Lärarprogrammet
Social sammanhållning och diskriminering i Sveriges socialt
utsatta urbana miljöer: en litteraturöversikt med
sociologiska perspektiv
Axel Gustavsson
Examensarbete 15 hp
Forskningskonsumtion
Handledare: Mikael Rundqvist
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
1
Innehåll
1.
Inledning: ......................................................................................................................................... 3
1.2 Syfte: .............................................................................................................................................. 4
1.3 Frågeställningar: ............................................................................................................................ 4
1.4 Avgränsningar ................................................................................................................................ 4
1.5 Metod: ........................................................................................................................................... 5
2. Bakgrund och begreppsdefinition ....................................................................................................... 8
2.1 Begreppet social sammanhållning i Sverige .................................................................................. 8
4.1 Diskriminering och integrationens utmaningar .......................................................................... 10
4.2 Övergripande mål för integrationspolitiken i Sverige ................................................................. 11
3. Teorigenomgång av sociologiska teorier ........................................................................................... 13
3.1 Durkheim om samhällets arbetsdelning och social sammanhållning ......................................... 14
3.2 Norbert Elias om boendesegregation och social sammanhållning ............................................. 16
3.3 Bauman om olikhet, utstötning och segregation ........................................................................ 17
3.4 Bourdieu om skolans reproduktion ............................................................................................. 19
4. Resultat av forsnings och litteraturstudierna .................................................................................... 21
4.1 Diskriminering ............................................................................................................................. 21
4.1.1 Ofrivillig diskriminering ........................................................................................................ 21
4.1.2 Strukturell diskriminering ..................................................................................................... 22
4.2 Boendesegregation och social sammanhållning ......................................................................... 23
4.2.1 Diskriminering på bostadsmarknaden................................................................................. 25
4.3 Skolan i Sveriges socialt utsatta urbana miljöer .......................................................................... 26
4.3.1 Skolan som reproduktion av klassklyftor ............................................................................. 26
4.3.2 Skolans utformning med fokus på västerländsk humanism/kristen tradition ..................... 28
4.4 Arbetsmarknad i Sveriges socialt utsatta urbana miljöer ........................................................... 30
4.4.1 Ändrade villkor på arbetsmarknaden – leder till färre ”lätta jobb” ..................................... 30
4.4.2 ”Den svenska modellens” misslyckande .............................................................................. 31
4.4.3 Rättvis och korrekt validering, se möjligheterna istället för problemen ............................. 32
4.4.4 Förändringar i integrationspolitiken, outsourcing av integrationsarbete ............................ 33
4.4.5 Avidentifiera jobbansökningar – vägen in på den svenska arbetsmarknaden? ................... 34
5. Diskussion/Slutsatser ........................................................................................................................ 36
5.1 Diskrimineringens olika skepnader ............................................................................................. 36
5.2 Elias, boendesegregation och diskriminering.............................................................................. 37
5.3 Baumann och social sammanhållning ......................................................................................... 38
2
5.4 Durkheim, arbetsdelning och social sammanhållning................................................................. 39
5.5 Skolan och Bourdieu .................................................................................................................... 41
6. Referenslista ...................................................................................................................................... 43
1. Inledning:
I dagens Sverige ser vi hur ett alltmer segregerat samhälle växer fram, ett samhälle där det
finns stora sociala och ekonomiska skillnader mellan människor och olika delar av våra
urbana miljöer. Graden av social sammanhållning har minskat och på många platser i Sverige
ökar sociala barriärer mellan medborgare. Inom viktiga områden som arbete, skola och
boende ser vi stora skillnader mellan olika bostadsområden. Mycket av Sveriges framtida
välfärd hänger på hur väl vi lyckas tackla dessa problem. Med en dåligt fungerande skola och
en arbetsmarknad där en stor del av den arbetsföra befolkningen lämnas utanför kommer
det bli svårare att behålla den välfärdsnivå vi har (SOU 2006:79). Därför är det väldigt
intressant att studera den forskning som finns på dessa områden för att kunna förstå
problematiken och undersöka vilka idéer som finns för att komma tillrätta med problemen.
Rapporter visar tydligt hur det finns en klyfta i hur väl invandrare respektive svenskar lyckas
inom olika områden. Integrationsverkets rapport om situationen för personer som invandrat
till Sverige visar tydligt hur läget ser sämre ut för dessa jämfört med infödda svenskar på alla
undersökta samhällsområden. Samhällsområden som pekas ut som viktiga att studera är
bland annat skola, bostad och arbete (Integrationsverket rapport 2007:05). Inom dessa
samtliga områden visar rapporten att det finns tydliga skillnader mellan personer med
utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund. Detta trots att politikernas övergripande
mål med integrationspolitiken är att minimera dessa skillnader eller i bästa fall få de att
upphöra. Flera forskningsrapporter slår också fast att det finns olika typer av diskriminering i
det svenska samhället som försvårar invandrares möjligheter att slå sig fram inom dessa
områden. Därför anser jag det väldigt intressant att även studera vad forskningen visar att
denna diskriminering har för konsekvenser. Jag anser det därför väldigt intressant att
studera problemen med social sammanhållning och diskriminering. Både som skilda begrepp
men även i relation till varandra. I min framtida roll som lärare är det också väldigt relevant
3
att tillägna sig en ökad förståelse för dessa frågor. Den ökade segregationen i Sverige har
blivit ett av våra absolut största samhällsproblem. Att öka mina kunskaper samt försöka
förstå den uppkomna situationen bättre kommer att hjälpa mig i min framtida undervisning
kring dessa frågor och problem. Det faktum att jag också väljer att studera situationen inom
skolan i socialt utsatta områden leder till bättre förståelse för de problem som finns samt i
bästa fall även idéer om hur en förbättring är möjlig.
1.2 Syfte:
Syftet med denna uppsats är att utifrån befintlig forskning och litteratur förklara och förstå
situationen i Sveriges socialt utsatta urbana miljöer. Detta utifrån begreppen social
sammanhållning och diskriminering. Syftet är också att undersöka hur väl Durkheim,
Bauman, Elias och Bourdieus teorier kan relateras till samhällsproblem i dagens Sverige.
Samhällsproblem som på olika sätt är kopplade till social sammanhållning och/eller
diskriminering i Sveriges socialt utsatta urbana miljöer.
1.3 Frågeställningar:
Hur kan social sammanhållning och diskriminering i Sveriges socialt utsatta urbana miljöer
beskrivas och förstås utifrån befintlig forskning och valda sociologiska teorier?
Hur aktuella är Durkheim Bauman, Elias och Bourdieus teorier i studiet av dagens
samhällsproblem i Sveriges socialt utsatta urbana miljöer?
1.4 Avgränsningar
För att området jag valt att studera inte ska bli för stort valde jag att först koncentrera mina
litteraturstudier utifrån begreppen social sammanhållning och diskriminering i Sveriges
socialt utsatt urbana miljöer. Jag har också valt att närmare studera områdena arbete,
bostad och skola i dessa miljöer med utgångspunkt på social sammanhållning och/eller
diskriminering.
4
1.5 Metod:
En litteraturstudie kan se ut på en mängd olika sätt, oavsett utformning så är denna metod
en viktig del av den samhällsvetenskapliga forskningen. Exempel på olika syften som inryms
under begreppet litteraturstudie är problemformulering, sammankoppling/kritiskt
granskande av befintligt forskningsmaterial. Det finns också specialiserade metoder för att
uppnå dessa syften. Exempel på dessa är forskningssammanställlning,
forskningssammanfattning och litteraturöversikt (Cooper 1998:3). Gemensamt för dessa
metoder är att de till stor del använder den befintliga litteraturen som
undersökningsmaterial. Litteraturstudien kan användas som både enskild forskningsmetod
men också som del av andra metoder som exempelvis empiriska undersökningar med
intervjuer eller enkätstudier. Cooper (1998:3-4) skriver att litteraturöversikten anses vara
den bredaste metoden och väljer även att dela upp denna i två olika inriktningar. Dessa
inriktningar beskrivs som teoriöversikt och forskningsöversikt. Teoriöversikten går ut på att
identifiera de befintliga och relevanta teorier som finns om ämnet. Detta görs för att sedan
kunna jämföra dessa och hitta skillnader och likheter. Forskningsöversikt går istället ut på att
undersöka vilken forskning som är gjord på området för att kunna sammanfatta och
kategorisera den på olika sätt. Det är också viktigt för att kunna identifiera vilken typ av
forskning som ännu inte är gjord (Cooper 1998:3-5). Dessa två angreppssätt kan också till
viss del överlappa varandra utan att det försämrar studiens kvalitet. Forskningsöversikten är
den mest använda metoden i samhällsvetenskaplig forskning och den metoden beskrivs
även mer ingående (Cooper 1998:3-6). Det är också denna typ av litteraturstudie som jag har
valt att använda mig av i min uppsats. Detta eftersom jag anser att processen som beskrivs
är den som passar bäst för att kunna besvara min problemformulering och frågeställningar.
Cooper (1998:3-6) beskriver fem steg som en forskningsöversikt ska innehålla. Det första
steget är problemformulering där studiens frågeställningar och ansats bestäms. Andra steget
är själva datainsamlingen där sökning efter relevant forskning och litteratur sker, efter detta
måste materialet värderas och dess relevans för studiens syfte måste bedömas. När detta är
gjort så följer själva analysen av det insamlade materialet vilket ska leda till en samlad och
strukturerad presentation av resultatet.
När det kommer till själva insamlandet av forskningsmaterialet så finns det olika faktorer
som spelar in för att sökningen ska bli så kvalitativ och korrekt som möjligt (Merriam
5
1998:40–54). Viktigt att tänka på i början av en informationssökning är att läsa in sig på vilka
forskare som är ledande inom just det ämne och problemformulering som du valt, vidare så
måste också materialets relevans bedömas enligt vissa kriterier. Dessa är grundläggande
faktorer som vem som står bakom forskningen, när den är gjord samt vilken upplaga av
texten som du har fått tillgång till (Merriam 1998:40–54). Det är också viktigt att författaren
synliggör det kritiska tänkande i sin redogörelse av det valda materialet. Detta för att skapa
en trovärdighet och transparens för materialet. Utifrån dessa anvisningar så försökte jag
komma fram till vilka samhällsforskare som är ledande inom just forskning kring
integrationsfrågor i Sverige. I samtal och diskussioner med min handledare fick jag också en
klarare bild över vilka forskare/forskning som är mest relevant för att besvara mina
frågeställningar. Jag utgick främst från att hitta relevant svensk forskning eftersom min
uppsats frågeställningar tydligt visar att det är situationen i Sverige som den primärt avser
att undersöka, även om utländsk forskning används för bakgrund och genomgång av
relevant teoretisk bakgrund.
Vid min sökning efter relevant svensk forskning använde jag mig av sökorden:
social sammanhållning
integration
segregation
diskriminering
social sammanhållning
+ arbete
+boende
+skola
Vid mina studier av begreppen social sammanhållning och diskriminering så återkom några
områden väldigt ofta, därför ansåg jag det intressant att studera dessa vidare. Dessa
områden var arbete, bostad och skola. Jag valde att söka efter forskning och litteratur som
behandlade dessa områden utifrån begreppen social sammanhållning och/eller
diskriminering.
Jag har också använt mig av ett kritiskt förhållningssätt när jag valt ut de
forskningsdokument som jag använt mig av. Jag har tittat på vem som skrivit materialet samt
6
tagit ställning till huruvida det är skrivit i något politiskt syfte eller om det kan bedömas som
neutralt ur den aspekten. Detta har rensat bort forskning och litteratur som är uppenbart
skriven ur ett politiskt perspektiv. Självklart går det dock inte att slå sig fri från att enskilda
forskare har en egen politisk agenda som influerar deras skrivande. Sedan har jag gått
igenom mitt utvalda material och plockat ut de delar som jag anser vara mest relevanta för
att kunna besvara de frågeställningar jag använt mig av. Dessa relevanta delar har jag sedan
kategoriserat och presenterar under olika rubriker i min resultatdel. Dessa resultat
analyseras senare i den avslutande diskussionen där de teorier som presenteras i
teorigenomgången också används för att jämföras med resultaten från forskningsöversikten.
