26 mm.
Resultat
Enligt uppgift från kustbevakningen fälldes 104 gråsälar under avlysningsjakten år
2006, varav 9 st rapporterades ej bärgade. Av de bärgade sälarna har 88 st skickats till
NRM och undersökts. Dessutom har 4 gråsälar från Kalmar län, fällda på särskilt
tillstånd, undersökts. Antal inskickade gråsälshonor var 44 st och antal hanar var 44
st (Tabell 1).
Tabell 1. Antal inskickade sälhonor/hanar samt antal bärgade, fällda och tilldelad jaktkvot per län.
Län
Antal
inskickade
sälar
Norrbotten (BD)
24
Västerbotten (AC) 11
Västernorrland (Y) 1
Gävleborg (X)
26
Uppsala C
4
Stockholm (AB)
20
Södermanland (D)
Östergötland (E)
2
Summa
88
Kalmar (H)
4
1)
Antal Tilldelad
Honor Hanar Antal
bärgade fällda1) kvot
1)
17
8
0
9
1
7
7
3
1
17
3
13
24
12
2
30
4
20
2
44
0
0
44
4
3
95
26
12
3
32
5
23
0
3
104
36
18
14
34
20
23
10
15
170
uppgift från Kustbevakningen
En sammanslagning av 5 års jakt (2002-2006) visar att endast Norrbottens och
Gävleborgs län har skjutit mer än 50% av sammanlagd tilldelad kvot (Figur 1).
3
Jakt 2002-2006
200
180
Antal gråsälar
160
140
ej skjutna av kvot
120
ej bärgade
100
skjutna hanar
80
skjutna honor
60
40
20
ar
Ka
lm
No
rrb
ot
te
Vä
n
st
er
bo
tte
Vä
n
st
er
no
rr l
an
d
G
äv
le
bo
rg
Up
ps
al
a
St
oc
kh
ol
Sö
m
de
rm
an
la
nd
Ö
st
er
gö
t la
nd
0
Län
Figur 1. Antal fällda gråsälar (hanar, honor och ej bärgade) av sammanlagd tilldelad kvot under 5 år.
(N= antal inskickade och undersökta gråsälar). Antal ej bärgade har exkluderats från Södermanland och
Östergötlands län då dessa ej ingick i kustbevakningens rapporteringssystem år 2002 samt Kalmar län
som ej ingår.
Flest gråsälar fälldes år 2006 i Norrbotten, Gävleborg och Stockholms län. Liksom
tidigare år fälldes de flesta i maj (Norrbotten & Västerbotten) medan det år 2006 var
ytterligare en topp i oktober (Gävleborg och Stockholm) (Figur 2).
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2002-2005 medel
r
be
r
m
ce
de
no
ve
m
be
er
r
to b
be
ok
em
pt
se
au
gu
st i
ju
li
i
ju
n
ma
ap
j
2006
r il
A n t a l g rå s ä la r
Antal fällda gråsälar per månad
Månad
Figur 2. Jämförelse mellan antal fällda gråsälar per månad 2006 och ett medelvärde per månad från
2002-2005. Ej bärgade gråsälar är exkluderade.
4
Kön- och åldersfördelning
I Norrbottens län fälls få hanar i förhållande till antal honor. Från 2002 till 2005 har
andelen honor varit 83%, 94%, 65%, 89% och 2006 var den 71%. I Gävleborgs och
Stockholms län fälldes år 2006 förhållandevis fler hanar, 65% för respektive län (Fig.
3). Mellan 2002 och 2005 fälldes störst antal gråsälar i åldersgruppen 4-10 år. År
2006 fälldes flest sälar i åldersgruppen 0-3 år (Fig. 4 och 5).
Antal fällda gråsälar
Gråsälsjakt 2006, antal honor och hanar per län
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Honor
Hanar
BD
Y
AC
X
C
AB
D
E
H
Län
Figur 3.
Antal fällda gråsälar 2002-2006 per åldersgrupp
50
45
Antal gråsälar
40
35
0-3 år
30
4-10 år
25
11-15 år
20
16-20 år
15
>20 år
10
5
0
2002
2003
2004
2005
År
Figur 4.
5
2006
Könsfördelning i åldersgrupper 2006
30
Antal gråsälar
25
20
Honor
15
Hanar
10
5
0
0-3 år
4-10 år
11-15 år
16-20 år
>20 år
Åldersgrupp
Figur 5. Antal fällda gråsälshonor och -hanar 2006 fördelade på åldersgrupper.
Patologiska förändringar
De sjukliga förändringar som noterades var; tarmsår, binjurebarkshyperplasi, och
leverförändringar. Tarmar från 91 sälar undersöktes och tarmsår av måttlig till kraftig
grad observerades i 45 (49 %) av dessa gråsälar. Andelen gråsälar med tarmsår är
därmed fortsatt hög (Fig.6). Förekomsten av tarmsår var högst (61%) i gråsälar fällda
i Gävleborgs län följt av länen norrut (51%). I länen söder om Gävleborg var
frekvensen av tarmsår 37% (Fig.7).
Från 82 gråsälar var en eller båda binjurarna medskickade och 14 fall visade måttlig
till kraftig grad av binjurebarkshyperplasi, samtliga av dessa sälar var äldre än 10 år.
