örebro läns landsting

ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Ta hand om dig!
Det är viktigt att ta hand om sin hälsa. Lindriga
sjukdomsbesvär kan man ofta klara av på egen
hand. Det kallas för egenvård.
Egenvård innebär att du själv kan känna igen och
behandla lindriga sjukdomsbesvär.
Det innebär också att du känner till egenvårdens
begränsningar och förstår när du behöver söka
hjälp hos sjukvården.
”Ta hand om dig!” är en egenvårdsbok till dig
från landstinget. ”Ta hand om dig!” finns i två
delar – en bok för barn (0-12 år) och en bok för
vuxna.
I de här böckerna hittar du tips och råd om symtom och behandling, receptfria läkemedel och vad
du behöver ha i ditt husapotek.
Du får också råd om när du inte ska lita till
egenvård, utan ta kontakt med sjukvården för att få
hjälp.
Hoppas att du och dina nära ska ha god nytta av
den här boken!
3
Innehåll
Ta hand om dig!..........................................................................3
Råd i vardagen.............................................................................5
Se till att du förstår hur medicinen ska tas...................................6
Dosera rätt..................................................................................6
Receptfritt betyder inte riskfritt...................................................6
Naturläkemedel...........................................................................6
Många läkemedel passar inte ihop...............................................7
Alkohol vid medicinering kräver försiktighet...............................7
Kan jag köra bil?..........................................................................7
Om du är gravid eller ammar......................................................7
Förvara medicinen säkert.............................................................7
Egenvård.....................................................................................8
Telefonrådgivning.......................................................................8
Vårdcentralen..............................................................................8
Sjukhus.......................................................................................8
Tandvård.....................................................................................9
Akuta allvarliga tillstånd..............................................................9
Landstingskatalogen....................................................................9
Vårdinformation på Internet.......................................................9
Husapotek.................................................................................10
Egenvård A – Ö.......................................................................11
Viktiga telefonnummer.............................................................74
Slutord......................................................................................75
Register.....................................................................................76
Första hjälpen............................................................................78
4
Råd i vardagen
När du tar läkemedel
Det finns några saker som är bra att tänka på eller veta när du tar
läkemedel.
Se till att du förstår hur medicinen ska tas
Att använda läkemedlet på rätt sätt är viktigt för att få bästa
möjliga effekt. Några exempel: Vissa tabletter eller kapslar måste
sväljas hela. Ta alltid tabletter/kapslar tillsammans med minst ett
halvt glas vatten så glider de lättare ner. För att få i sig medicin
som man andas in krävs en viss teknik.
Att medicineringen fördelas så jämnt som möjligt över dygnet
kan också vara viktigt. ”1 tablett 3 gånger dagligen” betyder att
tabletterna ska tas med cirka åtta timmars mellanrum.
Fråga din läkare tills du är säker på att du förstår. Även på
apoteket kan du få svar på dina frågor.
Dosera rätt
Följ anvisningarna på förpackningen och apoteksetiketten. Tar
du för hög dos kan risken för mer eller mindre allvarliga biverkningar öka. Tar du mindre än rekommenderad dos ger läkemedlet ofta ingen eller dålig effekt.
Receptfritt betyder inte riskfritt
Allt fler preparat blir receptfria. Receptfria läkemedel ska behandlas med samma respekt som receptbelagda. Överdosering kan
vara skadligt.
Man kan inte blanda olika receptfria eller receptbelagda medel
hur som helst. Prata med apotekspersonal, distriktssköterska eller
läkare om du är osäker.
Naturläkemedel
Ett naturläkemedel ska vara godkänt av Läkemedelsverket.
Naturläkemedel finns för vissa åkommor som man kan behandla
6
själv. Kraven på bevisad effekt är lägre än för vanliga läkemedel.
Tala om för läkaren om du använder naturläkemedel.
Många läkemedel passar inte ihop
Berätta för läkaren som skriver receptet vilka mediciner du tar.
Det gäller även receptfria läkemedel och naturläkemedel.
Alkohol vid medicinering kräver försiktighet
Alkohol och läkemedel kan vara en olämplig eller farlig kombination. Fråga vad som gäller för din medicin.
Kan jag köra bil?
När du använder läkemedel (både recept- och inte receptbelagda)
samt naturläkemedel är du enligt lag ansvarig för att bedöma om
du är kapabel att köra bil och andra fordon. Det gäller oavsett
om du är fullt frisk, lider av någon sjukdom eller använder läkemedel. För de läkemedel där det inte kan uteslutas att körförmågan påverkas finns information under rubriken ”Trafikvarning” i
den så kallade bipacksedeln, det informationsblad som medföljer
läkemedelsförpackningen. Är du osäker kan du rådfråga läkare
eller apotekspersonal.
Om du är gravid eller ammar
Rådgör med läkare, mödravårdscentral, barnavårdscentral eller
apotekspersonal innan du använder läkemedel eller naturläkemedel under graviditet och amning.
Förvara medicinen säkert
Små barn ska aldrig kunna komma åt medicinen.
Vid förgiftningstillbud – ring SOS Alarm 112
och begär Giftinformationen. Om det inte är
akut, ring Giftinformationen, telefonnummer
08-33 12 31.
7
Hit kan du vända dig
Egenvård
Lättare besvär och krämpor kan du behandla själv. Goda egenvårdsråd får du hos distriktssköterskan, på barnavårdscentralen,
hos skolsköterskan, på apoteket och i den här boken.
Telefonrådgivning
Du kan ringa landstingets sjukvårdsrådgivning dygnet runt alla
dagar i veckan. Sjukvårdsrådgivningen är till för hela länet och
fungerar som komplement till din vårdcentral. Erfarna sjuksköterskor tar emot ditt samtal, ger råd eller förmedlar kontakt med
en läkare om det behövs. Telefonnumret finns på baksidan av
broschyren och i Landstingskatalogen.
Vårdcentralen
Vid skada eller sjukdom ska du i de flesta fall vända dig till din
vårdcentral. Ring vårdcentralen för tidsbeställning. Telefonnummer och telefontider hittar du i Landstingskatalogen. På vårdcentralen finns bl a distriktsläkare, distriktssköterska, mödra- och
barnhälsovård och sjukgymnastik.
Du får dessutom hjälp med psykiska besvär, förebyggande
vård och vaccinering, hemsjukvård, sjukskrivning, intyg, kontroller och utredningar. I samarbete med andra erbjuder man också
rehabilitering.
Sjukhus
Specialiserad vård ges bland annat vid länets tre akutsjukhus
(Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett). Vid behov skriver läkare på vårdcentralen eller
privatläkaren en remiss till sjukhus eller specialistmottagning.
Alla sjukhus har akutsjukvård. Vid Universitetssjukhuset Örebro
(USÖ) bedrivs även högspecialiserad vård.
8
Tandvård
Tandläkare och tandhygienist väljer du hos Folktandvården eller
privata tandläkarmottagningar. Telefonummer hittar du i Landstingskatalogen. Mer information om Folktandvården finns på:
www.orebroll.se/folktandvarden
Akuta allvarliga tillstånd
Vänd dig direkt till en akutmottagning på ett sjukhus vid alla allvarliga tillstånd. Exempel på tillstånd då akut bedömning krävs är:
• svåra smärtor i bröst eller magen
• svåra andningsbesvär
• skallskador
• medvetslöshet
• svår akut huvudvärk
• benbrott
• djupa sårskador
• större blödningar och kräkningar
• svåra brännskador
• vid bi- eller getingstick i munnen/svalget
Landstingskatalogen
Landstingskatalogen delas varje år ut till alla hushåll i länet. Här
finns information om landstingets verksamhet, telefonnummer
till sjukvård, folktandvård, apotek m m. Har du inte fått Landstingskatalogen kan den beställas kostnadsfritt på:
tel 019-602 77 70, via e-post [email protected] eller via
www.orebroll.se/trycksaker
Landstingskatalogen finns även hos din vårdgivare.
Vårdinformation på Internet
Idag kan du söka vårdinformation på Internet. Sjukvårdsrådgivningen är en sajt som ägs av landets landsting. Här kan du läsa
om sjukdomar, egenvård, hälsa m m. Adressen är:
www.sjukvardsradgivningen.se
Besök även Örebro läns landstings hemsida www.orebroll.se
Apotekets hemsida www.apoteket.se eller Hälsotorgets hemsida
www.halsotorget.se
9
Husapotek
Att ha ett Husapotek i hemmet är bra för eventuella händelser.
Här är några exempel på vad ett Husapotek bör innehålla:
Smärtstillande receptfritt medel, i form av paracetamol, t ex Alvedon eller Panodil i lämplig styrka och form (mixtur,
tabletter eller stolpiller) vid feber.
Nässpray, i lämplig styrka, Nezeril (eller
liknande) för avsvällning vid nästäppa.
Sårtvätt ACO.
Xylocain salva, för lättare bedövning
vid rengöring av sår.
Häfta, non-wovenkompresser och
plåster, för sår.
Kylbalsam, för t ex solbränna.
Hydrokortison kräm 1%.
Solskyddsmedel.
Pincett.
Mjukgörande kräm.
Febertermometer, elektronisk, för stjärt.
Vaselin.
Vid resor kan också behövas
Vätskeersättning - vid kräkningar och diarré.
Åksjuketabletter.
10
Egenvård A – Ö
Akne – finnar
De flesta tonåringar har under någon tid problem med finnar. Vid finnar är funktionen i hudens talgkörtlar störd. Under
tonårstiden har man oftast en ökad talgproduktion, och talgkörtlarnas mynningar kan då täppas till av mörka proppar, så kallade
pormaskar. I huden runt dessa uppstår lätt inflammation, och
man får då finnar. Finnar är inte smittsamt.
Det är viktigt med god hygien. Men man ska inte överdriva
tvättningen. Solljus är värdefullt, men tänk på att vissa läkemedel
kan göra huden mer känslig för solljus eller solariebehandling.
Var försiktig med smink. Feta krämer kan förvärra finnarna.
Kläm inte ut pormaskar med naglarna eftersom det ökar risken
för inflammation.
För att lindra besvären kan man tvätta huden med hudvänlig
tvål och vatten en–två gånger per dag. Acnelösning eller Acnegel
tar bort fett och motverkar att porerna täpps igen.
Om Acnelösning inte hjälper kan du pröva med receptfritt
läkemedel. Fråga på apoteket. Det är viktigt att följa bruksanvisningen. Tålamod behövs.
Det tar ofta fyra–sex veckor eller mer innan behandlingen ger
resultat. I början av behandlingen kan hudretning uppstå med
sveda, rodnad och fjällning.
Kontakta sjukvården
• vid akneliknande förändringar hos barn (före tonåren).
• om du för första gången får akneliknande besvär i vuxen ålder.
• vid rikligt med varblåsor och/eller ömmande knölar.
• vid akne på bålen.
• om du inte blivit bättre efter sex–åtta veckors egenvårds- behandling. Du kanske behöver ett receptbelagt preparat. Även mycket svår akne går att behandla med gott resultat.
12
Egna åtgärder
Akne – finnar
•Tvätta
huden högst
två gånger per dag
med mild tvål. Använd hudvänliga
rengöringsmedel.
•Var
försiktig med
smink. Feta hudkrämer kan förvärra finnar.
•Kläm
•Det
inte pormaskar.
finns receptfria
medel. Fråga på apoteket.
Egna åtgärder
Pollenallergi
•Undvik
de växter du
är överkänslig mot.
•Sov
inte med öppet
fönster under pollensäsongen.
•Torka
inte tvätt utomhus och vädra
inte sängkläderna
ute under pollen-
säsongen.
•Följ
pollenrapporterna.
•Rök
inte och undvik
rökiga lokaler.
•Det
finns receptfri
medicin. Fråga på
apoteket.
Allergiska besvär i
näsa och ögon
Pollenallergi
Symtom vid pollenallergi kan likna en vanlig förkylning. Vanligt
är att man får vattnig snuva, nysningar, nästäppa, klåda samt
röda och rinnande ögon.
Pollenallergier ger säsongsbundna besvär. Damm- och pälsdjursallergier och annan överkänslighet (t ex starka dofter av
blommor, parfymer och lösningsmedel) förekommer året runt.
Det finns många olika preparat mot pollenallergi och de kan
kombineras på olika sätt. Det finns tabletter, nässprayer och
ögondroppar. Några mediciner hjälper snabbt medan andra förebygger på lite längre sikt.
Om du använder ögondroppar och har mjuka kontaktlinser
kan de missfärgas av konserveringsmedlet (gäller dock inte om du
använder engångspipetter). Rådgör med apotekspersonalen vad
som passar dina besvär.
Kontakta sjukvården
• vid andningssvårigheter, pipande andning
vid kroppsansträngning eller ihållande hosta
under natten.
• om endast ena ögat är irriterat.
• vid allergibesvär under hela året.
• om ingen förbättring märks efter
två veckors behandling med
receptfria mediciner.
13
Bett och insektsstick
Bett eller stick av mygg, geting, bi, broms m m är i regel ofarliga.
De kliar och ger rodnad, svullnad och ömhet som försvinner
efter någon eller några dagar.
Personer som är allergiska mot vissa insekters gift kan reagera
häftigt på insektsstick. Man kan må illa, bli matt och få svullna
läppar och ögon, klåda, utslag och andningsbesvär. Var observant
vid insektsstick i munnen. Det kan t ex leda till svullnad i munnen som i sin tur kan ge andningssvårigheter.
Undvik att riva på bettet, eftersom det lätt blir infekterat.
Klåda och sveda vid insektsstick kan lindras med t ex Alsolsprit
eller Kylbalsam. Om detta inte hjälper, stryk på ett tunt lager av
en hydrokortisonkräm 1%, två–tre gånger dagligen.
Kontakta sjukvården
• vid tidigare allergiska reaktioner mot bi- eller getingstick.
• vid allmänpåverkan som svullnad och feber, andningsbesvär,
nässelutslag efter bi-, geting- eller bromsbett.
• vid bi- eller getingstick i munnen/svalget.
Bettsår
Tvätta rent såret med tvål och vatten och torka av.
Kontakta sjukvården
• vid djupare sår särskilt nära en led eller sena eller intill öga,
oavsett typ av bett.
• vid katt- eller hundbett.
Fästingar
Det är viktigt att ta bort fästingar så fort som möjligt. Risken för att
något smittämne, t ex borreliabakterier, ska överföras ökar ju längre
tid som fästingen får sitta kvar. Fästingar sätter sig gärna i tunna
hudpartier, som ljumskar och armhålor. Vistas du i fästingrika marker är det bra att inspektera huden på hela kroppen dagligen.
14
Egna åtgärder
Insektsstick
•Undvik
att riva på
bettet.
•Lindra
klåda och
sveda med receptfria
medel. Fråga på apoteket.
•Sök
direkt till en
akutmottagning vid
andnöd eller insektsstick i munnen/
svalget.
Egna åtgärder
Fästing
•Inspektera hela
kroppen direkt när
du kommer hem om
du varit ute i fästingrika marker.
•Lossa
fästingen försiktigt. Se råden under rubriken ”Ta bort
fästingen”.
• Långärmad
skjorta
och långbyxor med
byxbenen innanför
strumporna eller
nedstuckna i stövelskaften ger ett bra
skydd.
Ta bort fästingen
Ta tag om fästingen så långt in mot huden som möjligt, med
en vanlig pincett eller speciell fästingplockare (finns att köpa på
apoteket) och dra försiktigt rakt ut. Fästingen ska inte vridas
loss. Ryck inte! Försök se till att hela fästingen följer med. Det
är ingen mening att smörja eller badda något på fästingen innan
den tas bort.
Undvik att klämma på bakkroppen. Det kan leda till att borreliabakterier överförs från fästingen. Tvätta därefter av bettstället
med tvål och vatten. Inspektera bettet under minst fyra veckor.
