er
r
n
er
e,
er
HÄSTEN
Anatomiskola
D E L 4 : M AG E & TA R M
Från nos till svans
Så funkar hästens kropp
Var rädd om hästens mage. Arvet som betesdjur med fri tillgång till grovfoder – gräs – hela dygnet gör att hästens tarmsystem inte vill ha några
snabba foderbyten. Inte heller några stora mängder kraftfoder i en enda
måltid, utan små givor som fördelas under dagen. Det är också viktigt för
matsmältningen att hästen alltid får tillräckligt med friskt dricksvatten.
Text: Cecilia Lönnell
Tänk dig att du blundar med ena ögat och med det
andra tittar in genom en 30 meter lång och grov träd­
gårdsslang, fem centimeter i diameter. Tänk dig ock­
så att den är smalare på vissa ställen och vidgar ut sig
på andra. Tänk dig sedan att du ska vika ihop den så
att den får plats inne i hästens bål – från munnen till
ändtarmen. Ett exempel på hur man kan se på hästens
matsmältningssystem ur den amerikanska tidskrif­
ten Practical Horseman.
Den amerikanske forskaren Ray Geor, beskriver
hästens matsmältningssystem som två huvudavdel­
ningar. Den första – med matstrupe, mage och tunn­
tarm – fungerar ungefär som hos en människa, gris el­
ler hund (med det viktiga undantaget att hästen inte
kan kräkas eller rapa). Den andra – med blindtarm
och grovtarm – fungerar mer som förmagarna hos
idisslare som kor, där fodrets fibrer bearbetas av mik­
roorganismer. Därför, påpekar Ray Geor, är hästens
grovtarm väldigt beroende av fibrer.
Det här beror förstås på att hästen är en utpräglad
gräsätare alltsedan anfäderna som var stäppdjur och
anpassade till att beta, lite i taget, hela dagarna, och
var de ville. Hästens matsmältning är därför designat
Kolik och
buköppningar
Ett av de största framstegen vad gäller möjligheten att rädda svårt
sjuka hästar, handlar
om bukoperationer vid
kolik. På några årtionden har prognosen vid
buköppning förbättrats
väsentligt.
En buköppning kräver dock lång konvalescens, och som med
alla åkommor är det
alltid bättre att försöka
förebygga. Om hästen
ändå drabbas av svår
kolik så är det viktigt
att snabbt kontakta
veterinär.
35.
34-37 Anatomi.indd 35
för att utnyttja just gräs (grovfoder) uppdelat på fle­
ra givor om dagen, eller med fri tillgång, men inte för
högenergifoder och foderbyten.
När systemet störs kan följden bli kolik och magsår,
åkommor där hästen i värsta fall måste avlivas.
Hästens mage och tarm är känsligare än hos många
andra arter. Tarmpaketet hänger lösare i bukhålan än
hos flera andra djur och det ökar risken för tarmvred
och andra fellägen på tarmen när det har skett en stör­
ning. De som skaffar sig insikt i hur hästens matsmält­
ningssystem fungerar kan förebygga störningar.
Första anhalten i matsmältningen är hästens mun
och svalg, som vi tittade på i Häst&Ryttare nummer
2/2016. Där är först tänderna viktiga för att fodret ska
kunna tuggas rätt och föras vidare via matstrupen till
magsäcken.
En viktig skillnad mot nästan alla andra djur är
hur matsäcken och matstrupen är sammankopplade
– när foder väl har kommit ner så kan det inte komma
upp igen! Hästen kan inte kräkas eller rapa. Det är en
nackdel om den får i sig något olämpligt eller om den
föräter sig.
HÄST & RY T TARE NR 5 2016
2016-09-12 17:07
HÄSTEN
Anatomiskola
Blindtarmen
Tunntarmen
Magsäcken
Tugga, tugga
Ett kilo torrsubstans hö
tuggas av hästen
3 500–4 500 gånger och
tar då 40 minuter att äta.
Med 12 kilo hö/dygn blir
det åtta timmars ättid.