De sociologiska teorierna är utvalda för deras relevans för områdena som beskrivs i
inledningen och frågeställningarna.
7
2. Bakgrund och begreppsdefinition
2.1 Begreppet social sammanhållning i Sverige
Denna bakgrund syftar till att definiera samt ge bättre kännedom om begreppet social
sammanhållning och dess relevans för att förstå integrationsfrågor. Den syftar också till att
ge en bakgrund till begreppet ”Sveriges socialt utsatta urbana miljöer” då fenomenet med
storstädernas förorter förklaras. Även begreppet diskriminering förklaras och beskrivs för att
ge en bakgrund till resultatdelen.
Källander (2013:12–13) skriver om att det saknas en gemensam definition av begreppet
social sammanhållning. Olika länder har olika definition av begreppet. Den nuvarande
svenska regeringen slår dock i rapporten ”Dialog om samhällets värdegrund” fast en rad
kännetecken för ett samhälle med en fungerande social sammanhållning.
Dessa punkter beskrivs i korthet nedan:
”Det finns en allmänt delad uppfattning om att alla individer och grupper bidrar och är
viktiga för samhället”
”Människor har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.”
”Det finns en allmän kunskap och medvetenhet om individens rättigheter, skyldigheter
och ansvar i förhållandet till samhället och sina medmänniskor.”
”Människor i allmänhet har förtroende för samhället och myndigheterna samt för att
dessa behandlar individer rättvist och rättssäkert.”
”Människor känner tillhörighet och delaktighet i samhället och tillit till sina
medmänniskor”. (Regeringens Skrivelse 2009:106)
Genom dessa kännetecken beskriver också regeringen två olika typer av social
sammanhållning. Dels den sammanhållning som styrs av mellanmänskliga relationer samt
den som styrs av förhållandet mellan staten och dess medborgare. Begreppet har även flera
dimensioner och inbegriper även begrepp såsom social inkludering och social exkludering.
Ett samhälle med en stark social sammanhållning kan i vissa fall bli exkluderande mot andra
grupper. En bra social sammanhållning inom grupper betyder således inte att det finns en
social sammanhållning mellan dessa grupper (Källander 2010:12–14). Förtroendet mellan
8
staten och befolkningen har också ett tydligt samband med det förtroende som finns inom
befolkningen. Genom att skapa ett samhällsklimat där befolkningen känner en stark
sammanhållning med varandra så kan staten lägga en grund för ett gott förtroende från
befolkningen (Källander 2010:12–14). Genom att främja demokrati, mänskliga rättigheter
så kan också staten skapa ett ökat förtroendekapital hos befolkningen. Regeringen har
också upprättat speciella politiska åtgärder för att skapa en ökad social sammanhållning i
samhället (Källander 2010:12–17). De tre politiska områden som benämns som särskilt
viktiga för skapandet av social sammanhållning är integrationspolitik, demokratipolitik och
politik för det sociala samhället. Det sistnämnda området tillskrivs en väldigt stor betydelse
historiskt sett i den svenska demokratiutvecklingen. Studier har visat att sådant arbete har
stor betydelse för det sociala kapitalet som i förlängningen påverkar den social
sammanhållning positivt. Detta fungerar särskilt bra i områden där förtroendet för statliga
myndigheter är lågt (Källander 2010:14–19).
När det kommer till demokratipolitik så är det genomsyrande målet att skapa ett samhälle
där varje individ känner sig delaktig samt att de mänskliga rättigheterna följs utan några
undantag (Källander 2010:16–19). Det som kännetecknar en välfungerande demokrati är
att den offentliga makten respekterar de mänskliga rättigheterna samt att befolkningen
tillåts ha insyn, inflytande samt kan kräva ett visst ansvar från offentliga myndigheter.
Sveriges demokrati ska enligt regeringen även innefatta möjligheter för enskilda
medborgare att kunna kräva ansvar samt kunna överklaga beslut som är fattade av
myndigheter. Detta anses skapa en god grund för utvecklande av social sammanhållning i
ett samhälle (Källander 2010:16–20).
En tredje punkt för skapandet av sociala samanhållning är integrationspolitiken. Regeringen
(2008/2009:24) beskriver olika åtgärder mot utanförskap och bildandet av klyftor i
samhället. En stor satsning som går ut på att stärka medborgares förutsättningar och
möjligheter i speciellt utsatta områden presenteras. Detta görs genom at tillföra extra
resurser till dessa områden. En annan viktig punkt som också beskrivs är skapandet av en
gemensam värdegrund. Detta blir extra viktigt i den mångfald som ökar, detta ska göras
genom dialog och ökad kunskap om varandras olikheter (Regeringen 2008/2009:24). Det
tredje centrala åtgärdsområdet för att skapa social sammanhållning är politik för det civila
samhället. Denna politik går ut på att sätta in extra resurser till utvecklingsarbete i områden
9
med utbrett utanförskap. Prioriterade frågor i detta arbete är arbete, utbildning, hållbarhet
och tillväxt. Genom att olika myndigheter samarbetar med lokala politiker och orternas
invånare så skapas handlingsplaner som syftar till att öka den sociala sammanhållningen
(Regeringen 2008:348).
SKL (2012:22–27) skriver om de konsekvenser som brist på social sammanhållning kan ge
upphov till. De presenterar en definition av begreppet segregation som betyder en rumslig
separation av två folkgrupper. Denna separation kan grunda sig på en rad olika orsaker,
exempelvis socioekonomisk status, religion, etnicitet osv. För att kunna prata om begreppet
segregation krävs det alltså att det finns två olika grupper. Det skiljer sig också mellan
geografisk och social segregation, det krävs att två grupper av medborgare skiljer sig åt
inom båda dessa kategorier för att det ska gå att prata om segregation (SKL 2012:22–27).
Detta skapar två olika segregationspoler som dock var för sig inte behöver ställa till med
några problem. Det är i relationen mellan dessa två segregationspoler som det uppstår
problematiska situationer. Det görs också skillnad på begreppen segregation, innanförskap
och utanförskap. För att kunna tala om de senare begreppen så krävs det tydliga
definitioner av vad som menas med exempelvis utanförskap. Denna term kräver att det
finns något som går att definiera som innanförskap (SKL 2012:22–27).
4.1 Diskriminering och integrationens utmaningar
SOU (2006:79 sid 13-14) skriver att den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa en starkare
social sammanhållning i Sverige är att arbeta för att skapa lika möjligheter för alla oavsett
etnicitet, kön, klasstillhörighet och sexuell läggning. Alltså med andra ord att utrota de
problem som finns med diskriminering. Detta har i forskning visat sig viktigare än ett väl
utbyggt välfärdssystem. Den nuvarande generella välfärdspolitiken saknar instrument och
verktyg för att motverka etnisk segregering, rasism och diskriminering. Det är först när alla
medborgare i ett samhälle känner att deras chanser att lyckas är lika stora som andras som
den sociala sammanhållningen kan stärkas. Bara genom att bli försörjd av ett välfärdssystem
räcker inte för att alla medborgare ska känna sig delaktiga i samhället (SOU 2006:79 sid 1314).
10
Aytar (2007:212–215) skriver om hur stora delar av den svenska integrationspolitiken har
fokuserats på hur den svenska majoriteten och de inflyttade invandrargrupperna ska kunna
integreras med varandra. Det som till stor del har glömts bort är att de invandrargrupper
som kommit till Sverige är en väldigt mångfacetterad grupp människor. Inte förens 1997
ändras regeringens mål med integrationen från att tidigare fokusera på invandrares
integration i det svenska samhället, till att istället fokusera på att skapa ett samhälle där det
råder acceptans för kulturella olikheter och främjande av mångfald (Aytar 2007:212–218).
Integrationen består av tre olika dimensioner där den första handlar om den etniska svenska
gruppens integration med olika invandrargrupper(Aytar 2007:212–218). Viktigt i denna
integration är att det inte endast ses som invandrarnas problem att svårigheter uppstår.
Fokus får inte heller vara på att integrera den etniskt svenska gruppen med det som kallas
den stora invandrargruppen. Tyngdpunkten måste istället ligga på att integrationen ska ske
med alla de olika invandrargrupper som finns i Sverige (Aytar 2007:212–218). Den andra
typen av integration som måste främjas är den mellan olika invandrargrupper. Detta kan lätt
glömmas bort då fokus hamnar på integration mellan svenskar och invandrare som en
samlad grupp. Faktum är att det finns väldigt stora kulturella och religiösa skillnader mellan
Sveriges olika invandrargrupper. En ökad integration mellan olika invandrargrupper ökar
även chanserna till en lyckad integration med den etniskt svenska gruppen. Den tredje typen
av integration är den som finns inom olika invandrargrupper. För att kunna skapa ett
mångfaldssamhälle så är det också viktigt att olika invandrargrupper håller samman och
bidrar med delar av sin kultur till det mångfacetterade samhället (Aytar 2007:212–218).
4.2 Övergripande mål för integrationspolitiken i Sverige
Arbetsdepartementet slår fast den klyfta mellan invandrare och infödda svenskar som finns
på arbetsmarknaden. Det övervägande målet för regeringen är att alla som kan jobba i
Sverige också ska få möjlighet att göra det. Detta är en avgörande fråga för hur väl vi
kommer att klara av framtidens utmaningar (Arbetsmarknadsdepartementet 2014: A13005).
Genom olika åtgärder önskar regeringen att målet om lika möjligheter på arbetsmarknaden
för utrikes födda och inrikes födda ska kunna realiseras. Exempel på dessa åtgärder är
instegsjobb, pröva-på-platser, yrkeskompetensbedömning, utbildningsinsatser och
nystartsjobb (Arbetsmarknadsdepartementet 2014: A13005).
11
Det slutgiltiga målet med integrationspolitiken i Sverige är att alla medborgare ska få samma
rättigheter, möjligheter och skyldigheter (Integrationsverket 2006). Det ultimata och
eftersträvade tillståndet är när det etiska ursprunget inte är en variabel för hur väl du lyckas i
det Svenska samhället. För att nå detta mål ligger ett stort ansvar hos politiker, skolor,
företag och organisationer (Integrationsverket 2006).
Målet för den svenska integrationspolitiken har alltid varit att invandrare ska ges samma
chanser som infödda svenskar oavsett område. Under flera årtionden har det också
producerats en rad olika dokument om hur invandrare och infödda svenskar ska ges samma
chanser på arbetsmarknaden (Ekberg, Jan & Hammarstedt, Mats 2002:9–11). Under flera
årtionden efter andra världskriget så rådde det ett underskott på arbetskraft och målet om
full sysselsättning uppnåddes. Under åttiotalet och senare under krisåren på nittiotalet så
ändras detta och en klar och tydlig trend där arbetslösheten för invandrare ökade i
jämförelse med infödda svenskar uppenbarade sig. Studier har nu också visat att andra
generationens invandrare vars föräldrar drabbades av arbetslöshet och har fått svårigheter
att få arbete (Ekberg, Jan & Hammarstedt, Mats 2002:9–11).