Leverförändringar påträffades i 9 fall i form av abscesser (bölder) i gallgångarna.
Iakttagna leverskador misstänks ha samband med en parasitär infektion, troligen
leverflundra.
Andel gråsälar, längs Sveriges östra kust, med tarmsår av
måttlig till kraftig grad
60
% gråsäl med tarmsår
50
40
30
20
10
0
2002
2003
2004
2005
2006
År
Figur 6. Andel gråsälar från jakt med tarmsår grad 2 & 3 längs hela Sveriges östra kust år 2002-2006.
6
Andel gråsälar med tarmsår från tre regioner längs
östersjökusten
80
% gråsälar med tarmsår
70
60
50
Norrbotten
Gävleborg
40
Uppsala och söderut
30
20
10
0
2002
2003
2004
2005
2006
Jakt år
Figur 7. Staplarna visar andel (%) fällda gråsälar med måttlig och kraftig grad av tarmsår år 20022006. Norrbotten består av länen AC, BD och Y, Gävleborg av X län, Uppsala och söderut består av
Uppsala, Stockholm, Södermanland, Östergötland & Kalmar län (C, AB, D, E & H).
Fyra av fem könsmogna honor som fälldes efter implantationsperiodens slut (fr.o.m
augusti) var dräktiga. Inga patologiska förändringar noterades i könsorganen.
Uppgift om späcktjocklek fanns för 91 gråsälar och näringstillståndet bedömdes
utifrån denna uppgift som i huvudsak gott eller mycket gott (Fig. 8). Den magraste
gråsälen hade en späcktjocklek av 10 mm och den fetaste 70 mm.
Späcktjocklek 2002-2006
80
70
Andel %
60
50
<26 mm
26-35 mm
40
>35 mm
30
20
10
0
Jakt 2002
(N=58)
Jakt 2003
(N=63)
Jakt 2004
(N=72)
Jakt 2005
(N=75)
Jakt 2006
(N=91)
År
Figur 8. Andel gråsälar med mindre gott hull (<26 mm), medelgott hull (26-35 mm) och mycket gott
hull (> 35 mm) 2002-2006. (N) antal gråsälar.
7
Sammanfattning
Antal fällda gråsälar under avlysningsjakten år 2006 var 104 st, varav 95
rapporterades bärgade och 88 skickades till NRM. Dessutom har 4 gråsälar från
Kalmar län, fällda med särskilt tillstånd, skickats in. Sammanlagt har därmed 92
gråsälar undersökts. De flesta sälar fälldes, liksom under tidigare år, i maj månad. Det
fälldes lika många honor som hanar totalt. Däremot var könsfördelningen ojämn inom
vissa län med 71 % honor från Norrbottens län och 65 % hanar från Gävleborgs och
Stockholms län respektive. De flesta fällda sälar var mellan 0 och 3 år gamla, dvs ej
könsmogna unga djur. Baserat på späcktjockleken bedömdes näringstillståndet, som i
huvudsak gott eller mycket gott. För honornas reproduktionsorgan observerades inga
patologiska förändringar. Noterade patologiska förändringar i övriga organ är fynd
som även observerats hos inskickade gråsälar som drunknat i fiskeredskap. Den
förhöjda förekomsten av tarmsår som observerats sedan mitten av 1980-talet består
(Bergman 1999).
Några trendbrott mot tidigare års gråsälsjakter är att Norrbottens län, från att ha skjutit
full eller nära full kvot år 2003-2005, detta år skjutit 72 % av sin kvot. Stockholms län
har 2006 skjutit full kvot från att tidigare ha skjutit mellan 0 och 40 % av sin kvot.
Vidare har åldersgruppen 0-3 år för första gången varit störst. Tidigare år har flest
sälar i åldersgruppen 4-10 år fällts.
Ett särskilt tack riktas till veterinär Anders Bergman för medverkan vid bedömning av
tarmsår.
Undersökning av insamlat material från licensjakt på knubbsäl
(Phoca vitulina) år 2006
____________________________________________________________________
Särskilda tillstånd har av Naturvårdsverket beviljats år 2006 för att skjuta 16
knubbsälar i Halland och Västra Götalands län.
Två sälar från Hallands län har skickats in till NRM för undersökning. En hane, 180
cm lång, skjuten den 17/11 och en hona, 140 cm lång, skjuten den 2/10. Honan var
dräktig med ett 78 mm långt foster. Späcktjocklek fanns endast angivet för honan
vilken var 55 mm. Inga patologiska förändringar observerades i inskickat material.
Referenser
Bergman (1999). Health condition of the Baltic grey seal (Halichoerus grypus) during two decades.
APMIS 107:270-82.
Tidigare rapporter
Bäcklin (2003). Gråsälens Hälsotillstånd, undersökningar av insamlat material från 2002 års
avlysningsjakt. Rapport till NV.
Bäcklin, Roos & Lind (2004). 2003 års avlysningsjakt på gråsäl, undersökningar av insamlat material.
Rapport till NV.
Bäcklin, di Gleria, Roos & Lind (2006). 2004 års avlysningsjakt på gråsäl, undersökningar av insamlat
material. Rapport till NV.
Bäcklin, di Gleria, Lind (2007), 2005 års säljakt, undersökningar av insamlat material. Rapport till
NV.
8