Den första bettreaktionen i huden försvinner inom tio dagar.
Kontakta sjukvården
• vid feber, nackstelhet, huvudvärk, smärta, muskelsvaghet.
• om du får en rodnad, ibland blåröd, ibland ringformad som
breder ut sig runt fästingbettet. Hudutslaget kommer ofta en–fyra veckor efter att man har blivit biten (kan vara en borreliainfektion).
• om du under de närmaste veckorna eller månaderna efter ett
Egna åtgärder
fästingbett insjuknar med influensaliknande symtom såsom
Huggormsbett
huvudvärk, feber, muskelvärk, illamående, trötthet.
•Var
så stilla som
möjligt.
•Lämna
bettet i fred.
Huggormsbett
Huggormsbett medför oftast smärta och svullnad, men är sällan
farligt. Ibland kan dock allvarliga reaktioner inträffa.
Kontakta därför alltid läkare. Den som blivit huggormsbiten
ska vara så stilla som möjligt. Lämna bettstället i fred! Det är
helt fel att klämma, suga eller skära.
Kontakta sjukvården
• omedelbart vid huggormsbett.
15
Blåsor i munnen
och munsår
Blåsor i munnen
Irritationer i form av blåsor och sår i munnen kan uppstå i
samband med virusinfektion. Det kan ibland även uppstå utan
känd orsak. En del personer drabbas återkommande av mycket
smärtsamma blåsor och sår (afte). Särskilt på läpparnas insida
och längs tungranden. Ibland uppstår sår som följd av skav från
tänderna, fyllningar och proteser eller annan mekanisk påverkan
t ex vid för kraftig tandborstning.
I allmänhet är blåsor i munhålan ofarliga och läker ut på
någon vecka. Det är viktigt med god munhygien.
Om smärtan gör det svårt att borsta tänderna kan man tillfälligt använda Hexident lösning 1 mg/ml för munsköljning. Vid
besvärande blåsor kan något receptfritt medel mot värk tas, t ex
Alvedon eller Panodil, en stund före måltid för att underlätta när
man ska äta och dricka.
Munsår/läppsår
Blåsor på och runt läpparna orsakas ofta av en infektion med herpesvirus. Det kan finnas vilande i kroppen under lång tid utan att
ge några besvär. I samband med t ex förkylning, menstruation,
överansträngning eller solning kan infektionen utlösas. Många får
munsår flera gånger per år.
Besvären börjar ofta som stickningar och klåda, fortsätter med
rodnad, svullnad och knottror som övergår i blåsor. Blåsorna går
ofta sönder och ger sår. Peta ej på /i läppherpes, det smittar lätt
till andra delar på kroppen och till andra människor. Var noggrann med handhygienen. Efter någon vecka brukar såren läka.
Blåsorna och såren uppträder oftast på samma ställe varje
16
Egna åtgärder
Blåsor och sår
•Låt
såren och blåsorna vara ifred.
•Håll
god munhygien.
•Om
du brukar få blåsor och sår av solljus
kan det förebyggas
genom att använda
något medel med
hög solskyddsfaktor
på läpparna.
•Rådgör
med apoteket vilket receptfritt preparat som kan användas.
gång. Vid sår på läpparna och runt munnen kan man pröva
receptfria medel. Rådgör med apotekspersonalen.
Kontakta sjuk- eller tandvården
• vid ofta återkommande svåra besvär.
• om besvären varar mer än två–tre veckor.
• om du under flera dagar i sträck inte klarar
av din munhygien.
• vid många gula sårskorpor kring näsa och mun.
• vid samtidiga blåsor/sår på andra delar av kroppen.
• vid skavsår av tandprotes eller vass tand.
• om tandköttet blir kraftigt inflammerat och gör ont.
Egna åtgärder
Brännskada
•Avlägsna
omedelbart
eventuella klädesplagg på den kroppsdel där man bränt
sig.
•Kyl
ned skadan omedelbart i rinnande,
rumstempererat vatten i minst tio minuter.
inte hål på blåsor.
Brännskada och solbränna
Första gradens brännskador
Första gradens brännskador är ytliga och gör huden röd, svullen
och öm. T ex när man blir bränd av solen.
Andra gradens brännskador
Andra gradens brännskador tränger djupare ner och orsakar förutom röd, svullen och öm hud även blåsor i huden. Det kan man
få om man skållar sig med kokhett vatten eller blir mycket svårt
bränd av solen.
•Stick
• Skydda
blåsorna med
ett luftigt förband.
Tredje gradens brännskador
Tredje gradens brännskador förstör alla hudlager. Huden blir vit
eller förkolnad och känsellös. Sådana skador kan man få t ex vid
kontakt med öppen eld eller elektricitet.
Kyl brännskada med rumstempererat vatten
Avlägsna omedelbart eventuella klädesplagg på den kroppsdel där
man bränt sig. Kyl ned skadan omedelbart i rinnande, rumstempererat vatten, i minst tio minuter. Låt den skadade själv bestäm-
17
ma temperaturen på vattnet för att uppnå smärtfrihet. Därefter
kan man stryka på lokalbedövande Xylocain salva på lindriga
brännskador (brännskada som är mindre än ytan av den skadades
handflata). Maximal smärtlindring uppnås efter fem minuter.
Betrakta brännskadan som en sårskada som lämpligen
skyddas och skötes med ett luftigt förband tills den läkt (se sid
61). Stick inte hål på blåsor eftersom risken för infektion ökar.
Om blåsorna går sönder
Man bör inte sticka hål på en blåsa, eftersom risken för infektion
ökar. Använd kompress för att skydda enstaka blåsor.
Om blåsorna går sönder ska såret rengöras med vatten. För att
hindra dunstning och därigenom lindra smärtan kan man lägga
en klick med vaselin, och eventuellt en salvkompress (t ex Jelonet
salvkompress), på såret. Täck sedan såret med ett förband t ex Maxi
Cover Snabbförband Salvemed. Tvätta alltid händerna före omläggning av såret.
Kontakta sjukvården
• vid tredje gradens brännskada (huden är vit eller förkolnad och känsellös).
• vid andra gradens brännskada som omfattar mer än storleken på den skadades handflata.
• vid brännskada i ansikte, på händer och fötter, över leder, kring
könsorgan och ändtarmen.
• vid brännskada som lagts om och efter några dagar börjar värka, fukta eller lukta illa.
• om skadan inte läkt efter två veckor.
Egna åtgärder
Solbränna
•Sola
med förnuft och
undvik att bli röd.
Sola efter din hudtyp.
Börja försiktigt och
utöka tiden successivt.
•Sola
inte mer än två
timmar om dagen
även om du är brun.
•Sola
Solbränna
Svedan vid solbränna kan lindras med t ex Kylbalsam eller med en
receptfri hydrokortisonkräm 1%. I förebyggande syfte mot solbränna
är det viktigt att tänka på klädseln. Fråga på apoteket om solskyddsmedel.
Kontakta sjukvården
• vid svårt soleksem.
18
före kl 11 eller
efter kl 14.
• Använd
solskyddsmedel som ett komplement till kläder.
• Använd
solglasögon
med godkänt UV-
filter
Egna åtgärder
Såriga bröstvårtor
•Sök
efter, och undanröj tänkbara orsaker.
•Smörj
ofta vårtan
med bröstmjölk och
lufta länge.
•Är
amningen smärtsam finns alternativ
att tömma bröstet
med handurmjölkning, handpump eller
elpump.
Bröst
Amning
Bröstmjölk är en naturtillgång som sedan begynnelsen garanterat
människans överlevnad. I modern tid är den möjlig att ersätta
men hittills oöverträffad. Vid amning får barnet rätt näring,
antikroppar från mamman och grunden till ett bra försvar mot
infektioner.
De allra flesta kvinnor upplever amningen positivt.Vid amning
ska kvinnan sitta eller ligga bekvämt för att kunna slappna av och
inte få ont i axlar och nacke. Smärta kan påverka att brösten tömmer sig sämre vid amning.
Det är viktigt att barnet ligger i rätt läge och suger på rätt sätt.
Barnet ska ligga nära mamman, mage mot mage, vänd mot henne och med näsan i höjd med bröstvårtan. Låt barnet gapa stort
och ta ett stort tag på bröstet, om både vårtan och en stor del av
vårtgården. Mamman ska bara stödja bröstet, inte stoppa bröstet i
barnets mun. Barnet ska suga tills det självmant släpper taget.
Vänta med tröstnapp tills barnet lärt sig sugtekniken och amningen fungerar (en–två veckor).
Problem som kan uppstå vid amning är såriga bröstvårtor och
mjölkstockning.
Råd, hjälp och stöd ges av mödravårdscentral, BB-avdelning,
BVC och vårdcentral.
Såriga bröstvårtor
Såriga bröstvårtor kan uppstå om barnet har fel tag och suger
snett på vårtan. Det kan ge smärtsam amning och vara inkörsport
för bakterier och svampinfektion i vårta och mjölkgångar.
Förebygg problem med vårtorna genom att barnet har rätt
sugteknik, smörja in bröstvårta och vårtgård med bröstmjölk
efter amning och låt lufttorka. Tvätta brösten med enbart vatten.
forts. nästa sida 
19
Plastinlägg i behån kan bli för tätt och irritera vårtan, likaså kan
amningskupor av pappersmaterial vara irriterande. Bäst är att ha
bomull närmast vårtan. Behandla såriga bröstvårtor genom att
smörja med bröstmjölk och lufta länge. Bröstvårtsskydd (fråga
på apoteket) kan användas i behån mellan amningarna på dagtid,
men det får inte skava.
Lufta bröstet i samband med amning och under natten. Försök att amma som vanligt. Låt barnet börja suga på det minst
onda bröstet. Är amningen mycket smärtsam finns alternativet att
tömma bröstet med handurmjölkning, handpump (finns på apoteket) eller elpump. Mjölken ges till barnet med sked eller kopp.
Amningsnapp (fråga på apoteket) är ett alternativ som kan
ge lindring, men den gör det också svårare för barnet att suga
effektivt.
God handhygien är särskilt viktigt vid såriga bröstvårtor.
Mjölkstockning
Mjölkstockning kan uppstå när bröstens mjölkgångar täpps till,
så att mjölken inte kommer fram. Det känns som hårda knölar
och ibland blir bröstet rödflammigt, ömt och spänt, helt eller delvis. Man brukar känna sig allmänt ruggig och sjuk. Det är vanligt
med snabbt stigande temperatur, till 39–40o C. Temperaturen
sjunker när bröstet töms.
Förebygg mjölkstockning genom att använda tillräckligt stor
behå, utan bygel och skavande sömmar. Undvik drag och kyla på
brösten. Låt barnet bestämma hur länge det vill suga. Mjölken är
inte infekterad.
Egenvård vid mjölkstockning: fortsätt att amma barnet men
oftare än vanligt, även nattetid, för att tömma bröstet och få bort
stockningen. Amma med det sjuka bröstet först och stryk lätt
med handen över hårdnaden mot bröstvårtan. Gör det mycket
20
Förebygg
Mjölkstockning
•Använd
rätt sugteknik
och ha barnet i rätt
läge vid bröstet (se
under”såriga bröstvårtor”).
•Låt
alltid barnet bestämma hur länge
och hur ofta det vill
suga.
•Undvik
drag och kyla.
•Använd
värmeinlägg i
behån vid utevistelse.
•Sök
lugn och ro och
vila.
Egna åtgärder
Mjölkstockning
•Värm
brösten före
amning genom att
t ex lägga en blöt,
varm handduk om
bröstet eller duscha
varmt.
•Drick
rikligt med
vätska.
•Vid
hög feber kan
man ta febernedsättande tabletter, t ex
Alvedon eller Panodil.
ont vid amningen eller barnet inte orkar suga mer, får bröstet
tömmas med handurmjölkning, handpump eller elpump. Ge
mjölken till barnet med sked eller kopp.
Om brösten vid mjölkstockning inte kan tömmas, kan de
drabbade körtlarna bli inflammerade (bröstböld).
Bild 1.
Titta dig i spegeln.
Bild 2.
Känn när du står i duschen
eller när du har smörjt in
brösten med flytande hudkräm.
Bild 3.
Känn med små cirklande rörelser från bröstvårtan, runt
bröstet och upp i armhålan.
Självundersökning av brösten
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor.
Du kan själv göra en del för att upptäcka sjukdomen tidigt.
Lär känna dina bröst genom att undersöka dem regelbundet.
Den som har lärt känna sina bröst som friska, märker tidigt
förändringar. De allra flesta förändringar är ofarliga men kan vara
ett symtom på bröstcancer.
Välj ut en bestämd dag i månaden. Om du har menstruation,
är dagen efter avslutad mens lämplig. Då är brösten mjuka och
lätta att undersöka. Brösten undersöks lättast om de är intvålade,
t ex vid duschning, eller insmorda med lättflytande hudkräm.
Hur du undersöker dina bröst
Börja med att titta dig i spegeln: Har brösten den vanliga
formen? Är huden jämn? Har huden sin vanliga färg?
Ser bröstvårtorna ut som vanligt?
När du undersöker brösten: Ha raka fingrar och tryck lätt.
Känn med små cirklande rörelser från bröstvårtan, runt bröstet,
upp i armhålan.
Använd höger hand när du undersöker vänster bröst och vänster hand till höger bröst.
Kontakta sjukvården
• om du märker någon förändring i brösten, knuta, förhårdnader eller indragningar av hud.
21
Diarré och kräkningar
Recept
(magsjuka hos vuxna)
Magsjuka brukar komma hastigt med illamående, kräkningar och
diarré. Den orsakas i regel av en virusinfektion och går snabbt
över. Matförgiftning är en annan orsak till magsjuka.
Vid diarré är det viktigt att ersätta förlusten av vätska och salt.
Är diarrén lindrig räcker det ofta med extra dryck. Vid svår diarré
ges enbart vätska första dygnet, t ex i form av vätskeersättning (se
recept). Drick rikligt. Du kan sedan äta som vanligt. Låt aptiten
styra. Fortsätt att dricka rikligt, även om avföringen är lös.
En frisk vuxen person får normalt i sig 2–3,5 liter vätska per
dygn med mat och dryck. Vid diarré ökar behovet av vätska. Det
är lättare att få i sig den nödvändiga vätskemängden om man tar
den i mindre portioner med täta mellanrum. Detta gäller särskilt
om man samtidigt mår illa och kräks.
Mjölk, glass och fullkornsvälling bör undvikas de första
tre–fyra dagarna.
Hemlagad vätske-
ersättning:
Kontakta sjukvården
1 matsked (msk) = 15
milliliter (ml)
• om den som får diarré nyligen varit utomlands. Då kan du ha fått en tarminfektion och det är viktigt att du blir undersökt så att man snabbt kan hindra smittspridning.
• om det kommer blod eller slem i avföringen.
• om den som har diarré samtidigt är slö, har hög feber och/eller små urinmängder.
• vid diarré av och till, särskilt i samband med viktminskning.
• om diarrén pågått mer än sex dygn.
22
1 liter uppkokt vatten
eller svagt te
2 matskedar strösocker
1/2 tesked salt (får ej
uteslutas)
Smaksätt eventuellt
med 2 teskedar koncentrerad apelsinjuice
eller pressad citron.
Ges rumsvarmt eller
svalt.
Förvaras i kylskåp i
högst ett dygn.
1 tesked (tsk) = 5 milliliter (ml)
Egna åtgärder
Dålig andedräkt
•Borsta
tänderna morgon och kväll.
•Använd
tandtråd,
tandstickor eller mellanrumsborste
dagligen.
