Hälsa 2020 – Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för

Ett policyramverk för
sektorsövergripande insatser
för hälsa och välbefinnande
i WHO:s Europaregion
Ett policyramverk för
sektorsövergripande insatser
för hälsa och välbefinnande
i WHO:s Europaregion
Utgiven på svenska av Folkhälsomyndigheten
The Public Health Agency of Sweden
Solna Nobelsväg 18, 171 82 Solna
Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund
www.folkhalsomyndigheten.se
Hälsa 2020:
Ett policyramverk för
sektorsövergripande insatser
för hälsa och välbefinnande
i WHO:s Europaregion
Sammanfattning
De 53 länderna inom WHO:s europeiska region antog i september 2012 ett nytt värde- och evidensbaserat policyramverk, en samling rekommendationer, för hälsa – Hälsa 2020. Hälsa 2020 beskriver hur
man genom bättre ledarskap och styrning kan förbättra hälsan för alla och göra den mindre ojämlik.
I fokus står dagens stora hälsoproblem. Fyra prioriterade områden för insatser identifieras. Det som är
nytt med Hälsa 2020 är att ramverket, på alla nivåer och inom alla sektorer, lyfter fram utvecklingsbara tillgångar och krafter i samhället, liksom vikten av självbestämmande och stödjande miljöer som främjar hälsa.
Det beskriver de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsternas och hälsosystemets ökande roll och betydelse.
Hälsa 2020 godkändes i två former: ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion för politiker och dem som utvecklar policyer samt det mer omfattande
Hälsa 2020-policyramverket och strategin, som är mer detaljerad och innehåller fler praktiska rekommendationer. Att implementera Hälsa 2020 i länderna är nu den grundläggande och högst prioriterade utmaningen
för Europaregionen.
Issued in English by the WHO Regional Office for Europe in 2013 under the title
Health 2020: A European policy framework supporting action
across government and society for health and well-being
© World Health Organization 2013
The translator of this publication is responsible for the accuracy of the translation.
© Folkhälsomyndigheten 2015
I denna publikation är svenska förord tillagda vilket skiljer sig från originalversionen.
Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice,
e-post: [email protected]
Den kan även laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material
Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan.
Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem.
Formgivning: Christophe Lanoux, Paris, Frankrike
Foto: sid iv: Kristian Pohl/ Regeringskansliet
Artikelnummer: 15008
ISBN 978-91-7603-449-1 (PDF)
ISBN 978-91-7603-450-7 (PRINT)
Tryck: Edita Bobergs, Falun, 2015
Innehåll
Förord
iv
Förord
v
Förord
vi
Förord
vii
Hälsa är en viktig samhällelig resurs och tillgång
1
En stark värdegrund: uppnå högsta möjliga hälsostandard
2
Ett starkt socialt och ekonomiskt argument för att förbättra hälsan
2
Strategiska mål för Hälsa 2020: mer rättvisa och bättre styrning av hälsa
3
Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa
3
Förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa
4
Arbeta tillsammans för gemensamma hälsoprioriteringar
5
Prioriteringsområde 1. Investera i hälsa ur ett livsloppsperspektiv
och ge människor inflytande över sina liv
6
Prioriteringsområde 2. Ta itu med Europas största hälsoutmaningar:
icke smittsamma och smittsamma sjukdomar
7
Prioriteringsområde 3. Att stärka människocentrerade hälso- och sjukvårdssystem,
kapaciteten inom folkhälsa samt beredskap, övervakning och svarsåtgärder vid
nödsituationer
9
Prioriteringsområde 4. Skapa motståndskraftiga samhällen och stödjande miljöer
10
Arbeta tillsammans: öka värdet genom samarbeten
11
Hälsa 2020 – ett gemensamt syfte och ett delat ansvar
12
iii
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Förord
Sverige är ett av de rikaste och mest välmående länderna i världen. Trots det
finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det som är mest oroande
är att dessa skillnader ökar. Till exempel skiljer det fem år i förväntad medellivslängd mellan högutbildade och lågutbildade. Att minska de påverkbara hälsoklyftorna i Sverige är en av vår tids stora utmaningar.
Det är därför mycket glädjande att WHO Europaregionens 53 medlemsländer
gemensamt antagit ett övergripande policyramverk för hälsa och välbefinnande,
Hälsa 2020, som stöder detta arbete. De två övergripande strategiska målen för
Hälsa 2020, att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa, samt att
förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa är viktiga utgångspunkter
för att vända utvecklingen.
Ojämlikhet i hälsa har sin grund i de förhållanden i samhället under vilka
människor föds, växer upp, arbetar och åldras. Dessa är de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. Socioekonomiska faktorer som utbildning, arbete och
inkomst påverkar människors hälsa under hela livet. Den sociala gradienten i
hälsa innebär att ojämlikhet i hälsa är en fråga för alla i samhället, inte enbart för
de mest utsatta, även om de behöver särskild uppmärksamhet och störst åtgärder. I och med att hälsoklyftorna är så socioekonomiskt betingade måste insatser för att minska dessa klyftor göras med en bred ansats och därmed involvera
många aktörer i hela samhället. Politiken måste också ha ett tydligt mål med
folkhälsan.
För att vända utvecklingen har regeringen satt upp som mål att de påverkbara
hälsoklyftorna ska slutas under en generation. Det är ett prioriterat arbete jag
är glad över att få leda. Det finns en bred enighet kring att förutsättningarna
för hälsa är ojämnt fördelade i befolkningen och att kraftfulla insatser måste till
för att minska ojämlikheten. Hälsa 2020, med dess breda samling av evidensbaserade rekommendationer, är både en viktig utgångspunkt och ett stöd
för detta arbete.
Hälsoklyftorna går att göra något åt. Genom politiska
beslut och gemensamma ansträngningar kan vi påverka
samhället och människors hälsa. Minskade sociala och
ekonomiska klyftor är det mest verkningsfulla medlet
för en bättre folkhälsa. För att citera Michael Marmot: Att
uppnå en jämlik hälsa inom en generation är möjligt, det
är det rätta att göra – och tidpunkten att göra det är nu.
Gabriel Wikström
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister
iv
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Förord
God hälsa, den egna och närståendes, är det som många människor värdesätter
allra högst. Rätten att må bra är också, enligt WHO:s konstitution, varje människas
grundläggande rättighet. I Sverige har vi sedan länge en mycket god folkhälsa
och vi ser också att hälsan förbättrats under många decennier, sett till medellivslängd och andra hälsomått. Tyvärr ser vi också att ojämlikheten i hälsa mellan olika
grupper i befolkningen snarare tycks öka än minska vilket är vår största utmaning
i folkhälsoarbetet.
Den nationella folkhälsopolitiken, med det övergripande nationella målet att
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, överensstämmer väl med utgångspunkterna för Hälsa 2020. Detsamma
gäller angreppssätten, att basera insatserna på att påverka de bakomliggande
faktorerna för hälsa och att arbeta tvärsektoriellt. I arbetet är det viktigt att involvera hälso- och sjukvården men också sektorer utanför hälsosektorn för att därmed inkludera hälsa inom alla politikområden. På detta sätt skapas goda förutsättningar för en god folkhälsa genom att vi ger rimliga förutsättningar för alla
människor att ta eget ansvar för sin hälsa.
Folkhälsomyndigheten har en viktig roll att fylla i den nationella folkhälsopolitiken. Myndigheten svarar bland annat för kunskapsutveckling och kunskapsstöd, uppföljning och analys men har också i uppdrag att föra in hälsofrågorna
i det offentliga samtalet. Det är därför särskilt glädjande
att vi nu kan presentera en svensk översättning av ett av
nyckeldokumenten, Hälsa 2020 – ett policyramverk för
sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande
i WHO:s Europaregion. Hälsa 2020 utgör ett viktigt övergripande ramverk som kan ge stöd och inspiration till det
folkhälsoarbete som görs nationellt, regionalt och lokalt.
Johan Carlson
Generaldirektör
Folkhälsomyndigheten
v
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Förord
Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion är en framsynt och ambitiös agenda för hälsa.
Antagandet av detta ramverk av alla 53 medlemsländer inom WHO:s europeiska
region kommer vid en avgörande tidpunkt. Vi närmar oss år 2015 och tidsgränsen för att uppnå millenniemålen. Ramverket kommer att bidra till att hälsa får
en mer framskjuten plats i nästa uppsättning globala mål.
Hälsa 2020 sammanfattar det som vi under de senaste åren lärt oss om hälsans
betydelse. Att uppnå bästa möjliga hälsa i livets alla skeden är en grundläggande
rättighet för alla och inte ett privilegium för ett fåtal. God hälsa är en tillgång och
en källa till ekonomisk och social stabilitet. God hälsa är avgörande för att minska
fattigdomen – och både bidrar till och gynnas av hållbar utveckling. Framför allt
kan god hälsa inte längre tillskrivas enbart resultatet av en sektor: hållbara och
rättvisa förbättringar av hälsan är resultatet av en effektiv politik av beslutsfattare
på alla nivåer och av gemensamma ansträngningar av alla delar i samhället.
Den som läser Hälsa 2020 kommer att upptäcka att dessa insikter är centrala i strategin. Utmaningarna inom regionen är omfattande. Orättvisor i hälsa inom och
mellan länder återspeglar ekonomiska och sociala skillnader i samhället. När de
ekonomiska påfrestningarna verkligen börjar kännas av och hälso- och sjukvårdskostnaderna stiger ökar risken för utslagning, vilket ofta slår hårdast mot dem som
har de största hälsobehoven. Samtidigt vet vi att allmänhetens förväntningar på
den senaste och bästa medicinska tekniken, i kombination med en förändrad sjukdomsprofil till följd av en åldrande befolkning, utsätter budgetarna för ett enormt
tryck. Nya angreppssätt och perspektiv behövs om en heltäckande hälso- och
sjukvård som når alla ska uppnås i alla länder inom regionen. Nyckeln till framtiden är att beslutsfattare, hälso- och vårdgivare och allmänheten ändrar sitt sätt
att tänka, från att betrakta hälsa enbart i termer av att behandla sjukdomar till att
i huvudsak fokusera på att främja hälsa och välbefinnande. För att nå framgång
krävs politiskt stöd, tekniskt och administrativt nytänkande och förändringar i hur
finansiella resurser och andra tillgångar används.
