Idéhistoria I (nytt försök)

IDÉUTVECKLING I
ANTIKEN
Xenofon (ca 430–354 f Kr)
Arbetsdelning
Aristoteles (300-talet f Kr)
bruksvärde - bytesvärde
naturligt - onaturligt byte
MEDELTIDEN
Thomas av Aquino (1200-talet)
justum praetium
rätt med ränta?
MERKANTILISMEN
(mitten 1500-talet - slutet 1700-talet)
Rikedom är ädla metaller
Mål: handelsöverskott
Medel: tullar o statlig näringspolitik
T Mun J B Colbert
J. B. Colbert
FYSIOKRATERNA
Quesnay (mitten 1700-talet)
naturlig ordning
"laissez-faire!"
jordbruket enda värdeskaparen
KLASSIKERNA
Adam Smith (Nationernas välstånd 1776)
egennyttan maximerar den totala välfärden
arbetsdelning
och
kapitalackumulation
… ger tillväxt
arbetsvärdelära
prisets beståndsdelar: lön,kapitalprofit,jordränta
naturligt pris - marknadspris - effektiv efterfrågan
efter anpassningsprocessen: marknadspris =
naturligt pris
prismekanismen samordnar - "den osynliga
handen"
frihandelsvän: större marknad = mer
arbetsdelning
real syn - "arbetsflit" källan till välstånd
"den naturliga frihetens system"
T. R. Malthus (början 1800-talet)
befolkningsläran:
David Ricardo (samtida med M.)
stringent analys
arbetsvärdelära
jordräntan - det stationära tillståndet
handelns komparativa fördelar
producerade enheter/arbetstimme:
England
Portugal
Balar tyg
2
1
Tunnor vin
4
3
John Stuart Mill (mitten 1800-talet)
sammanfattar
...och utvecklar
produktion - fördelning
VAD FÖRENAR KLASSIKERNA?
1. arbetsvärdelära
2. ”real” syn
3. tillväxt, fördelning mellan prod.faktorer
4. laissez-faire (delvis undantag Mill)
NEOKLASSIKER
Marginalnytta: nyttoteori - marginalanalys
Föregångare: H. H.Gossen
Genombrottet (1871-74): Stanley Jevons, Carl
Menger, Leon Walras
Stanley Jevons
Carl Menger
Leon Walras
Syntesen: Alfred Marshall (Principles of
Economics, 1890)
- ceteris paribus
partiell jämvikt (Marshall)
- allmän jämvikt (Walras)
Generation II: Eugen von Böhm-Bawerk, Knut
Wicksell, Vilfredo Pareto
Knut Wicksell
INSTITUTIONALISM
1. Tyska historiska skolan (1800-talet)
2. Torstein Veblen (sekelskiftet 1900)
tekniker vs kapitalist
iögonenfallande konsumtion
Vebleneffekten
3. Gunnar Myrdal