Dålig andedräkt
Dålig andedräkt är en obehaglig lukt från munnen, ofta i kombination med dålig smak. En ökad mängd bakterier i munnen har
betydelse för dålig andedräkt. Det är vanligt vid tillstånd som hål
i tänderna, tandköttsinflammation, tandsten, infekterade halsmandlar, djupa fåror i tungan, muntorrhet samt vid bristfällig
munhygien. Vissa födoämnen kan ge dålig andedräkt, t ex vitlök
och överskott på mjölkprodukter. Lukten kommer via blodet till
utandningsluften och inte från magen.
Dålig lukt från magsäcken är sällan orsak till dålig andedräkt.
Magsäcken är nämligen normalt helt sluten, utom när man rapar.
Förbättra munhygienen
I första hand bör munhygienen förbättras. Borsta tänderna noga
morgon och kväll. Använd dagligen tandtråd, tandsticka eller
mellanrumsborste enligt tandvårdens anvisningar.
Protesbärare ska borsta protesen och slemhinnorna med mjuk
borste.
Använd inte munspray eller munvatten. De parfymerar bara
munhålan. Oftast innehåller de alkohol som torkar ut slemhinnorna. Det gör att bakterierna trivs bättre och den dåliga andedräkten förvärras.
Mer sällan beror dålig andedräkt på att bakterier, långt bak på tungryggen, bildar flyktiga illaluktande svavelämnen. Då finns särskilda
munsköljvätskor att tillgå. Vid muntorrhet, se Muntorrhet sid 50.
Kontakta sjuk- eller tandvården
• vid dålig andedräkt trots noggrann och intensiv tandhygien under längre tid.
• vid långdragna och upprepade halsinfektioner.
• vid blödande tandkött.
• vid misstanke om lös fyllning eller krona.
23
Eksem
Eksem är en inflammation i huden. Det börjar med klåda och
rodnad. Senare bildas röda knottror och/eller vätskefyllda blåsor.
Om blåsorna går sönder bildas ytliga, vätskande sår. Vätskan
torkar senare in och bildar skorpor. I senare stadier kan huden bli
torr, förtjockad och få smärtsamma sprickor.
Böjveckseksem
Böjveckseksem (atopiskt eksem) börjar ofta i spädbarnsåldern
som utslag på kinderna. Hos många barn flyttar sig eksemet med
stigande ålder till armveck, knäveck, anklar, händer, hals och örsnibbar. Ibland kan det breda ut sig över hela kroppen. I många
fall blir det lindrigare och läker under uppväxtåren, men det kan
fortsätta även i vuxen ålder, framför allt i ansiktet.
Allergiskt kontakteksem – t ex ”nickelallergi”
Allergiskt kontakteksem innebär att man inte tål ett visst ämne,
t ex krom, nickel och parfym. Den viktigaste orsaken till nickelallergi är håltagning i öronen och att man sedan använder ”oäkta”
smycken som innehåller nickel. Nickelallergi sitter i hela livet och
gäller huden på hela kroppen.
Icke-allergiskt kontakteksem
Icke-allergiskt kontakteksem uppkommer vanligen efter upprepade kontakter med ämnen som skadar händernas yttre hudlager,
t ex tvål, tvättmedel eller organiska lösningsmedel.
För mycket duschande och tvättande kan leda till eksem. Alla
vanliga fasta tvålar och många duschkrämer torkar ut huden. Använder man sådana tvålar och duschar dagligen behöver de flesta
smörja sig för att återställa en del av hudens normala skyddsfett
som förstörts. Använd istället bara vatten, dusch- och badolja,
24
Egna åtgärder
Eksem
•Tänk
igenom möjliga
orsaker till eksemet.
•Undvik
överdrivet
tvättande.
•Smörj
regelbundet
med mjukgörande
kräm.
•Fråga
på apoteket
om receptfri medicin.
Förebygg
Eksem
•Undvik
”oäkta”
smycken och att ha
metall i direktkontakt
med huden (t ex
skärp).
•Håll
huden mjuk genom att regelbundet använda
någon mjukgörande
kräm. Du kan också
använda badolja i
badvattnet och vid
duschning.
•Undvik
överdriven
tvättning.
•Använd
plasthandskar (ev med bomullsvantar i) vid vått
arbete. OBS! Använd
inte gummihandskar
eftersom de kan vara
allergiframkallande.
eller sura så kallade mildtvålar. Lösningsmedel kan torka ut huden. Vissa kläder, främst ylle, kan irritera och förvärra eksemet.
Hudvård
Om rodnaden och torrheten är måttlig räcker det vanligen att
behandla eksem med mjukgörande kräm eller lotion. Använd
gärna oparfymerade produkter. Be om råd på apoteket eller hos
distriktssköterskan. Fortsätt smörja in dig regelbundet även när
eksemet läkt.
Vid besvär av eksemet, t ex i form av klåda, kan ett receptfritt
hydrokortisonpreparat ge lindring. Vilket preparat du ska välja
beror på hur eksemet ser ut. Rådgör med apotekspersonalen.
Använd även mjukgörande kräm flera gånger om dagen. Den
mjukgörande krämen smörjs på så ofta att huden aldrig känns
torr.
Efter avslutad hydrokortisonbehandling är det viktigt att fortsätta med mjukgörande kräm för att undvika återfall.
Kontakta sjukvården
• om eksemet vätskar mycket, är varigt och/eller har många djupa sårsprickor.
• vid eksem runt ögonen.
• vid eksem som inte förbättrats efter en veckas
behandling med hydrokortison.
25
Feber
Den normala kroppstemperaturen är olika hos olika personer.
Stora variationer förekommer från individ till individ. Hos en
och samma person är temperaturen mycket konstant från dag
till dag. Ta reda på din normala temperatur genom att mäta den
några gånger när du är frisk. Var noga med att mäta på samma
sätt som du gör när du är sjuk.
Vanlig morgontemperatur, mätt i munnen, är ca 36–37o C.
Kvällstemperaturen är i regel ca 0,5o C högre än morgontemperaturen. Hos kvinnor i menstruerande ålder varierar kroppstemperaturen under menstruationscykeln och är i genomsnitt 0,5o C
högre under tiden från ägglossning till menstruation.
När du har feber
Feber (vanligtvis en morgontemperatur över 37,5o C) är ofta ett
tecken på infektion. Men även andra tillstånd, t ex allergiska besvär eller för mycket sol, kan ge feber. Den förhöjda kroppstemperaturen är en del av kroppens försvar mot en infektion. Därför
är det på sätt och vis bra att få feber vid infektioner och något
som man inte i alla lägen ska försöka ta bort. Vanligen orsakas
feber av virus och då hjälper inte antibiotika.
Ett svalt och vädrat rum underlättar att hålla febern nere.
Undvik täcken, tjocka filtar och varma kläder. Ett lakan räcker
bra. Drick rikligt för att ersätta den vätskeförlust, som följer av
febern. Tvättning eller dusch med ljummet vatten kan rekommenderas. Undvik fysisk ansträngning. Vistelse utomhus är inte
skadlig.
Febernedsättande medel, t ex Alvedon eller Panodil, kan tas
om man mår dåligt av febern. Följ doseringsanvisningarna på
förpackningen. Läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra (t ex
Magnecyl, Treo och Bamyl) ska inte ges till barn och ungdomar
26
Egna åtgärder
Feber
•Drick
rikligt för att ersätta vätskeförlusten.
•Vädra
och håll rummet svalt.
•Undvik
fysisk ansträngning.
•Vid
hög feber kan
febernedsättande
medel användas.
Fråga på apoteket.
•Tänk
på att ha en
fungerande termometer hemma.
under 18 år om de har feber. Vid känslig mage, astma, känd överkänslighet för acetylsalicylsyra eller ökad blödningsbenägenhet
(t ex lätt får näsblod) bör man välja medel som innehåller paracetamol, t ex Alvedon och Panodil.
Så här mäter du temperaturen
Den säkraste metoden att mäta temperaturen är att mäta i ändtarmen. Lite salva på termometern gör att den glider in lättare.
För inte in termometern för långt. Mätning i örat rekommenderas inte på grund av opålitliga värden.
Ta helst temperaturen på morgonen innan du stiger upp.
Kontakta sjukvården
• om den som har feber är omtöcknad eller svårt sjuk på
annat sätt.
• vid svåra sväljningsbesvär och hög feber.
• om febern varar i mer än fyra–fem dygn.
• om febern efter tre dygn har gått ner, men sedan åter stiger.
• vid feber i kombination med svåra besvär i öron, bihålor, svalg eller luftrör.
27
Flytningar och svampinfektion i underlivet
Flytningar
Kvinnor i fruktsam ålder har normalt en ljus och luktfri flytning.
Mängden varierar med menscykeln, p-piller och ålder. Det är
viktigt att lära sig känna igen sina egna flytningar och hur och
när de förändras. Då kan man lättare upptäcka om något är fel.
En infektion ger ofta kraftigare flytning som kan vara gulfärgad,
lukta illa eller vara kombinerad med klåda eller sveda när man
kissar.
Om det finns anledning att misstänka en sexuellt överförbar
infektion – sök läkare! (Se ”Sexuellt överförbara sjukdomar”,
sidan 57).
Svampinfektion i underlivet
Vanliga symtom vid svampinfektion i underlivet är klåda, irritation, luktlös, vitaktig, grynig flytning och en torrhetskänsla i
underlivet. Risken för svampinfektion ökar under graviditet, vid
diabetes och vid behandling med antibiotika.
Det är svårt att på egen hand konstatera om man har svampinfektion eller inte. Därför ska man alltid kontakta läkare för att
bli undersökt och få en diagnos första gången man misstänker
svamp i underlivet.
Om läkare tidigare har konstaterat en svampinfektion och
man vid förnyad infektion känner igen symtomen, kan man själv
använda ett receptfritt läkemedel mot svampinfektion. Det är
viktigt att fullfölja behandlingen enligt bruksanvisningen.
Kontakta sjukvården om inte en förbättring har skett efter
tre dagar trots behandling med receptfritt läkemedel mot
svampinfektion eller om symtomen på svampinfektionen inte
28
Egna åtgärder
Flytningar
•Använd
inte tätt åtsittande byxor.
•Tvätta
dig endast
med ljummet vatten.
Duscha aldrig upp i
slidan.
•Infektioner
kan
spridas via samlag.
Använd kondom.
•Receptfria
läkemedel
finns för att behandla svampinfektion.
Fråga på apoteket.
helt försvunnit efter sju dagar trots behandling. Vid behandling av
bakterieinfektion med antibiotika ökar risken för svampinfektion.
Det räcker att tvätta underlivet en gång per dag. Använd endast ljummet vatten eller mild oparfymerad tvål eller tvättkräm.
Duscha aldrig upp i slidan.
Kontakta sjukvården
• första gången du misstänker att du har en svampinfektion.
• vid flytning hos kvinna före puberteten eller efter menopaus
(det vill säga den tid efter det att menstruationen har upphört).
• vid flytning hos män.
• vid missfärgad, illaluktande eller blodig flytning.
• vid sår eller blåsor i underlivet.
• vid flytning och samtidiga urinbesvär.
• vid svampinfektion som inte blivit bättre efter tre dagar
eller helt bra efter sju dagars egenvårdsbehandling.
• om symtom på svampinfektion återkommer
oftare än två gånger per halvår.
• vid misstanke om sexuellt överförd sjukdom.
• vid flytning i kombination med buksmärta
eller feber.
• vid brännande känsla i underlivet eller hudutslag.
29
Fotsvamp
Fotsvamp yttrar sig vanligen som hudlöshet, klåda och sveda
mellan tårna. Hos vuxna är det en vanlig åkomma. Fotsvamp
drabbar mest personer som måste använda tättsittande skor/
stövlar och lider av fotsvett.
Det är viktigt att ha en god fothygien. Vid riklig fotsvett,
använd transpirationsmedel.
Har du fotsvamp mellan tårna går det bra att behandla själv.
Receptfria preparat finns att köpa på apoteket.
Kontakta sjukvården
• vid fotbesvär hos diabetiker.
• om även tånaglarna är angripna och förtjockade och detta utgör Egna åtgärder
Fotsvamp
•Var
noga med fothygienen.
•Ju
torrare du håller
fötterna desto mindre risk för fotsvamp.
Undvik täta skor och
gummistövlar.
•Vid
riklig fotsvett bör
du använda transpirationsmedel.
•Receptfria
läkemedel
finns. Fråga på apoteket.
ett problem.
• vid svamp på fotsulan.
• om besvären fortsätter efter rekommenderad behandlingstid med egenvårdspreparat.
Födelsemärken
Födelsemärken (nevi) varierar mycket i storlek, form och färg.
En del syns redan vid födseln, andra visar sig först vid puberteten
eller senare i livet. Det stora flertalet är ofarliga, men enstaka kan
omvandlas till elakartad hudtumör.
Kontakta sjukvården
• vid blödning från födelsemärket.
• om ett födelsemärke växer eller ändrar färg och/eller form.
30
Egna åtgärder
Födelsemärken
•Notera
om ett födelsemärke ändrar
utseende.
•Sola
med förnuft.
Bränn dig inte.
•Skydda
huden mot
kraftig solbestrålning, se ”Brännskada
och solbränna” sid
17).
Egna åtgärder
Förkylning
•
Drick rikligt för att ersätta vätskeförlusten
vid feber.
•
Undvik fysisk ansträngning.
•
Undvik smittspridning genom att avstå
från att ta någon i
hand.
Förebygg
Influensa
•
Är du äldre eller sjuk
kan du låta vaccinera
dig före influensaperioden.
Lindring vid förkylning se:
Feber, sid 26
Halsont, sid 36
Heshet, sid 37
Hosta, sid 38
Huvudvärk, sid 40
Nästäppa och snuva,
sid 53
Öronvärk, sid 72
Förkylning och influensa
Förkylning
Förkylning orsakas nästan alltid av ett virus. Den drabbade
insjuknar ofta med symtom som snuva, torrhosta, muskelvärk
och halsbesvär. Samma virus orsakar ibland irritation i ögonen.
Symtomen är kortvariga och går ofta över inom fyra–fem dagar.
Influensa
Influensa är också en virussjukdom, som ofta kommer i epidemier. Symtom på influensa är plötsligt insjuknande i feber (ofta
hög feber), allmän muskelvärk, huvudvärk och torrhosta. Man
känner sig oftast sjukare vid influensa än vid förkylning.
Vaccination mot influensa rekommenderas till personer över
65 år och de som tillhör riskgrupper t ex hjärt- och lungsjuka.
Vaccinera dig i god tid före en väntad influensaepidemi. Kontakta sjukvården redan i september.
Penicillin botar inte förkylning/influensa
Det finns ingen medicin som kan bota förkylning. Sådana infektioner beror på virus och då hjälper inte penicillin eller andra
antibiotika.
De vanliga symtomen vid förkylning och influensa
kan vanligen lindras (se rutan bredvid).
Kontakta sjukvården
• om den sjuke är slö, omtöcknad eller visar andra
tecken på att vara allvarligt sjuk.
• om den sjuke har svårt att andas.
• om den sjuke har en kronisk lungsjukdom,
hjärtsvikt eller diabetes och får en svår förkyl ning/influensa.
• vid feber i kombination med svåra besvär
i öron, bihålor, svalg eller luftrör.
31
Förstoppning
Människors avföringsvanor är olika. Både avföring ett par gånger
i veckan eller varje dag kan vara normalt. Symtom på förstoppning utöver trög mage är magknip, illamående, gasbesvär och
nedsatt aptit.
De vanligaste orsakerna till långvarig förstoppning är att man
äter fel, sitter för mycket stilla eller inte bryr sig om att gå på toaletten då tarmen vill tömma sig. Det kan också bero på att man
dricker för lite eller inte har tillräckligt med fibrer i maten för att
hålla tarmen igång. En del mediciner kan ge förstoppning. Stress,
oro och byte av miljö kan också ge förstoppning.