12
3. Teorigenomgång av sociologiska teorier
I nedanstående kapitel beskrivs olika sociologiska teorier som på olika sätt har relevans för
de begrepp och områden som jag valt att studera med hjälp av litteraturstudier. De beskriver
hur problem inom arbete, bostad och skola kan förstås och förklaras. De är också på olika
sätt relaterade till begreppen social sammanhållning och/eller diskriminering. Jag har valt
att presentera dessa perspektiv och teorier var för sig och beskriva på vilket sätt de är
relevanta för att bättre kunna förstå problematiken som beskrivs inom de områden jag valt
att behandla. Anledningen till att jag valt ut just dessa teorier är att de på olika sätt
behandlar social sammanhållning och/eller diskriminering. De är också relaterade till något
av områdena arbete, bostad och skola. Därför anser jag det relevant att välja just dessa. I
diskussionsdelen kommer jag undersöka hur väl dessa teorier går att applicera på de resultat
som min forskningsöversikt har gett. Jag kommer också diskutera hur pass relevanta dessa
teorier är i studiet av dagens svenska samhälle.
Nedan förklarar jag kort de olika teorierna och beskriver dess relevans för mina
frågeställningar:
Durkheim: Beskriver genom sin teori om arbetsdelning hur några av dagens problem såsom
brist på social sammanhållning kan förstår utifrån ändrade premisser på arbetsmarknaden.
Elias: Teorin om etablerade och outsiders påminner mycket om samt kan användas för att
förstå den klyfta som skapas mellan olika förorter i dagens Sverige. Den kan användas för att
förklara varför många förorter drabbas av ett oförtjänt dåligt rykte. Elias beskriver hur
graden av social sammanhållning påverkar ett bostadsområdes rykte.
Baumann: Beskriver hur den ökade segregationen i västvärldens storstäder har uppkommit
och visar med sina idéer hur dessa påverkar samhället. Han beskriver också hur olika
fenomen i dagens samhälle kan kopplas till social sammanhållning.
Bourdieu: Beskriver med sin teori om reproduktion ett stort problem som finns i dagens
svenska skolsystem. En skola där varje elevs sociala bakgrund blivit väldigt viktig för
prestationen. En skola som istället för att skapa klassresor istället cementerar elevers
samhällsklass.
13
3.1 Durkheim om samhällets arbetsdelning och social sammanhållning
Trots att Emile Durkheims idéer och teorier föddes ur ett samhälle med stora skillnader från
det vi ser idag så är det ändå många av hans teorier som fortfarande är väsentliga för studier
av det moderna samhället. När det kommer till studier av dagens arbetsmarknad i Sverige så
finns det tydlig likheter mellan de problem som finns och det som Durheim beskriver.
Genom att studera de delar av hans teorier som är relevanta för dagens situation i Sverige
går det att förstå hur denna situation kan hanteras. I ett samhälle med högg grad av
arbetsdelning har det uppstått en rad problem som känns igen från Durkheims teorier.
Durkheim kallas av många för sociologins fader, hans mest omskrivna ämne handlar om
social sammanhållning och hur graden av denna kan förstås gentemot olika
samhällsförändringar. Många av de begrepp som Durkheim presenterar är också ständigt
aktuella i det numera starkt globaliserade samhälle som vi ser har vuxit fram. Durkheim
menar att samhällets struktur påverkar människors uttryck och förutsättningar och
därigenom också påverkar ett samhälles grad av social sammanhållning. Med samhällets
struktur så menar Durkheim den utveckling som arbetsdelningen befinner sig i (Boglind,
Eliasson & Månsson 2009:209–2010). Durkheim menar att samhället är en förutsättning för
skapande av fria individer, differentieringen (arbetsdelningen) skapar möjligheter för
individer att märka ut sig och bryta sig loss från tidigare normer och värderingar som
hämmat individuell frigörelse.
I samhällen med en låg arbetsdelning så påverkas den sociala sammanhållningen av de
gemensamma värderingar och uppfattningarna som finns. Ett unisont medvetande som
stöds av de hårda bestraffningar som delas ut till dem som avviker från dessa normer. Denna
typ av social sammanhållning valde Durkheim att kalla för mekanisk solidaritet (Boglind,
Eliasson & Månsson 2009:213–214). Denna typ av social sammanhållning ser vi tydliga
exempel på i länder och samhällen där industrialiseringen ännu inte fått fotfäste. Samhällen
där den största delen av befolkningen fortfarande är verksam inom jordbrukssektorn. Dessa
samhällen präglas också av väldigt hårda straff och fördömande för de personer som bryter
mot de gemensamma lagarna. Även en hög grad av religionsutövande är specifikt för dessa
samhällen, detta påverkar också den sociala sammanhållningen då majoriteten av
medborgarna utgår från en gemensam värdegrund (Boglind, Eliasson & Månsson 2009:213–
232).
14
Durkheim beskriver också begreppet organisk solidaritet och menar att förekomsten av
detta skapar en social sammanhållning. Med organisk solidaritet menas att människor byter
varor och tjänster med varandra och detta leder till ett ömsesidigt beroende (Durkheim
1984:84–86). En hög arbetsdelning skapar ett behov av andra människor och därigenom
hålls samhället ihop. Det finns också en distinktion mellan korta affärsförbindelser och
långsiktiga affärsförbindelser där de senare tenderar att i högre grad skapa en social
sammanhållning. Utvecklingen i det moderna samhället har sedan länge gått mot en ökad
förekomst av organisk solidaritet framförallt i de industrialiserade länderna. Durkheim
menar att stora samhällsförändringar leder till att moral och värderingar i ett samhälle
måste omvärderas och utvecklas. Att de värderingar som historiskt sett funnits i ett samhälle
ifrågasätts behöver inte leda till oordning och problem utan kan vara ett bevis på ett
skapande av nya förändrade sociala villkor (Boglind, Eliasson och Månsson 2009:213–215).
Problemen som uppstår när ett samhälle på relativt kort tid förändrar värderingar och
normer kräver enligt Durkheim en ständig uppmärksamhet även ett noggrant val av
motåtgärder för att problem ska kunna lösas. Viktiga åtgärder är exempelvis skapande av
olika sammanslutningar som kan stärka den sociala sammanhållningen genom att minska
tomrummet mellan individ och stat. Exempel på sådana sammanslutningar är
fackföreningar, intresseföreningar osv.(Boglind, Eliasson & Månsson 2009:214–215).
Arbetsdelningens utveckling innefattar också en del ”patologiska drag”, med detta menar
han att det är många andra faktorer än just kompetensen som avgör vilken roll en person får
i fördelningen av samhällets uppgifter. Nedärvd makt och olika institutioner har istället en
stor makt över vilka personer som får vilken roll i det nya specialiserade samhället (Boglind i
Månsson 2010:32–36). Denna orättvisa leder till en ökad frustration och skapar
motsättningar i samhället. Att individer får större valfrihet och möjligheter har också en
baksida, att förlora den trygghet som fanns förut kan leda till en känsla av utanförskap och
rotlöshet hos många individer. Det blir svårare att upprätthålla gemensamma värderingar
och normer när traditionella gemenskaper blir upplösta. När tidigare moralregler och
föreställningar om hur man borde vara försvinner så skapas ett nytt ideal om ett ständigt
överskridande (Boglind i Månsson 2010:32–38). Grunden till ett stort problem är att
människors behov är socialt skapade (de behov som inte räknas som grundläggande) och
saknar därför ett tak för vad som är en bra levnadsstandard. Detta tillsammans med det
15
faktum att vi har ett ekonomiskt system som grundar sig på en ständig expansion av våra
behov skapar akuta problem. Durkheim kallar detta tillstånd för ”anomi”, mer precist
betyder detta att vi har ett tillstånd i samhället där det råder oklarhet om vilka normer,
värden och riktlinjer som är allmänrådande, grunden blir istället att varje tillfredsställt behov
ska kunna expanderas (Boglind i Månsson 2010:32–39).
Ett annat problem som Durkheim beskriver är hur den ökade arbetsdelningen leder till att
många arbetare inom exempelvis industrin tvingas utföra väldig monotona arbetsuppgifter
vilket innebär att individer inte får möjlighet att utvecklas efter egna möjligheter. Durkheim
anser att den enda möjliga lösningen på detta problem är att skapa arbetsplatser där alla
arbetare kan känna att de har en betydelsefull uppgift samt kan ta del av en god social
gemenskap (Boglind, Eliasson & Månsson 2009:222–223).
Sammantaget så menar Durkheim att den stora utmaningen för det moderna samhället
ligger i att kunna skapa en kollektiv moral som trots att det genomspecialiserade samhället
har slagit igenom kan förena medborgarna. Lyckas samhället med detta så kan det sedan dra
nytta av de fördelar som ett specialiserat samhälle erbjuder (Boglind, Eliasson & Månsson
2009:298–299). Genom skapandet av det som Durkheim benämner som ”moraliskt
individualitet” så kan den arbetsdelning som i stort sett är ett måste för att utveckla
exempelvis överstatliga organ utvecklas och skapa ett fungerande samhälle.
3.2 Norbert Elias om boendesegregation och social sammanhållning
Sociologen Norbert Elias presenterade 1965 i sin utgåva ”The Established and the Outsiders”
just begreppen etablerade och outsiders. Dessa begrepp skapade han efter att ha handlett
en uppsats som beskrev förhållandet mellan tre olika bostadsområden i en förort till staden
Leicester. Ett av dessa bostadsområden ansågs ha en högre frekvens av ungdomskriminalitet
än de andra två. Under studiens gång så märktes det att denna skillnad i
ungdomskriminalitet var i stort sett obefintlig. Trots att den lilla skillnad som fanns i början
av studien senare suddades ut och försvann så ansågs fortfarande det området som ett
”sämre område” och personerna som bodde där sågs som sämre människor(Elias & Scotson
1965). Det som förbryllade Elias var att detta inte gick att förklara genom de vanliga
termerna såsom kulturella skillnader, skillnader i klassammansättning eller skillnader i etnisk
bakgrund. Elias & Scotson (1965) skriver att skillnaden mellan de olika områdena ligger i dess
16
olika grad av social sammanhållning. Deras huvudtes handlar om att en grupps maktställning
är beroende av dess möjlighet till social sammanhållning.
I sin studie presenterar de den etablerade förorten som bestående av främst arbetarhushåll.
Dessa hade naturlig sammanhållning och förenades av liknande ideal och värderingar. De
andra bostadsområdena befolkades istället av mestadels inflyttade arbetare från
landsbygden. Den etablerade gruppen använde olika metoder för att stänga ute gruppen av
”outsiders” från fullt deltagande i samhället. Detta skedde till exempel genom att invånarna i
den etablerade förorten undvek all form av sociala kontakter med invånarna från
”outsiderförorten” samt att de såg ner på dem som grupp. Detta upprätthölls med hjälp av
den starka sociala sammanhållning som fanns i den förorten (Elias & Scotson 1965). Denna
starka sammanhållning byggdes ofta på gemensamma minnen, delade värderingar och på
långvarig intim vänskap eller fiendskap. För nykomlingarna var denna koppling inte lika
uppenbar och de förstod sällan varför de inte blev inkluderade i gemenskapen och varför de
blev klassade som ett ”sämre folk”.
3.3 Bauman om olikhet, utstötning och segregation
Baumans idéer och teorier handlar mycket om de olikheter och klyftor som vi ser i dagens
värld. Han beskriver hur urbana städer har blivit segregerade och vad detta har lett till för
problem. Mycket av det som han beskriver från storstäder i Europa går även att relatera till
mindre städer i Sverige. Han framför också förlag på hur vissa problem kan komma att lösas.
Därför är det intressant att studera Baumans teorier och idéer för att förstå den utveckling vi
sett i Sveriges urbana miljöer. Händelser från Europas större städer har under 2000-talet har
kommit att hända även i väldigt mycket mindre städer runt om i Sverige. Bauman beskriver
och förklarar också anledningar till de fördomar och rädslor som skapas i samband med ökad
segregation.
