IDÉUTVECKLING I ANTIKEN Xenofon (ca 430–354 f Kr) Arbetsdelning Aristoteles (300-talet f Kr) bruksvärde - bytesvärde naturligt - onaturligt byte MEDELTIDEN Thomas av Aquino (1200-talet) justum praetium rätt med ränta? MERKANTILISMEN (mitten 1500-talet - slutet 1700-talet) Rikedom är ädla metaller Mål: handelsöverskott Medel: tullar o statlig näringspolitik T Mun J B Colbert J. B. Colbert FYSIOKRATERNA Quesnay (mitten 1700-talet) naturlig ordning "laissez-faire!" jordbruket enda värdeskaparen KLASSIKERNA Adam Smith (Nationernas välstånd 1776) egennyttan maximerar den totala välfärden arbetsdelning och kapitalackumulation … ger tillväxt arbetsvärdelära prisets beståndsdelar: lön,kapitalprofit,jordränta naturligt pris - marknadspris - effektiv efterfrågan efter anpassningsprocessen: marknadspris = naturligt pris prismekanismen samordnar - "den osynliga handen" frihandelsvän: större marknad = mer arbetsdelning real syn - "arbetsflit" källan till välstånd "den naturliga frihetens system" T. R. Malthus (början 1800-talet) befolkningsläran: David Ricardo (samtida med M.) stringent analys arbetsvärdelära jordräntan - det stationära tillståndet handelns komparativa fördelar producerade enheter/arbetstimme: England Portugal Balar tyg 2 1 Tunnor vin 4 3 John Stuart Mill (mitten 1800-talet) sammanfattar ...och utvecklar produktion - fördelning VAD FÖRENAR KLASSIKERNA? 1. arbetsvärdelära 2. ”real” syn 3. tillväxt, fördelning mellan prod.faktorer 4. laissez-faire (delvis undantag Mill) NEOKLASSIKER Marginalnytta: nyttoteori - marginalanalys Föregångare: H. H.Gossen Genombrottet (1871-74): Stanley Jevons, Carl Menger, Leon Walras Stanley Jevons Carl Menger Leon Walras Syntesen: Alfred Marshall (Principles of Economics, 1890) - ceteris paribus partiell jämvikt (Marshall) - allmän jämvikt (Walras) Generation II: Eugen von Böhm-Bawerk, Knut Wicksell, Vilfredo Pareto Knut Wicksell INSTITUTIONALISM 1. Tyska historiska skolan (1800-talet) 2. Torstein Veblen (sekelskiftet 1900) tekniker vs kapitalist iögonenfallande konsumtion Vebleneffekten 3. Gunnar Myrdal