Ramverket för Europaregionen överensstämmer till stora delar med WHO:s tolfte
övergripande arbetsprogram och är ett konkret uttryck för ett reformprogram inom
WHO som syftar till att göra det möjligt för organisationen att mer effektivt tillgodose medlemsländernas behov i en snabbt föränderlig värld. För att åstadkomma de resultat som detta policyramverk förutser kan uppnås inom den europeiska regionen liksom inom andra regioner, krävs att internationella organisationer inte bara arbetar med ett fåtal utvalda departement
utan med alla relevanta delar av den offentliga förvaltningen, med kolleger inom andra internationella organisationer som har ett inflytande på hälsa samt med näringslivet, den akademiska världen och det civila samhället.
Policyramverket för Europaregionen visar vägen framåt,
med nya angreppssätt för hälsa och välbefinnande för hela
världen.
Margaret Chan
WHO:s generaldirektör
vi
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Förord
Det är med stor glädje jag välkomnar dig till Hälsa 2020, det europeiska policyramverket för hälsa för alla. Oavsett om du är president, stats- eller premiärminister, borgmästare, beslutsfattare, folkhälsoarbetare eller samhällsaktivist
innehåller Hälsa 2020 information som kan hjälpa dig att fatta hälsosammare,
säkrare och ekonomiskt klokare beslut.
2000-talets hälsolandskap präglas av ett växande ömsesidigt beroende på global,
regional, nationell och lokal nivå och en alltmer komplex samling sammanlänkade
faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande. Till exempel står vi alla inför uppgiften att förstå och integrera de många olika aktörer och tjänster (som bostäder,
vatten, energi, mat och hälso- och sjukvård) som behövs för att hålla oss själva,
våra familjer och våra befolkningar friska och välmående. Vi vet att dålig hälsa är
ett slöseri med potential, orsakar förtvivlan och lidande och utarmar resurser. Att
ta itu med dessa utmaningar på alla nivåer – personliga, institutionella, samhälleliga, lokala, regionala och nationella – kräver genomtänkta, strategiska och samordnade insatser. Alla de 53 medlemsländerna inom WHO:s europeiska region har
utvecklat och antagit Hälsa 2020 som ett vägledande ramverk för sådana insatser.
I Hälsa 2020 utformas en vision om folkhälsa som ett dynamiskt nätverk av aktörer
på olika nivåer i samhället i syfte att stödja insatser med samma mål för hela regionen. Alla rekommendationer i Hälsa 2020 är evidensbaserade. Flera experter har
deltagit aktivt i dess framtagande och vårt mål har genom hela processen varit att
göra Hälsa 2020 till en unik sammanställning av den bästa evidensen för folkhälsopolicyer som finns.
Utifrån en omfattande genomgång av publicerad evidens, empiriska data och
ett aldrig tidigare genomfört samråd med intressenter inom hela regionen, har
utvecklingsprocessen för Hälsa 2020 föranlett en omfattande omprövning av vår
uppfattning om folkhälsans nuvarande mekanismer, processer, förhållanden och
institutionella strukturer. Som en följd av denna process kan Hälsa 2020 fungera
som en unik resurs som kan hjälpa oss alla att lära av praktiska erfarenheter, prioritera om och komma på bättre sätt att samordna de olika aktörernas insatser i syfte
att förbättra individers och befolkningars hälsa och välbefinnande.
Hälsa 2020 bekräftar och värdesätter den stora mångfalden av hälsosystem och
angreppssätt som finns inom den europeiska regionen. Ramverket syftar inte till
att göra nationella och lokala hälso- och sjukvårdssystem likadana utan till att göra
dem bättre på ett enhetligt sätt. Genom att anta Hälsa 2020 enades alla länder om
två gemensamma mål: behovet av att förbättra hälsan för alla och minska hälsoklyftan och behovet av att stärka ledarskapet och delaktigheten i styrningen inom
hälsoområdet.
Ramverket beskriver hur dessa mål kan uppnås och föreslår nya styrningsformer för hälsa, där hälsa och välbefinnande ses som hela samhällets och hela
den offentliga förvaltningens ansvar samt uppmuntrar allmänheten till att aktivt
delta i beslutsfattandet.
Det tar upp socioekonomiska motiv för att förbättra hälsan och kommer med
starka evidensbaserade argument för investeringar och insatser genom integrerade angreppssätt för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete samt
för välbefinnande. Ramverket innehåller också en beskrivning av åtgärder kring
sociala bestämningsfaktorer som inriktar sig på att utveckla angreppssätt som
integrerar hälsa inom alla politikområden. Målet är att förbättra hälsan för alla och
vii
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
att därigenom minska den absoluta effekten av sociala bestämningsfaktorer, liksom riktade insatser som fokuserar på dem som är mest utsatta.
Nya system för ett samarbetsvilligt ledarskap identifieras för att uppmuntra till
innovativa angreppssätt för social mobilisering för en rättvis, hållbar och ansvarsfull hälsoutveckling.
Hälsa 2020 redogör för en mängd innovativa och effektiva sätt att ta itu med
dagens komplexa folkhälsoutmaningar. Ramverket beskriver en rad olika strategier och insatser för att hantera de stora hälsoutmaningarna kopplade till både
icke smittsamma och smittsamma sjukdomar under hela livscykeln. Hälsa 2020
visar hur man kan koppla samman kliniska interventioner med åtgärder för jämlikhet i hälsa och sociala bestämningsfaktorer för hälsa samt nödvändiga nyckelkomponenter för hälsosystem, såsom mänskliga resurser och läkemedel av högre
kvalitet, vilket stärker hälso- och sjukvårdens finansiering och förbättrar styrningen av hälsoområdet.
Genom att formulera gemensamma värderingar baserade på evidens och erfarenheter erbjuder Hälsa 2020 en plattform för partnerskap och samarbete. Ramverket
uppmuntrar till hela samhällets delaktighet som en central utgångspunkt för planering, utveckling, genomförande och uppföljning av hälsopolicyer på alla nivåer.
Människor, medborgare, konsumenter och patienter behöver få större inflytande
över sin egen hälsa, vilket är en viktig faktor för att kunna förbättra hälsoresultaten. Viktigt är också att alla som arbetar med hälsofrågor är delaktiga.
Vad kommer WHO att göra för att hjälpa till? Europakontoret kommer att stödja
länder i implementeringen av Hälsa 2020 genom att analysera folkhälsosituationen, identifiera tillgångar, uppmuntra presidenter och stats- eller premiärministrar
att göra politiska åtaganden, utfärda policyrekommendationer och övervaka
utvecklingen, uppmuntra ledarskap och god styrning på hälsoområdet samt föreslå angreppssätt som involverar hela samhället och hela den offentliga förvaltningen samt stödja kapacitetsutveckling.
Två nyckeldokument har tagits fram inom ramen för Hälsa 2020. Det europeiska
policyramverket för tvärsektoriella åtgärder på alla nivåer för hälsa och välbefinnande förser politiker, policyskapare, beslutsfattare och praktiker med de huvudsakliga värderingar och handlingsprinciper som behövs för att omsätta Hälsa 2020
i praktiken i deras respektive sammanhang. Det längre Hälsa 2020-policyramverket och strategin är mer utförlig i fråga om evidens och är avsedd för dem som
är verksamma inom policyutveckling och det praktiska genomförandet.
Jag tror att Hälsa 2020 kan tillföra ett betydande värde till allt individuellt och gemensamt arbete för att förbättra hälsan och välbefinnandet, fungera som en unik resurs
för att förbättra framtiden och bidra till ett ökat
välstånd i såväl enskilda länder som inom hela
regionen och gynna hela befolkningen. Om vi
aktivt informerar om och anpassar vår dagliga
verksamhet till värderingarna och angreppssätten i Hälsa 2020 kan vi bygga ett friskare
Europa för oss själva och för våra barn.
Zsuzsanna Jakab
Direktör för WHO:s Europaregion
viii
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
”Att uppnå bästa möjliga hälsa är
varje människas grundläggande
rättighet.”
WHO:s konstitution
Bäste stats- eller premiärminister,
minister eller medlem av beslutande församling,
God hälsa bidrar till social och ekonomisk utveckling och stärker policyer i alla delar av samhället. Men
den ekonomiska och finansiella krisen som många länder befinner sig
i skapar många svåra utmaningar
och potentiella risker som underminerar den positiva utveckling
som har åstadkommits. Denna situation ger oss dock möjlighet att
prioritera om och förnya våra
ansträngningar för att förbättra
hälsan för alla människor.
Alla delar av och nivåer i samhället bidrar till att skapa hälsa.
Ditt ledarskap för hälsa och
välbefinnande kan göra stor
skillnad för människorna i ditt
land, ditt landsting, din region,
din kommun eller din stad och för
hela den europeiska regionen.
Att du stöder Hälsa 2020 är absolut
nödvändigt.
”Vi vill uppnå bättre hälsa och välbefinnande för alla, som en jämlik
mänsklig rättighet. Pengar kan inte
köpa bättre hälsa. Bra policyer som
främjar rättvisa har bättre förutsättningar. Vi måste ta itu med grundorsakerna (till dålig hälsa och orättvisor) genom en strategi för sociala
bestämningsfaktorer som engagerar
och involverar alla aktörer på olika
nivåer i hela samhället.”