För att komma till rätta med förstoppningen prövas i första
hand fiberrik kost och riklig mängd vätska. Öka mängden fiberrik mat med exempelvis mer grönsaker, rotfrukter och grova
spannmålsprodukter (t ex grahamsmjöl i pannkakor). Om det
inte hjälper kan vetekli (finns i livsmedelsaffärer) användas vid
brödbak, strös på filmjölk eller blandas i mat. Det går också att
använda vid panering.
Har inte detta hjälpt kan ett receptfritt medel med växtfibrer
användas. Det ska tas tillsammans med riklig mängd vätska.
Medlet verkar först efter några dagars användning. Har man svårt
att dricka mycket kan volymökande medel utan fibrer användas.
Fråga på apoteket.
Tillfälligt stopp i ändtarmsöppningen kan åtgärdas med ett
mikrolavemang som verkar inom 5–15 minuter.
Kontakta sjukvården
• om avföringsvanorna ändras utan tydlig orsak.
• om det finns blod eller slem i avföringen.
• vid omväxlande diarré och förstoppning.
• om du har mycket ont i magen och/eller går ned i vikt utan att förstå orsaken.
• vid långvarig förstoppning som inte blir bättre trots egenvård.
32
Förebygg
Förstoppning
•Öka
mängden fibrer
i maten.
•Drick
rejält till måltiderna.
•Drick
minst en och
en halv liter vätska
per dag.
•Ät
på regelbundna
tider och i lugn och
ro. Tugga väl.
•Rör
på dig för att
hålla igång tarmen.
•Försök
att ha regelbundna toalettvanor,
t ex toalettbesök efter varje frukost utan
stress.
Egna åtgärder
Förstoppning
•Vid
långvariga besvär kan du köpa
receptfria volymökande medel. Fråga på apoteket.
•Vid
tillfällig förstoppning använd receptfritt mikrolavemang.
Fråga på apoteket.
Egna åtgärder
Gasbesvär
•Motionera
regelbundet. Det är bästa
sättet att hålla magen igång.
•Ät
långsamt och
tugga maten väl.
•Undvik
mat som ger
gasbesvär.
•Undvik
godsaker
och tuggummi.
•Fråga
på apoteket
efter passande receptfritt läkemedel.
Gasbesvär
Stora mängder gas passerar dagligen magtarmkanalen utan att orsaka besvär. Denna gas kommer mest från luft som sväljs tillsammans med mat, dryck och saliv. Dessutom bildas gas i samband
med matsmältningen.
Olika kost ger olika mängd gas. Exempel på ”gasbildare” är
ärtor, bönor, kål, lök, större mängder frukt och mjölkprodukter.
Om mängden gas ökar utöver det normala eller om gasen inte
kan passera tillräckligt snabbt, som t ex vid förstoppning, upplevs
det som knipsmärtor, behov av att rapa, uppkördhet, buller och
körningar i magen. Det som hjälper bäst vid gasbesvär är ökad
fysisk aktivitet och förändring av kosten (se Egna åtgärder).
Om detta inte hjälper kan man prova receptfria läkemedel mot
gasbesvär. Fråga på apoteket. Det krävs ett par dagars behandling
för att få full effekt. Preparatet ska tas regelbundet under besvärsperioden.
Kontakta sjukvården
• vid ihållande eller svåra buksmärtor.
• om det kommer blod eller slem samtidigt med gaser eller i
avföringen.
• vid gasbesvär och samtidigt ändrade avföringsvanor utan
tydlig orsak.
33
Halsbränna och sur mage
Halsbränna kan vara sura uppstötningar, en brännande känsla i
svalget och/eller sveda bakom bröstbenet. Halsbränna beror på
att surt maginnehåll läcker upp i matstrupen. Detta orsakas av
att ”ventilfunktionen” mellan matstrupen och magen av någon
anledning inte sluter tätt.
Fet mat, kaffe, rökning och alkohol bidrar till att ”ventilen”
inte sluter tätt. Orsaken kan också vara att trycket i magsäcken
ökat på grund av graviditet, övervikt eller tunga lyft. Den brännande upplevelsen fås eftersom matstrupens slemhinna har ett
dåligt skydd mot saltsyran i magsäcken.
Ofta är halsbränna kombinerad med ”sur mage” som kan
ge smärta och obehagskänsla i magens övre del, illamående,
rapningar och sugningar. Sur mage kan orsakas av irritation i
magsäcken eller i tarmens övre del.
En stor del av alla magbesvär orsakas inte av den sura magsyran utan av att magsäcken och tarmen arbetar oregelbundet.
Dessa besvär kan vara kroppens reaktion på stress och psykiska
påfrestningar.
Förebyggande åtgärder
Att minska stressen kan kanske få dig att må bättre. För att motverka besvären bör man äta vid regelbundna tider.
Förutom morgonmål, lunch och middag bör man även äta
några små mellanmål. Kosten ska vara allsidig och tuggas väl.
Undvik mat som ger obehag. Det är viktigt att minska på ämnen
som irriterar magslemhinnan. Hit hör bl a tobak, alkohol och
kaffe.
Använd inte värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra
eller andra antiinflammatoriska medel (t ex ibuprofen, diklofenak
och naproxen), då dessa irriterar magslemhinnan. 34
Egna åtgärder
Halsbränna
•Undvik
stress.
•Sluta
röka och var
försiktig med alkoholen.
•Vid
övervikt försök
att gå ner i vikt.
•Undvik
smärtstillande läkemedel som
innehåller acetylsalicylsyra eller andra
antiinflammatoriska
medel som irriterar
magslemhinnan.
•Ät
små, regelbundna
måltider.
•Tugga
maten väl.
•Undvik
sådan mat
och dryck som ger
obehag.
•Undvik
mat och
dryck timmarna
innan du lägger dig.
•Vid
problem med
halsbränna ligg med
huvudet i högläge.
•Det
finns receptfritt
läkemedel. Fråga på
apoteket.
Vid problem med halsbränna ska man äta små portioner och
undvika mat och dryck timmarna före sänggående.
Pröva att ligga högre med överkroppen genom att höja sänggaveln 10–15 cm. Vid övervikt bör man försöka gå ner i vikt.
Det finns receptfria läkemedel som kan användas för att tillfälligt ge lindring. Men för att bli av med besvären på lång sikt
är de allmänna råden om livsstilsfaktorer avgörande (se Egna
åtgärder). Läkemedlen minskar irritationen i magsäcken och matstrupen. Fråga på apoteket vad som passar dina besvär.
Kontakta sjukvården
• vid svåra smärtor i bröst, matstrupe eller mage (akut kontakt tas med sjukvården).
• om du är över 45 år och får besvär från mage/matstrupe som
du inte tidigare känt av.
• vid ofta förekommande kräkningar.
• vid svarta eller blodblandade kräkningar.
• vid svartfärgad, tjärliknande avföring.
• vid svårigheter att svälja.
• vid ökade besvär i samband med ansträngning.
• vid dagligen återkommande besvär under mer
än två – tre veckor.
35
Halsont
Ont i halsen kan bero på virus- eller bakterieinfektion. Måttliga
halsbesvär under en–två dagar i samband med förkylning tyder
på virusinfektion. Då hjälper inte penicillin eller andra antibiotika.
Halsont med feber utan snuva, hosta, nästäppa eller andra
tecken på förkylning kan vara halsfluss. Halsfluss är en infektion
orsakad av bakterier och ska behandlas av läkare.
Det finns inga receptfria mediciner som botar halsont. Smärtan kan lindras med hjälp av något smärtstillande läkemedel, t ex
Alvedon eller Panodil.
Kontakta sjukvården
• vid andningssvårigheter.
Egna åtgärder
Halsont
•Halstabletter
och
varm dryck ger viss
lindring vid halsont.
•Undvik
fysisk ansträngning.
•Om
du är rökare
– försök låta bli att
röka.
•Ett
smärtstillande receptfritt medel, t ex
Alvedon eller Panodil, kan tas vid svår
smärta.
• vid svåra sväljsvårigheter och hög feber.
• vid halsont, grötig röst och svårigheter att gapa.
• vid halsont och feber i mer än fyra dygn.
• om halsbesvären inte gått över efter en vecka.
• vid halsont i samband med hudutslag.
• vid halsont och samtidigt sår runt näsan eller munnen.
Hemorrojder
Hemorrojder är utvidgade blodkärl (åderbråck) kring och i ändtarmsöppningen. Vid hemorrojder är det vanligt med förstoppning i kombination med långvarig krystning vid toalettbesök.
Hemorrojder förekommer också vid graviditet, övervikt och
tungt eller stillasittande arbete.
Vanliga symtom vid hemorrojder är blödningar från ändtarmen i samband med toalettbesök samt sveda och klåda vid
ändtarmsöppningen. Inflammation av hemorrojder ger svåra
smärtor.
36
Egna åtgärder
Hemorrojder
•Undvik
förstoppning
(se ”Förstoppning”,
sid 32).
•Var
noggrann med
hygienen men överdriv inte.
•Det
finns receptfri
medicin. Fråga på
apoteket.
Noggrann hygien är viktig. Området kring ändtarmsöppningen
tvättas med rumstempererat vatten och eventuellt med en hudvänlig oparfymerad flytande tvål. Alla tvålrester sköljs noggrant
bort, annars kan klådan förvärras. Torka försiktigt.
Kontakta sjukvården
• vid första tillfället med blödning från ändtarmen, särskilt om man är över 40 år eller det har gått mer än ett år efter senaste
läkarundersökning.
• vid en större blödning eller om hemorrojderna blöder ofta.
• vid svår smärta.
• om det läcker slem eller avföring från ändtarmen.
• om besvären inte förbättrats inom två–tre veckors egenvård.
Egna åtgärder
Heshet
•Vila
rösten.
•Försök
•Rök
vara helt tyst.
inte.
•Varm
dryck kan kännas lindrande.
Heshet
Akut heshet orsakas vanligen av en virusinfektion. Stämbanden
blir inflammerade och man bör undvika att anstränga eller
irritera dem.
Att tala, viska och harkla sig anstränger stämbanden. Att viska
anstränger rösten mer än att tala som vanligt.
Rethosta kan förvärra hesheten. Använd hostdämpande medel
om det behövs. Fråga på apoteket. Varm dryck kan lindra besvären.
Kontakta sjukvården • vid svårigheter att andas och/eller svälja.
• vid heshet som varar mer än tre veckor, särskilt hos rökare.
37
Hosta
Hosta är kroppens naturliga reaktion för att rensa luftrören från
slem och partiklar när andningsvägarna är irriterade. Hosta är
en slags skyddsreflex och bör därför inte dämpas i onödan. Den
behövs för att göra luftvägarna rena.
Blir hostan torr och retande och mer besvärande kan det bli
aktuellt med medicin, speciellt till natten. Att sova med huvudet
högt lindrar ofta besvären.
Det är bra att dricka mycket. Vätskan gör slemmet mindre
segt och lättare att hosta upp. Undvik rökning och rökiga lokaler.
Kontakta sjukvården
• vid hosta i samband med andnöd eller hållsmärta i bröstet.
• om det upphostade slemmet är blodigt.
• om hostan är kombinerad med feber i mer än fyra dygn.
• om hostan inte har gått över efter tre veckor.
38
Egna åtgärder
Hosta
•Drick
mycket.
•Undvik
rökning och
rökig miljö.
•Sov
med huvudet
högt.
•I
vissa fall behövs
receptfria hostdämpande medel. Fråga
på apoteket.
Egna åtgärder
Huvudlöss
•Kontrollera
hår och
hårbotten på alla
som varit i närkontakt med den som
fått huvudlöss.
•Behandla
alla som
har löss samtidigt
och omsorgsfullt
med receptfritt läkemedel. Fråga på
apoteket. Följ bruksanvisningen noga.
•Kamma
håret varje
dag med en finkam
under behandlingstiden samt två veckor
efter den andra
behandlingen med
lusmedlet.
•Barnen
kan gå i skola
eller förskola direkt
efter första behandlingen.
Huvudlöss
Huvudlöss sprids genom nära kontakt huvud mot huvud. Huvudlössen kan orsaka klåda i hårbotten.
Då man kammar håret med en finkam får man ut lössen, som
är små, 2–3 mm långa, gråaktiga djur. De syns lättast om man
kammar sig över ett vitt papper eller en spegel. Lössen lägger ägg
(gnetter) som klistras fast på hårstråna intill hårbotten.
Om någon i en familj eller barngrupp har huvudlöss, måste
även övriga noggrant finkammas och undersöka håret varannan
dag under de närmaste 14 dagarna. Endast de som har löss ska
behandlas.
Alla som har löss ska behandlas samtidigt för att man ska få ett
lyckat resultat. Fråga på apoteket efter receptfritt läkemedel. Följ
bruksanvisningen noga. Kamma sedan håret varje dag med en
finkam under behandlingstiden samt två veckor efter den andra
behandlingen med lusmedlet.
OBS! Döda vita ägg kan sitta kvar på hårstråna. För att få bort
dessa kan man pröva att skölja håret med lite ättiksvatten (1–2
matskedar ättiksprit till 1 liter vatten). Mössor, borstar, kammar,
hårspännen och hårsnoddar bör tvättas noga.
Barnen kan gå i skola/förskola direkt efter första behandlingen. Kontakta alltid skolsköterska/barnavårdscentral för vidare
information till klasser/barngrupper.
Kontakta sjukvården
• om gravida drabbas.
• om egenvårdsbehandlingen inte hjälper.
39
Huvudvärk
Tillfällig huvudvärk kan bland annat utlösas av spänningar, förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol, rökning samt
av kaffe, te eller läkemedel som innehåller koffein.
Huvudvärk som återkommer regelbundet och känns som ett
tryck över pannan, nacken och skuldrorna kan bero på muskelspänningar och kallas spänningshuvudvärk.
Det kan finnas flera orsaker till spänningshuvudvärk. Det kan
t ex vara stress, felaktig arbetsställning eller bettfel. Om du biter
ihop tänderna fel eller gnisslar tänder på natten kan du få hjälp
av din tandläkare. Huvudvärk kan också uppstå vid alltför flitigt bruk av smärtstillande medel. Om man behöver ta smärtstillande medel mer än
tre dagar per vecka bör man söka läkare.
Egna åtgärder
Huvudvärk
• Slarva
inte med måltiderna.
•Slarva
inte med sömnen.
•Kontrollera
•Ha
rätt läsavstånd
och ordentlig belysning.
•Rökning
irriterar ögonen och ger lätt
huvudvärk.
•Undvik
att ta smärtstillande medel vid
spänningshuvudvärk.
•Receptfria
Migrän
Migrän kommer i attacker. Smärtan är mycket intensiv, vanligen
halvsidig och pulserande. Ofta blir man extra känslig för ljus och
ljud och man kan även må illa och kräkas. Migränattackerna
föregås ibland av ögonflimmer.
Om du misstänker att du har migrän – sök läkare för att få en
säker diagnos, förebyggande råd och lämplig behandling.
Tillfällig huvudvärk
När du har tillfälligt ont i huvudet fungerar ofta vanliga
receptfria värktabletter bra. Rådgör med apotekspersonalen om
val av preparat och dosering.
Återkommande spänningshuvudvärk
Vid återkommande spänningshuvudvärk är värktabletter olämpliga. De lindrar värken, men eftersom spänningen är kvar kommer smärtan tillbaka så snart medicinen slutat verka.
40
synen.
smärtstillande medel kan
lindra vid tillfällig
huvudvärk. Fråga på
apoteket.
Kontakta sjukvården
• om huvudvärken debuterar efter 50 års ålder.
• vid mycket hastigt påkommande svår huvudvärk.
• vid svår huvudvärk i samband med feber, nackstelhet
eller slöhet.
• vid huvudvärk med dubbelseende eller dimsyn.
• vid huvudvärk med samtidigt illamående
och kräkningar.
• om du har huvudvärk och får tjock,
gulgrön snuva.
• vid återkommande huvudvärk på natten eller
morgonen.
• vid tandvärk eller fel i bettet (tandläkarkontakt).
• vid övriga fall av huvudvärk som inte går över
på en vecka eller ofta återkommer.
Håravfall
Håravfall
Normalt tappar man 100-150 hårstrån varje dag. Ett glesnande
hår räknas till åldrandesymtom hos både män och kvinnor.
Ärftligt håravfall
Ärftligt håravfall är den vanligaste typen av håravfall hos såväl
män som kvinnor. Denna typ av håravfall beror på ärftliga
faktorer, ålder och hormonet testosteron. Hos män kan det börja
redan före 20 års ålder och märks genom att hårfästet kryper
uppåt ovanför tinningarna och ger karaktäristiska flikar. På hjässan uppstår efter hand en kal fläck som blir större och större.
Även kvinnor kan ha ärftligt håravfall även om det inte är lika
vanligt. Kvinnor får gradvis tunnare hår inom ett ovalt område
på främre delen av hjässan. Det uppstår sällan någon kal fläck hos
kvinnor. Ärftligt håravfall drabbar främst kvinnor i övergångsålforts. nästa sida 
41
dern. Men även relativt unga kvinnor kan få det med start redan
i 30-årsåldern.
Det finns receptfria läkemedel mot tidiga och mindre uttalade
former av ärftligt håravfall. Fråga på apoteket. Effekten varierar
från person till person. Slutar man använda medlet upphör återväxten efter ca tre månader och håravfallet börjar igen.
Fläckvis håravfall
Fläckvis håravfall karakteriseras av runda välavgränsade fläckar
med håravfall som kan variera i storlek och utbredning. Det är en
relativt vanlig sjukdom som förekommer i alla åldrar. Förloppet
kan variera. I de flesta fall växer håret ut igen inom 6–12 månader. Återfall kan förekomma. Personer med en atopisk läggning,
det vill säga benägenhet för astma, hösnuva eller böjveckseksem,
kan utveckla ett envisare och mer omfattande håravfall. Personer
med fläckvis håravfall är vanligtvis friska i övrigt.
Tillfälligt ökat håravfall
Tillfälligt ökat håravfall kan uppträda efter en infektion, vid
hudsjukdomar och några månader efter en förlossning. Det finns
också läkemedel som kan ge håravfall som biverkan. I de flesta
fall kommer hårväxten tillbaka.
Kontakta sjukvården
• vid plötsligt eller fläckvis håravfall.
• vid ospecifikt diffust håravfall.
• vid misstanke om läkemedelsbiverkan.
• om en kvinna förutom ärftligt håravfall har ökad hårväxt av manlig typ (t ex skägg) och mensrubbningar.
42
Egna åtgärder
Klimakteriebesvär
•Försök
sluta röka.
Rökning ökar nedbrytningen av den
lilla mängd östrogen
som bildas i kroppen.
•Var
försiktig med
starkt kryddad mat,
kaffe, te och alkohol.
•Regelbunden
motion
kan minska besvären.
finns receptfria
läkemedel mot klåda
och torrhet i slidan.
Fråga på apoteket.
Klimakteriebesvär
Klimakteriet, eller övergångsåldern, kallas åren runt den tidpunkt
när kvinnans menstruation upphör. Vad som händer är att äggstockarna producerar allt mindre kvinnliga könshormoner och
att ägglossningen så småningom upphör.
Medelåldern för menopausen, det vill säga tidpunkten för sista
menstruationen, är i Sverige 51 år. Omställningen i kroppen kan
dock pågå under längre eller kortare tid, från ca 40 till ca 55 års
ålder. Många kvinnor har inga problem i samband med klimakteriet. Andra kan ha besvär av varierande typ och grad.
•Det
Långdragna blödningar
Långdragna blödningar är ofta första tecknet på klimakteriet.
Blödningarna kan dessutom vara rikliga, komma oregelbundet
och med längre mellanrum än tidigare.
Värmevallningar och svettningar
Det kanske vanligaste problemet är värmevallningar och svettningar. Man rodnar och blir varm i ansiktet och på bröstet samt
svettas. Det kan gå över på någon minut, men kan också vara
betydligt längre. Kommer värmevallningarna på nätterna kan
man få svårt att sova.
Det finns inga receptfria läkemedel mot värmevallningar och svettningar. De kan under
begränsad tid behandlas med receptbelagda
preparat som innehåller östrogener i tablett-,
gel- eller plåsterform.
Försök komma underfund med
om det är något särskilt som utlöser
besvären och försök sedan om
möjligt att undvika det.
forts. nästa sida 
43
Klåda, torrhet och sveda i slidan
Klåda, torrhet och sveda i slidan är vanligt efter klimakteriet. Det
ger ofta problem vid samlag. Man kan också behöva kissa oftare
och får ibland svårt att hålla urinen.
Vid enbart klåda och torrhet i underlivet rekommenderas i
första hand receptfria östrogener i form av kräm eller slidpiller.
Behandlingen gör slidans och urinrörets slemhinnor tjockare,
mer elastiska och fuktiga.
Kontakta sjukvården
• om du får problem med ändrat blödningsmönster (t ex lång dragna blödningar eller mycket oregelbundna blödningar).
• om du får blödningar efter menopausen d v s om blödningen inträffar mer än ett år efter det att menstruationerna upphört.
• om det börjar blöda vid samlag.
• om du får urinträngningar eller svårigheter att hålla urinen.
• om du får besvärliga värmevallningar eller svettningar i samband med klimakteriet.
• om klåda eller torrhet i underlivet kvarstår efter två–tre veckors behandling med receptfritt östrogenläkemedel.
44
Egna åtgärder
Klåda och torr hud
•Vid
klåda, smörj med
mjukgörande kräm eller lotion.
•Vid
torr hud, använd
dusch- och badolja
samt fuktighetsbevarande, mjukgörande
kräm eller lotion.
•Använd
mild tvål eller tvättkräm när du duschar/badar.
Läs vidare
Eksem, sid 24
Flytningar, sid 28
Huvudlöss, sid 39
Springmask (Egenvård
för barn) sid 42
Mjäll, sid 49
Solbränna, sid 18
Klåda och torr hud
Klåda kan vara allmän eller begränsad till vissa områden på kroppen. Vid allmän klåda syns ofta inga förändringar på huden.
Klåda kan bero på torr hud, främst hos äldre och framför allt
vintertid. Ibland uppträder allmän klåda i slutet av en graviditet.
Allmän klåda kan också vara tecken på invärtes sjukdom.
Hudvård
Att klia förvärrar besvären. Smörj med mjukgörande kräm istället. Är huden torr, använd dusch- eller badolja samt fuktighetsbevarande, mjukgörande kräm eller lotion.
Tänk på att duschning, badning och tvättning torkar ut huden. Använd mild tvål eller tvättkräm.
När klådan är koncentrerad till vissa områden är orsaken ofta
en åkomma som du själv kan behandla.
Kontakta sjukvården
• om du har allmän klåda trots att du
följt råden här ovan.
• om du upptäcker hudutslag som du
inte vet orsaken till.
45
Köldskada
Öron, näsa, kinder, fingrar och tår är mest utsatta för köldskador.
Vid lokala köldskador blir huden vit och känsellös. Det är därför
vanligt att den skadade själv inte märker skadan.
Ren och torr hud
Köldskador i ansiktet kan i viss mån förebyggas genom lämplig
hudvård. En ren och torr hud klarar sig bäst mot kylan. Man bör
inte tvätta bort det naturliga hudfettet på morgonen när man ska
ut i kylan. Tvätta dig därför på kvällen innan du ska ut och inte
på morgonen samma dag.
Ingen salva hjälper mot kylan. Använd en vanlig hudkräm
kvällen innan du ska ut i kylan.
Klä dig ordentligt
Köldskada kan också förebyggas genom lämplig klädsel. Ta på dig
flera lager kläder och ytterst ett vindskyddande plagg. Förutom
att ha varma kläder bör man skydda huvudet. Ha gärna med
torrt ombyte och extra tröja.
Undvik alkohol och tobak
Undvik att använda alkohol och tobak eftersom det försämrar
kroppens möjligheter att försvara sig mot kyla.
När en köldskada uppstått
Det är bråttom att påbörja uppvärmning och att tina en ytlig
köldskada. Om man inte behandlar skadan snabbt kan den förvärras. Uppvärmningen ska ske långsamt.
Vinden ökar kyleffekten väsentligt. Det är därför viktigt att
försöka komma inomhus eller i lä när man ska behandla en
köldskada. Värm skadan genom direkt värmeöverföring från en
46
Förebygg
Köldskador
•Förebygg
köldskada
genom att klä dig
rätt.
•Tvätta
inte bort det
naturliga fettlagret.
•Hjälps
åt att ha
uppsikt över varandra. Kontrollera vita
fläckar på huden.
Egna åtgärder
Köldskador
•Om
en köldskada
uppstår, försök komma inomhus eller i lä.
•Värm
genast men
långsamt enligt beskrivningen i texten.
varmare kroppsdel, t ex hand mot ansikte eller blås på skadan
genom kupade händer. Växla värmande kroppsdel.
Gnugga eller gnid inte på den skadade huden! Gnuggning eller
massering med snö/is förvärrar skadan!
Fortsätt uppvärmningen tills hudfärg och känsel kommit
tillbaka, även om det gör ont. Håll den skadade varm, med mer
kläder och varm dryck. Undvik förnyad nedkylning.
Kontakta sjukvården
• om huden inte återfår normal färg eller känsel.
• vid allmän nedkylning av hela kroppen.
47
Mensvärk
Smärtor under menstruationen är vanligt. Det är ett stort problem för många, i synnerhet för unga kvinnor. Smärtan sitter i
nedre delen av buken och strålar ofta ut mot ljumskarna, lårens
insida eller korsryggen. Smärtorna beror troligen på kramp i
livmoderns muskler. En del kvinnor får också huvudvärk, illamående och kräkningar i samband med menstruationen.
Menssmärtorna brukar bli svagare i 30-årsåldern eller efter den
första graviditeten. P-piller minskar ofta menssmärtorna. Även
vid ägglossningen, mitt emellan menstruationerna, kan man få
en kortvarig lättare smärta.
Preparat med ibuprofen, diklofenak eller naproxen, är bäst mot
mensvärk. Ta den rekommenderade dosen så fort du känner att
värken är på väg. Om preparat med ibuprofen, diklofenak eller
naproxen, inte är lämpliga för dig, kan du använda preparat med
paracetamol, t ex Alvedon eller Panodil. Fråga på apoteket.
Kontakta sjukvården
• om menstruationen ändrar karaktär eller blir mer smärtsam.
• om du har mycket ont och egenvård inte hjälper.
48
Egna åtgärder
Mensvärk
•Värmedyna
på nedre
delen av magen kan
lindra smärtorna tillfälligt.
•När
man ligger ned
känns det ofta bättre
att ligga med uppdragna knän.
•Promenad
i lugn takt
kan hjälpa till att lösa
upp krampen och
lindra smärtan.
•Receptfria
smärtstillande medel kan
lindra. Fråga på apoteket.
Egna åtgärder
Mjäll
•Vid
lättare former
av mjäll, tvätta
håret med ett milt
mjällschampo.
•Vid
kraftiga mjällproblem kan ett
medicinskt schampo
användas. Fråga på
apoteket.
Mjäll
Hårbotten, liksom huden i övrigt, förnyas ständigt genom att de
yttersta hudcellerna lossnar som små, oftast osynliga, torra vita
fjäll. Det är först när en ökad fjällning ger synliga hudflagor som
det kallas för mjäll. Ibland har man samtidigt klåda.
Mjäll kan vara förenad med torr eller fet hårbotten. Den torra
typen av mjäll lossnar lätt och snöar på axlarna. Den feta typen
bildar en grågul, fet, fastsittande beläggning på hårbotten.
Det är oklart vad som orsakar mjäll. Det kan bero på att kroppen reagerar på en sorts jästsvamp som finns överallt på huden
hos vuxna. Om man har svampen i stora mängder eller är extra
känslig mot den, kan huden reagera med att producera fler hudflagor än normalt.
Mjäll kan vara svårt att få bort helt, men med behandling går
det att hålla den under kontroll. Mjäll smittar inte.
Ibland räcker det med att behandla mjäll med ett milt mjällschampo. Har du kraftiga mjällproblem kan du använda ett
medicinskt schampo. Fråga på apoteket.
Kontakta sjukvården
• vid kraftig mjällbildning och där
man själv inte kommer till rätta med problemet.
• vid rodnad i hårbotten och svår klåda.
• vid fjällning och håravfall i fläckar.
• vid fastsittande beläggning i hårbotten
samtidigt som man har fjällande
fläckar på knän och armbågar.
49
Muntorrhet
Vissa sjukdomar, ålder och många läkemedel kan medföra att
mängden saliv minskar och man blir torr i munnen. Det märks
framför allt vid tal och sväljning.
Muntorrhet är en vanlig bidragande orsak till dålig tand- och
munhälsa. Eftersom saliven innehåller viktiga skyddsfaktorer gör
muntorrhet att riskerna för hål i tänderna och tandlossning ökar
kraftigt. För den som har tandprotes innebär muntorrhet att
protesen sitter sämre och lättare ger skavsår. Tandläkare bör alltid
kontaktas vid långvarig muntorrhet.
Genom att tugga maten ordentligt bildas det mer saliv. Fiberrik
kost, som kräver ordentlig tuggning stimulerar salivbildningen.
Drick vatten ofta! Det finns såväl salivstimulerande medel som
saliversättningsmedel. Apoteket och tandläkaren kan ge råd om
lämpliga produkter. Sugtabletter med fluor eller fluortuggummi är
en viktig kariesförebyggande behandling vid muntorrhet.
För att förebygga karies ska man undvika småätande mellan
måltiderna. En klunk saft, en apelsinklyfta eller en halstablett
ökar syrabildningen i munhålan lika mycket som en hel måltid.
Nattetid är tänderna speciellt känsliga för syrabildning. Tänderna
bör borstas efter varje måltid. Skölj munnen med vatten om det
inte finns möjlighet att borsta tänderna.
Minst en gång om dagen måste tandrengöringen utföras extra
noggrant. Använd fluortandkräm, mjuk, tät tandborste och
tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste mellan tänderna. Sila
tandkrämsskummet mellan tänderna, spotta ut och låt sedan bli
att skölja direkt efteråt.
Kontakta sjuk- eller tandvård
• vid misstanke om läkemedelsbiverkan.
• vid svåra besvär för att få råd, anvisningar och förebyggande vård.
50
Egna åtgärder
Muntorrhet
•Ät
mat som ger
tuggmotstånd och
tugga maten ordentligt, då bildas mer
saliv.
•Drick
vatten ofta.
•Undvik
småätande
mellan måltiderna.
•Borsta
eller skölj
tänderna efter varje
måltid.
•Gör
ordentlig tandrengöring minst en
gång per dag.
•Använd
salivstimulerande medel. Receptfria läkemedel med
fluor används för att
förebygga karies vid
muntorrhet. Fråga
din tandläkare eller
på apoteket.
Förebygg
Nageltrång
•Klipp
naglarna rakt
och inte för kort.
Nagelns hörn ska
vara utanför nagelbädden. Vassa hörn
kan filas av med en
nagelfil.
•Använd
rymliga skor.
Egna åtgärder
När nageltrång uppstått:
•Tvätta
•Prova
fötterna noga.
att ”lätta på
trycket” med en liten
bomullstuss längst ut
under nagelkanten.
Nageltrång och
nagelbandsinfektion
Nageltrång och nagelbandsinfektion förekommer främst på
stortån. Nagelbädden blir i ytterkant lite röd, svullen och öm.