Bauman & Mazzeo (2013:98–101) beskriver hur klyftor och motsättningar lätt uppkommer i
våra urbana miljöer. Han beskriver hur storstadsmänniskor skräms av det som de upplever
som främmande. En vanlig reaktion hos många människor är att fly från det skrämmande
och okända. Om detta beteende inte stöter på något motstånd så riskerar rädslan att
accelerera. Denna rädsla sätter också käppar i hjulet för kommunikation vilket är det bästa
17
sättet att bekämpa rädslan. Detta tillstånd skapar uppdelade städer där människor bor
åtskilda och hyser rädslor och fördomar om varandra (Bauman 2013:98–102). Vidare skriver
han om hur denna uppdelning av bostadsområden är en naturlig följd av att
bostadsmarknaden har avreglerats och marknadskrafterna har fått härja fritt. Det är där det
största politiska misstaget ligger. Bauman drar också paralleller till U-länders bildning av
slum respektive favelor (Bauman & Mazzeo 2013:89–91). Vidare analyseras olika typer av
moderna upplopp som en förändring från tidigare hunger och brödupplopp till så kallade
konsumtionsupplopp. Där den grupp av människor som tidigare gjort uppror på grund av
hunger nu gör det för att visa missnöje över sin låga konsumtionskraft. Det moderna
konsumtionssamhället har alltså medfört att vi människor främst ser oss som konsumenter
och när vi ser att vi inte har möjlighet att konsumera på samma sätt som andra så
protesterar vi mot detta (Bauman & Mazzeo 2013:86–89).
Bauman (1998:44–47) skriver om hur samhällets sociala sammanhållning har kommit att
handla om konsumtionsmönster. Politiker och företagare pratar ständigt om vikten av att ha
en hög konsumtion. Genom detta har det skapats ett samhälle där medborgare i första hand
ses som konsumenter med olika värde beroende på köpkraft. De individer som har en hög
köpkraft känner också en högre social sammanhållning gentemot staten. Personer med en
lägre köpkraft tenderar istället att hamna utanför den sociala sammanhållningen. Detta
menar också Bauman & Mazzeo (2013:86–89) är en stor anledning till de missnöjeskravaller
som vi sett i flera förorter i olika industriländer. På grund av förortsbefolkningens låga
konsumtionskraft så skapas en klyfta och en låg känsla av social sammanhållning. När en
medborgares ”värde” definieras av dess konsumtionskraft så känner de medborgare som
sitter fast i låg ekonomisk status ett utanförskap och en frustration. Bauman 1998:76–79)
skriver också om hur välfärden i många industrialiserade länder har försvagats. En hög grad
av välfärd har alltid byggt på kapitalismens behov av en frisk och utbildad arbetskraft. I takt
med att företagens behov av arbetskraft har minskat har också samhällets välfärd urholkats.
Detta har skapat som kallar det en ”arbetslös välfärdsstat (Bauman 1998:78–81)”. Ett
samhälle där en stor grupp människor är oönskade på arbetsmarknaden och får således inga
arbeten. Denna grupp försörjs fortfarande av den gemensamma välfärden men de privata
företagen får mindre och mindre intresse av att försörja denna grupp eftersom de troligtvis
inte kommer behöva en framtida ökning av arbetskraft.
18
Dessa personer som diskvalificeras från konsumtionens gemenskap får en obetydlig roll i
samhället. Denna obetydliga roll gör också att denna grupp inte har någon skyldighet att
inordna sig i den sociala sammanhållning som samhället erbjuder (Bauman (1998:126–129).
Eftersom de inte har någon betydande roll så behöver de inte heller rent moraliskt inordna
sig i de regler och normer som samhället har skapat. Detta frambringar således en situation
där medborgare som står utanför samhället inte har någonting att förlora på att motsätta sig
de lagar och regler som finns. Eftersom de inte ser någon rimlig laglig väg in i samhället så
ökar detta risken för kriminalitet o.s.v. Bauman (1998:136–139) skriver också om risken att
de medborgare som saknar en tydlig roll i samhället blir extra utsatta eftersom majoritetens
moraliska skyldighet minskar.
I ett samhälle där en grupp tydligt saknar en roll så blir denna grupp lätt utsatt för
diskriminering. Detta beroende på att majoriteten av befolkningen har en lägre moralisk
skyldighet gentemot denna grupp. Välfärdssamhället har också skapat ett samhällsklimat där
det är enkom statens uppgift att supporta dessa medborgare. Detta ansvar som i tidigare
samhällen kunde vara en gemensam sak har istället lämnats över till staten och gjort att
övriga medborgare fått ryggen fri. Bauman (1998:136–139) menar att risken finns att det
skapas ett samhällsklimat där det i majoritetsgruppen blir socialt accepterat att aktivt ta
avstånd till mindre grupper som i olika grad står utanför samhället. Han drar till och med
paralleller till Nazityskland och det klimat där det blev accepterat att systematiskt
diskriminera vissa samhällsgrupper. Långt ifrån alla medborgare höll med om att denna
behandling var rätt trots detta så fick den fortgå utan större protester. I detta extrema
scenario så ansåg många ”vanliga” medborgare att de till och med gjorde en god gärning
mot samhället då de deltog i förtrycket av vissa grupper (Bauman 1998:136–139).
3.4 Bourdieu om skolans reproduktion
Bourdieus teorier om skolans roll i samhället är väldigt aktuella och överförbara på den
svenska skolan. De stora skillnader i resultat som visat sig finnas på svenska skolor leder
reproduktion av klassklyftor snarare än utjämnande, precis det som Bourdieu varnar för.
En av Bourdieus huvudteser handlar om att det kapitalistiska samhället till stor del är ett
klassamhälle som på olika sätt återskapar sig. Han visade i flera olika studier hur
utbildningsväsendet har en central roll i denna reproduktion (Månsson 2007:384–395).
Bourdieu menar att det finns många stora hinder för de som kommer från lägre
19
samhällsklasser och vill ta sig uppåt i samhällets hierarki. Ska en person förändra sin
klassposition genom utbildningens väg så handlar det om att tillskansa sig det rätta språket
samt rätt beteende och kunskapsformer. När Bourdieu skriver om utbildningsväsendet så
använder han sig av reproduktions-begreppet som menar att skolans verksamhet leder till
att människors klasstillhörighet förstärks snarare än att jämnas ut. Med detta menas att det
för en viss typ av elever inte räcker med att ”lära sig läxan utantill” för att anses välutbildade
och passande för yrken som anses ligga högt upp i samhällshierarkin (Månsson 2007:384–
395). Bourdieus studier visar också att det är medelklassen som gjort utbildningen till en
samhällelig angelägenhet och drar på så sätt också nytta av den vikt som lagts på skapandet
av kulturellt kapital. På detta sätt kan de kontrollera och styra en klassreproduktion som
gynnar dem.
20
4. Resultat av forsnings och litteraturstudierna
4.1 Diskriminering
4.1.1 Ofrivillig diskriminering
SOU (2003:33/30-34) skriver att diskriminering och negativ särbehandling av
invandrargrupper oftast förknippas med onda och riktade avsikter. Detta kopplas ihop med
personer som är intoleranta och utför diskriminerande handlingar som ett aktivt val. Denna
rapport visar dock att även personer med avsikt att arbeta för en ökad integration genom
vissa arbetssätt och benämningar kan komma att orsaka en ökad segregering. SOU
(2006:73/64-68) skriver om det som kallas ”vardagsrasism”, det beskrivs som företeelser
långt ifrån skinnskallars skanderande på torg. Detta handlar istället om subtila oftast knappt
märkbara och till synes oskyldiga handlingar som vanligtvis förminskas både av dem som
utför detta och även av de som utsätts. Författaren skriver att flera forskningsrapporter visar
att det finns en brett existerande negativ uppfattning om invandrare från utomeuropeiska
länder särskilt de från muslimska länder Denna negativa uppfattning tar sitt uttryck i
vardagsrasism, exkludering och diskriminering (SOU 2006:73/60-68).
SOU (2004:33/30-55) skriver om hur en forskningsstudie visat hur lärares kategorisering av
”invandrarbarn” och svenskfödda barn skapar en ofrivillig diskriminering av den grupp som
benämns som ”invandrarbarn”. Författaren bakom rapporten understryker flera gånger att
denna kategorisering inte har som uppsåt att dela upp eleverna eller att på något sätt skapa
någon diskriminering. Meningen med kategoriseringen är istället att den ska hjälpa till i det
pedagogiska arbetet där undervisning måste anpassas till elevernas olika behov. I lärarnas
goda vilja att ge eleverna tillhörande kategorin ”invandrarbarn” samma möjligheter till
delaktighet i det svenska samhället som gruppen benämnd som svenska barn så skapade de
samtidigt ett ideal som utgick från den sistnämnda gruppens värderingar och typiska drag.
Istället för att minska avståndet mellan dessa elevgrupper så skapade istället lärarnas
benämningar ett förstärkande av ojämlika strukturer. Författaren till forskningrapporten
benämner detta som ett exempel på hur ”social degradering” går till trots att uppsåtet är det
motsatta (SOU 2004:30/30-55) Annan vetenskaplig forskning lyfter enligt författaren fram
hur koloniala föreställningar har hängt med och fortfarande präglar sociala relationer i
många delar av västvärlden. Detta skapar också det som benämns som vardagsrasism, detta
21
beskrivs som händelser som exempelvis inträffar så ofta så att vi blir vana med dem och i
vissa lägen även att dessa händelser bekräftar våra förväntningar. Det går alltså att fastslå
att diskriminering inte bara existerar som konkreta och observerbara handlingar, den finns
också som dolda, subtila och i många fall icke avsiktliga handlingar (SOU 2006:73/60-71).
Det stora problemet i lärarnas benämningar är att deras indelning i grupper blir hierarkisk.
Där de typiskt ”svenska” beteendet blir det eftersträvansvärda. Detta kommer sig ur den
vilja som lärarna har att skapa de bästa möjligheterna för barnen i kategorin ”invandrarbarn”
att integreras i det svenska samhället. Lärarnas önskan är att de ska ges lika goda
möjligheter som de svenskfödda barnen att få tillgång till stimulerande arbete samt kunna
utnyttja de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. För att skapa dessa möjligheter
så blir det de typiskt svenska värderingarna om blir eftersträvansvärda. Istället för att
utnyttja den potential och olika egenskaper som finns i det mångkulturella klimat som skulle
kunna skapas (SOU 2004:33/30-55).
4.1.2 Strukturell diskriminering
Strukturell diskriminering av minoritetsgrupper har bevisats i flertalet forskningsrapporter
och statliga utredningar (Knocke 2006:60 (sid 50-62). Detta till trots har det i flera årtionden
förnekats att denna typ av diskriminering skulle vara strukturell och institutionell. Det har
varit vanligt med argument och åsikter som menar att varje fall av diskriminering varit unik
och haft sin grund i enskilda människors värderingar. Självklart finns det områden och
enskilda aktörer som inte har del i diskrimineringen men sammantaget så finns det bevis för
den strukturella diskrimineringens existens (Knocke 2006:60–64). SOU (2005:56 sid 452-453)
skriver om hur olika maktinstanser i Sverige har haft väldigt svårt att ta
diskrimineringspolitiken på allvar utan har istället avfärdat den som enskilda personers
intolerans och rädsla för det okända. Handlingar och uttalanden som går att kategorisera
som rasistiska har ofta avfärdats som naturliga psykologiska mekanismer. Den tidigare
allmänna uppfattningen om Sverige som ett land utan strukturell diskriminering kan också
lätt vältas omkull genom att studera historiska dokument och riksdagsmotioner. Bara genom
att titta runt hundra år tillbaka i tiden så går det att finna att rasistiska och diskriminerande
synsätt var genomsyrande i beslutsprocesser (Knocke 2006:60 sid 422-43). Detta visar sig
tillexempel genom bland annat regeringspropositioner som behandlade vikten av den
svenska rasens möjligheter att hållas oblandad. Denna proposition fick fullt stöd i riksdagen
22
och visar tydligt vilken typ av idéströmningar som var verklighet under den tidsperioden. Det
är idéer från denna tid som lagt en svårförändrad grund för nutidens synsätt och strukturella
diskriminering (Knocke 2006:60 sid 42-43). I studier om invandrares möjligheter att komma
in på arbetsmarknaden används ofta begreppet ”Sverigespecifik kunskap” som en variabel.
