HÄSTEN
Anatomiskola
Från nos till svans
Så funkar hästens kropp
Att hålla på med hästar är inte bara att rida. Hästen kastar hela
sitt ­hjärta till oss människor och vi måste se till att ge något tillbaka. Det gör vi bäst g
­ enom att lära oss vad hästen behöver
av skötsel och o
­ mvårdnad, såväl när den är frisk som sjuk.
I en serie artiklar kommer Häst & Ryttare att berätta hur
hästens anatomi är upp­byggd­, och om hästens fysiskt
svagare och starkare punkter.
DEL 1: HUVUDET
Text: Cecilia Lönnell
När en häst blir halt är det uppenbart för de fles-
ta eftersom det helt enkelt syns – och hörs mot hårda
underlag – att den rör sig med en oregelbunden gång.
Men när det gäller hästens huvud syns inte alltid problemet på samma vis och det kan därför vara lättare
att missa.
Nu har inte hästen så många sjuk- eller skadeproblem med sitt huvud, om man ser till statistiken över
de fall som kommer till en veterinärklinik och som anmäls som skada till försäkringsbolag (se faktaruta).
Men det är ändå viktigt att känna till tecknen som
visar hur hästen mår.
Munnen
Sår i mungiporna och i munnens slemhinna är ett exempel på problem som inte syns på utsidan och därför
riskerar att inte heller bli behandlade.
– Vi ser fler problem med sår i munnen än med tänderna, säger veterinär Ove Wattle vid SLU:s enhet för
hästmedicin.
– I en av de första studierna av problem i munnen
hade 80 procent av hästarna sår. De visade sig vara
kopplade till utrustningen och till hur intensivt h
­ ästen
reds. Det går att hitta sår i slemhinnan även hos hästar
som inte är i arbete, men det är inte lika vanligt, säger
han och framhåller att såren
går att förebygga.
– Var noga med anpassningen av
bettet. Växla mellan olika bett och olika
nosgrimmor.
Och att utbilda ryttare och stallpersonal har gett effekt, säger han.
– Till exempel har vi gett råd till ett dressyr­stall som
hade mycket problem med sår i hästarnas munslemhinna, men som nu knappt har några alls.
Tänderna
Tänder är viktiga för hästen eftersom de är den ”­första­
stationen” i matsmältningsapparaten, det är tänderna som ska mala ner fodret. Precis som resten av hästens matsmältningsorgan är tänderna designade för
att bearbeta grovfoder som gräs, hö e
­ ller ensilage.
Det är tänderna som talar om ungefär hur gammal
hästen är. Åldern kan uppskattas genom att t­ itta på
tändernas slityta som förändras genom åren.
Hästens tänder är unika i sin uppbyggnad som påminner om ett läppstift i en hylsa – i takt med att tand­
ytan slits så skjuts det upp mer av tanden. När hästen
blir runt 15 år upphör den här rörelsen, så för att klara
av att slitas under upp till 30 år, är hästens tänder be-
35.
32-37 HästenKORRAD.indd 35
Ovanligt med
­huvudproblem
Under ett år då 48 411
hästar behandlades vid
ATG-klinikerna – ­numera­
Evidensia – gällde­9 fall
öron och 390 ögon. Det
motsvarar två samt åtta
hästar per 10 000 som kom
in till klinikerna­. Här rymdes även 63 neuro­logiska
fall som kan ­handla om
hjärnan­­och om störningar
i ­centrala nervsystemet
och ryggraden.
Källa: En studie från SLU
av ­Johanna Penell och ­
Agneta Egenvall.
HÄST & RY T TARE NR 1 2016
2016-02-15 17:36
HÄSTEN
Anatomiskola
lättar andningen och gör den effektivare så att hästen
kan ta till sig mer syre under arbetet.
Bihålorna
De är helt enkelt hålrum i skallen och hästen har
mycket stora sådana. Precis som människor kan hästar drabbas av bihåleinflammation. Den kan komma
som en följdsjukdom av den smittsamma infektionssjukdomen kvarka, men kan även vara kopplad till
problem med tänderna.
Ögonen
Delar av hästens huvud under skinnet.
360°
Hästens ögon sitter på sidan
av huvudet, till skillnad mot
människor som har sina ögon
riktade framåt. Det gör att
hästen i vissa vinklar kan se
nästan 360 grader omkring
sig. Det hade den nytta av som
­bytesdjur i det vilda.
tydligt längre än människans eller hundens, och de
har ett djupare fäste i käkbenet.