Tuggandet bildar saliv,
med bikarbonat som
hjälper matsmältningen
genom att buffra surhet i
magsäcken. Ett kilo havre
äter hästen med bara 850
tuggor på 10 minuter, så
foderstaten med 7 kilo hö
och 5 kilo havre minskar
ättiden med två–tre
timmar, jämfört med att ge
bara grovfoder. Dessutom
ökar surheten i magen när
det bildas mindre saliv.
Källa: Ray Geor, Amerikanska
hästveterinärsällskapet
Utfodringsråd
L åt grovfoder av hög
kvalitet vara viktigast i
foderstaten.
Var noggrann och ta bort
allt med till exempel
mögel ur fodret. En
”matförgiftad” häst kan
inte kräkas eller rapa!
Fodra flera gånger om
dagen.
Begränsa kraftfodergivorna, och dela upp dem.
Se till att hästen får
dricka rejält med friskt
vatten. Vätskebrist kan
bidra till kolik.
Grovtarmen
Vi har tidigare i den här serien berättat att häs­
tens hjärta är stort i förhållande till kroppen. Med
magsäcken är det tvärtom. Den rymmer 8–15 li­
ter, vilket är litet sett till hela kroppsvolymen. Det
här hör också till hästens arv att beta lite i taget
en stor del av dagen. För när magsäcken är full
till två tredjedelar så töms den vidare till tarmen,
vare sig fodersmältningen är klar eller inte. Får
hästen enstaka stora fodergivor så hinner mag­
säcken alltså inte med och fodret kommer del­
vis osmält ner i tarmen, och ger störningar. Mag­
säcken är inte heller anpassad till att vara tom.
Med lång tid mellan fodergivorna ökar risken för
magsår, som kan visa mycket diffusa symptom.
Tunntarmen
Är den första etappen i tarmsystemet, är någon
decimeter i diameter, uppemot 20 meter lång och
innehåller 38 till 45 liter. Här tar kroppen upp de
flesta näringsämnena; proteiner, fett, enkla kol­
hydrater, vitaminerna A, D, E och K plus vätska.
De förs sedan ut i resten av kroppen via blodkärl
som passerar tarmen. Principen för hur vätska
tas upp i tarmen kan användas för att optimera
prestationen hos till exempel distanshästar.
Jämfört med många andra djur har tunntar­
men mindre av ett enzym som hjälper till att bry­
ta ner stärkelse – en variant av kolhydrat. Havre
består till cirka 50 procent av stärkelse och det är
ett skäl till att givor av kraftfoder bör hållas små.
De fibrer och den vätska som återstår efter
tunntarmen går vidare till grovtarmen.
36.
34-37 Anatomi.indd 36
Grovtarmen
Den börjar med blindtarmen som på ”veterinär­
språk” kallas cecum, latin för blind. Hos männ­
iskan är blindtarmen betydelselös och liten, men
enorm och ­mycket viktig hos hästen. Den kan
vara längre än en meter och med en volym på
upp emot 30 liter.
Som vommen hos en ko innehåller hästens
grovtarm miljarder mikroorganismer som ge­
nom jäsning smälter grovfodrets fibrer till kol­
hydrater. Mikro­organismerna behöver tid att
anpassa sig vid foder­byten för att inte störa den
processen, något som kan ge kolik. De påverkas
negativt också om hästen plötsligt får stora givor
kraftfoder med stärkelse och ­socker, som då inte
hinner bearbetas. Blindtarmen är även beroen­
de av att hästen får tillräckligt med ­vatten. An­
nars kan det ge förstoppning.
I grovtarmen finns även stora och lilla tjock­
tarmen, på fackspråk colon, som är cirka 3,5 me­
ter lång och 25 centimeter i diameter.
Det är i stora colon som tarmvred brukar in­
träffa. Den har flera tydligt markerade avsnitt
som vilar mot buken respektive längs ryggen,
och innehåller u
­ ppemot 75 liter.
På tre ställen smalnar de här avsnitten av och
ändrar riktning. Där uppstår gärna förstopp­
ningar.
När fodret når lilla colon har kroppen tagit upp
praktiskt taget alla näringsämnen. Av det som
­återstår bildas de träckbollar som hästen sedan
bajsar ut g
­ enom ändtarmen.
HÄST & RY T TARE NR 5 2016
2016-09-12 17:07