Orsakerna är bl a trånga, fuktiga skor och olämplig form på
nageln (om nageln är klippt snett kan den växa så att den skär in
i huden och ett litet sår bildas).
Akut nageltrång är en inflammation i tån som orsakats av bakterier. Man kan få varbildning och en mycket öm stortå.
Kroniskt nageltrång kan förorsakas av jästsvamp. Symtomen
är långvarig svullnad och rodnad av nagelroten. Ofta kan lite var
pressas ut.
Förebyggande åtgärder
* Använd rymliga skor.
* Håll fötterna torra.
* Tånaglarna ska klippas rakt över och ej för kort. Nagelns hörn ska vara utanför nagelbädden. Vassa hörn kan filas av med en nagelfil.
* Använd plasthandskar (ev med bomullsvantar i) vid vått arbete
eftersom det skyddar fingernaglarna.
Kontakta sjukvården
• vid besvärlig infektion med varbildning och dunkande värk.
• vid nageltrång hos diabetiker.
• om du har långvariga
eller återkommande problem.
51
Näsblödning
Näsblödning uppstår när blodkärl i nässlemhinnan brister, t ex
när man nyser, snyter sig, petar i näsan eller är förkyld. I de flesta
fall kan man själv stoppa blödningen (se nedan).
Har du ofta besvär av näsblödningar ska du vara försiktig med
tabletter innehållande acetylsalicylsyra eller andra antiinflammatoriska medel (t ex ibuprofen, diklofenak och naproxen). De kan
förlänga blödningstiden.
Hur du själv kan stoppa näsblödning
1. Snyt först rent näsan.
2. Sätt dig med huvudet framåtlutat för att slippa få ned blod i halsen. Om du sväljer blodet kan du må illa.
Håll en blöt, kall handduk mot pannan (kylan drar samman
näsans blodkärl).
3. Ta ett stadigt tag med tumme och pekfinger om näsving- arna. Kläm åt om näsans nedre, mjuka del i 15 minuter.
4. Om blödningen fortsätter, stoppa in en stor hårt kramad bomullssudd i näsborren (matolja på sudden gör den lättare att ta ut). Avsvällande näsdroppar, t ex Nezeril, kan minska blödningen om de droppas på sudden innan den stoppas i näsan. Håll sedan om näsan igen i 15 minuter
utan att släppa taget.
5.Låt sudden sitta kvar i minst en timma sedan blödningen slutat.
Ta ut den försiktigt.
Kontakta sjukvården
• om personen står på antikoagulantia behandling (blodproppsförebyggande behandling).
• vid ofta återkommande näsblödningar.
• vid näsblödning som inte upphör efter
behandling enligt ovan.
52
Egna åtgärder
Nästäppa, snuva
•Att
sova med huvudet högt lindrar ofta
besvären.
•Tänk
på risken för
smittspridning, använd pappersnäs-
dukar.
•Överdriv
inte användandet av avsvällande näsdroppar/
nässpray.
Nästäppa och snuva
Vid förkylning infekteras bland annat slemhinnan i näsan. Man
får ofta en vattentunn snuva de första dagarna följd av nästäppa.
Oftast orsakas förkylning av virus och då hjälper inte antibiotika.
En komplikation till nästäppan är bihåleinflammation. Bihåleinflammation yttrar sig i värk eller tyngdkänsla i käkhålor och
panna. Speciellt när man böjer sig framåt.
Nästäppa kan också orsakas av bland annat allergi (se Allergiska besvär i näsa och ögon sid 13), graviditet och av att avsvällande näsdroppar/nässpray använts för länge.
Nästäppa i samband med förkylning försvinner som regel efter
några dagar. Ibland kan nästäppa sitta i ända upp till tre veckor.
Om du har problem med torra slemhinnor i näsan kan du
prova Nozoil. Det är en nässpray som innehåller sesamolja.
Användande av näsdroppar och nässpray
Tillfällig nästäppa kan lindras med avsvällande näsdroppar/nässpray.
De finns i olika styrkor för olika åldrar. Fråga på apoteket.
Dropparna/sprayen får användas i högst tio dagar i följd, även
om de bara brukas till natten. Man bör låta näsan vila minst
en vecka innan nästa kur. Överdriven användning kan leda till
kronisk nästäppa.
Kontakta sjukvården
• vid gulgrön snuva och feber med samtidig svår värk i pannan, kinderna
eller tänderna.
• vid gulgrön tjock snuva som varar
mer än en vecka om allmän påverkan tillstöter.
• vid nästäppa och/eller ljus snuva
i mer än tre veckor.
53
Preventivmedel
Ett säkert och bra preventivmedel är en viktig del i det sexuella
samlivet. Både mannen och kvinnan måste kunna skydda sig mot
en oönskad graviditet. Det finns många preventivmetoder att välja mellan. Ofta får man använda olika metoder i olika situationer
och i olika skeden av livet. För alla metoder gäller att man måste
förstå hur de verkar och lära sig använda dem på rätt sätt. På apotek, vårdcentraler, mottagningar för preventivmedelsrådgivning
och ungdomsmottagningar finns informationsbroschyrer.
Allmänna råd
Avbrutet samlag och samlag under så kallade säkra perioder, är
i allmänhet mycket osäkra metoder. Kondom är ett säkert och
pålitligt skydd om den används rätt. Använd kondom under hela
samlaget och varje gång. Kondomen är det enda skyddet mot
sexuellt överförbara infektioner.
Så kallade ”dagen-efter-piller” är en akut metod som ska tas
inom 72 timmar efter oskyddat samlag. Ju snabbare man tar
dessa tabletter efter samlaget desto bättre effekt har de. Medlet
kan fås på vårdcentraler, ungdomsmottagningar eller hos kvinnokliniken. Det kan även köpas receptfritt på apoteket.
P-piller, spiral, pessar, p-spruta, p-stav och sterilisering, är alla
preventivmetoder, som man måste söka barnmorska eller läkare
för att få.
Ring preventivmedelsmottagningen som finns i anslutning till
barnmorskemottagningen eller ungdomsmottagningen.
Barnmorskan ger råd om alla preventivmetoder, provar ut
pessar eller sätter in spiral och skriver recept på p-piller. Män är
också välkomna till mottagningen för att prata om preventivmedel och hur de används.
54
Rådgivningen är kostnadsfri. Ungdomar kan också vända sig
till skolsköterskan eller ungdomsmottagningen för att få råd.
Du kan gå till ungdomsmottagningarna eller barnmorskan på vårdcentralen:
* om du vill tala med någon om personliga problem.
*
*
*
*
*
om du har funderingar kring sex, samlevnad och
kroppens funktion.
om du vill ha råd om eller behöver preventivmedel.
om du behöver ”dagen-efter-piller”.
om du eller din partner misstänker graviditet och
vill veta säkert.
för att du misstänker någon könssjukdom eller bara
vill ta prov.
All kontakt med ungdomsmottagningarna är kostnadsfri och
frivillig. All sjukvårdspersonal har tystnadsplikt.
Förutom barnmorskemottagningarma på länets vårdcentraler
har ungdomar tillgång till de centrala ungdomsmottagningarna:
* Ungdomsmottagningen Knuffen i Örebro.
* Ungdomsmottagningen i Hallsberg.
* Ungdomsmottagningen i Lindesberg.
* Ungdomsmottagningen i Karlskoga.
55
Rygg- och nackbesvär
Plötslig smärta och stelhet i korsryggen eller ländryggen brukar
kallas ryggskott. Vid ischiasvärk strålar smärtan ut i höft och ben,
ibland ut i foten. Man kan få liknande värkbesvär från ryggradens översta del, ibland med utstrålning i armarna.
Akut ryggvärk går oftast över inom en vecka. Det är viktigt
att ha så normal fysisk aktivitet som möjligt redan när rygg- och
nackbesvären börjar. Daglig fysisk aktivitet, såsom promenader,
är bra. Det påskyndar läkningen. Man bör ligga på ett plant underlag med en fast men ej för hård madrass. Belasta inte ryggen
genom att bära eller lyfta.
Förebygg
Rygg- och nackvärk
•Förebygg
nack- och
ryggbesvär genom
att ha lämpliga arbetsställningar och
rätt lyftteknik.
•Regelbunden
fysisk
aktivitet är bra i förebyggande syfte.
Egna åtgärder
Nackvärk/nackspärr
Nackspärr är en smärtsam låsning av nackmuskulaturen. Det kan
komma vid t ex olämplig huvudrörelse eller olämplig sovställning.
Nackvärk eller nackspärr kan lindras med värme, t ex dusch med
hett vatten, bastubad eller värmedyna. Nackspärr brukar gå över
på några dagar. Smärtorna vid rygg- och nackvärk kan dämpas
med något receptfritt medel. Rådgör med apotekspersonalen.
Förebygg nack- och ryggbesvär genom att ha lämplig arbetsställning och använda rätt lyftteknik.
Kontakta sjukvården
• vid ryggvärk och med svaghet eller domningar i ben eller fot.
• om du får svårt att kissa, hålla urinen eller avföringen i samband
med ryggvärk.
• om du får ihållande ryggvärk första gången efter 55 års ålder.
• vid avmagring och trötthet i samband med ryggvärk.
• vid svår värk eller om värken kommit efter en skada.
• vid ryggvärk i kombination med feber.
• vid nackvärk och med svaghet eller domningar i arm eller hand.
• vid huvudvärk och feber samtidigt med nackstelhet.
• vid nack- eller ryggvärk som inte avtar inom en vecka eller om du
fortfarande har besvär efter två veckor.
56
Rygg- och nackvärk
•Ha
en så normal
aktivitet som möjligt
redan när rygg- och
nackbesvären börjar.
•Nackvärk
eller nackspärr lindras med
värme.
•Smärtor
i rygg och
nacke kan dämpas
med smärtstillande
medel. Fråga på apoteket.
Förebygg
Sexuellt överförbara
sjukdomar
•Förebygg
smitta
genom att använda
kondom.
Sexuellt överförbara sjukdomar
Sexuellt överförbara infektioner är bl a herpes, klamydia, kondylom (könsvårtor), gonorré, syfilis och hiv.
Antalet personer smittade med gonorré och syfilis har minskat.
I stället har herpes, klamydia och kondylom blivit mycket vanligt
förekommande infektioner.
Klamydia och kondylom
Klamydia och kondylom kan man bära under lång tid. Ibland
kan man bära på det under flera år, utan att själv märka det. Det
är därför infektionerna blivit så utbredda.
Klamydia ger ofta inga besvär alls. Skulle de uppstå rör det sig
hos kvinnor oftast om mellanblödningar och flytningar, och hos
män som flytningar och sveda från urinröret. Klamydia kan leda
till infektion i bitestikel hos män och hos kvinnor i äggledaren.
Infektionerna kan leda till framtida sterilitet. Klamydia är en
bakterieinfektion, som botas med antibiotika.
Kondylom ger vårtliknande förändringar på könsorganen men
ibland också plana vårtor, som endast ses vid speciell undersökning. Ibland kan kondylomen vålla besvär i form av klåda, sveda
och sprickbildning och kan då behandlas efter läkarkontakt.
Herpesinfektion
Herpesinfektion ger blåsor och sår i underlivet. Besvären återkommer ofta flera gånger i livet, dock med successivt längre
intervall och med lindrigare besvär.
Herpes och kondylom är virusinfektioner. Det finns ännu inte
några säkra botemedel mot dem, men man kan genom behandling lindra besvären.
forts. nästa sida 
57
Hiv – aids
Hiv – aids är en immunbristsjukdom som orsakas av ett virus
som kallas humant immunbristvirus (hiv). Någon definitiv bot
finns ännu inte. Men de senaste åren har ett flertal mediciner
inregistrerats som, om de sätts in tidigt, kan bromsa upp infektionens förlopp.
Viruset kan smitta via blod eller sexuell kontakt. Det kan
också smitta via modersmjölk och från mor till foster under
graviditet. Blod och blodprodukter som används på sjukhus
kontrolleras numera noga. Modersmjölk likaså. Sprutnarkomaner
kan föra smittan vidare via begagnade sprutspetsar.
Efter att en person blivit smittad kan det ta många år innan
han eller hon får några besvär. Människor kan därför ovetande
vara smittbärare.
Allmänna råd
Om man är orolig för att ha blivit smittad bör man lämna ett
blodprov. Hiv-test görs på de flesta sjukvårdsinrättningar t ex
vårdcentral, infektionsklinik, ungdomsmottagningar och STDmottagningar. Testet är kostnadsfritt och kan göras anonymt.
Säkraste sättet att skydda sig är att alltid använda kondom.
Kontakta vårdcentral, ungdomsmottagning eller
STD-mottagning
• vid misstanke om en sexuellt
överförd infektion.
58
Förebygg
Självsprickor och
förhårdnader
•Håll
huden mjuk och
smidig.
•Diskmedel,
tvättmedel och andra rengöringsmedel torkar
ut huden. Använd
plasthandskar, gärna
med bomullsvantar
i, när du diskar eller
gör annat våtarbete.
•Skona
huden från
nötning eller kyla.
Egna åtgärder
Självsprickor och
förhårdnader
•Fotbad
rekommenderas vid förhårdnader
och självsprickor på
fötterna.
•Läkning
av självsprickor kan underlättas om sårkanterna
hålls ihop av en häfta.
Självsprickor–förhårdnader
För att huden ska vara mjuk och smidig krävs att den innehåller
en viss mängd vatten. Sjunker vattenhalten blir huden torr och
spröd, och sprickor uppstår lätt. Självsprickor uppstår ofta också
om huden är förtjockad.
Utsatta ställen för självsprickor är hälens trampdyna, stortåns
undersida samt fingertopparna.
En liktorn är en förhårdnad som kan bildas när ett och samma
område på foten utsätts för tryck och nötning under lång tid,
t ex en tå i en för trång sko. Förhårdnaden pressas inåt som en
tagg (torn) och ger ofta smärta vid tryck.
Försök att hålla huden mjuk och smidig med hjälp av någon
mjukgörande kräm dagtid och fet salva på natten. Skona huden
från nötning eller kyla.
Gäller det händerna, undvik att vara i vatten mer än nödvändigt. Läkning av smärtsamma självsprickor kan underlättas
genom att sårkanterna hålls ihop med hjälp av häfta.
Vid förhårdnader och självsprickor på fötterna är det bra med
ett fotbad. Använd en skonsam fotfil med sandpappersyta och
fila försiktigt ner förhårdnaden. Efter fotbadet kan man använda
en fet salva.
Kontakta sjukvården
• om du har långvariga eller återkommande problem.
• om självsprickorna gör ont och verkar infekterade.
• vid smärtsamma förhårdnader under fötterna.
• om du är diabetiker med fotbesvär.
59
Stukning och sträckning
Slag och stötar mot leder, muskler och skelett kan ge varierande
grad av skador. Om man är vältränad minskar risken för skador
och de läker snabbare. Åldern har stor betydelse eftersom skelett
och mjukdelar blir skörare ju äldre man blir.
Vid en stukning eller sträckning ska man så snabbt som
möjligt anlägga ett tryckförband så hårt lindat som möjligt under
de första 15–20 minuterna. Tryckförbandet minskar ytterligare
svullnad i det skadade området vilket gör att den totala läkningsprocessen går snabbare. Vila den skadade foten i högläge. Efter
20 minuter (tidigare om det börjar domna i tår eller fötter) lindas
bandaget lite lösare. Vid stukning/sträckning kan man lindra
smärtan med hjälp av kylning, t ex kylpåsar, is i plastpåse eller
kallt vatten. OBS! Kylpåsen ska inte tryckas direkt mot huden.
Eventuell nedkylning bör ske så fort som möjligt och kan upprepas under fem–sex timmar. Kylpåsen kan läggas mellan första
och andra varvet binda. Receptfria smärtstillande medel kan ge
tillfällig smärtlindring. Undvik preparat med acetylsalicylsyra.