Margaret Chan,
WHO:s generaldirektör
De 53 medlemsländerna inom WHO:s europeiska region har enats om ett
nytt gemensamt policyramverk, Hälsa 2020. Deras gemensamma mål
är att “påtagligt förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande,
minska ojämlikhet i hälsa, stärka folkhälsan och garantera människocentrerade hälsosystem som är universella, rättvisa, hållbara och av
hög kvalitet.”
Hälsa 2020 erkänner mångfalden av länder inom regionen. Ramverket
når ut till många olika människor, inom och utanför den offentliga förvaltningen och ger inspiration till och vägledning för hur man bättre kan hantera 2000-talets komplexa hälsoutmaningar. Det bekräftar värdena i ”Hälsa
för alla” och stöder sig på beläggen i de medföljande dokumenten för att
identifiera de två viktigaste strategiska inriktningarna i form av fyra prioriterade åtgärdsområden. Med utgångspunkt i erfarenheterna från tidigare
”Hälsa för alla”-policyer får såväl medlemsländerna som WHO:s Europakontor vägledning.
Hälsa är en viktig
samhällelig resurs och tillgång
God hälsa gynnar alla sektorer och hela samhället – och är därför en
värdefull resurs. God hälsa är avgörande för ekonomisk och social utveckling och av stor betydelse för alla människor, familjer och samhällen. Dålig
hälsa är ett slöseri med potential, orsakar förtvivlan och utarmar resurser i
alla delar av samhället. Att göra det möjligt för människor att ha kontroll
över sin hälsa och dess bestämningsfaktorer stärker våra samhällen och förbättrar våra liv. Utan människors aktiva deltagande går många möjligheter
till att främja hälsa, förebygga ohälsa och öka välbefinnandet förlorade.
Det som får samhällen att blomstra och utvecklas gör också människor
friska – en politik där detta erkänns får större verkan. Rättvis tillgång till
utbildning, ett anständigt arbete, bostad och inkomst bidrar alla till bättre
hälsa. En god hälsa bidrar till ökad produktivitet, en mer effektiv arbetskraft,
ett friskare åldrande och mindre utgifter för sjukfrånvaro och sociala förmåner samt mindre förlorade skatteintäkter. Målet om en välmående befolkning uppnås bäst om hela den offentliga förvaltningen samarbetar för att
ta itu med de sociala och individuella bestämningsfaktorerna för hälsa. God
hälsa kan bidra till ekonomisk återhämtning och utveckling.
Hälsa och ekonomi går hand i hand – att förbättra hälsosektorns resursanvändning är avgörande. Hälsosektorn är viktig för såväl dess direkta
som indirekta effekter på ekonomin: den påverkar inte bara människors
hälsa och produktivitet, utan är också numera en av de ekonomiskt mest
betydelsefulla sektorerna i alla medel- och höginkomstländer. Hälsosektorn är en stor arbetsgivare, producent och konsument. Den har också
stor betydelse för forskning och innovation och är en viktig sektor inom
den internationella konkurrensen om människor, idéer och produkter. Dess
betydelse kommer att fortsatta öka. I takt med hälsosektorns ökade betydelse, ökar också dess bidrag till de bredare samhälleliga målen.
1
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Den politiska
förklaringen om sociala
bestämningsfaktorer för
hälsa, antagen i Rio 2011
”Ojämlikhet i hälsa har sin grund i
de samhälleliga förhållanden under
vilka människor föds, växer upp,
arbetar och åldras i. Dessa kallas de
sociala bestämningsfaktorerna för
hälsa.”
Deltagarna deklarerade:
”Vi bekräftar återigen att ojämlikhet i
hälsa inom och mellan länder är politiskt, socialt och ekonomiskt oacceptabelt, orättvist och i stort sätt möjligt att undvika samt att främjandet
av jämlikhet i hälsa är nödvändigt
för en hållbar utveckling och för en
bättre livskvalitet och välbefinnande
för alla, vilket i sin tur kan bidra till
fred och säkerhet.”
Vad är en social gradient?
Den sociala gradienten i hälsa innebär att hälsan successivt förbättras
när människors socioekonomiska
situation förbättras. Därför påverkas
alla av ojämlikhet i hälsa. Det är ett
globalt fenomen som gäller alla länder, oavsett inkomst.
Det är klokt att
investera i hälsa
Av de ökade utgifterna för hälsa
sammanfaller 92 procent med en
ökad bruttonationalprodukt (BNP).
Under de senaste tre årtiondena har
utgifterna för hälsosystemen i de
flesta länder som är medlemmar i
OECD börjat öka, i genomsnitt minst
1 procent snabbare per år än den
faktiska BNP:n inom hela OECD. År
1950 utgjorde hälsoutgifterna i Storbritannien 3 procent av BNP. Även i
USA var hälsoutgifterna år 1970 bara
7 procent av BNP. De genomsnittliga
hälsoutgifterna inom OECD steg från
5 procent av BNP år 1970 till 9 procent år 2010.
2
Inom WHO:s Europaregion har hälsan förbättrats avsevärt under de
senaste decennierna – men inte överallt och inte lika mycket för alla.
Detta är oacceptabelt. Många grupper och områden har lämnats eftersatta.
I många fall, när ekonomin vacklar, ökar också ojämlikheten i hälsa inom
och mellan länder. Etniska minoriteter, vissa invandrargrupper och andra
grupper som resandefolk och romer, drabbas i oproportionerligt stor grad.
Ändrade sjukdomsmönster, demografi och migration kan påverka hälsoutvecklingen negativt, vilket kräver bättre ledarskap och styrning. En snabb
ökning av kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa, brist på social sammanhållning, miljöhot och ekonomisk osäkerhet gör det ännu svårare att förbättra hälsan och hotar hälso- och välfärdssystemens hållbarhet. Kreativa
och innovativa åtgärder, med ett verkligt engagemang, behövs därför.
En stark värdegrund:
uppnå högsta möjliga hälsostandard
Hälsa 2020 bygger på de värden som fastslås i WHO:s konstitution: ”Att
uppnå bästa möjliga hälsa är varje människas grundläggande rättighet.”
Länder inom hela WHO:s Europaregion har erkänt rätten till hälsa och åtagit sig att organisera och finansiera sina hälso- och sjukvårdssystem utifrån
värdegrunderna universalitet, solidaritet och likvärdig tillgång. Målet är att
uppnå högsta möjliga hälsonivå oavsett etnicitet, kön, ålder, social status
eller betalningsförmåga. Dessa värden inbegriper rättvisa, hållbarhet, kvalitet, öppenhet, ansvarsskyldighet, jämställdhet, värdighet och rätten att
delta i beslutsfattandet.
Ett starkt socialt och ekonomiskt
argument för att förbättra hälsan
Den utmaning som hälsoutgifterna utgör för regeringarna är större än
någonsin tidigare. I många länder är den del av statsbudgeten som läggs
på hälsa större än någonsin och vårdkostnaderna har ökat snabbare än
BNP. Men för åtminstone några av dessa länder visar data en brist på samband mellan hälsoutgifter och hälsoresultat. Många hälso- och sjukvårdssystem misslyckas med att hålla kostnaderna nere när finansiella påfrestningar gör det än svårare att hitta rätt avvägningar för hälsa och garantera
social trygghet. Kostnaderna styrs framför allt av utbudssidan, t.ex. nya
behandlingar och ny teknik liksom av människors ökade förväntningar på
skydd mot hälsorisker och tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård.
Inför varje hälsoreform bör man noga överväga de djupt rotade ekonomiska och politiska intressen och sociala och kulturella motsättningar som
finns. Dessa utmaningar kräver sektorsövergripande angreppssätt, eftersom hälsoministrarna inte kan lösa dem på egen hand.
Verkliga hälsofördelar kan uppnås till en rimlig kostnad och inom
begränsade ramar med effektiva strategier. Ett ökande antal ekonomiska vetenskapliga underlag när det gäller sjukdomsprevention visar hur
hälsokostnaderna kan hållas nere, men bara om dessa också inkluderar en
utjämning av ojämlikheten längs den sociala gradienten och stöder de mest
utsatta människorna. För närvarande avsätter regeringarna bara en mycket
liten del av sina hälsobudgetar på att främja hälsa och förebygga sjukdomar – cirka 3 procent i OECD-länderna – och många satsar inte systematiskt på att utjämna ojämlikheten. Sociala och tekniska framsteg kan, om
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Förebyggande hjälper…
Evidens från Polen visar t.ex. att förändringar i kost och rökning minskar
risken för kroniska hjärtsjukdomar
och för tidig död. Det mest kostnadseffektiva sättet för tobakskontroll är
att höja skatterna. En prishöjning
med 10 procent skulle kunna resultera i 0,6–1,8 miljoner färre för tidiga
dödsfall i länderna i Östeuropa och
Centralasien.
… inom alla sektorer…
Jordbruk
och
livsmedelsproduktion
samhällelig
an
och
la
ella livsstilsf
u
d
Ind
ivi
Utbildning
Soc
ia
Arbetsmiljö
Ålder, kön
och
medfödda
egenskaper
nden
ålla
örh
af
ig
ulturella oc
iska, k
hm
iljö
nom
mä
ko
e
Levnads- och
o
ss
i
arbetsvillkor
oc
Arbetslöshet
rk
ve
ät
er
tor
ak
Över
grip
an
de
s
De beräkningsbara fördelarna med
att öka skatterna på alkohol i England beräknades omfatta 183 miljoner euro i minskade hälso- och välfärdskostnader och 405 miljoner euro
i minskade arbets- och produktivitetsförluster. Kostnaden för genomförandet var mindre än 0,10 euro per person
(3,7 miljoner euro totalt). Besparingen
för vården till följd av färre antal alkoholrelaterade sjukhusinläggningar
uppskattades till 65 miljoner euro
det första året och 118 miljoner euro
sparades på minskad brottslighet.
