Ekonomisk geografi - UU Studentportalen

advertisement
Ekonomisk geografi
John Östh
Indelning av ekonomisk
verksamhet
• Idag:
–
–
–
–
–
–
Indelningar av olika näringar
Lokalisering
Teori
Arbetskraft
Produktcykel
Didaktik/tanke
Primära näringar
• Alla näringar som producerar råvaror:
– Gruvnäring
– Jordbruk, jakt/fiske
• Hur ser produktionsvillkoren ut?
– Extensivt, intensivt?
– Kapitalkrävande, kunskapskrävande?
• Hur ser den geografiska spridningen ut?
– Nära arbetskraft, råvara, marknad?
Sekundära näringar
• Alla näringar som bearbetar råvaror:
– Industri
– Energi
• Hur ser produktionsvillkoren ut?
– Extensivt, intensivt?
– Kapitalkrävande, kunskapskrävande?
• Hur ser den geografiska spridningen ut?
– Nära arbetskraft, råvara, marknad?
Tertiära näringar
• Alla servicerelaterade näringar:
– Vård, skola, omsorg
– Annan service
• Hur ser produktionsvillkoren ut?
– Extensivt, intensivt?
– Kapitalkrävande, kunskapskrävande?
• Hur ser den geografiska spridningen ut?
– Nära arbetskraft, råvara, marknad?
Kvartära näringar
• Vissa servicenäringar –
”service av service”:
– Forskning
– Reklam, styrning, lobbying
• Hur ser produktionsvillkoren ut?
– Extensivt, intensivt?
– Kapitalkrävande, kunskapskrävande?
• Hur ser den geografiska spridningen ut?
– Nära arbetskraft, råvara, marknad?
Förenklad bild av
näringsutvecklingen i Europa
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2000
1900
1800
1700
1600
1500
1400
1300
1200
1100
Primära
Sekundära
Tertiära
1000
Procent av arbetskraften
Näringsutveckling Europa
Olika sektorer
• ” Vi kan inte leva på att tvätta skjortor åt
varandra” (Hans Werthén, Electrolux)
– Uttalandet handlar om motsättningen mellan
primära/sekundära näringarna respektive
tertiära/kvartära sektorerna
• närande respektive tärande sektorn
– Närande – via produktion ges inkomster…
– Tärande – via skattesedeln konsumeras
intäkter som den närande sektorn producerat
Olika sektorer
• Privat vs offentlig
• Tjänstesektorn (privat/offentlig) vs
tillverkningssektorn
• Tillverknings-, service-, offentlig sektor
1.6
1.3
Manufacture
Service
Public
1
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
0.7
Varför har de svenska
näringarna förändrats över tid?
• Tekniska förbättringar (industrialism, postindustrialism)
• Organisatoriska förbättringar (Fordism, lean
production…)
• Demografiska förändringar
• Globalisering
– Produktionssidan: ex. komparativa fördelar (D. Ricardo, 1815)
• Portugal England (Vin mot tyg)
– Konsumtionssidan: ex. globala efterfrågemönster
• Vad leder detta till?
Järnhård konkurrens
• Primära sektorn
– Alla länder kan producera mat, ofta även
flertalet råvaror – svårt att konkurrera med
annat än priset = försvinner i rika regioner
• Sekundära sektorn
– Under de senare decennierna under 1900talet började flera utvecklingsländer utveckla
stora och effektiva industrier – de har en
fördel = låga löner och ofta mindre
industrikrav = försvinner i allt större
utsträckning från rika regioner
Järnhård konkurrens
• Tertiära sektorn
– Service är ofta platsbundet och svårare att
utlokalisera men det sker i allt större utsträckning:
• Callcenter, dataingenjörer i Indien
• Arbetskraftsmigration ”Polish plummer”
• Kvartära sektorn
– Många rika länder sätter sitt hopp till forskning och
kunskapsintensiv industri = unika produkter = egen
prissättning – eller till ”branding” av produkter i 1:a,
2:a & 3:e sektorn som annars inte klarat den
internationella konkurrensen.
Konkurrens är också en fråga
om lokalisering
• Alfred Webers klassiska lokaliseringsteori:
– Tre faktorer: råvaror, arbetskraft och
marknad/agglomeration
– Bestämmande för placering var transportkostnaderna
– Teorin fungerar ”bra” på primära och sekundära
näringar – men transportkostnader har allt mindre
betydelse.
• Lösch
– Lokalisering bestäms efter produktions- och
försäljningskostnader
Konkurrens är också en fråga
om lokalisering
• Von Thünen (1783-1850)
– Placering av näring är beroende av avstånd från
marknadens centrum + markpris + markkvalitet +
transportkostnader
– Samma principer som Ricardo
– Samma princip gäller för
alla verksamheter i rummet
tänk på var vi bor, var industrin
ligger, var skyskraporna finns…
• Minns även Christaller
Konkurrens är också en fråga
om kapital
• Adam Smith (1723(?)-1790)
– Kapital kan beskrivas som:
•
•
•
•
Maskiner, handelsinstrument
Byggnader
Mark
Arbetskraft – arbetsdelning
– Becker (1964)
• Humankapital – utvecklar idéer om värdet och
betydelsen av kunskap och personal
Humankapital och geografi
• Kunskap bland arbetsgivare och arbetstagare
anses utvecklas starkare i
agglomererade/klustrade miljöer
– Se ex A. Malmberg om betydelsen av ”the local and
global buzz”
– Smith menade att arbetsdelning är nyckeln till vinst.