Det kan förlänga blödningstiden. Fråga på apoteket.
Elastisk binda kan ofta utgöra ett gott stöd medan skadan
läker. Ge inte värme eller massage under de två första dygnen. Då
smärtan börjar gå tillbaka bör man försöka träna upp rörligheten
i den skadade leden. Belasta försiktigt i början eftersom belastningen påskyndar läkningen. Käpp eller krycka kan användas
under ett par dagar, men inte längre än så.
Kontakta sjukvården
• om du har skadat handled, fingrar eller höft (följden kan bli
allvarlig trots måttliga besvär).
• om du får en skada med en stor svullnad och värk.
• om du har svårt att röra eller belasta den skadade kroppsdelen.
• om ingen förbättring skett efter tre–fyra dagar eller om besvären är påtagliga efter 10–14 dagar.
60
Egna åtgärder
Stukning och
sträckning
•Lägg
tryckförband så
hårt lindat som möjligt under de första
15-20 minuterna.
•Kyla
kan i det akuta
skedet ge smärtlindring.
•Vila
den skadade
kroppsdelen på något högt.
•Elastisk
binda ger
ofta ett gott stöd.
•Ingen
värme eller
massage de första
två dygnen.
•Träna
upp rörligheten
när smärtan börja
försvinna.
•Smärtstillande
tabletter kan ge tillfällig
lindring. Fråga på
apoteket.
Egna åtgärder
Sår
•Tvätta
händerna och
rengör såret noggrant.
•Lindra
eventuell
smärta vid rengöring
genom att förbehandla med receptfri
lokalbedövande
salva.
•Använd
ett poröst
förband som ger god
luftväxling.
•Använd
inte sårsal-
vor.
•För
ihop sårkanterna
vid små skärsår.
Sår
Det finns olika typer av sårskador t ex skrubbsår, skavsår, sticksår
och skärsår. Små obetydliga sår kan ställa till med stora bekymmer, om de inte från början behandlas på rätt sätt.
Känns såret ömt samma dag som skadan inträffat, så är det
oftast helt naturligt. Om såret däremot är ömt, rött och svullet
efter några dagar, kan det vara en infektion i såret.
Skrubbsår
Börja med att tvätta händerna. Rengör noggrant först området
runt såret med tvål och vatten. Gör sedan rent själva såret med
enbart vatten. Spola efter med rinnande vatten så att all synlig
tvål och smuts försvinner.
Om det smärtar vid rengöring kan Xylocain salva användas
direkt på såret eller på en kompress som läggs över såret ca fem
minuter före rengöring. Om det inte finns tillgång till vatten kan
man använda Sårtvätt som innehåller 0,9% natriumklorid.
Vill du skydda såret med ett förband så använd ett förband
som är poröst och ger god luftväxling. En ren kompress är bra.
Byt inte förband för ofta. Det kan irritera och försena sårläkningen. Om kompressen fastnar i såret, blöt upp kompressen
ordentligt med vatten och lossa försiktigt.
Små skärsår och sticksår
Vid små skärsår kan man föra ihop sårkanter med kirurgisk tejp,
t ex Micropore eller Steri Strip. Om det inte finns tillgång till vatten
kan man använda Sårtvätt som innehåller 0,9% natriumklorid.
Undvik sårsalvor eftersom de kan förhindra läkningen av såret.
Ska såret sys måste det ske så snart som möjligt efter skadan.
Sår som inte slutar blöda eller sår som glipar brukar sys eller
tejpas av läkare.
forts. nästa sida 
61
Skavsår
Skavsår kan man i regel förebygga genom att hålla fötterna torra
och byta strumpor ofta. Se till att strumpan inte veckar sig på
foten.
OBS! Använd inte vanligt plåster för att förhindra blåsor eftersom plåstret glider och förvärrar skavsåret.
Stick inte hål på blåsorna. Det ökar infektionsrisken. Skydda
skavsåret/blåsan med specialplåstret Compeed som är ett självhäftande förband som avlastar och fördelar trycket. Vid hård
belastning förstärks plåstret med häfta runt om.
Antiseptiska salvor och lösningar kan försämra läkningen av sår.
Kontakta sjukvården
• vid skrubbsår i ansiktet (risk för ärr).
• vid skärsår och sticksår i ansiktet eller på händer.
• vid kvarvarande smuts i såret (risk för infektion).
• vid kvarvarande asfaltspartiklar i såret.
• vid skärsår och sticksår som är större än en centimeter eller
glipar mer än ett par millimeter.
• vid skärsår och sticksår där risk för skada på kärl, nerv, sena eller inre organ finns.
• vid infektionstecken (feber, illaluktande var, tilltagande smärta).
• vid stickningar, kraftlöshet eller förlorad känsel.
• vid katt- eller hundbett.
• om du har diabetes eller nedsatt blod cirkulation i benen och får svårläkta sår.
• om du inte är säker på att du har ett
fullgott stelkrampsskydd.
• vid sår som inte visar tecken på läkning
efter tre–fyra veckor.
62
Förebygg
Skoskav
•Håll
•Byt
fötterna torra.
strumpor ofta.
•Se
till att strumpan
inte veckar sig på foten.
•Vid
långa fotvandringar – sätt på spe-
cialplåstret Compeed.
Egna åtgärder
Sömnproblem
•Ha
svalt i sovrummet.
•Mörka
gardiner och
öronproppar är bra
vid känslighet för ljus
och ljud.
•Undvik
att äta eller
dricka alkohol, kaffe
och starkt te sent på
kvällen.
•Motion,
t ex en cykelrunda eller rask
promenad, men inte
strax innan du går
och lägger dig.
•Ta
en varm dusch,
varmt bad eller bada
bastu.
•Slappna
av genom
att läsa eller lyssna på
musik en stund efter
sänggående.
Sömnproblem
Sömnproblem kan uppstå när man sover för lite. Det kan vara
svårt att somna på kvällen, svårt att somna om när man vaknar
på natten eller så vaknar man för tidigt på morgonen.
Människor behöver olika mycket sömn och det finns inget
normalt sömnbehov. En frisk vuxen person brukar behöva mellan sex och nio timmar sömn per dygn. Många klarar sig dock
med mindre sömn. Äldre sover ofta ytligare och färre timmar per
natt än yngre och medelålders. Enstaka nätter utan sömn är helt
ofarligt. Har man sovit dåligt under några nätter tar man oftast
igen det senare.
Några allmänna råd för att komma tillrätta med sömnproblem
är t ex att ha det svalt i sovrummet och vädra innan man lägger
sig. Mörka gardiner och öronproppar är bra vid känslighet för
ljus och ljud. Att äta sent på kvällen gör det svårt att somna och
sömnen blir orolig.
Man bör undvika att dricka sådant som är uppiggande, t ex
kaffe, starkt te eller alkohol. Någon varm dryck, t ex varm mjölk
på kvällen brukar verka rogivande.
Motion, t ex en cykelrunda eller rask promenad, är bra för
sömnen, men inte strax innan du går och lägger dig.
Försök varva ned någon timme före läggdags. Varm dusch,
varmt bad eller bastu har också en avslappnande effekt. Om man
tycker om att läsa eller lyssna på musik kan man göra det en
stund efter sänggåendet.
Kontakta sjukvården
• om du har sömnproblem under några veckors tid utan att
förstå orsaken.
• om du vaknar tidigt med ängslan eller oro eller känner dig
deprimerad.
• om du känner att du sover för lite och inte kommer tillrätta
med dina sömnproblem trots att du följt råden ovan.
63
Tandlossning
Munhygien är viktigt för att förebygga tandlossning. Munbakterier fastnar lätt på tänderna, särskilt vid tandköttskanten och
bildar en beläggning, plack. Får placket sitta kvar, bildas så småningom tandsten och man får en tandköttsinflammation som kan
utvecklas till tandlossning.
Det första tecknet på en inflammation är blödningar i tandköttet. Det kan blöda när man borstar tänderna.
Rökare får inte någon sådan varning eftersom deras blodcirkulation är nedsatt.
Om inflammationen får fortsätta en längre tid kan den gå ned
på djupet och förstöra tändernas fäste och ge tandlossning. Tandvårdspersonalen kan ge råd och ytterligare hjälpmedel.
Kontakta tandvården
• om tandköttet blir lättblödande och ömt trots noggrann
munhygien.
• om en eller flera tänder känns lösa.
64
Förebygg
Tandlossning
•Använd
mjuk tandborste vid tandborstning minst två
gånger per dag.
•Gör
rent mellan tänderna med tandtråd
och/eller tandstickor
varje dag.
Förebygg
Tandskada
•Förebygg
tandskador
genom att använda
tandskydd vid bollspel med klubbor.
Egna åtgärder
Tandskada
•Utslagen
permanent
tand kan sättas på
plats av tandläkaren.
Förvara tanden i
mjölk under färden.
Tandskada
I samband med fall eller slag mot ansiktet kan tänderna skadas.
En tandskada drabbar ofta också läppar och tandkött, som kan
blöda kraftigt. I lindriga fall uppkommer ingen synlig skada.
Tanden blir lite öm och kan kännas något lös. Vid kraftigare
skada kan delar av tanden slås av. De allvarligaste skadorna är när en eller flera tänder slagits loss eller helt slagits ut. Utslagna tänder kan växa fast om de hanteras varsamt och snabbt sätts på plats av tandläkare, helst inom en timme.
Rengör ej tanden. Undvik att beröra roten. Förvara den utslagna tanden i munnen under tungan eller ännu hellre i mjölk
(aldrig torrt eller i vatten) för snabb transport till tandläkaren.
Mjölktänder som slagits ut ska inte sättas tillbaka. Det kan skada
det nya tandanlaget.
Även större bitar av avslagna tänder bör tas med till tandläkaren eftersom man ibland varaktigt kan klistra fast dem på den
skadade tanden. Vid alla slags tandskador, utom de lindrigaste,
bör tandläkare uppsökas så snart som möjligt. Att använda tandskydd vid bollspel med klubbor förebygger
tandskador.
Kontakta tandvården
• omedelbart vid utslagna, mycket lösa eller förskjutna
permanenta tänder.
• då mer än en flisa av tanden slagits bort.
• om bettet inte passar ihop
vid sammanbitning.
• om tanden förblir öm mer
än några dagar, eller om
ömheten uppstår någon
tid efter slaget.
• om tanden ändrar färg
efter någon tid.
65
Urinläckage
Urininkontinens är ett annat ord för ofrivilligt urinläckage eller
svårigheter att hålla tätt. Det är ingen sjukdom men det kan
ibland vara tecken på urinvägsinfektion. Inkontinens förekommer i alla åldrar. Läckagen kan yttra sig på olika sätt, allt från
några droppar till att hela urinblåsan tömmer sig okontrollerat.
Ansträngningsinkontinens
Ibland kommer urinskvättar i samband med fysisk ansträngning,
t ex när man hostar, nyser, skrattar, lyfter tungt eller joggar. Detta
läckage är vanligast hos kvinnor och kallas för ansträngningsinkontinens.
Orsaken till ansträngningsinkontinens är oftast försvagade
eller uttänjda muskler i bäckenbotten till följd av t ex graviditet,
förlossning och ålder. I högre ålder kan inkontinens bero på att
urinröret inte sluter tätt.
Trängningsinkontinens
En annan typ av urinläckage är trängningsinkontinens. Man blir
snabbt kissnödig och hinner inte alltid fram till toaletten utan att
det läcker. Urinblåsan vill tömma sig även om den inte är full.
Orsakerna till trängningsinkontinens kan vara flera och bör
utredas. Män kan också få en mer eller mindre svår droppinkontinens. Varje gång man kissat kommer det droppar efter. Orsaken
till detta kan vara prostataförstoring. Kontrollera hos läkare.
Behandling av inkontinens
Många kan efter behandling bli av med sina problem. Det finns
dessutom många bra och tillförlitliga inkontinenshjälpmedel.
Kontakta vårdcentralen.
66
Egna åtgärder
Urinläckage
•Träna
bäckenbotten med hjälp av
knipövningar. Fråga
efter information och
hjälpmedel på din
vårdcentral eller på
apoteket.
Förebyggande åtgärder
Både i förebyggande syfte och för att minska urinläckaget kan
man själv träna bäckenbottenvävnaderna med knipövningar. För
att hitta knipmusklerna och knipa rätt, behöver du få professionell hjälp. Det finns kassettband för
knipträning att köpa efter kontakt
med sjukvården.
Kontakta sjukvården
• för att diskutera lämplig utredning och behandling.
• om du misstänker urinvägsinfektion.
Egna åtgärder
Vaxpropp
•Undvik
örat.
att peta i
Vaxproppar
I hörselgångarna i ytterörat bildas alltid vax. Vaxet kan sätta sig
som en propp. Hörseln kan bli sämre och man får en känsla av
lock för örat. Undvik att peta i örat. Det finns risk för irritation
eller eksem i hörselgången om man petar sig i örat.
En vaxpropp kan behandlas med Cerusol eller Revaxör, som
droppas in i hörselgången.
OBS! Bollspruta av gummi bör undvikas på grund av risk för
trumhinneskador.
Kontakta sjukvården
• om det rinner ur örat.
• vid klåda eller eksem i örat.
• vid öronsmärta och/eller feber.
• om det tidigare varit hål på trumhinnan.
• vid kronisk öroninflammation.
• vid kvarstående besvär eller hörsel nedsättning efter användning av
vaxlösande medel.
67
Vårtor
Vårtor orsakas av virus och är vanligast i skolåldern. Smittan
överförs vanligen via direkt hudkontakt eller indirekt via golv och
gemensamma handdukar.
Vårtor kan uppträda ganska snabbt och försvinner i regel utan
behandling inom några år. Vanliga vårtor är ofarliga och ger inga
besvär. Fotvårtor kan dock ibland ömma vid tryck.
Vill man behandla vårtorna bör man undvika metoder som är
smärtsamma eller medför risk för ärrbildning. Prova med dagligt
fotbad och sandpappersfil. Det finns olika vårtmedel. Fråga på
apoteket. Följ bruksanvisningen noga. Ha tålamod vid behandlingen. Hansaplast, självhäftande filtring, kan användas för att
avlasta trycket på fotvårtor.
Egenvårdsbehandling av hand- och fotvårtor
• Mjuka upp vårtan i varmt fot- eller handbad i ca tio minuter.
• Fila eller skrapa bort löst material från vårtans yta så långt det
går (tänk på att bara använda filen till vårtorna, annars riskerar man att föra vårtviruset vidare till andra delar av kroppen).
• Torka med engångshandduk/tvättlapp.
• Doppa spetsen av en tandpetare i vårtmedlet och pricka in vårt-
medlet på hela ytan. Skrapa bort efter någon minut och pricka
in medlet ännu en gång. Akta kringliggande hud.
• Upprepa behandlingen varje dag, oftast i flera månaders tid.
Kontakta sjukvården
• om vårtan sitter på andra kroppsdelar än händer och fötter.
• om vårtan blöder utan anledning.
• om vårtan är sårig och inte läker.
• om huden runt vårtan är varig.
• om du är diabetiker och får problem med fotvårtor. Det finns risk 68
för svårläkta sår.
Egna åtgärder
Vårtor
•Behandla
med vårtmedel. Följ bruksanvisningen noga.
Fråga på apoteket.
Förebygg
Åksjuka
•Tänk
på var du placerar dig i fordonet.
•Undvik
att läsa.
•Frisk
luft kan minska
besvären.
Egna åtgärder
Åksjuka
•I
vissa situationer eller om du är speciellt
känslig kan du ta åksjukemedel i förebyggande syfte.
Åksjuka
Åksjuka i form av illamående och kräkningar framkallas av
upprepade gungande, krängande eller häftiga rörelser, som man
är ovan vid. Rörelserna medför en alltför kraftig retning av innerörats balansorgan.