I länder som Ryssland skulle ett
omfattande förebyggande åtgärdspaket inte kosta mer än 4 amerikanska dollar per person och år.
Vad orsakar
ojämlikhet i hälsa?
Vatten och
sanitet
Hälsooch
sjukvård
Bostadsförhållanden
Från: Dahlgren G, Whitehead M. Tackling
inequalities in health: what can we learn from
what has been tried? London, King’s Fund, 1993.
… men måste vara
målinriktade för att minska
ojämlikhet i hälsa
Det finns betydande ojämlikheter
inom länder när det gäller de viktigaste livsstilsindikatorerna som rökning, fetma, motion och begränsning av långvarig sjukdom.
Dessutom är det i första hand de 20
procenten av befolkningen med de
lägsta inkomsterna som väntar med
att söka hjälp på grund av rädsla för
att drabbas av ekonomiska svårigheter när de betalar med egna pengar.
de används effektivt, skapa verkliga hälsofördelar, särskilt inom områdena
information, social marknadsföring och sociala medier.
Ett effektivt användande av resurser inom hälsosektorn kan hålla nere
kostnaderna. De europeiska hälsovårdssystemen behöver förbättra sina
resultat och möta nya utmaningar. Att omforma tjänster och införa nya
ansvarsområden, incitament och betalningsstrukturer kan ge mer valuta för
pengarna. Hälsosystemen, liksom andra sektorer, måste anpassas och förändras. Organisationer som EU och OECD har i sina hälsopolitiska uttalanden betonat detta.
I en globaliserad värld måste länderna allt mer arbeta tillsammans för
att möta de viktigaste hälsoutmaningarna. Detta kräver samarbete över
gränserna. Många internationella överenskommelser understryker detta
krav, t.ex. det internationella hälsoreglementet (IHR), WHO:s ramkonvention
om tobakskontroll och Dohadeklarationen om TRIPS-avtalet och folkhälsa
(som rör immaterialrätt).
Strategiska mål för Hälsa 2020:
mer rättvisa och bättre styrning av hälsa
Hälsa 2020 slår fast att verkliga hälsoförbättringar kan uppnås om beslutsfattare på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen verkar för att uppfylla två strategiska mål som är kopplade till varandra:
• Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa.
• Att förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa.
Att förbättra hälsan för alla
och minska ojämlikhet i hälsa
Länder, regioner och städer som sätter upp gemensamma mål och
investeringar för hälsosektorn och andra sektorer kan avsevärt förbättra hälsa och välbefinnande. Prioriterade områden innefattar förskoleundervisning, undervisningsprestationer, anställnings- och arbetsvillkor, social trygghet och att minska fattigdom. Tillvägagångssätten
kan vara att arbeta för ett hållbart samhälle, social delaktighet och sammanhållning, att främja resurser för välbefinnande, integrera jämställdhet
samt att bygga upp individuella och samhälleliga resurser som skyddar
och främjar hälsa, såsom individuella färdigheter och en känsla av tillhörighet. Att sätta upp mål för att minska ojämlikhet i hälsa kan bidra
till att åtgärder vidtas och utgör en av de viktigaste grunderna för hälsoutvecklingen på alla nivåer.
Att utjämna sociala ojämlikheter bidrar påtagligt till förbättrad hälsa
och ökat välbefinnande. Orsakerna är komplexa och djupt rotade under
hela livscykeln, vilket förstärker utsattheten och sårbarheten. Hälsa 2020
visar att det har blivit alltmer angeläget att komma till rätta med hälsoproblemen inom länderna och i hela regionen. Skillnaden mellan den lägsta
och högsta förväntade livslängden för barn som föds inom WHO:s Europaregion är 16 år, kvinnor och män förväntas leva olika länge och mödradödligheten är upp till 43 gånger högre i vissa länder inom regionen än i andra.
Sådana extrema ojämlikheter i hälsa är också kopplade till hälsorelaterat
beteende, t.ex. tobaks- och alkoholanvändning, kostvanor och fysisk akti-
3
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Utbildning och hälsa
Det finns många belägg för att det
finns ett samband mellan utbildning
och hälsa. Data indikerar att antalet
år av genomförd formell utbildning
är den viktigaste faktorn för god
hälsa.
Enligt 2003 års rapport om mänsklig utveckling, Human development
report (FN:s utvecklingsprogram):
finns det ett samband mellan ”utbildning, hälsa, näring, vatten och sanitet. Investeringar i någon av dessa
leder till bättre resultat i övriga”.
Ett angreppssätt för alla
delar av den offentliga
förvaltningen
Ett angreppssätt för alla delar av den
offentliga förvaltningen är tvärsektoriella åtgärder på flera nivåer (från
den lokala till globala nivån), som i
allt högre grad även innefattar grupper utanför den offentliga förvaltningen. För detta krävs att man skapar förtroende, en gemensam etik,
en sammanhållen kultur och nya färdigheter. Då behövs en bättre samordning och integrering som är inriktad på de övergripande samhälleliga
målen som samtliga aktörer står för.
I länder med federala system eller
där regionala och lokala nivåer är
politiskt autonoma kan omfattande
samråd mellan beslutsfattare på alla
nivåer stärka ett angreppssätt för
alla delar av den offentliga förvaltningen.
Ansvarsskyldighet krävs på alla
nivåer och i alla system.
Hälsa inom alla
politikområden
Hälsa inom alla politikområden innebär att styrningen av hälsa och välbefinnande görs till en prioriterad
fråga för sektorer även utanför hälsosektorn. Det fungerar i båda riktningarna och säkerställer att alla sektorer förstår och agerar ansvarsfullt
för hälsa samtidigt som man är medveten om hur hälsan påverkar andra
sektorer.
4
vitet samt psykiska funktionsnedsättningar, vilket i sin tur speglar stressen
och utsattheten i människors liv.
Att vidta åtgärder för sociala och miljömässiga faktorer som påverkar
hälsan kan effektivt utjämna ojämlikheten. Forskning visar att effektiva
insatser kräver ett politiskt klimat som överbryggar sektorsgränser och möjliggör integrerade program. Till exempel visar evidens tydligt att integrerade strategier för barns välbefinnande och tidiga utveckling ger bättre och
rättvisare resultat både när det gäller hälsa och utbildning. En stadsutveckling där bestämningsfaktorerna för hälsa beaktas är av avgörande betydelse
och lokala beslutsfattare och lokala myndigheter spelar en allt viktigare
roll för att främja hälsa och välbefinnande. Delaktighet, ansvarsskyldighet och hållbara finansieringsmekanismer förstärker effekterna av sådana
lokala program.
Förbättra ledarskap och
delaktighet i styrning av hälsa
Hälsoministrars och nationella folkhälsomyndigheters ledarskap
kommer att fortsätta att vara av avgörande betydelse för att komma
till rätta med sjukdomsbördan inom hela den europeiska regionen.
Detta måste stärkas. Hälsosektorn är ansvarig för att utveckla och
genomföra nationella och subnationella hälsostrategier, sätta upp mål
och delmål för att förbättra hälsan, tillhandahålla högkvalitativa hälsooch sjukvårdstjänster och garantera de viktigaste folkhälsofunktionerna.
Hälsosektorn måste också ta hänsyn till hur hälsopolitiska beslut påverkar
andra sektorer och aktörer.
Hälsoministerier och folkhälsomyndigheter tar i allt högre utsträckning initiativ till sektorsövergripande angreppssätt för hälsa och fungerar som mäklare för och förespråkare av hälsa. Detta innefattar att ta
upp såväl de ekonomiska och sociala som politiska fördelarna med god
hälsa och de negativa effekterna av ohälsa och ojämlikhet i alla sektorer, i
alla delar av den offentliga förvaltningen och i hela samhället. För att utöva
ett sådant ledarskap krävs diplomati, evidens, argument och övertalningsförmåga. Hälsosektorn har också en samverkande roll i förhållande till andra
sektorer eftersom bättre hälsa kan bidra till att deras mål uppnås. Alla länder
vid FN:s högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma
sjukdomar och Världshälsoförsamlingen har godkänt dessa angreppssätt
som involverar alla delar av den offentliga förvaltningen och hela samhället.
Beslutsfattare på alla nivåer överväger att etablera formella strukturer
och processer för samstämmighet och sektorsövergripande problemlösning. Detta kan stärka samordningen och åtgärda maktobalanser mellan olika sektorer. De strategiska fördelarna med att integrera hälsa inom alla
politikområden erkänns alltmer. Detta angreppssätt förordar att man flyttar
upp hälsa på den politiska dagordningen, stärker den politiska dialogen om
hälsa och dess bestämningsfaktorer och skapar ansvarsskyldighet för hälsoutfallen. Hälsokonsekvensbedömningar och ekonomiska utvärderingar är
värdefulla verktyg för att bedöma hur politiken påverkar jämlikheten. Kvalitativa och kvantitativa hälsouppgifter kan samlas in och valideras för att
bedöma konsekvenserna förhälsan. Forskning inom välfärd, som bedrivs av
andra organisationer såsom OECD, kan också bidra.
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Ett angreppssätt som
involverar hela samhället
Ett angreppssätt för hela samhället
sträcker sig bortom institutionerna.
Det påverkar och mobiliserar kulturen och medierna på lokal och global
nivå, landsbygds- och tätortssamhällen och alla relevanta politikområden, som utbildningssystemet,
transportsektorn, miljön och även
stadsplaneringen, vilket exemplet
med fetma och det globala livsmedelssystemet visat.
Ett angreppssätt för hela samhället är en form av styrning i samverkan som kan komplettera allmänna
policyer, med betoning på samordning genom normativa värden och
genom att bygga förtroende mellan
ett stort antal olika aktörer.