Ju högre grad av ”Sverigespecifik kunskap” som en individ besitter ju större chans finns det
att komma in på arbetsmarknaden (Behtoui 2007: 264-266). Användandet av ett sådant
begrepp visar tydligt vika former av kunskaper och erfarenheter som är eftersträvansvärda
på den svenska arbetsmarknaden. En annan anledning som ofta nämns är hur invandrare
och barn till invandrare har sämre möjligheter att skaffa sig arbete genom sitt sociala
nätverk, detta i jämförelse med en person född i Sverige. Det segregerade sociala nätverket
leder också indirekt till att utvecklingen av den så kallade ”svenskspecifika kunskapen”
försvåra och möjligheterna att slå sig in på arbetsmarknaden minskar. Detta tros ha en stor
betydelse för segregationen på arbetsmarknaden och gör att invandrare och deras barn trots
ansträngningar på utbildningsområdet får svårt att inkluderas på arbetsmarknaden (Behtoui
2007:266).
4.2 Boendesegregation och social sammanhållning
I Sveriges större städer ser vi hur boendesegregationen får en så kallad etnisk dimension, i
vissa förorter är majoriteten av de boende invandrare i något led. Denna rumsliga separation
leder till flera olika problem (Kamali 2006:17–19). Genom att skapa en rumslig separation
mellan personer med invandrarbakgrund och inrikes födda så skapas en grogrund för andra
typer av separationer och motsättningar. En rumslig separation möjliggör också en mental
separation, detta tenderar till att den sociala sammanhållningen minskar.(Alinia (2006:63–
83). Ett ”vi och dom” tänkande skapas från båda sidor och föreställningar och fördomar
frodas. Wacquant (2006:73) beskriver denna process som en avcivilisering och demonisering
som slår mot de personer som bor i segregerade förorter. Detta leder i flera fall till
motreaktioner hos personer boende i dessa områden. Kamali (2006:17–20) beskriver flera
exempel på situationer där unga människor boende i segregerade områden har som
motreaktion på den svaga tillhörighetskänslan som finns skapat upploppslikande scener.
Exempel på detta kommer både från Europa, USA och även Sveriges förorter. I utredningar
har det också framkommit att dessa ungdomar har ett stort hat och misstro mot polisens
23
arbete. Kamali (2006:17–19) skriver vidare om hur forskning visat att delar av hatet och
misstron har en grund i den inställning som många unga killar/män med invandrarbakgrund
möts av i kontakterna med polisen.
Ordet ”förort” står i Sverige för ett område där en stor del av befolkningen har
invandrarbakgrund. Att ett område benämns som en förort säger alltså inte bara något om
dess geografiska läge, begreppet säger också något om ortens invånare (Alinia 2006:65–66).
Dessa invånare är ofta på något sätt stigmatiserade och befinner sig i någon av samhällets
utkanter. Goffman (1963:11–14) beskriver stigma som en term som används för att
benämna en egenskap som är svårt diskrediterande för en individ eller grupp. Det som
måste förstås är dock att en egenskap som i ett visst sammahand anses stigmatiserande i ett
annat istället kan fungera som ett sätt att visa grupptillhörighet. Vanligast är dock att
begreppet stigma används för att beskriva egenskaper som snabbt gör att gruppen eller
individen hamnar i ett underläge. Alinia (2006:65–67) menar att medborgare som bor i
förorten hamnar i ett underläge på grund av detta stigma. Detta hämmar således deras
möjligheter att slå sig fram i samhället. Molina (2006:228–229) skriver att mångkulturalism
många gånger profilerats som ett projekt där de kulturella skillnader som finns ska tas
tillvara och skapa samhällsnytta. Detta projekt har dock inte lett till någon förbättrad
levnadsstandard för dessa samhällens minoritetsgrupper. Begreppet multikulturellt samhälle
utgår ifrån ett samhälle där olika kulturer erkänns och vinner respekt (Molina 2006:226–
228).
Den ökade marginaliseringen och stigmatiseringen av förorten har gjort att många unga ser
sin uppväxtort som en plats frånskild från andra stadsdelar. Det är deras hem men det är
samtidigt inte en del av Sverige. Detta skapar också en fientlighet mot de institutioner som
symboliserar staten (Sernhede 2006:107–111). Detta skapar också en grogrund för
motsättningarna mellan ungdomar från förorten och polisen. Dessa ungdomar ser förorten
som sin egen och vill inte ha några inkräktare som styr över dem. De ser hur lärare,
socialarbetare och administratörer åker hem till sina villaförorter efter en dags arbete samt
hur de ersätts av vaktbolag och polis till kvällen (Sernhede 2006:107–111). Dessa personers
förståelse för förortens medborgare anses vara väldigt låg, även styrande politiker anses inte
ha tillräcklig kunskap om förortens situation för att kunna genomföra förbättrande åtgärder.
Macionis & Plummer (2008:328–358) skriver om hur detta är en utveckling som finns i
24
många av Europas länder. Detta har precis som i Sverige lett till en rad olika
samhällsproblem och har i vissa länder utvecklats till rena upplopp. Exempel på detta är
kravallerna i de franska förorterna och upploppen som skakat London. I framtiden kommer
migrationen och blandningen av olika nationaliteter att öka och detta kommer att ställa
höga krav på skapandet av lösningar på de problem som finns idag (Macionis & Plummer
2008:328–358). En utblick över Europa visar också tydligt på de skillnader på
arbetsmarknaden som vi ser i Sverige. Många länder brottas med en klart högre arbetslöshet
hos personer med utländsk bakgrund. I sämre ekonomiska tider blir det också många
personer med osäkra anställningar som blir mest lidande.
I denna del kommer jag att presentera resultatet av de litteratur och forskningsstudier jag
genomfört. Resultaten presenteras utifrån områdena arbete, skola och bostad. Resultatet
består av en presentation av den befintliga forskningen som jag anser är relevant att
presentera för att kunna besvara mina frågeställningar.
4.2.1 Diskriminering på bostadsmarknaden
Forskningsrapporter visar också på hur bostadsmarknadens så kallade grindvakter
(fastighetsbolag och mäklare) bidrar till en ökad boendesegregation. Flera saker visar på att
en sådan etniskt sortering existerar och att detta skulle vara en av anledningarna till den
stora boendesegregation vi ser i Sveriges större städer (Bråmå, Andersson & Solid 2005). Det
första som pekar på att en sådan sortering existerar är att förmedlingen av bostäder oftast
sker utan krav på en öppen och offentlig redovisning över vem som får en speciell lägenhet
och vilka grunder som beslutet är fattat på. Vidare så sker huvuddelen av förmedlingen
objekt för objekt och det är väldigt få inblandade, det finn heller inte några krav på
internkontroller eller medbedömningar. Bostadsmarknaden är fastighetsägarnas marknad
och de kan oftast välja och vraka bland potentiella hyresgäster. Risken att inte få uthyrt är
oftast i det närmaste obefintlig vilket leder till att de som hyr ut kan ställa de krav de själva
önskar(Bråmå, Andersson & Solid 2005:29–35). Vid förmedling av bostadsrätter finns det
också mönster som visar att minoritetsgrupper kan missgynnas. Köparens underläge samt
mäklarens behov av att upprätthålla ett gott rykte bidrar till att mäklarens position som
neutral blir i stort sett omöjlig att upprätthålla. Om det i säljarens närområde finns en allmän
skepsis mot minoriteter så påverkar det självklart mäklaren eller fastighetsägaren i dennes
val av blivande hyresgäster (Bråmå, Andersson & Solid 2005:29–35). För att komma tillrätta
25
med detta problem föreslås en mer omfattande utbildning i frågor kring diskriminering för
de personer som arbetar i exempelvis banksektorn och fastighetssektorn. Vidare så visar
rapporten att kommunal bostadsfördelning är något som visat sig vara positivt för
minoritetsgruppers möjligheter på bostadsmarknaden (Bråmå, Andersson & Solid 2005:29–
35).
4.3 Skolan i Sveriges socialt utsatta urbana miljöer
4.3.1 Skolan som reproduktion av klassklyftor
Moldenhawer (2007:79–84) skriver om ungdomars val av program till gymnasieskolan ur ett
etiskt och socialt perspektiv. Det finns tydliga mönster och i ungdomars val av utbildning och
deras föräldrars yrke och utbildning. Studien visar att valet till gymnasieskolan domineras av
en socioekonomisk faktor snarare än en etnisk. Elever med invandrarbakgrund och
svenskfödda elever ur lägre socioekonomisk kategori tenderar oftare att välja
yrkesorienterade program än personer med medelklass bakgrund. Dock finns det ingen
tydlig etnisk dimension utan valet för elever med invandrabakgrund styrs mer av deras
socioekonomiska bakgrund (Moldenhawer 2007:79–106). Hertzberg (2007:152–154) skriver
också om hur det finns en tydlig reproduktion av yrkesplaner hos många elever inför
gymnasievalet. Många väljer helt enkelt en liknande bana som deras föräldrar. Detta
behöver inte betyda att de väljer exakt samma yrke som någon av sina föräldrar, det visar
dock tydligt hur de tenderar att välja yrken med samma ”status”. Det betyder att om deras
föräldrar arbetar med ett praktiskt yrke så väljer deras barn något inom en liknande bransch.
Detta liknar till stor del idéer som (Bourdieu i Månsson 2007:384–395) presenterar. Han
beskriver och förklarar sin definition av socialt och kulturellt kapital och hur detta leder till
reproduktion av klassamhället. Som elev från en familj utan tidigare erfarenhet av högre
studier blir det trots hårt arbete svårt att tillskansa sig de kunskaper och tankesätt som krävs
för att lyckas. Det leder till att skolan istället för att ge möjligheter till att utjämna
klassklyftor istället bidrar till en cementering och en reproduktion av det rådande
klassamhället (Bourdieu i Månsson 2007:384–395).
Kallstenius (2007: 112-118) skriver också om en väldigt tydliga skillnader kopplade till
socioekonomiska faktorer. Det finns förutom valet av gymnasieprogram också en tydlig
26
skillnad på betygsgenomsnitt. Det går också att se hur betygsgenomsnitten har en
övergripande etniskt faktor där skolor i Stockholms förorter är de som lider av sämre resultat
än innerstadsskolorna (Kallstenius 2007:111–120). Flera forskningsrapporter visar hur den
ökade valfriheten av skolvalet har bidragit till ökad skolsegregation. Emellertid så har den
etniska boendesegregationen fått mindre inflytande över klassrummets sammansättning av
elever. Det finns också väldigt tydliga mönster i elevströmmar från förortsområden till skolor
i innerstadsområden. Där elever eller kanske snarare föräldrar anser att möjligheterna inför
framtiden ser ljusare ut om en förortsskola väljs bort till förmån för en innerstadsskola
(Kallstenius 2007:115–127). Dessa strömningar syns redan i låga åldrar där barn ända från 6
års ålder börjar pendla till andra skolor än den i närområdet.