Tänderna är den del av hästens huvud som oftast
behöver ses över för att se till att vassa kanter raspas
bort, något man vanligen gör en gång om året. Men
det är alltså viktigt att inte ”slentrian-raspa” bort stora delar av tänderna, eftersom det är helt avgörande
för hästen att ha dem kvar för att kunna fortsätta leva
upp i åldrarna. Beställer du som hästägare en behandling genom
en ”hästtandläkare” är det bra att vara uppmärksam,
råder veterinärer. Det finns ingen legitimation för
”hästtandläkare” och det ger dålig kontroll av kvalifikationerna. Men det finns numera veterinärer som
tagit examen även som hästtandläkare, efter­att under ledning av Ove Wattle ha gått tre års tilläggsutbildning i hästtandvård. En annan skillnad mellan veterinär och ”hästtandläkare” är att veterinären får ge lugnande medel om det krävs.
Näsborrarna
Här har vi själva ingången till hästens luftvägar som
sedan leder ner i lungorna via svalget. Veterinärer som
har studerat hästar i träning har noterat att det är just
träningen som avgör hur mycket en häst förmår att
vidga sina näsborrar. Att hästen kan göra det under-
36.
32-37 HästenKORRAD.indd 36
Problem med ögonen kan snabbt bli akuta. Om hästen visar besvär ska man kontakta veterinär direkt –
inte själv experimentera med behandlingar. Var särskilt uppmärksam om hästen kniper med ett öga. Det
är tecken på smärta som man alltid ska ta på allvar. En
orsak kan vara sår på ögats hornhinna, sår som kan
vara svåra att upptäcka men som snabbt kan förvärras
och göra att ögat förstörs.
Innan du ringer veterinär kan du ställa hästen på ett
mörkt ställe och titta i ögat med hjälp av en ficklampa.
Försök se om pupillen kan vidga sig så som den ska i
mörker och berätta sedan för veterinären hur det står
till för att kanske få en snabbare diagnos.
Får hästen en sårskada i ögonlocket är det mycket
viktigt att en veterinär snabbt syr såret eftersom ärr i
ögonlocket kan skada den känsliga hornhinnan.
De större hästsjukhusen har särskilda ögonmottagningar. Till den i Uppsala kommer runt 150 hästar varje år.
Hjärnan
Hästen har en liten hjärna i förhållande till huvud och
kropp. Storleken motsvarar ungefär ett plommon,
men ändå ryms här så mycket kapacitet.
Precis som hos oss människor finns en storhjärna,
en lillhjärna, förlängda märgen och ryggmärgen. Storhjärnan tar störst plats och har centrum för lukt, syn,
hörsel och känsel. Luktnerverna når hjärnan direkt
från näshålans bakre delar. Lillhjärnan finns bakom
storhjärnan, åt nacken till. Den är rund och huvudcentrum för balans och rörelse.
Hypofysen finns som ett utskott under storhjärnan.
Den är en körtel som producerar hormon och står under storhjärnans direkta kontroll. I hypo­f ysen produceras de viktiga hormonerna för tillväxt och könsfunktioner.
HÄST & RY T TARE NR 1 2016
2016-02-15 17:36
Alla nervimpulser till
och från storhjärnan och
lillhjärnan går via den förlängda märgen som övergår
i ryggmärgen.
Vad gäller sjukdomar i hjärnan
så har Sverige hittills varit förskonat från de smittsamma hjärnhinne­inflammationer som kan drabba
hästar och som i vissa fall kan smitta även människor.
Öronen
Foto: Suzanne Fredriksson
Hästen rörliga öron är mycket viktiga för kommunikationen djuren emellan. Öronen ”spetsas” framåt,
stryks bakåt eller viks åt den ena eller andra sidan. En
brittisk studie av hästens beteende, där forskarna dolde hästens öron, visade att andra hästar hade mycket
svårt att tolka den hästens signaler. Öronen används
ju för att visa rädsla eller aggressivitet (bakåtstrukna)
likaväl som glad uppmärksamhet eller koncentration
(framåtspetsade).
Öronens rörlighet gör också att hästen säkert kan
bedöma varifrån ett ljud kommer och då snabbt vrida
huvudet ditåt för att se vad som är på gång – en fara eller inte? En häst som upptäcker något på håll visar det
inte bara genom att titta ditåt utan också rikta öronen
åt det hållet, spetsa sina öron.
En del hästar är också ”rädda om” sina öron och vill
inte att man ska röra dem för mycket. Sådana hästar
kan också vara känsliga för till exempel pannband
som trycker mot öronen. Hästens öron signalerar olika känslor som både vi människor och
andra hästar kan läsa av.
32-37 HästenKORRAD.indd 37
2016-02-15 17:36