Genom att få den privata sektorn,
civilsamhället, grupper och individer att delta kan detta angreppsätt
stärka samhällens förmåga att stå
emot hot mot hälsa, säkerhet och
välbefinnande.
Civilsamhällets bidrag
Civilsamhället är en viktig aktör när
det gäller att formulera, främja och
genomföra förändringar. WHO:s
Europaregion har legat i framkant
när det gäller att skapa innovativa
samarbeten med civilsamhället,
inklusive med högriskgrupper (som
människor som lever med hiv) och
med icke-statliga organisationer
som förespråkar och tillhandahåller
tjänster. Flera paneuropeiska nätverk
och organisationer har vuxit fram i
takt med att antalet människor med
hiv har ökat.
Beslutsfattare avser också att upprätta strukturer och processer som
gör det möjligt för fler intressenter att delta. Detta är särskilt viktigt
för medborgare, organisationer i civila samhället och andra grupper (t.ex.
migranter) som utgör det civila samhället. Aktiva och engagerade grupper
ökar sitt gemensamma engagemang för att främja hälsa på alla nivåer i
beslutsfattandet. Exempel på detta finns såväl globalt som lokalt och
inkluderar: FN:s toppmöten om hälsa, den interparlamentariska unionen,
WHO:s Healthy Cities-nätverk för hälsosamma städer och samhällen,
globala rörelser för att bekämpa fattigdomen, sjukdomsspecifik opinionsbildning som hiv, nationella initiativ för att definiera hälsomålen samt regionala hälsostrategier inom t.ex EU. De spelar en viktig roll för att främja hälsa
och föra hälsofrågorna högre upp på agendan.
Ett effektivt ledarskap i hela samhället kan medföra ett förbättrat hälsoresultat. Forskning visar att det finns starka samband mellan en ansvarsfull
styrning, nya former av ledarskap och delaktighet. På 2000-talet kan många
individer, sektorer och organisationer bidra med ledarskap för hälsa. Detta
kan ta sig många uttryck och kräver kreativitet och nya färdigheter, särskilt
när det gäller hanteringen av intressekonflikter och för att hitta nya sätt att
komma till rätta med svårlösta och komplexa problem. Tillsammans med
medlemsländerna har WHO ett särskilt ansvar att utöva ett sådant ledarskap
och stödja hälsoministerierna att uppnå sina mål.
Att ge människor, medborgare, konsumenter och patienter inflytande
över sina liv är avgörande för att förbättra hälsoresultatet, hälso- och
sjukvårdssystemens funktion och patienters tillfredställelse med dem.
Det civila samhällets röst, bl.a. individers och patientorganisationers, ungdomsorganisationers och äldre människor, är viktig för att rikta uppmärksamhet på hälsovådliga miljöer, livsstilar eller produkter och brister i kvaliteten och tillhandahållandet av hälso- och sjukvård. Det är också av avgörande
betydelse för att utveckla nya idéer.
Arbeta tillsammans för
gemensamma hälsoprioriteringar
Hälsa 2020-ramverket bygger på fyra prioriterade områden för åtgärder:
• Att investera i hälsa ur ett livscykelperspektiv och ge människor
inflytande över sina liv.
• Att ta itu med regionens största hälsoutmaningar i fråga om icke smittsamma och smittsamma sjukdomar.
• Att stärka människocentrerade hälso- och sjukvårdssystem, folkhälsokapacitet och beredskap, övervakning och svarsåtgärder vid nödsituationer.
• Att skapa motståndskraftiga samhällen och stödjande miljöer.
I en anda av samstämmighet och konsekvens bygger de fyra prioriterade områdena på ”kategorier för prioriteringar och program inom
WHO”. Dessa kategorier har medlemsländerna enats om på global nivå
och anpassat för den europeiska regionens särskilda krav och erfarenheter.
De bygger också på WHO-strategier och handlingsplaner på regional och
global nivå.
5
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Hälsa 2020
– övergripande mål
Hälsa 2020 eftersträvar mätbar
påverkan på hälsan i regionen. Medlemsländerna har kommit överens
om de regionala mål som anges
nedan:
1.Minska förtidig död inom den
europeiska regionen till år 2020.
2. Öka den förväntade livslängden
inom den europeiska regionen.
3.Minska ojämlikhet i hälsa inom
den europeiska regionen.
4. Förbättra välbefinnandet hos befolkningen inom den europeiska
regionen.
5. Säkerställa universell täckning för
och rätten till bästa möjliga hälsa.
6. Sätta upp nationella mål och delmål kopplade till hälsa i medlemsländerna.
Ett samling frivilliga indikatorer som
antagits av medlemsstaterna kan
stödja de nationella målen och delmålen kopplade till hälsa.
Informationssystem
till stöd för
Hälsa 2020-processen
System och tjänster för hälsoinformation måste utvecklas i alla medlemsländer inom WHO:s Europaregion. WHO:s Europakontor arbetar
för att bistå medlemsländerna i deras
utvärdering och tekniska utveckling och förser dem med hälsoinformation genom att:
• arbeta med internationella samarbetspartners för att säkerställa
standardisering, internationell jämförbarhet och kvalitet på hälsodata,
• arbeta med ett nätverk av hälsomyndigheter som hanterar hälsoinformation och evidens samt
• aktivt sammanställa, sprida och
ge enkel tillgång till hälsodata
och forskningsevidens.
6
De fyra prioriterade områdena är sammanlänkade, beroende av varandra och stöder varandra. Åtgärder under hela livscykeln och människors inflytande över sina liv kommer t.ex. att bidra till att epidemier av
icke smittsamma sjukdomar begränsas, vilket även en stärkt folkhälsokapacitet kommer att göra. Detta kommer i sin tur att bidra till att begränsa
utbrotten av smittsamma sjukdomar. Beslutsfattare kommer att kunna
påverka hälsan mer om de kopplar samman policyer, investeringar
och tjänster och fokuserar på att minska ojämlikheten. WHO:s Europakontor kommer att öka sin roll som resurs för att utveckla en politik som
bygger på evidens och exempel på integrerade angreppssätt. De regionala
övergripande målen kommer att stödja uppföljningen av utvecklingen av
Hälsa 2020.
Att ta itu med de fyra prioriterade områdena kräver en kombination
av angreppssätt som främjar hälsa, rättvisa och välfärd. Med en smart
styrning går det att förutse förändringar och främja innovation – med inriktning på att investera i hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar.
Angreppssätten kommer att omfatta styrning genom politiska beslut och
regleringar och nya former av samarbete med organisationer i det civila
samhället, oberoende organisationer och expertorgan. Det finns ett ökande
behov av att inom policy och i praktiken utgå från evidens, ta hänsyn till
etiska gränser, öka öppenheten och stärka ansvarsskyldigheten inom områden som personlig integritet, riskbedömning och bedömning av hälsopåverkan.
Hälsa 2020 erkänner att länder har olika utgångspunkter, verkar i
olika sammanhang och har olika kapacitet. Många hälsopolitiska beslut
måste fattas under omständigheter med osäker och ofullständig kunskap.
De omfattande systemeffekter som de många aspekterna av en reformering av hälso- och sjukvårdssystemen kommer att ge kan inte heller helt
förutsägas. Att ta itu med komplexa problem såsom fetma, multisjuklighet
och neurodegenerativa sjukdomar är en utmaning. Att utgå från kunskaper från de sociala, beteendemässiga och politiska vetenskaperna har visat
sig allt viktigare, inklusive social marknadsföring, beteendeekonomi och
neurovetenskap. Studier har påvisat värdet av att främja småskaliga men
allsidiga insatser på lokal nivå och på samhällsnivå för att uppmuntra
lärande och anpassning. Samarbete inom hela den europeiska regionen
kan påskynda utvecklingen av expertis: varje land och sektor kan både
lära och bidra.
Prioriteringsområde 1. Investera i hälsa
ur ett livsloppsperspektiv och
ge människor inflytande över sina liv
Att verka för en god hälsa genom hela livet leder till en ökad livslängd
med fler hälsosamma år och har även stor betydelse för samhällsutvecklingen och ekonomin. Den pågående demografiska utvecklingen
gör det angeläget att effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier riktar sig till alla delar under hela livscykeln. Det är särskilt
viktigt med hälsofrämjande insatser tidigt i människors liv, i fosterlivet och
den tidiga barndomen, för att förbättra hälsan och motverka ojämlikhet i
hälsa. Friska barn lär sig bättre, friska vuxna är mer produktiva och friska
äldre människor kan fortsätta att bidra aktivt till samhället. Ett friskt och
aktivt åldrande är ett prioriterat område för både policy och forskning.
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Styrning av hälsa
kräver i regel en
blandning av strategier
I Moskvaförklaringen om hälsosamma livsstilar och kontroll av icke
smittsamma sjukdomar (2011) slås
följande fast:
”Vi … inser att ett paradigmskifte är
nödvändigt för att kunna hantera
utmaningarna med icke smittsamma
sjukdomar eftersom dessa inte bara
orsakas av biomedicinska faktorer
utan även orsakas eller starkt påverkas av beteendemässiga, miljömässiga, sociala och ekonomiska
faktorer.”
Evidensbaserad information och
kostnadseffektiva strategier för att
minska tobaksanvändandet har
identifierats och utgör WHO:s ramkonvention
om
tobakskontroll
med sex understödjande så kallade
MPOWER-strategier på nationell
nivå:
1.Att övervaka tobakskonsumtionen och effekten av preventiva
åtgärder.
2.Att skydda människor från att
exponeras för tobaksrök.
3.Att erbjuda hjälp med att sluta
röka.
4.Att varna för tobakens skadeverkningar.
5.Att förstärka restriktionerna i
fråga om tobaksreklam, tobaksfrämjande och tobakssponsring.