Med ökad global konkurrens krävs mer arbetsdelning.
– För att arbetsdelning skall fungera samtidigt som
kluster och agglomerationer skall kunna skapa
förutsättningar för ”Buzz” krävs en större SKALA
– Globalisering ger diversifiering ger större
arbetsdelning ger urbanisering ger globalisering…
Arbetsmarknadens geografi
• Vi pendlar allt längre – detta ger större
lokala arbetsmarknadsregioner
• LA, FA (funktionella regionindelningar)
• Stora regioner har fler branscher
• Pluralism ger
Lönespridning.
Svårmatchade
behov ger mer i
plånboken = stort
sökområde
Entreprenörer och arbetstagare
• Marknader i balans
– Sökteorier
• Reservationslön, konkurrens
• Marknader i obalans
– Sökteorier
• NIDL, Dual labor market
• Vaddå marknader i balans…
Lokalisering lokalt/nationellt
• Agglomeration
– Flera företag samlas nära. Fördelarna är att kunskap, inspiration,
underleverantörer, etc. finns.
– Nackdelen är att konkurrensen ökar (om arbetskraft, marknad
etc)
• Kluster (M. Porter 1990)
– Likt agglomeration men beskriver samlokaliseringar av olika
typer av företag som finner fördelar i närhet av varandra
• Exempel: Life Science kluster in Uppsala. Där finns
läkemedelsföretagen, men även vissa riskkapitalister, forskare på
universitetet, läkemedelsverket, tekniskt service, branscherfarna
jurister, reklamare, etc.
• Fördelarna inkluderar: Innovationsklimat, Nyetablering, produktivitet
Lokalisering lokalt/nationellt
• Dagens lokaliseringsmönster är också till
stor del ett resultat av historien:
– Stadsprivilegier, Skrån
– Path dependence, segregation, inlåsning
•
•
•
•
Brukssamhället
Stockholm
Tierp
Sjuhäradsbygden
– Chefens sommarstuga…
Från ax till kaka (till mun)
• Produktcykel
– Entreprenör/innovationsfas
– Första produkten – vinna eller försvinna
– Olika lokaler för olika verksamheter
– Mognadsfas – kostnadseffektivisering
– Avveckling/omlokalisering
Från ax till kaka
eller en produkt blir till…
• Historiskt exempel: träsko
– Fabrikant/skomakare köper läder av garvare, trä från
sågverket och nubb från smed/spikfabrikant – alla
finns lokalt/regionalt
– Fabrikant skapar produkten och säljer den lokalt
regionalt.
– Liten produktutveckling, liten konkurrens, regional
marknad. Val av underleverantörer skiftar i och med
industrialism – så även fabrikantens tillverkning
– Det mesta av produktionen är arbetsintensiv och ej
kunskapskrävande
Från ax till…
• Exempel från 1900-talet – etablerad industri:
–
–
–
–
Utveckling av ingenjörer i stad
Tillverkning i bruksort, senare småstäder i Sverige
Marknadsföring, kapital och marknad i stora städer
Efterhand sprids marknaden
• Samma exempel 1900-tal - nystartsföretag
– Fas 1. utveckling/produktion/marknadsföring sker i
samma lokal
– Fas 2. geografisk arbetsdelning
– Fas 3. avveckling
Från ax till ”ear”*
• Produktutveckling i rikt land, dyrt
kunskapsintensivt
• Tillverkning i rikt land – efterhand då
produktionsmetoderna förfinas/förenklas –
produktion flyttas till låglöneland
• Marknadsföring globalt
• Om produkten går dåligt?
– Sänk produktionskostnaderna, utveckla produkten,
utveckla marknadsföringen, lägg ner
* Ear = ax på engelska
Hur märker vi att den ekonomin
är global?
• Kriser
– Amerikanska husbubblan/krisen 2008ff
– Grekiska statsfinansbubblan (med flera)
• Men även
– Våra pensionspengar + andra fondbolag +
aktieägare har ekonomiska intressen i
• Andra delar av världen
• Företag som har förgreningar i andra delar av
världen
Didaktik
• Uppdrag tjäna pengar:
– Du skall skapa en egen ”brand” med
badkläder.
– Hur ser idén ut?
– Var skall produkten tillverkas?
– Hur skall den marknadsföras?
– Vilka produkter/livsstilar skall den associeras
med/appellera till?
– VAR FINNS DITT FÖRETAG OCH DINA
PENGAR?
Didaktik
• Skolans dag. Uppdrag samla in så mycket
pengar du kan.
– Vad skall du göra?
– Var skall du stå?
– Vilka skall du vända dig till?
• Var hamnade du?
The €nd
• Nästa gång ni möter mig så är det
seminarium
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards