er r n er e, er HÄSTEN Anatomiskola D E L 4 : M AG E & TA R M Från nos till svans Så funkar hästens kropp Var rädd om hästens mage. Arvet som betesdjur med fri tillgång till grovfoder – gräs – hela dygnet gör att hästens tarmsystem inte vill ha några snabba foderbyten. Inte heller några stora mängder kraftfoder i en enda måltid, utan små givor som fördelas under dagen. Det är också viktigt för matsmältningen att hästen alltid får tillräckligt med friskt dricksvatten. Text: Cecilia Lönnell Tänk dig att du blundar med ena ögat och med det andra tittar in genom en 30 meter lång och grov träd­ gårdsslang, fem centimeter i diameter. Tänk dig ock­ så att den är smalare på vissa ställen och vidgar ut sig på andra. Tänk dig sedan att du ska vika ihop den så att den får plats inne i hästens bål – från munnen till ändtarmen. Ett exempel på hur man kan se på hästens matsmältningssystem ur den amerikanska tidskrif­ ten Practical Horseman. Den amerikanske forskaren Ray Geor, beskriver hästens matsmältningssystem som två huvudavdel­ ningar. Den första – med matstrupe, mage och tunn­ tarm – fungerar ungefär som hos en människa, gris el­ ler hund (med det viktiga undantaget att hästen inte kan kräkas eller rapa). Den andra – med blindtarm och grovtarm – fungerar mer som förmagarna hos idisslare som kor, där fodrets fibrer bearbetas av mik­ roorganismer. Därför, påpekar Ray Geor, är hästens grovtarm väldigt beroende av fibrer. Det här beror förstås på att hästen är en utpräglad gräsätare alltsedan anfäderna som var stäppdjur och anpassade till att beta, lite i taget, hela dagarna, och var de ville. Hästens matsmältning är därför designat Kolik och buköppningar Ett av de största framstegen vad gäller möjligheten att rädda svårt sjuka hästar, handlar om bukoperationer vid kolik. På några årtionden har prognosen vid buköppning förbättrats väsentligt. En buköppning kräver dock lång konvalescens, och som med alla åkommor är det alltid bättre att försöka förebygga. Om hästen ändå drabbas av svår kolik så är det viktigt att snabbt kontakta veterinär. 35. 34-37 Anatomi.indd 35 för att utnyttja just gräs (grovfoder) uppdelat på fle­ ra givor om dagen, eller med fri tillgång, men inte för högenergifoder och foderbyten. När systemet störs kan följden bli kolik och magsår, åkommor där hästen i värsta fall måste avlivas. Hästens mage och tarm är känsligare än hos många andra arter. Tarmpaketet hänger lösare i bukhålan än hos flera andra djur och det ökar risken för tarmvred och andra fellägen på tarmen när det har skett en stör­ ning. De som skaffar sig insikt i hur hästens matsmält­ ningssystem fungerar kan förebygga störningar. Första anhalten i matsmältningen är hästens mun och svalg, som vi tittade på i Häst&Ryttare nummer 2/2016. Där är först tänderna viktiga för att fodret ska kunna tuggas rätt och föras vidare via matstrupen till magsäcken. En viktig skillnad mot nästan alla andra djur är hur matsäcken och matstrupen är sammankopplade – när foder väl har kommit ner så kan det inte komma upp igen! Hästen kan inte kräkas eller rapa. Det är en nackdel om den får i sig något olämpligt eller om den föräter sig. HÄST & RY T TARE NR 5 2016 2016-09-12 17:07 HÄSTEN Anatomiskola Blindtarmen Tunntarmen Magsäcken Tugga, tugga Ett kilo torrsubstans hö tuggas av hästen 3 500–4 500 gånger och tar då 40 minuter att äta. Med 12 kilo hö/dygn blir det åtta timmars ättid. Tuggandet bildar saliv, med bikarbonat som hjälper matsmältningen genom att buffra surhet i magsäcken. Ett kilo havre äter hästen