6. Att höja skatten på tobak.
Åtgärder för tobakskontroll är, näst
efter vaccinering av barn, det effektivaste sättet att spendera pengar på
att förbättra hälsan.
Liknande evidensbaserade strategier måste utvecklas för andra systemiska hälsorisker såsom exempelvis fetma. När det gäller alkohol har
medlemsländerna redan antagit en
global och en regional policy.
Hälsofrämjande program som bygger på principer om delaktighet och
möjlighet till eget inflytande ger verkliga fördelar. Sådana program
inkluderar: att skapa bättre förutsättningar för hälsa, att förbättra hälsokunskapen, att stödja en självständig livsföring och att göra det hälsosammaste
valet till det enklast valet. Detta innebär dessutom att göra graviditeter
säkra, att ge människor en bra start i livet, att främja säkerhet och välbefinnande och att ge skydd under barndomen och till unga människor, att
främja hälsosamma arbetsplatser samt att stödja ett hälsosamt åldrande.
På grund av den fetmaepidemi som sprids i Europa bör hälsosam mat och
näring under hela livet prioriteras.
Det finns starka belägg för att kostnadseffektiva policyvägval snabbt
kan förbättra befolkningens hälsa och välbefinnande. Den praktiska
erfarenheten och evidensen från hälsofrämjande program och nationella
strategier för viktiga sjukdomsgrupper, som hjärt- och kärlsjukdomar eller
diabetes, har ökat inom hela Europaregionen. De visar att en kombination
av ledarskap från beslutsfattare, stödjande miljöer och metoder som främjar en känsla av kontroll och möjlighet till eget inflytande kan leda till framgång. Att stärka social beteendeforskning kan ge en växande evidensbas till
stöd för en sådan utveckling.
Att stärka program som främjar psykisk hälsa är mycket relevant. En
av fyra personer inom den europeiska regionen drabbas av någon form av
psykiska problem under livet. En särskild utmaning är att främja tidiga
depressionsdiagnoser och att förebygga självmord genom att starta
samhällsbaserade åtgärdsprogram. Forskning leder till en bättre förståelse
av det skadliga sambandet mellan psykisk ohälsa och social marginalisering, arbetslöshet, hemlöshet och alkohol och andra missbrukssjukdomar.
Nya former av missbruk kopplade till virtuella världar på internet måste
också beaktas.
En strategisk satsning på en hälsosam livsstil för både unga och äldre
är särskilt värdefullt. Ett brett spektrum av intressenter kan bidra till
program för hälsa i alla åldersgrupper, inklusive generationsöverskridande
aktiviteter. För ungdomar kan detta innebära utbildning där de lär sig av
varandra, ungdomsorganisationers medverkan och hälsokunskapsprogram
i skolan. Att integrera arbete med psykisk och sexuell hälsa är särskilt viktigt.
För äldre människor kan initiativ för ett aktivt och hälsosamt åldrande gynna
hälsan och livskvaliteten.
Prioriteringsområde 2. Ta itu med Europas
största hälsoutmaningar: icke smittsamma
och smittsamma sjukdomar
Hälsa 2020 fokuserar på en samling effektiva, integrerade strategier och insatser för att ta itu med de stora hälsoutmaningarna
inom hela regionen. Dessa rör både icke smittsamma och smittsamma
sjukdomar. För båda områdena krävs en kombination av bestämda
folkhälsoåtgärder och insatser inom hälso- och sjukvårdssystemen. Effektiviteten hos dessa ökas genom åtgärder för rättvisa, sociala bestämningsfaktorer för hälsa, möjlighet till eget inflytande och stödjande miljöer.
Det behövs en kombination av angreppsätt för att komma till rätta med
den stora bördan av icke smittsamma sjukdomar inom regionen. Hälsa
2020 stöder de integrerade angreppssätt för alla delar av den offentliga för-
7
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Icke smittsamma
sjukdomar
Europaregionen har den högsta bördan av icke smittsamma sjukdomar
i världen. Två sjukdomsgrupper,
hjärt- och kärlsjukdomar och cancer,
orsakar nästan tre fjärdedelar av
alla dödsfall inom regionen och
tre huvudsakliga sjukdomsgrupper,
hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och
psykiska sjukdomar, står för mer än
hälften av sjukdomsbördan (som
mäts med så kallade funktionsjusterade levnadsår, DALY). Många
förtidiga dödsfall går att undvika:
det uppskattas att minst 80 procent
av alla hjärtsjukdomar, slaganfall och
insjuknanden i typ 2-diabetes, liksom minst en tredjedel av cancerfallen går att undvika. Den ojämlika
bördan av icke smittsamma sjukdomar inom och mellan länder visar att
potentialen för förbättringar i hälsa
fortfarande är enorm.
Psykiska sjukdomar
Psykiska sjukdomar står för den näst
största sjukdomsbördan (mätt med
DALY) inom Europaregionen (minst
19 procent) och är den största orsaken
till funktionsnedsättning. Den åldrande befolkningen leder till en ökad
allmän förekomst av demens. Vanliga
psykiska sjukdomar (depression och
ångest) drabbar omkring 1 av 4 personer i samhället varje år. Samtidigt
får omkring 50 procent av människor
med psykiska sjukdomar ingen
behandling. Stigma och diskriminering är de huvudsakliga orsakerna till
att människor undviker att söka hjälp.
Tuberkulos
År 2010 hade Europaregionen ungefär 420 000 nya fall och återfall av
tuberkulos (tbc) och 61 000 dödsfall
orsakade av tbc. De flesta, 87 procent av de nya tbc-fallen och 94 procent av dödsfallen, inträffar i de östra
och centrala delarna av regionen. Den
europeiska regionen har de sämsta
behandlingsresultaten i världen, vilket återspeglar den höga andelen
läkemedelsresistens för tbc. Multiresistent tbc hittas i 13 procent av de nyligen behandlade fallen och 42 procent
av de tidigare behandlade. Sjukdomen är ofta kopplad till dåliga socioekonomiska förhållanden och andra
bestämningsfaktorer, som hemlöshet.
8
valtningen och för hela samhället som man har enats om i andra regionala
och globala strategier, eftersom det blivit allt mer uppenbart att åtgärder
för att påverka individens beteende har begränsad effekt. Icke smittsamma
sjukdomar är ojämlikt fördelade inom och mellan länder och är nära kopplade till åtgärder för de sociala och miljömässiga bestämningsfaktorerna för
hälsa.
Hälsa 2020 stöder intensifierade ansträngningar för att genomföra globala och regionala mandat kopplade till icke smittsamma sjukdomar.
De prioriterade områdena för insatser inom regionen inkluderar följande:
• Befintliga deklarationer och strategier. Dessa omfattar: FN:s politiska deklaration om icke smittsamma sjukdomar från år 2011, WHO:s
ramkonvention om tobakskontroll, den globala strategin för kost, fysisk
aktivitet och hälsa, den globala strategin för att minska skadligt bruk
av alkohol samt regionala handlingsplaner för att minska skadligt bruk
av alkohol, handlingsplanen för genomförandet av den europeiska
strategin för förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar 2012–2016 samt WHO:s handlingsplan för psykisk hälsa i Europa.
• Hälsofrämjande. Såsom det anges i Ottawamanifestet är hälsofrämjande arbete kärnan i dessa förklaringar, deklarationer och strategier. Samtliga uppmuntrar beslutsfattare att utveckla sektorsövergripande nationella strategier med mål och delmål för de viktiga utmaningar som är kopplade till icke smittsamma sjukdomar.
Hälsa 2020 stöder fortsatt stora insatser för att bekämpa smittsamma
sjukdomar. Inget land har råd att brista i sin vaksamhet utan varje land
måste fortsatt sträva efter att hålla högsta standard. För Europaregionen är
de prioriterade områdena för insatser följande.
• Uppbyggnad av informations- och övervakningskapacitet: att
genomföra det internationella hälsoreglementet, förbättra informationsutbytet och när så är lämpligt genomföra gemensamma insatser
för övervakning och sjukdomskontroll av folkhälsomyndigheter, veterinärer och myndigheter som ansvarar för jordbruk och livsmedel för
att få bättre kontroll över infektionssjukdomar som kan överföras från
djur till människor, däribland nya infektionssjukdomar, läkemedelsresistenta organismer och vattenburna och livsmedelsburna infektioner.
• Hantering av allvarliga virus- och bakteriehot: att genomföra regionala policyer och handlingsplaner, att bekämpa antibiotikaresistens,
att begränsa uppkomsten och spridningen av läkemedelsresistenta
organismer och infektioner genom förnuftig användning av antibiotika och infektionskontroll, att garantera säkra basvaror som vatten och
mat, att uppnå och bibehålla rekommenderad vaccinationstäckning
för att förhindra sjukdomar som kan förebyggas med vaccin och för
att nå de globala och regionala målen för utrotning och eliminering av
polio, mässling, röda hund och malaria, att få full kontroll på allvarliga
sjukdomar som tuberkulos, hiv och influensa genom att se till att hela
befolkningen, inklusive sårbara grupper, har tillgång till hälso- och
sjukvård och evidensbaserade insatser.
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Hälsosystem
”Inom varje lands politiska och institutionella ramverk är hälsosystemet
alla offentliga och privata organisationer, institutioner och resurser som
har i uppdrag att förbättra eller återställa hälsan. Hälsosystemen omfattar både tjänster till enskilda individer och till hela befolkningen liksom
åtgärder som påverkar politiken och
åtgärder i andra sektorer som ansvarar för sociala, miljömässiga och ekonomiska bestämningsfaktorer för
hälsa.”
– Tallinnmanifestet: Hälsosystem för
hälsa och välfärd
Teknologiska och
vetenskapliga framsteg
Arbetet med att förstå det mänskliga
genomet förändrar väsentligt forskningen inom folkhälsa, policyer och
praktiskt folkhälsoarbete och underlättar för ett flertal upptäckter av den
genomiska förutsättningen för hälsa
och sjukdom. Snabba vetenskapliga
framsteg och nya genomiska verktyg
har bidragit till förståelsen av sjukdomsmekanismer.
Nanoteknologi innefattar manipulering av egenskaper och strukturer på nanonivå. Den används för
mer riktade läkemedelsbehandlingar eller smarta läkemedel. Dessa
nya läkemedelsbehandlingar har
redan visats ge färre bieffekter och
vara mer effektiva än traditionella
behandlingar.
Tekniker för patienter och vårdgivare
som verktyg för egenvård, hälsoapplikationer och hälsotjänster för att
bättre hantera sin hälsa eller sin kroniska sjukdom hemifrån kommer att
bidra till att förändra vårdens natur
och minska kostnaderna.
Prioriteringsområde 3. Att stärka människocentrerade hälso- och sjukvårdssystem,
kapaciteten inom folkhälsa samt beredskap,
övervakning och svarsåtgärder vid
nödsituationer
För att uppnå högkvalitativ vård och förbättrade hälsoresultat krävs
hälso- och sjukvårdssystem som är ekonomiskt hållbara, ändamålsenliga, människocentrerade och evidensbaserade. Alla länder måste
anpassa sig till den förändrade demografin och till förändrade sjukdomsmönster, särskilt utmaningar när det gäller psykisk hälsa, kroniska sjukdomar och besvär kopplade till åldrande. Detta kräver att hälso- och sjukvårdsystemen ändrar inriktning och prioriterar förebyggande av sjukdomar,
främjar kontinuerliga kvalitetsförbättringar och integrerar tillhandahållandet av tjänster, säkerställer vårdkontinuitet, stöder egenvård och
flyttar vården så nära hemmet som möjligt, så länge som detta är säkert
och kostnadseffektivt. Möjligheterna för individualiserad medicinering
behöver utvärderas.
Hälsa 2020 bekräftar WHO:s och medlemsländernas åtagande att
säkerställa allmän sjukvård, inklusive tillgång till högkvalitativ vård
och läkemedel till överkomliga priser. Många länder har en allmän sjukvård men mycket återstår att göra för att undanröja sådana kostnader
inom regionen som kan få förödande konsekvenser och leda till fattigdom. Det är viktigt att säkerställa långsiktig hållbarhet och motståndskraft
mot svängningar i ekonomin, att hålla nere tillgångsdrivna kostnadsökningar och att få bort slöseri, samtidigt som ett rimligt ekonomiskt skydd
ges. Utvärdering av medicinsk teknik och mekanismer för kvalitetssäkring
är särskilt viktiga för insyn i hälso- och sjukvårdssystemen och för ansvarsskyldighet och är en integrerad del av en patientsäkerhetskultur.
Primärvården ska fortsätta att vara hörnstenen i 2000-talets hälso- och
sjukvårdssystem. Primärvården kan tillgodose dagens behov genom att
främja en positiv miljö där partnerskap tillåts utvecklas och genom att uppmuntra människor att delta på nya sätt i sin behandling och bättre ta hand
om sin egen hälsa. Att fullt ut utnyttja 2000-talets verktyg och innovationer
som kommunikationsteknik – digitala journaler, telemedicin och e-hälsa –
och sociala medier kan bidra till en bättre och mer kostnadseffektiv vård. Att
se patienter som en resurs och som samarbetspartner och att ta ansvar för
patientresultatet är viktiga principer.
För att uppnå bättre hälsoresultat krävs en betydlig förstärkning av
folkhälsans funktioner och kapacitet. Kapaciteten och resurserna för
folkhälsan varierar inom regionen. Att prioritera investeringar i folkhälsoinstitutioner och kapacitetsutbyggnad och satsningar på förstärkt hälsoskydd, hälsofrämjande och sjukdomsprevention kan dock ge viktiga kostnadseffektiva fördelar. Att se över och anpassa folkhälsolagar och andra
instrument för att modernisera och stärka folkhälsofunktionerna kan också
bidra till bättre resultat. Samarbete om global hälsa och hälsoutmaningar
av gränsöverskridande karaktär blir allt viktigare, liksom samordning inom
länder som har överlåtit och decentraliserat ansvaret för folkhälsa.
För att vitalisera folkhälsan och omdana tillhandahållandet av tjänster
krävs det att utbildningen och fortbildningen för hälso- och sjukvårds-
9
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Folkhälsa
WHO:s Europaregion utgår ifrån
Acheson-definitionen av folkhälsa:
”vetenskapen om och konsten att
förebygga sjukdomar, förlänga liv
och främja hälsa genom organiserade samhällsinsatser”. Det omfattar bland annat traditionella tjänster som analys av hälsosituationen,
hälsoövervakning, hälsofrämjande,
förebyggande, kontroll av smittsamma sjukdomar, miljöskydd och
sanitet, beredskap för hälsokriser
och nödsituationer liksom arbetshälsa. På senare tid har även sociala
bestämningsfaktorer för hälsa, den
sociala gradienten i hälsa och styrning för hälsa kommit att ingå.
20 år av miljö- och
hälsoåtgärder i Europa
Länderna inom den europeiska
regionen och WHO:s Europakontor
oroades över de allt starkare beläggen för att farliga miljöer påverkade
människors hälsa och tog 1989 initiativ till den första miljö- och hälsoprocessen för att undanröja de viktigaste miljöhoten mot människors
hälsa.
Utvecklingen mot detta mål drivs av
ett antal ministerkonferenser som
hålls vart femte år och samordnas av
WHO:s Europakontor. Konferenserna
är unika då de samlar olika sektorer
för att ta fram policyer och åtgärder för miljö och hälsa inom Europaregionen.
personal och personal inom folkhälsoprofessionen reformeras. En
mer flexibel, multikompetent och lagorienterad arbetskraft är central för
2000-talets hälso- och sjukvårdssystem. Detta omfattar: lagbaserad vårdgivning, nya former av tillhandahållande av tjänster (inklusive hemtjänst
och långvård), färdigheter när det gäller att stödja patientens möjligheter
till eget inflytande och egenvård och förbättrad strategisk planering, ledning, arbete över flera sektorer samt ledarskapskapacitet. Det innebär en ny
arbetskultur som främjar nya former av samarbete mellan yrkesverksamma
inom folkhälsa och hälso- och sjukvård liksom mellan yrkesverksamma
inom hälso- och sjukvård och socialtjänst och inom hälso- och sjukvård och
andra sektorer. Den globala krisen för hälso- och sjukvårdspersonalen kräver att WHO:s globala praxis för internationell rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal genomförs.
Att utveckla anpassningsbara policyer, motståndskraftiga strukturer och
framsynthet är avgörande för att effektivt förutse och hantera krissituationer för folkhälsan. Det är viktigt att policyer speglar de komplexa orsakssambanden och att oförutsägbara händelser bemöts snabbt och innovativt.
Detta gäller t.ex. utbrott av smittsamma sjukdomar. Enligt det internationella
hälsoreglementet ska länderna ha en strategi för folkhälsan där folkhälsan
betraktas som någonting som inbegriper flera olika risker, är sektorsövergripande och gränsöverskridande, för att vara förberedda på att effektivt hantera hälsorelaterade aspekter vid nödsituationer och humanitära katastrofer.
Prioriteringsområde 4.
Skapa motståndskraftiga samhällen
och stödjande miljöer
Att bygga upp motståndskraftiga samhällen är centralt för att skydda
och främja hälsa och välbefinnande på både individuell nivå och samhällsnivå. Människors hälsa påverkas i stor utsträckning av de förhållanden
som de föds, växer upp, arbetar och åldras under. Att systematiskt utvärdera
hälsoeffekterna av en snabbt föränderlig miljö, särskilt när det gäller teknik,
arbete, energiproduktion och urbanisering, är nödvändigt och måste följas
av åtgärder för att säkerställa positiva effekter på hälsan. Motståndskraftiga
samhällen reagerar proaktivt vid nya eller negativa situationer, förbereder
sig för ekonomiska, sociala och miljömässiga förändringar och hanterar
kriser och andra påfrestningar bättre. WHO:s Healthy Cities-nätverk för
hälsosamma städer och samhällen ger flera exempel på hur man bygger
sådan motståndskraft, särskilt genom att involvera lokalbefolkningen och
ge samhället makt över hälsofrågorna. Andra lokalt baserade nätverk har
liknande erfarenheter – som hälsofrämjande skolor eller arbetsplatser.
Samverkan mellan miljö- och hälsosektorerna är avgörande för att
skydda människors hälsa från riskerna med en farlig eller förorenad
miljö och för att skapa hälsofrämjande sociala och fysiska miljöer.
Miljörisker är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Många besvär är
kopplade till miljön, såsom exponering för luftföroreningar och påverkan
av klimatförändringar och dessa interagerar i sin tur med hälsans sociala
bestämningsfaktorer. Hälsofördelarna i ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och miljöpolicyernas positiva effekter på hälsan beskrivs inom
ramen för Rio +20, som är FN:s konferens om hållbar utveckling. Länder har
börjat utveckla policyer som gynnar såväl planetens som människors hälsa
och erkänner att samverkan mellan sektorer är avgörande för att skydda
människors hälsa från riskerna med en farlig och förorenad miljö.
10
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Styrning för hälsa
Styrning för hälsa främjar gemensamma program för sektorer som
både arbetar och inte arbetar med
hälsa, för offentliga och privata
aktörer och för medborgare mot ett
gemensamt mål. Detta kräver en
samverkande uppsättning policyer,
varav många finns i sektorer som inte
arbetar med hälsa, men även utanför
myndighetssfären och måste understödjas av strukturer och mekanismer som möjliggör samarbete.