Det fria skolvalet har ett brett stöd hos politiker och har även haft det hs föräldrar och
elever. Rent teoretiskt så finns det också flera klara fördelar med en ökad valfrihet (Bunar
2005:75–96). Det har dock också lett till många problem med social, etnisk och
prestationsmässig segregation. Skolorna i förorterna har i många fall fått svårare att
konkurrera om de högpresterande eleverna då dessa ofta sökt sig till skolor med ett bättre
rykte. Detta har försökt lösas genom att stötta dessa skolor med ökat ekonomist stöd (Bunar
2005:75–96). Denna lösning förutsätter dock att dessa extra resurser satsas på lösningar som
på sikt kan lyfta både kunskapsnivån och återupprättande av det dåliga ryktet. Dessvärre så
går dessa satsningar ofta ut på att på kort sikt lyckas locka till sig fler elever genom
kortsiktiga projekt såsom IT-satsningar eller projekt som på kort sikt kan fånga väljande
elevers uppmärksamhet(Bunar 2005:75–96). För att komma till rätta med dessa problem
måste det ske ett paradigmskifte i både skol och integrationspolitiken som innebär att vi går
ifrån enbart konkurrens till ett skapande av samverkan. Vi måste se själva kärnan bakom
problemen, de sociala strukturerna som gör att denna segregation uppstår (Bunar 2005:75–
96). Konkreta strategier som skolor kan använda sig av är att aktivt arbeta för att skapa en
attitydförändring. Detta syftar till att påverka förväntningarnas makt över elevers val och
skolresultat. Många skolor i storstädernas förorter brottas med den negativa publicitet som
bostadsområdet får från bland annat medier (Bunar 2009:231–237). Detta går att motarbeta
genom att aktivt arbeta med en tydlig profilering över vad skolan står för både ur pedagogisk
synvinkel samt ur värdegrundsperspektiv. Denna förändring av kommunikationsstrategi
måste också följas upp av vissa organisatoriska förändringar. För skolor i mångkulturella
27
områden är det viktigt att se över sina bedömningskriterier eftersom dessa ofta omges av
negativ ryktesspridning. Dessa ryktas ofta ligga under de nivåer som krävs för godkänt i
kärnämnena på skolor i andra områden (Bunar 2009:231–237). Detta skapar en stor
osäkerhet för eleverna på dessa skolor då de blir osäkra på om de har tillräckliga kunskaper
för att klara gymnasieskolan. En metod som visat sig väldigt effektiv är också att utöka
samarbetet mellan skolor från olika bostadsområden. Genom sådana samarbeten kan skolan
bli en plats där elever med olika bakgrunder förs samman och förenas. Detta leder till
positiva effekter för alla skolor som deltar i sådana samarbeten (Bunar 2009:231–237).
Många skolor i socialt utsatta områden har dock kommit väldigt långt med sådant arbete
samt även vad det gäller fortbildning av lärare samt ny utrustning och kvantitativa
personalförstärkningar (Bunar 2007:47–51). Övriga delar av det rumsbestämda
utbildningskapitalet bestäms istället till stor del av omgivningen. För att kunna ändra på
detta krävs att frågor rörande integration och mångkulturalism kopplade till utbildning och
skola ständigt diskuteras som övergripande samhällsproblem. Dessa diskussioner får inte
begränsas till att handla om utsatta bostadsområden (Bunar 2009:231–237).
4.3.2 Skolans utformning med fokus på västerländsk humanism/kristen tradition
Dahlstedt (2007:238–239) skriver om hur läroplanen som skolans undervisning bygger på
tydligt poängterar en typ av fostran, kultur och värdegrund som baserar på kristna
värderingar och västerländsk humanism. Detta skapar ett normerande av det typiskt
västerländska och gör en åtskillnad mot det som inte passar in. Detta kan utgöra en
grogrund för skapande av underordning och rädsla för det som uppfattas som främmande. I
en skola som satsar på ökad samverkan med föräldrar, genom detta så aktiveras föräldrarna
i arbetet med att skapa och utveckla just de värderingar som läroplanen bestämt ska råda.
Detta innebär en stor risk för att en motsättning skapas mellan representanter från skolan
möter föräldrarna. Många föräldrar med rötterna i andra länder har naturligtvis andra
värderingar än de typiskt västerländska/kristna. De är uppfostrade på helt andra sätt än det
typiskt ”svenska” och kollisionen med det som anses som ”rätt” i det svenska skolsystemet
blir väldigt tydligt (Dahlstedt 2007:230–240). Dessa föräldrar tvingas närmast att anamma
dessa värderingar för att kunna hjälpa deras barn i den pedagogiska processen. Detta kan
skapa en hel del problem, vissa föräldrar ser ett strategiskt värde i att inte underordna sig
dessa krav. De ser istället chansen att etablera en bra förhandlingsposition genom att istället
bejaka den redan existerade idén om problemskapande ”invandrarföräldrar”. Andra orsaker
28
till samarbetsproblem kan vara att en del invandrarföräldrar känner sig icke-välkomna när
deras värderingar inte anses vara de ”korrekta”. Detta riskerar att leda till ett tyst motstånd
som riskerar att gå ut över deras barns utbildningsmöjligheter (Dahlstedt 2007:230–240).
Behtoui (2007:241–270) behandlar ämnet ”Sverige-specifika” kunskaper och att det visat sig
viktigt att besitta sådana för att komma in på arbetsmarknaden. Detta begrepp knyts också
till skolans verksamhet där delar av utformningen gör att elever med invandrarbakgrund
kommer efter. En naturlig del av detta är många föräldrars svårigheter med det svenska
språket som leder till att även svenskfödda elever får svårare i skolan än elever med
föräldrar som har svenska som modersmål. Även det faktum att västerländsk humanism/
kristna värderingar är det som eftersträvas leder till att elever som växt upp med andra
värderingar får en uppförsbacke (Behtoui 2007:241–270). Det finns också forskning som
visar att det finns skillnader i värdering av utbildning och teoretiskt kunskap mellan olika
invandrargrupper. Inom vissa kultur värderas det högre och det ses som vägen till att skapa
sig ett bra liv medan det i andra kulturer är annan typ av exempelvis social eller praktisk
kunskap som värderas högt (Lundh m.fl. 2002:75–82. Detta kan skapa en skillnad i hur lätt
olika elever har för att ta till sig de kunskaper som undervisas.
Bland en störtflod av negativa rapporter om situationen för skolor i socialt utsatta urbana
miljöer så finns det också vågor av positiva budskap. Integrationsverket (2003) skriver om
hur ett antal skolor i utsatta områden valt att jobba för att skapa en så kallad ”öppen skola”.
Själva grunden för detta arbete är att skolan och det närliggande lokalsamhället ska
interagera och tillsammans göra förorten till en plats för utveckling på flera plan. Skolan gör
plats för aktiviteter som inkluderar flera delar av lokalsamhället och relaterar delar av
studierna till verkliga situationer och problem som finns i lokalsamhället (Integrationsverket
2003). En väldigt viktig del är också att fördjupa samarbetet och dialogen med föräldrar och
skapa en samhörighet mellan dessa och skolans personal. Detta ska underlätta integration
och samarbete samt stärka inte bara skolan utan också hela lokalsamhället. I själva
undervisningen så poängteras också vikten av att utnyttja den mångkulturella miljö som
elever och lärare befinner sig. Istället för att skriva under på andras bild av miljön på en
förortsskola så går det att vända det som anses som negativt till något utvecklande. Genom
att använda sig av de möjligheter som ett mångkulturellt samhälle erbjuder går det att skapa
en skola med influenser från hela världen (Integrationsverket 2003).
29
4.4 Arbetsmarknad i Sveriges socialt utsatta urbana miljöer
4.4.1 Ändrade villkor på arbetsmarknaden – leder till färre ”lätta jobb”
Bevelander (2004:29–35) beskriver och förklarar anledningar till den boendesegregation som
har uppstått i Sverige. Han skriver att stora grupper av invandrare är marginaliserade i det
svenska samhället. Utifrån siffror som beskriver arbetsmarknadsintegration och
boendesegregation går det att fastslå att Sverige misslyckats i sin integrationspolitik
(Bevelander 2004:29–35). Både arbetsmarknadsintegrationen och boendemönstret av
nyligen anlända har till stor del också förändrats. Under 50 och 60-talet kom invandringen till
största delen från andra nordiska eller europeiska länder. Det fanns också en mängd med
arbeten som dessa nyanlända kunde börja med relativt snabbt efter sin ankomst.
Invandringen under 1990-talet handlade till stor del om människor som flydde hemska
förhållande i sina hemländer, såsom krig o.s.v. Den svenska arbetsmarknaden har också
förändrats i grunden och ställer nuförtiden ofta krav på både teoretiska kunskaper samt mer
utvecklade språkkunskaper än tidigare. (Bevelander 2004:29–36). Detta har skapat en väldigt
komplicerad utmaning, de höga trösklarna för invandrare in på arbetsmarknaden leder även
till ökade ekonomiska klyftor mellan de som är inne och de som tvingas stå utanför. Dessa
ökade ekonomiska klyftor speglar också snabbt av sig på boendefrågan och skapar där en
segregation som gör det ännu svårare att komma över tröskeln och in i det svenska
samhället (Bevelander 2004:29–35). Kamali (2006:361–367) skriver också om sambandet
mellan problem för invandrare att komma in på arbetsmarknaden och den stora
boendesegregation som uppstått. Han menar att många forskningsrapporter visat att
invandrare utsätts för diskriminering i deras sökande efter ett arbete detta har sedan stor
påverkan på deras möjligheter att söka boende. Kamali (2006:361–367) skriver också att
flera svenska studier visat klara samband mellan diskriminering och boendeformer samt
boendesegregation.
Oweini & Holmgren (1999:40–50) beskriver Sveriges arbetsmarknad som en av
industrivärldens mest segregerade. När de beskriver denna segregation så involverar de
begreppen kön, klass och etnicitet. En arbetsmarknad där kvinnor och invandrare ofta sköter
enklare och mindre välbetalda sysslor. De beskriver också hur den generella tekniska
utvecklingen inom många branscher har minskat chanserna för personer med eventuella
luckor i språket och lågutbildade att komma in på arbetsmarknaden. Detta eftersom många
30
jobb med låga krav på språkkunskaper och högre utbildning har rationaliserats bort. Kvar blir
en samling arbeten med väldigt låga löner som en väldigt stor grupp människor tvingas slåss
om (Oweini & Holmberg 1999:40–55). Det finns också tydliga siffror på att invandrare från
den så kallade tredje världen är de som har allra svårast att etablera sig på
arbetsmarknaden. Många av dessa behöver omfattande utbildning och arbetsförberedande
åtgärder för att överhuvudtaget kunna konkurrera på arbetsmarknaden (TemaNord
2002:577 sid 56-57). Det finns alltså en väldigt tydlig åtskillnad i arbetslöshetsstatistiken
mellan olika invandrargrupper, dock kvarstår faktumet att alla grupper har en högre
arbetslöshet än gruppen infödda svenskar.
4.4.2 ”Den svenska modellens” misslyckande
(Oweini & Holmberg 1999:40–55 skriver att detta inte är de enda faktorerna att ta hänsyn
till, många personer med utländsk bakgrund, goda språkkunskaper och hög utbildning har
också svårt att ta sig in. De redogör också för en problematisering och diskussion kring det
som kallas för den ”den svenska modellen” vilket handlar om den svenska arbetsmarknaden
med trygga anställningar och relativt sett väldigt höga ingångslöner. Debatten handlar om
hur lägre ingångslöner och en rörligare arbetsmarknad skulle göra trösklarna mindre och
kunna minska arbetslösheten hos personer med exempelvis språksvårigheter eller låg
utbildningsgrad (Oweini & Holmberg 1999:40–50). Problemen för den ”svenska modellen”
kulminerade under 1980-talet och mynnade ut i en dramatisk ökning av antalet arbetslösa.
Schierup & Dahlstedt (2007:27–35) menar att de flesta analyser pekar mot att denna kris
påverkas av någon form av globaliseringstema. Det grundläggande påståendet är att
enskilda mindre stater inte förmår att kombinera en strikt styrd arbetsmarknad med en väl
utbyggd välfärd. Konkurrensen från utlandet ökar när handlingsutrymmet för
nationsöverskridande företag ökar. Ekonomin globaliseras och Sverige måste rätta sig efter
nya spelregler när den ekonomiska globaliseringen ökar (Schierup & Dahlstedt 2007: 32-35).