med bara 850 tuggor på 10 minuter, så foderstaten med 7 kilo hö och 5 kilo havre minskar ättiden med två–tre timmar, jämfört med att ge bara grovfoder. Dessutom ökar surheten i magen när det bildas mindre saliv. Källa: Ray Geor, Amerikanska hästveterinärsällskapet Utfodringsråd L åt grovfoder av hög kvalitet vara viktigast i foderstaten. Var noggrann och ta bort allt med till exempel mögel ur fodret. En ”matförgiftad” häst kan inte kräkas eller rapa! Fodra flera gånger om dagen. Begränsa kraftfodergivorna, och dela upp dem. Se till att hästen får dricka rejält med friskt vatten. Vätskebrist kan bidra till kolik. Grovtarmen Vi har tidigare i den här serien berättat att häs­ tens hjärta är stort i förhållande till kroppen. Med magsäcken är det tvärtom. Den rymmer 8–15 li­ ter, vilket är litet sett till hela kroppsvolymen. Det här hör också till hästens arv att beta lite i taget en stor del av dagen. För när magsäcken är full till två tredjedelar så töms den vidare till tarmen, vare sig fodersmältningen är klar eller inte. Får hästen enstaka stora fodergivor så hinner mag­ säcken alltså inte med och fodret kommer del­ vis osmält ner i tarmen, och ger störningar. Mag­ säcken är inte heller anpassad till att vara tom. Med lång tid mellan fodergivorna ökar risken för magsår, som kan visa mycket diffusa symptom. Tunntarmen Är den första etappen i tarmsystemet, är någon decimeter i diameter, uppemot 20 meter lång och innehåller 38 till 45 liter. Här tar kroppen upp de flesta näringsämnena; proteiner, fett, enkla kol­ hydrater, vitaminerna A, D, E och K plus vätska. De förs sedan ut i resten av kroppen via blodkärl som passerar tarmen. Principen för hur vätska tas upp i tarmen kan användas för att optimera prestationen hos till exempel distanshästar. Jämfört med många andra djur har tunntar­ men mindre av ett enzym som hjälper till att bry­ ta ner stärkelse – en variant av kolhydrat. Havre består till cirka 50 procent av stärkelse och det är ett skäl till att givor av kraftfoder bör hållas små. De fibrer och den vätska som återstår efter tunntarmen går vidare till grovtarmen. 36. 34-37 Anatomi.indd 36 Grovtarmen Den börjar med blindtarmen som på ”veterinär­ språk” kallas cecum, latin för blind. Hos männ­ iskan är blindtarmen betydelselös och liten, men enorm och ­mycket viktig hos hästen. Den kan vara längre än en meter och med en volym på upp emot 30 liter. Som vommen hos en ko innehåller hästens grovtarm miljarder mikroorganismer som ge­ nom jäsning smälter grovfodrets fibrer till kol­ hydrater. Mikro­organismerna behöver tid att anpassa sig vid foder­byten för att inte störa den processen, något som kan ge kolik. De påverkas negativt också om hästen plötsligt får stora givor kraftfoder med stärkelse och ­socker, som då inte hinner bearbetas. Blindtarmen är även beroen­ de av att hästen får tillräckligt med ­vatten. An­ nars kan det ge förstoppning. I grovtarmen finns även stora och lilla tjock­ tarmen, på fackspråk colon, som är cirka 3,5 me­ ter lång och 25 centimeter i diameter. Det är i stora colon som tarmvred brukar in­ träffa. Den har flera tydligt markerade avsnitt som vilar mot buken respektive längs ryggen, och innehåller u ­ ppemot 75 liter. På tre ställen smalnar de här avsnitten av och ändrar riktning. Där uppstår gärna förstopp­ ningar. När fodret når lilla colon har kroppen tagit upp praktiskt taget alla näringsämnen. Av det som ­återstår bildas de träckbollar som hästen sedan bajsar ut g ­ enom ändtarmen. HÄST & RY T TARE NR 5 2016 2016-09-12 17:07