Det ger en stark legitimitet till hälsoministrar, hälsodepartement och
folkhälsomyndigheter att nå ut och
ta på sig nya roller för att utforma
policyer som främjar hälsa och välbefinnande.
Samstämmighet med den
globala hälsoutvecklingen
Hälsa 2020 är helt i linje med de
krav och initiativ som finns för
den globala hälsoutvecklingen.
Ramverket återspeglar den globala
visionen om att hjälpa människor
att uppnå en bättre hälsonivå som
återfinns i WHO:s reformprogram.
WHO:s bidrag
WHO genomgår just nu en reformprocess för att bidra till förbättrade
hälsoresultat och en större samstämmighet avseende global hälsa.
WHO ska bli en organisation som
eftersträvar excellens, genomslagskraft, effektivitet, reaktionsförmåga,
öppenhet och ansvarsskyldighet.
Målet är att gå från en organisation
som tillhandahåller separata data
genom ett antal tekniska program,
till en organisation som har möjlighet att påverka, som samarbetar
med nationella myndigheter och
som genomför kombinerade och
samordnade insatser av landkontor,
regionala kontor, huvudkontor och
andra där alla ingår i ett ömsesidigt
nätverk.
Att utöka det tvärvetenskapliga och sektorsövergripande samarbetet
mellan dem som arbetar med människors hälsa, miljöhälsa och djurs
hälsa förbättrar folkhälsoarbetets effektivitet. Detta kan innefatta att
arbeta för att fullt ut genomföra multilaterala miljöavtal och följa rekommendationerna från kommittén för den europeiska miljö- och hälsoprocessen, att skyndsamt utöka den vetenskapliga kunskapsbasen, att bedöma
effekterna på hälsan av policyer inom olika sektorer, i synnerhet sådana som
påverkar både hälsa och miljö, att säkerställa kontinuerlig utveckling och
anpassning av tjänster för miljö och hälsa och att uppmuntra hälsosektorn
att agera på ett miljömässigt mer ansvarsfullt sätt.
Arbeta tillsammans:
öka värdet genom samarbeten
Målen för Hälsa 2020 kommer att uppnås genom en kombination av
individuella och kollektiva ansträngningar. För att nå framgång krävs
gemensamma mål och breda samarbeten mellan människor och organisationer i hela samhället och inom alla länder: beslutsfattare, icke-statliga
organisationer, det civila samhället, den privata sektorn, forskningen och
den akademiska världen, hälso- och sjukvårdspersonalen och personalen
inom folkhälsoprofessionen, samhällen och – och varje enskild individ.
Nyckeln till framgång för Hälsa 2020 kommer att vara att medlemsländerna och WHO arbetar nära tillsammans och anstränger sig för
att engagera andra parter. Ett nära samarbete mellan WHO:s Europakontor, WHO:s huvudkontor och andra regioner är centralt. Detta understöds av ett bredare deltagande av regionala nätverk och organisationer som
Oberoende staters samvälde (OSS), Eurasiska ekonomiska gemenskapen,
länderna i sydöstra Europa och EU.
WHO:s Europakontor kommer att uppfylla sin konstitutionella roll och
fungera som den styrande och samordnande myndigheten för internationellt hälsoarbete inom Europaregionen. Europakontoret kommer
att etablera och upprätthålla ett effektivt samarbete med många parter och
ge tekniskt stöd till länder. Det kommer att arbeta för ett brett deltagande,
öka den politiska samstämmigheten, bidra till gemensamma policyplattformar, dela hälsodata, samordna övervakning och stödja utvecklingen av nya
typer av nätverks- och webbaserade samarbeten. Det kommer att fungera
som Europaregionens magasin för råd och rön om vad som fungerar och
kommer att fungera i olika länder genom nya typer av strategier för samarbete mellan länder.
Att arbeta med EU skapar en stark grund, stora möjligheter och ytterligare fördelar. De 28 EU-länder som ingår i regionen har en integrations- och
samarbetsprocess inom hälsa som utgår från EU:s hälsostrategi samt policyramverk och juridiska och finansiella mekanismer för att genomföra den.
Dessutom arbetar också EU:s kandidatländer, potentiella kandidatländer och
andra länder inom Europas grannskaps- och partnerskapsinstrument (ENPI)
med att succesivt anpassa sin lagstiftning och praxis till EU:s policyer. Detta
kan bidra väsentligt till implementeringen av Hälsa 2020. Den gemensamma
deklarationen från EU-kommissionen och WHO, som omfattar sex färdplaner för ökad samverkan, är ett viktigt steg för att stärka detta partnerskap.
Det nuvarande samarbetet mellan WHO och internationella organisationer som är verksamma inom Europaregionen stärks också. Dessa
11
Hälsa 2020: ett policyramverk för hälsa och välbefinnande
Visionen för Hälsa 2020
Vår vision är en europeisk WHOregion inom vilken alla människor
får möjlighet och stöd för att uppnå
bästa möjliga hälsa och välbefinnande och inom vilken länderna, var
för sig och tillsammans, arbetar för
att minska ojämlikhet i hälsa inom
och utanför regionen.
Mer information
Ett antal studier har beställts och
granskats för att säkerställa att alla
analyser och förslag till åtgärder i
Hälsa 2020 grundar sig på forskning
och empiri. Dessa omfattar följande:
• Kickbusch I, Gleicher D. Governance for health in the 21st century.
Köpenhamn, WHO:s Europakontor, 2012.
• Report on social determinants of
health and the health divide in the
WHO European Region. Köpenhamn, WHO:s Europakontor
(kommande 2013). • McDaid D, Sassi F, Merkur S, eds.
Promoting health, preventing
disease: the economic case. Maidenhead, Open University Press
(kommande). • McQueen D et al., eds. Intersectoral governance for health in
all policies. Köpenhamn, WHO:s
Europakontor, 2012. • Bertollini R, Brassart C, Galanaki C.
Review of the commitments of
WHO European Member States
and the WHO Regional Office for
Europe between 1990 and 2010.
Analysis in the light of the Health
2020 strategy. Köpenhamn, WHO:s
Europakontor, 2012. organisationer inkluderar organ som FN-organ, OECD, Europarådet, utvecklingsorgan och fonder och större icke-statliga organisationer. Länder runt
om i regionen bidrar till, och drar nytta av, samarbetet med internationella
organisationer, vilket är värdefullt och bidrar till de gemensamma målen för
Hälsa 2020 och för andra sektorer och organisationer.
Att interagera med nya och framväxande typer av partnerskap för
hälsa, som styr på olika nivåer inom hela regionen kommer att ge
ett viktigt stöd. Betydande bidrag fås genom innovativa samarbetsformer såsom Sydöstra Europas hälsonätverk (SEEHN), den Nordliga
dimensionen, nätverk som WHO:s Healthy Cities-nätverk och dess nationella nätverk, nätverket Regions for Health (RHN), subregionala nätverk
inom OSS och WHO:s nätverk för främjande av hälsa i olika miljöer, bl.a.
skolor, arbetsplatser, sjukhus och fängelser inom hela regionen.
Att arbeta med civilsamhället kommer att stärka möjligheterna att
implementera Hälsa 2020. Många frivilligorganisationer och självhjälpsorganisationer har identifierat hälsa som en viktig del av sitt ansvarsområde,
och många hälso- och sjukvårdstjänster fortsätter att tillhandahållas som en
del av familje- och samhällsvård och egenvård. Dessa organisationer agerar
från lokal till global nivå och har i hög grad påverkat dagordningen för hälsa
och dess sociala bestämningsfaktorer. Att stödja deras bidrag är därför av
stort värde för genomförandet på alla nivåer.
Undersöka möjligheterna att samarbeta på ett lämpligt och etiskt sätt
med det privata näringslivet. Attityderna inför den privata sektorns engagemang i hälsa varierar mellan och inom länder. Men företagen blir alltmer involverade i varje aspekt av människors liv. Deras inflytande kan bidra
till bättre hälsa, men även underminera den. Att säkra näringslivets starka
engagemang för hälsa och uppmuntra och belöna deras sociala ansvarstagande är viktiga mål.
Hälsa 2020 – ett gemensamt syfte
och ett delat ansvar
Hälsa 2020 är ett anpassningsbart och praktiskt policyramverk. Det
är en unik plattform för gemensamt lärande och utbyte av kunskap och
erfarenheter mellan länderna. Det utgår från att varje land är unikt och
kommer att arbeta för att uppnå dessa gemensamma mål på olika sätt.
Länderna kommer att använda olika ingångspunkter och tillvägagångssätt, men de förblir förenade genom syftet. Det politiska engagemanget
är avgörande och länderna har satt upp regionala mål för att visa detta.
I en värld av ömsesidigt beroende blir det allt viktigare att länderna
agerar tillsammans. I dag utmanar en komplex uppsättning globala och
regionala krafter människors hälsa och dess bestämningsfaktorer. Även om
fler människor än någonsin tidigare nu har chansen att få en bättre hälsa,
kan inget land ensamt utnyttja innovationspotentialen och ändra eller ta itu
med utmaningarna för hälsa och välbefinnande.
Det framtida välståndet för enskilda länder och regionen som helhet kommer att bero på viljan och förmågan att ta till vara nya möjligheter att förbättra hälsan och välbefinnandet för nuvarande och kommande generationer. Hälsa 2020 stöder och uppmuntrar hälsoministerier att
sammanföra viktiga intressenter – för att tillsammans arbeta för en
friskare Europaregion.
12
Ett policyramverk för
sektorsövergripande insatser
för hälsa och välbefinnande
i WHO:s Europaregion
Ett policyramverk för
sektorsövergripande insatser
för hälsa och välbefinnande
i WHO:s Europaregion
Utgiven på svenska av Folkhälsomyndigheten
The Public Health Agency of Sweden
Solna Nobelsväg 18, 171 82 Solna
Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund
www.folkhalsomyndigheten.se