Andra faktorer som spelar in är förändringen från en kostnadsdriven konkurrens till att mer
handla om en kapplöpning i skapandet av innovationer. Den ”svenska modellen” klarade inte
att ställa om sitt fokus i den snabba takt som behövdes. Fokuseringen på innovationer och
tekniska förbättringar överskuggades av målet att behålla full sysselsättningsgrad (Schierup
& Dahlstedt 2007:32–39).
31
4.4.3 Rättvis och korrekt validering, se möjligheterna istället för problemen
Andersson, Hult & Osman (2005) skriver om möjligheter och problem med att validera
invandrares tidigare yrkeskunskaper gentemot den svenska arbetsmarknadens behov. Syftet
med denna process är att underlätta integrationen på den svenska arbetsmarknaden genom
att ta tillvara på de kunskaper och yrkeserfarenheter som inflyttade personer besitter. Ur
både ekonomiska och sociala perspektiv så är detta en viktig process som stärker både
enskilda individer och samhället i stort. Andersson, Hult & Osman (2005) presenterar i sin
rapport hur sexton personer med utländsk bakgrund fått sina tidigare yrkeskunskaper
validerade, detta ledde till att en stor majoritet fick arbete inom det yrkesområde som de
ansågs ha kvalitéer inom. Problemet för några av dessa var dock att de blivit degraderade,
deras utländska yrkesnivå hade sänkts i jämförelse med deras svenska. Valideringen handlar
dock inte bara om att bedöma och placera utan också om att identifiera möjligheter till
förbättrande av kunskapsområdet där det behövs (Andersson, Hult & Osman 2005).
Författarna poängterar också att valet av branscher som utnyttjar och tillämpar denna typ av
validering endast är de med brist på arbetskraft. Detta leder till en utsortering av de
personer som just för tillfället inte besitter de efterfrågade kunskaperna och erfarenheterna.
Sammantaget så är ändå validering av yrkeskunskaper ett väldigt viktigt verktyg för
integration av människor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Ett
problem är dock att de personerna med liten eller ingen alls yrkeskompetens lider av hög
risk att drabbas av utanförskap. Ljungar (2007:150–151) skriver om hur olika
invandrargrupper uppfattat och upplevt sitt mottagande i Sverige. En punkt där de allra
flesta var missnöjda var missnöjda handlade just om värderingen av deras tidigare
yrkesbakgrund men framförallt deras studiemeriter. En majoritet upplever att
arbetsförmedlingen haft en stor negativ betydelse för deras benägenhet att starta företag
eller på annat sätt komma ur sin arbetslöshet. Många har också blivit placerade på
utbildningar och kurser som inte har någon relevans till deras tidigare yrkeserfarenhet eller
utbildning. Författaren kritiserar den svenska integrationspolitikens metod att verka för
”sysselsättning till varje pris”. Detta kan istället leda till ökad segregation och en stor grupp
som känner sig missnöjda och segregerade (Ljungar 2007:158–159). Den svenska
arbetsmarknaden har inom väldigt många sektorer höga krav på kunskap och erfarenhet
32
vilket leder till stora problem för många både personer med utländsk bakgrund men
självklart även inrikes födda med låg utbildningsnivå (Anderson, Hult och Osman 2005).
Studier har visat att subventionerad sysselsättning samt bidrag till start av
näringsverksamhet har visat sig ha positiv effekt på invandrares sysselsättningsgrad
(Sohlman 2005:11–15). Dessa åtgärder är när de fungerar som det är tänkt en väg in på den
svenska arbetsmarknaden. De höga trösklar som många upplever finns görs genom dessa
åtgärder lägre. Bidraget till start av näringsverksamhet (tidigare start-eget bidrag) ses också
som något helt avgörande för möjligheten att starta upp ett eget företag. Just eget
företagande har visat sig vara en väg som många invandrare väljer eller tvingas välja för att
komma in på arbetsmarknaden (Sohlman 2005:11–32). Problemen med både
subventionerad sysselsättning och i vissa fall bidrag till näringsverksamhet är att dessa jobb
riskerar att trycka undan utvecklingsmöjligheterna för osubventionerade jobb och företag
(Sohlman 2005:11–39). Därför rekommenderas dessa åtgärder att inte användas i för stor
skala samt att i huvudsak rikta in sig på personer som varit utanför arbetsmarknaden en
längre tid. Åtgärder som också lyfts fram som relativt lyckosamma är ökat stöd till
arbetsförmedlingen och satsningar på vuxenutbildning. Dessa åtgärder är dock för dåligt
utvärderade för att med säkerhet kunna slå fast dess effektivitet (Sohlman 2005:11–35).
4.4.4 Förändringar i integrationspolitiken, outsourcing av integrationsarbete
Ådahl & Hojem (2011: 9-20) skriver om Kanadas invandringsmodell och belyser flera
intressanta faktorer för att skapa en lyckad integration och ett samhälle med en stark social
sammanhållning. Kanada beskrivs som ett möjligt föregångsland för Sveriges efter som
länderna är lika varandra på ett flertal punkter. De beskriver en rad olika punkter där Kanada
har lyckats utnyttja de möjligheter som invandringen innebär, både på ett ekonomiskt och
ett socialt plan (Ådahl & Hojem 2011:9–20). Ett relativt enkelt och effektivt sätt att starka
det sociala kapitalet och skapa mindre avstånd mellan nyligen anlända invandrare och
samhället har i Kanadas fall varit att lägga ut vissa delar av integrationsarbetet på
entreprenad. I Sverige sköts all den typen av arbete av staten eller kommunerna, detta
riskerar att skapa en klyfta och ett större avstånd mellan dessa grupper och det svenska
samhället. Genom att lägga ut stora delar av integrationsarbetet på entreprenad så har
många företag drivna av invandrare med flera år i landet kunnat sköta detta arbete med
väldigt bra resultat. Trösklarna in i det nya samhället blir lägre när människor med egna
33
erfarenheter av integration jobbar med denna typ av frågor (Ådahl & Hojem 2011:9–20). I en
alltmer globaliserad värld har det också blivit allt svårare att skapa ett socialt kapital och
nationsbyggande. Detta har Kanada arbetat hårt med att hitta lösningar på (Bevelander &
Pendakur 2011:141–146). I detta sammanhang beskriver författarna begreppet socialt
kapital handlar om gemenskap, sympati, medkänsla och samarbete mellan människor. I
Kanada drar man nytta av det naturliga sociala kapital som finns inom homogena etniska
grupper, exempelvis genom att låta invandrare själva hjälpa ”nyare invandrare” in i
samhället. I Sverige pratas det ofta om det negativa med skapandet av invandrartäta
områden medan Kanada har lyckats vända detta till något positivt (Bevelander & Pendakur
2011: 9-20 & 140-150).
4.4.5 Avidentifiera jobbansökningar – vägen in på den svenska arbetsmarknaden?
SOU (2005:115 sid 9-11) föreslår ett skapande av en avidentifierad första
jobbsökningsprocess för flera yrken inom offentlig sektor. Mycket forskning har pekat på att
det existerar olika former av diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Detta leder till
ett utanförskap för en rad grupper som sållas ut redan i ett tidigt stadie av en
jobbsökningsprocess. Ett sätt att förhindra detta är att avidentifiera den första
antagningsprocessen (SOU 2005:115 sid 9-11). Detta är en metod som hittills använts
väldigt sparsamt i både Sverige och utlandet men då mest på försök. För Sverige innebär
detta en möjlighet att bli ett föregångsland om ett sådant förslag skulle slå ut positivt. Själva
grundtanken med avidentifiering är att risken för diskriminering både medveten och
omedveten ska minimeras. Istället för att fästa uppmärksamhet på faktorer som etnisk
tillhörighet, kön, sexuell läggning eller eventuella handicap så är det erfarenheter och andra
sakliga grunder (SOU 2005:115 sid 9-11). Denna metod skulle i praktiken gå ut på att den
första uttagningsprocessen endast tar hänsyn till tidigare arbetslivserfarenheter och
utbildning. Denna process skulle sedan följas av mera traditionella anställningsmetoder
såsom intervjuer och insamling av referenser. SOU (2005:115) menar att denna metod har
goda förutsättningar för att skapa en arbetsmarknad där det är kvalifikationerna och inget
annat som bestämmer vilka personer som ska tilldelas vilka arbeten. Dock är det viktigt att
följa upp denna metods konsekvenser och se vad som kan utvecklas. Eftersom detta endast
har testats i väldigt liten skala tidigare. Neergaard (2006:60 sid 282-283) menar att det finns
34
problem i det maktförhållande som finns mellan arbetsförmedlingarna och privata
arbetsgivare som söker nyrekryteringar genom AMS. Det finns en rädsla hos
arbetsförmedlingarna att hamna i onåd hos arbetsgivarna om de utsätter dem för kritik
gällande diskriminering. Ett av arbetsförmedlingens viktigaste uppdrag är just att arbeta mot
diskriminering och orättvisa urvalsprocesser. Det finns en överhängande risk att
arbetsförmedlingen i sin starka vilja att skapa en god relation med närområdets arbetsgivare
medvetet eller omedvetet väljer at blunda för olika typer av diskriminering. Författarna av
rapporten menar också att de finns goda argument för att använda sig av positiv
särbehandling för att få en mindre segregerad arbetsmarknad. Argumentet för denna typ av
positiv särbehandling är att den skulle kompensera de effekter som tidigare diskriminering
orsakat. Detta föreslås kunna testas av någon/några myndigheter med en låg andel personer
med rötterna utomlands bland sina anställda. Detta skulle sedan utvärderas och kunna ligga
till grund för ett skapande av ett implementerande av en sådan arbetsmarknadspolitisk
åtgärd (Neergaard 2006:60 sid 282-283).
35
5. Diskussion/Slutsatser
5.1 Diskrimineringens olika skepnader
Diskriminering och negativ särbehandling av invandrare beskrivs ofta som riktade och
medvetna handlingar av en liten grupp. Forskning visar dock att det finns flera typer av
diskriminering i det svenska samhället. Det är vanligt med så kallad ofrivillig diskriminering
som utförs av personer utan några som helst onda avsikter. Denna diskriminering utförs ofta
utan vetskap varken från utföraren eller den som blir utsatt. Denna diskriminering har oftast
sitt ursprung i att vi väljer att dela upp befolkningen i olika grupper och kategorier. Att
ständigt diskutera olika gruppers problem utifrån kategorisering leder till att människor
bemöts på olika sätt. Forskning har visat att det både inom skolans värld samt på
arbetsmarknaden går att konstatera att så kallade ”svenska värden” eller ”sverigespecifika
egenskaper” efterfrågas. Detta leder till en normbildning kring det typiskt svenska som
riskerar att leda till diskriminering av dem som inte passar in.
Flera rapporter visar också tydligt hur det går att bevisa en strukturell diskriminering i det
svenska samhället. Denna diskriminering går att förklara ur en historisk kontext. Tittar vi
bakåt i historien så finns det både riksdagsdokument och andra statliga dokument som
bevisar att vissa folkgrupper varit diskriminerade i Sverige under lång tid.
Både när det kommer till bostadsmarknaden och arbetsmarknaden i Sverige så visar
forskningen att personer med utländsk bakgrund riskerar att utsättas för diskriminering.
Detta kan relateras till den mytbildning och misstänkliggörande av invånare från förorten
som skapas vid boendesegregation. Många bostadsbolag har inte något allmänrådande
kösystem för uthyrandet av sina bostadsrätter, detta leder till att de får väldigt mycket makt
att själva välja fritt vilka personer de vill hyra ut till. Forskning har visat att detta riskerar att
leda till diskriminering för personer med invandrarbakgrund.