Vid bilåkning är det bäst att sitta i framsätet. I båtar bör man
hålla sig mitt i båten. Fäst blicken på vägen eller horisonten och
undvik att läsa. Frisk luft kan ibland minska besvären.
Är risken stor att man kommer att drabbas av åksjuka, kan
man ta Postafen tabletter eller Calma tuggummi i förebyggande
syfte. De kan ge upphov till dåsighet och försämra reaktionsförmågan och är därför olämpliga för bilförare.
Kontakta sjukvården
• om egna åtgärder inte hjälper.
69
Ögat
Blir ögonen röda kan det bero på många saker. Ofta är besvären
ofarliga och går över av sig själva utan behandling. Men man bör
ändå vara observant eftersom det kan vara en varningssignal. Det
finns allvarliga ögonsjukdomar liksom skador av olika slag som
också ger röda ögon.
Kontakta sjukvården
• om ögat är rött och förenat med värk, synnedsättning eller ljus-
känslighet.
Skräp i ögat
Kontakta sjukvården
Egna åtgärder
• vid envis, ensidig varbildning.
Skräp i ögat
• vid skräp i ögat som inte kunnat sköljas bort.
•Försök
• omedelbart vid misstanke om att en metallflisa har kommit in i ögat.
skölja ögat
med vatten.
• om besvär som skav, var, irritation eller klåda kvarstår efter en
vecka trots egenvård.
Stänk i ögat av frätande ämne
(syra, lut, cement etc)
Skölj omedelbart ögat med rikligt med vatten under 15–20
minuter. Håll ögonlockskanten brett isär med fingrarna så att
sköljningen blir effektiv. Fortsätt därefter att upprepade gånger
skölja ögat under transport till sjukhus eller läkare.
Kontakta sjukvården
• omedelbart för ytterligare upplysning och eventuell behandling.
Torra ögon
När man blir äldre kan tårfunktionen bli sämre och man kan få
skav, sveda, klåda, en brännande känsla och trötthet i båda ögonen.
Besvären kan lindras med ett tårersättningsmedel. Ögondroppar utan
konserveringsmedel är skonsammare för ögat. Fråga på apoteket.
70
Egna åtgärder
Stänk i ögat
•Skölj
omedelbart
ögat med rikligt med
vatten under 15-20
minuter.
•Stänk
i ögat sköljs
noga med vatten.
Det underlättar om
man får hjälp med
att skölja ögat.
Egna åtgärder
Torra ögon
•Det
finns tårersättningsmedel. Fråga på
apoteket.
Kontakta sjukvården
• om ögonen skaver, kliar, bränner och känns grusiga samtidigt som du är torr i munnen och har besvär med torra slemhinnor i näsan.
• om besvären är kvar när du följt ovanstående råd i ett par veckor.
Egna åtgärder
Blödning i ögat
•Avvakta
eftersom tillståndet normaliseras
på ca en vecka utan
någon behandling.
Egna åtgärder
Ögonirritation
•Tvätta
rent med
bomullstuss och
ljummet vatten flera
gånger om dagen.
Blödning i ögonvitan
Vid en plötslig blodutgjutning i den ena ögonvitan, utan några
symtom i övrigt, är orsaken troligtvis en spontan blödning under
bindhinnan. Detta är helt ofarligt och går över på ca en vecka
utan behandling. Använd inte linser vid blödning.
Ögonirritation i samband med förkylning
Vid irritation och klåda i ögat i samband med förkylning är det troligtvis en katarr i bindhinnan. I folkmun kallas det för ”ögonfluss”.
Ett öga drabbas oftast först och efter någon till några dagar
kan också det andra bli rött. Ibland är ögat igenklistrat på morgonen på grund av varbildning. Tvätta rent ögat med hjälp av
bomullstuss och ljummet vatten flera gånger dagligen. Använd
inte linser vid ögonfluss.
Allergi ger rinnande, kliande, svullna, röda ögon, ofta tillsammans med nysningar och rinnsnuva (se sid 13).
Kontakta sjukvården
• om en ögonirritation i samband med förkylning inte blivit bättre
inom tre–fyra dagar trots egna åtgärder.
Vagel i ögat
Vagel är en infektion i en talgkörtel i ögonlocket. Besvären
yttrar sig som svullnad, rodnad samt ömhet i ögonlocket. Vageln
spricker och tömmer sig eller går tillbaka av sig själv inom en
vecka. Besvären kan lindras genom baddning och ilägg av receptfri ögonsalva till natten. Fråga på apoteket.
Använd inte linser vid vagel i ögat.
Kontakta sjukvården
• om en vagel inte blir påtagligt bättre på tre–fyra dagar.
71
Öronvärk
Öronvärk kan bero på öroninflammation, eksem i hörselgången,
vaxpropp eller att ett främmande föremål stoppats in i örat. Eksem kan utlösas om man petar i örat med olika saker t ex pennor
eller tändstickor.
Värk eller tryck mot öronen, örsprång och lockkänsla är vanligt vid förkylning och beror på tilltäppning av örontrumpeten
(förbindelsen mellan svalg och mellanöra).
Om öronvärken är intensiv och långvarig eller feber tillstöter
beror det vanligen på att det är en bakterieinfektion.
Vid förkylning är det bra att ligga högt med huvudet när man
sover eller vilar i liggande ställning. Avsvällande näsdroppar eller
spray kan användas för att minska tilltäppningar av örontrumpeten. De finns i olika styrkor för olika åldrar, fråga på apoteket.
Näsdroppar/spray får användas högst tio dagar i följd, även om
de bara används till natten. Låt näsan vila minst en vecka före
nästa kur. Överdriven användning kan ge kronisk nästäppa.
Ibland kan ett receptfritt smärtstillande läkemedel behövas,
t ex Alvedon eller Panodil.
Öroninflammation
Om man får ont i ett öra på kvällen eller natten kan värken
lindras med smärtstillande receptfri medicin, t ex Alvedon eller
Panodil. Vänta till morgonen. Är smärtan kvar då, bör du söka
läkare som kan konstatera om det är en infektion i mellanörat
(öroninflammation).
Kontakta sjukvården
• omedelbart om den som har öronvärk blir slö och
allmänpåverkad.
• vid öronvärk och hög feber.
• om det rinner ur örat.
• vid öronvärk på natten – vänta till morgonen.
• vid klåda och eksem i hörselgången.
72
Egna åtgärder
Öronvärk
•Peta
aldrig i örat.
•Vid
förkylning – sov
eller vila med huvudet högt.
•I
vissa fall kan avsvällande näsdroppar
eller spray användas
för att minska tilltäppningen.
Viktiga
telefonnummer
Viktiga telefonnummer
SOS Alarm 112
Se telefonkatalogens Blå Sidor – om ”Olyckan är framme”.
Larma ambulans, brandkår och polis.
Giftinformation 08-33 12 31 (ej akut, dagtid)
Akut:112 begär ”Giftinformation”.
Texttelefonanvändare
- sjukvårdsupplysning 019-670 25 25
Egna viktiga telefonnummer
Sjukvårdsupplysning..........................................................
Sjukhus.............................................................................
Vårdcentral.......................................................................
Egna åtgärder
Apotek..............................................................................
Förgiftning
•Alla
Vid akut förgiftning
Ha alltid medicinskt kol hemma!
Ge dryck, gärna vatten.
Ta reda på vad den drabbade fått i sig.
Ring SOS Alarm 112
74
hushållskemi-
kalier, bilvårdsprodukter och rengöringsmedel innebär
risker för förgiftning.
•Rensa
bort onödiga
produkter.
•Förvara
kemikalier i
sin originalförpackning och oåtkomligt
för små barn.
•Vakta
noga när barn
”hjälper till”.
Slutord
Slutord
Handböckerna ”Ta hand om dig!” – ”Egenvård för vuxna” och
”Egenvård för barn” är framtagna av Örebro läns landsting och
har utvecklats ur ett material från Landstinget i Värmland.
Detta är den tredje utgåvan av ”Ta hand om dig! Egenvård för
vuxna”.
Omarbetningar har gjorts t o m december 2007.
Bokens medicinska innehåll är granskat av överläkare Maria
Ekbäck, Hudkliniken, mödrahälsovårdsöverläkare Helena Fadl,
Kvinnokliniken, övertandläkare Agne Nihlson, Käkkirurgen,
samt apotekare Leif Kronberg och apotekare Birgitta Olsson,
båda från Läkemedelskommitténs egenvårdsgrupp och Apoteken
i Örebro län.
Projektledare/samordnare har varit informatör Viveka Pålhed,
Örebro läns landsting.
Illustrationerna har gjorts av Elisabeth Werngren, Örebro.
75
Register A–Ö
A
Aids, 58
Akne, 12
Akuta allvarliga tillstånd, 9
Allergiska besvär i näsa
och ögon, 13
Allergiskt kontakteksem, 24
Amning, 19
Förgiftning, 79
Förhårdnader, 59
Första hjälpen, 78
Förkylning, 31
Förstoppning, 32
B
Bett, 14
Blåsor i munnen, 16
Blödning stora sår, 79
Brännskada, 17
Bröst, 19
Böjveckseksem, 24
H
Halsbränna, 34
Halsont, 36
Hemorrojder, 36
Herpesinfektion, 57
Heshet, 37
Hiv, 58
Hosta, 38
Huggormsbett, 15
Huvudlöss, 39
Huvudvärk, 40
Husapotek, 10
Håravfall, 41
C
Chock, 79
D
Diarré, 22
Dålig andedräkt, 23
E
Egenvård, 8
Eksem, 24
F
Feber, 26
Finnar, se akne, 12
Flytningar i underlivet, 28
Fotsvamp, 30
Fästingar, 14
Födelsemärken, 30
76
G
Gasbesvär, 33
I
Icke allergiskt
kontakteksem, 24
Inkontinens, se urinläckage, 66
Internet, vårdinfo på Internet, 9
Influensa, 31
Insektsstick, 14
K
Klamydia, 57
Klimakteriebesvär, 43
Klåda, 45
Kondylom, 57
Kräkningar, 22
Köldskada, 46
L
Landstingskatalogen, 9
Läppsår, 16
Löss, se huvudlöss, 39
M
Magsjuka, se diarré
och kräkning, 22
Medicineringsråd, 6–7
Mensvärk, 48
Migrän, 40
Mjäll, 49
Mjölkstockning, 20
Munsår, 16
Muntorrhet, 50
N
Nackbesvär, 56
Nackspärr, 56
Nagelbandsinfektion, 51
Nageltrång, 51
Naturläkemedel, 6
Nickelallergi, 24
Näsblödning, 52
Nästäppa, 53
O
Ormbett, 15
P
Pollenallergi, 13
Preventivmedel, 54
R
Receptfria läkemedel, 6
Ryggbesvär, 56
S
Sexuellt överförbara
sjukdomar, 57
Sjukhus, information om, 8
Självsprickor, 59
Självundersökning
av bröst, 21
Skavsår, 62
Skrubbsår, 61
Skärsår, 61
Snuva, se nästäppa, 53
Solbränna, 18
Spänningshuvudvärk, 40
Sticksår, 61
Sträckning, 60
Stukning, 60
Sur mage, 34
Svampinfektion
i underlivet, 28
Sår, 61
Såriga bröstvårtor, 19
Sömnproblem, 63
T
Tandlossning, 64
Tandskada, 65
Tandvård, information om, 9
Telefonnummer, viktiga, 74
Telefonrådgivning, 8
U
Ungdomsmottagning, 55
Urinläckage, 66
Utslagen tand, 65
V
Vaxproppar, 67
Vårdcentralen, info. om, 8
Vårtor, 68
Värmevallningar, 43
Å
Åksjuka, 69
Ö
Ögat, blödning i ögonvitan, 71
Ögat, skräp i ögat, 70
Ögat, stänk i ögat, 70
Ögat, torra ögon, 70
Ögat, vagel i ögat, 71
Ögonfluss, se ögonirritation, 71
Ögonirritation, 71
Öronvärk, 72
Öroninflammation, 72
77
Första hjälpen
Ring 112 vid behov av omedelbar hjälp
Ta hand om den skadade. Ring 112 och tala om:
• Namn, adress, hemkommun och det telefonnummer varifrån samtalet kommer.
• Vad larmet gäller.
• Var platsen är.
• Hur många som är skadade.
• Typ av skador.
• Om någon är fastklämd.
• Om det finns risk för brand.
Återvänd genast till den skadade.
Mun mot munmetoden
Stoppa aldrig in
något under
huvudet på en
medvetslös.
78
Böj huvudet bakåt
för att åstadkomma
fri luftväg.
Se, lyssna, känn!
Har den medvetslöse
slutat andas, kläm samman dennes näsborrar, dra ett djupt
andetag, lägg läpparna om personens
mun och blås in.
Blödning – mycket stora sår
1. Lägg den blödande kroppsdelen högt.
2. Tryck därefter med fingrarna mot såret för att stoppa blödningen. Undvik om möjligt kontakt med den skadades blod. Använd t ex plastpåsar.
3. Lägg tryckförband!
Chock
Vid alla svåra olycksfall finns risk för skadechock. Förebygg
chock så här:
• Kontrollera att den skadade andas.
• Försök stoppa blödningar med högläge och fingertryck. Ge aldrig dryck.
• Lägg den skadade i framstupa sidoläge.
• Förhindra avkylning genom att lägga över personen kläder eller en filt.
• Stanna hos den skadade och försök lugna honom eller henne.
Förgiftning
Åk direkt till sjukhus eller ring efter ambulans, 112:
• Vid andningsbesvär eller medvetslöshet.
Vid ej akuta situationer:
• Ge dryck för att späda ut giftet.
• Ring Giftinformationen, 08-33 12 31, eller ring 112 och begär jourhavande läkare.
• Gör som Giftinformationen eller jourhavande läkare säger.
• Ha alltid medicinskt kol hemma!
OBS! Framkalla inte kräkning om den förgiftade inte är vid fullt
medvetande eller har fått i sig frätande ämnen, t ex syra, lut och
maskindiskmedel, eller petroleumprodukter, t ex lacknafta och
bensin. 79
Rådgivning om sjukvård
Vardagar kl 8.00-17.00
Ring vårdcentralen för att få råd av erfarna distriktssköterskor. Adresser och
telefonnummer hittar du i Landstingskatalogen. Har du inte Landstingskatalogen kan du beställa den kostnadsfritt på tel 019-602 77 70, via e-post
[email protected] eller via landstingets hemsida www.orebroll.se/trycksaker
Kvällar, nätter och helger
Ring sjukvårdsrådgivning som finns på följande telefonnummer:
Sjukvårdsrådgivningen för hela länet
Rådgivning dygnet runt alla dagar i veckan
Texttelefon för hörselskadade
019-602 31 00
019-670 25 25
Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Hällefors 0581-855 00
Rådgivning tfntid vardagar 17–20, lörd-, sönd- och helgdagar 08–20
Karlskoga, Degerfors och Laxå 0586-666 86
Rådgivning tfntid vardagar 16.45–21, lörd-, sönd- och helgdagar 8.30–21
För ambulans i brådskande fall, vid olycksfall eller akut
sjukdom: Ring 112.
Vid förgiftningar:
Ring Giftinformationscentralen 08-33 12 31.
Kontakta Apoteket dygnet runt 0771-450 450
Har du svårt att läsa Egenvårdsboken? Du kan beställa den på CD.
Ring 019-602 73 44.
Örebro läns landsting, Landstingets informationsenhet 2008, Tryckeri: Tryckverksta´n i Örebro AB
Vårdcentralernas jourmottagningar
Örebro, Lekeberg, Kumla, Hallsberg och Askersund
019-602 30 00
Rådgivning tfntid vardagar 17-21, lörd-, sönd- och helgdagar 8-21