Säl och havsörn i miljöövervakningen
Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson,
Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Övervakning av effekter på populationer
• Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
vikare och knubbsäl i kombination med
undersökningar av sälarnas hälsotillstånd
• Studier av beståndsutveckling och
reproduktionsutfall för havsörn, i
kombination med miljögiftsanalyser i ägg
2
Varför marina toppkonsumenter
i miljöövervakningen?
PCB och dräktighetsfrekvens gråsäl
• PCB gråsäl 1-3 år
• Dräktighetsfrekvens
3
Jakt och miljögifter nära att utrota gråsälarna
Utveckling av gråsälspopulationen i Östersjön över tid
4
Vad mäter vi?
5
Havsörn
Säl
- andel reproducerande par
- antal ungar per reproducerande par
- miljögifter i ägg, ungarnas blod, döda
vuxna
- antal sälar: flyginventeringar av gråsäl,
knubbsäl och vikare
- sälhälsa: patologiska undersökningar
av bifångade sälar från Östersjön och
sedan 2001 även sälar fällda under
jakten (grå-östersjön, knubb-västkust)
6
Säl 2012
Gråsälsinventeringen 2012
Område / Land
Bottenviken och
Norra kvarken
Estland
Bottenhavet
Finland
728
Ryssland Sverige
314
Totalt
1042
526
2121
2647
Centrala Sverige
10224
AB, D, E-län
Ålands hav
Finska viken
Västra Estland
Södra Sverige
Totalt
7
7969
178
3365
3543
710
9933
316
8285
888
3365
305
1804
14779
28255
Räknade gråsälar i Östersjön 2000-2012
(Sverige, Finland , Estland och Ryssland)
8
Antal räknade gråsälar är snarast ett index för populationsstorlek som kan används för att studera
populationsutvecklingen, det är inte samma sak som populationsstorlek. Ökar med ca 8% per år
Vikare i Bottniska viken
9
•
Trend +4,7% per år
•
Kapacitet +10%
•
Varför ökar de inte snabbare?
Knubbsäl i Kalmarsund
10
•
Allvarlig flaskhals på 1970-talet
•
Ökning med 8,6%
Totalt!
Knubbsäl på Västkusten
- Efter 2002 +8% per år både i
Skagerrak och Kattegatt!
-Nuvarande tillväxthastighet
7,2% !
i både Skagerrak och Kattegatt!
Inkluderar Danska och Norska sälar. Siffror anger beräknad verklig pop storlek!
11
Sälhälsa- tarmsår
Tarmsår hos gråsäl
Knubbsäl
12
Tarmsår hos undersökta gråsälar 1-20 år gamla
från hela Östersjön
13
Tarmsår hos undersökta gråsälar, norra och södra
bassängen
14
Medelspäcktjocklek hos bifångade gråsälar
15
Sälhälsa
+&
_
•
Könsmogna gråsälar och knubbsälar har en normal dräktighetsfrekvens
•
•
Fortfarande låg tillväxthastighet i vikarebeståndet –
Normal tillväxthastighet för knubbsäl och gråsäl +
•
Fortsatt hög andel av gråsälar med tarmsår –
•
Andelen magra gråsälar fortsatt hög –
•
Ökad förekomst av en parasitär infektion i levern hos gråsäl –
+
16
Foto: Erik Isakson
Framtiden
•
Långsiktig övervakning har gett
en bra kunskapsgrund
•
Goda förutsättningar att tidigt
upptäcka förändringar
•
Miljögifter gamla/nya
•
Ett förändrat ekosystem
•
Ett varmare klimat med minskad isutbredning riskerar att försämra ungöverlevnaden
hos både gråsäl och vikare som behöver tillgång till lämplig is under
reproduktionsperioden. En minskad isutbredning utgör ett direkt hot mot
vikarepopulationerna i Egentliga Östersjön
17
ÖVERVAKNING AV HAVSÖRN 2012
BESTÅND och REPRODUKTION
n
Östersjökusten
344
309
Referensnivåer <1954
%
lyckade
häckningar
antal ungar
per kull
antal ungar
per par
68
1,63
1,07
72
1,8
1,3
Egentliga Östersjön
231
205
67
1,67
1,07
Bottniska Viken
113
104
71
1,59
1,05
Inlandet i södra och
mellersta Sverige
144
125
77
1,69
1,21
Inlandet i norr
(Lappland & Norrbotten)
74
72
58
1,09
0,63
inlandsbestånden har övervakats inom Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn
kustbeståndet i Västernorrlands län inom länsstyrelsens regionala övervakning
bph_13
09:28,
13.09.03
/NRM
Research
Contaminant
of
Dep.
10Helander,
05
00
95
90
85
80
75
70
65
0102030405060708090
ungar
med
bon
%
bvh_13
09:32,
13.09.03
/NRM
Research
Contaminant
of
Dep.
10Helander,
05
00
95
90
85
80
75
70
65
0102030405060708090
ungar
med
bon
%
bvu_13
09:35,
13.09.03
/NRM
Research
Contaminant
of
Dep.
10Helander,
05
00
95
90
85
80
75
70
65
.81.01.21.41.61.82.0
(ungar)
Kullstorlek
bpu_13
05:38,
13.09.03
/NRM
Research
Contaminant
of
Dep.
10Helander,
05
00
95
90
85
80
75
70
65
.81.01.21.41.61.82.0
(ungar)
Kullstorlek
1.59 (38 )
1.53 (134 )
1.41
1.70 (215 )
(22 )
1.51 (141 )
1.58
1.56
(311 )
1.65
1.63
(410 )
(482 )
(119 )
1.70 (216 )
1.76 (571)
1.75
(370 )
1.82 (122)
DDTppm
PCBppm
HCBppb
HCHppb
Bottenviken (1)
54
249
142
219
N Bottenhavet (5)
184
870
497
871
127-209
662-1500
477-1247
833-981
34
185
204
204
21-43
94-333
115-476
59
287
307
S Bottenhavet (5)
Eg. Östersjön (14)
Inlandet (9)
Lappland (6)
85-433
564
35-135
150-545
152-680
53-1131
29
110
179
115
11-92
49-401
12
35
6-21
19-52
42-462
57-532
291
132
61-516
67-1084
uttorkningsindex
(jfr. produktivitet)
Bakvända tår
Nacködem
(normala tår)
(1978)
(1978) (1978)
Tack!
Illustrationer A Bignert, B Helander, A Kouchinsky
Miljögiftsanalyser i samarbete Institutet för tillämpad miljövetenskap
Verksamheten i Västernorrlands län i samarbete med länsstyrelsen
Varmt tack till alla medhjälpare i projektet!