Sammanfattningsvis går det att slå fast att det förekommer olika former av diskriminering av
invandrare i Sverige. Det gäller självklart att motarbeta den öppna och främlingsfientliga
diskrimineringen men forskningen visar också att den strukturella och ofrivilliga
36
diskrimineringen sätter käppar i hjulet för integrationen. Därför tycker jag att det i Sverige
borde arbetas ännu tydligare med att hindra denna typ av diskriminering genom ökad
information och resurser. Denna diskriminering är lätt att glömma bort när den öppna
främlingsfientligheten också måste bekämpas. För att ändra samhället i grunden måste dock
också den strukturella diskrimineringen bekämpas.
5.2 Elias, boendesegregation och diskriminering
Forskningen visar tydligt hur det finns en tydlig rumslig separation mellan olika
invandrargrupper och infödda svenskar. Boendesegregationen i Sveriges större städer har en
tydlig etnisk dimension. Att förstå uppkomsten av denna segregation och vilka konsekvenser
den får för individer och samhället är viktiga steg för att kunna hitta lösningar på problemen.
En rent ekonomisk anledning till boendesegregationen hör ihop med invandrares situation
på arbetsmarknaden. Låga inkomster har gjort att valmöjligheterna när det gäller boende
minskat. Situationen går också att förklara utifrån ett sociologiskt perspektiv, en vanlig
reaktion hos oss människor är att skrämmas av det vi inte känner till. Denna rädsla riskerar
att frodas och skapa städer där grupper av människor lever frånskilt varandra. Det är vanligt
förekommande att några stadsdelar i varje lite större svensk stad drabbas av ett sämre rykte
än andra stadsdelar. Detta dåliga rykte gör att det byggs upp ännu mer rädslor från invånare
som bor i andra delar. Mediers rapportering kring händelser i dessa stadsdelar målar upp en
bild som skrämmer många från att ens besöka dessa områden under dagtid. Ett ”vi-dom”
tänkande skapas och detta ligger till grund för motsättningar.
Denna situation går att jämföra med Norbert Elias teori om etablerade och outsiders. I
storstädernas villaförorter finns ofta en tydlig social sammanhållning bland de boende, de
delar ofta gemensamma värderingar och åsikter. Detta skiljer sig i många fall mot de förorter
med boende i socialt utsatta förorter som har ursprung från olika länder och kulturer. Denna
skillnad i social sammanhållning mellan dessa grupper kan förklara delar av den ryktes och
mytbildning som skapats kring vissa förorter. Det som dock skiljer Elias teori från dagens
Sverige är det faktum att de förorter som drabbas av ”dåligt rykte” i de allra flesta fall lider
av högre kriminalitet och högre arbetslöshet. I Elias studier så fanns det inte någon
betydande skillnad beträffande detta. Jag anser dock att skillnaderna i social
37
sammanhållning kan förklara delar av den mytbildning och skrämselpropaganda som många
förorter i Sverige drabbas av.
Boendesituationen i socialt utsatta områden går också att förstås utifrån vilka boendeformer
som finns representerade. I dessa är hyresrätterna klart övrepresenterade och det är väldigt
ovanligt med villabebyggelse. Detta leder till att invånare med låg socioekonomisk naturligt
söker sig till dessa områden. Att blanda de olika boendeformerna skulle kunna leda till
mindre segregation. Utifrån detta perspektiv går det att säga att Sverige misslyckats med att
genom samhällsbyggnadsmässiga styrmedel minska segregationen. Inom detta område finns
möjligheter att i framtiden till viss del bygga bort delar av segregationen.
5.3 Baumann och social sammanhållning
Bauman skriver om hur konsumtionskraft och social sammanhållning häger ihop. I det
kapitalistiska ekonomiska system som vi nu har så har varje individ blivit konsument. Vi
identifierar oss alltmer som konsumenter och vad och hur vi spenderar våra pengar blir allt
viktigare. Bauman menar att just detta leder till minskad social sammanhållning mellan de
som har möjlighet att konsumera mycket och de som saknar den möjligheten. Det minskar
också den sociala sammanhållningen mellan staten och de som har låg konsumtionskraft.
Utan stark konsumtionskraft känner sig dessa personer inte lika involverade i samhället som
de med högre konsumtionskraft. Detta skapar väldigt stora problem i en rad olika länder.
Den bristande känslan av social sammanhållning är i många fall en anledning till varför
kriminalitet uppstår. Personer med låg konsumtionskraft känner sig i många fall inte som en
del av samhället och har därför ingenting att förlora på att bryta lagarna för att höga sin
konsumtionskraft. Eftersom människors behov är socialt skapade så finns det inget tak för
vad människor nöjer sig med. Finns det andra personer som har en högre levnadsstandard är
det naturligt att vissa är beredda att göra mycket för att klättra upp dit. Även de upplopp vi
sett i förorter till flera storstäder både i Europa och Sverige kan förklaras utifrån ojämn
konsumtionskraft. Stora städer har sedan lång tid tillbaka varit drabbade av upplopp, dessa
handlade till stor del om hungerupplopp där medborgare svalt och helt enkelt inte hade
någon annan utväg än att starta upplopp. I exempelvis Sverige är inte detta fallet då den
allra största delen av befolkningen i storstädernas förorter inte har några akuta problem
med svält. Dessa upplopp kan istället förklaras av frustration skapad på grund av lägre
konsumtionskraft. Detta skapar minskad social sammanhållning gentemot staten och leder
38
till hopplöshet och känsla av utanförskap. När känslan av social sammanhållning gentemot
staten minskar så ökar också incitamenten för att motsätta sig samhällets gemensamma
regler och värderingar.
Denna teori om hur graden av konsumtionskraft påverkar graden av social sammanhållning
tycker jag går att applicera väl på de problem med upplopp vi sett i många av Sveriges
förorter. Den hopplöshet och utanförskap som många ungdomar känner där kommer sig av
att de inte känner sig som en del av samhället. För att vara en del av samhället krävs det att
man konsumerar och för att ha möjlighet att göra detta krävs ett arbete. När många har
problem att få arbete så minskar förtroendet för staten och det övriga samhället och risken
för kriminalitet ökar. Denna teori förklarar väl hur sådana typer av upplopp även kan drabba
länder som Sverige trots en fullt utvecklad demokrati och relativt bra levnadsstandard för en
stor majoritet av befolkningen. På detta sätt kan en sociologisk teori som denna förklara ett
händelseförlopp som till en början kan kännas oförklarligt. Händelser som vi kanske inte
trodde kunde hända här i Sverige får sin förklaring genom användandet av denna teori.
Därför anser jag att Baumanns teori om konsumtionsupplopp är väldigt aktuell för studier av
dagens svenska samhälle.
5.4 Durkheim, arbetsdelning och social sammanhållning
Flera av Durkheims teorier om social sammanhållning går att använda för att förstå
samhällsförändringar i dagens Sverige. I begreppet mekanisk solidaritet förklarar Durkheim
hur ett samhälle med låg arbetsdelning hålls samman. I tidigare samhällen där stora delar av
befolkningen arbetade med relativt lika saker så hölls befolkningen samman av liknande
värderingar och uppfattningar. Denna sammanhållning bygger på negativa
ställningstaganden mot de personer som bryter den gängse normen. Sverige är ett land som
för cirka 150 år sedan befanns sig väldigt långt bak i utvecklingen i jämförelse med andra
länder. Vi hade en låg arbetsdelning och en väldigt homogen befolkning. Medborgare som
inte ansågs passa in eller som på andra sätt stack ut från mängden straffades på olika sätt.
Exempel på detta är de hårdare straffen och den utfrysning som drabbade personer som av
olika anledningar inte inordnade sig under rådande normer. Vi hade ett samhälle som hölls
samman av en tydlig mekanisk solidaritet. Vi hade också ett land bestående av en väldigt
homogen etnisk befolkning. Denna befolkning delade till stora delar samma kulturella
värderingar och gemensamma erfarenheter. Detta bidrog både till trångsynthet och
39
etnocentrism men följderna blev också ett samhälle med en stark social sammanhållning.
Det faktum att de allra flesta befann sig på samma låga ekonomiska status gjorde också att
sammanhållningen stärktes. Den mekaniska solidariteten är inte alls lika stark i dagens
moderna Sverige. Vi hålls inte längre samman som nation av låg arbetsdelning eller
homogen befolkning. Vi lever i ett samhälle med extremt hög arbetsdelning och har en
befolkning med rötter i alla delar av världen. De höga straffen och utfrysningen av
normbrytande personer har också ersatts av ett samhälle med generös kriminalpolitik med
fokus på vård av brottslingar. Det svenska samhället anses också vara starkt präglat av
öppenhet och tolerans, åtminstone i jämförelse med många andra länder.
Durkheim skriver att i ett samhälle med hög arbetsdelning skapas det förhoppningsvis
organisk solidaritet. Detta är en sammanhållningsform som bygger på olikheter och skapar
ett ömsesidigt beroende oavsett om de inblandade parterna står långt ifrån varandra
gällande värderingar och åsikter. Ett samhälle med hög arbetsdelning går mot en sådan
utveckling dock så görs inte detta utan att problem uppstår. Detta skriver Durkheim kräver
ständigt uppmärksamhet och övervakning. Den ökade arbetsdelningen leder på många sätt
också till positiva följder för samhällets medborgare. En högarbetsdelning är i många fall en
förutsättning för att individer ska få frigöras och utvecklas fullt ut. Det samhälle som tidigare
av en etniskt homogen befolkning saknade också den dynamik och utvecklingspotential som
det mångkulturella samhället med hög arbetsdelning erbjuder. Kan dessa fördelar och
möjligheter utnyttjas på rätt sätt så finns det stora möjligheter att skapa en organisk social
sammanhållning som skulle kunna vara en del av lösningen på flera av de samhällsproblem vi
ser i dagens Sverige. Durkheim myntar begreppet moralisk individualism, med detta menas
skapandet av en kollektiv moral som gör att arbetsdelningen inte behöver medföra problem.
Istället blir det en förutsättning för lösningen på en rad olika framtida utmaningar. Detta är
en utmaning som engagerar hela världen. Durkheims teori om arbetsdelning och social
sammanhållning kan till viss del förklara problem vi ser i dagens Sverige. Dock har vi i Sverige
sedan länge tillbaka ett samhälle präglat av en hög arbetsdelning. Detta är inget nytt
begrepp, dock så kan förståelse för skapandet av organisk solidaritet ge oss verktyg för att
öka den sociala sammanhållningen i framtiden. Genom att se de möjligheter med skapandet
av moralisk individualism så kan vi bättre förstå hur vi ska kunna skapa ett framtida samhälle
40
där den sociala sammanhållningen kan ges möjlighet att öka. Samt att utnyttja de
möjligheter som vårt moderna samhälle erbjuder.
5.5 Skolan och Bourdieu
Att förstå de bakomliggande orsakerna till varför elever med invandrarbakgrund generellt
sett har sämre skolresultat än elever med helsvensk bakgrund är väldigt komplext. En
anledning som omnämns i forskningen kring detta är den svenska skolans läroplan som
byggs på det som benämns som västerländsk humanism och kristna värderingar. Med en
verksamhet som bygger på dessa grunder riskerar elever som är uppfostrade utifrån andra
premisser att hamna snett och inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som det är tänkt.
Den svenska skolans läroplan har alltså under många år varit utformat på ett sådant sätt att
de gynnar elever som från hemmen skolats i en västerländsk och kristen värdegrund. För att
förstå vilken inverkan detta har på samhällsutvecklingen i stort går det att relatera till
Bourdieu teori om reproduktion inom utbildningsväsendet. Skolan i Sverige har i och med
detta riskerat att bli en anledning till klassreproduktion istället för att som det är tänkt vara
en förutsättning för att göra så kallade ”klassresor”.
Istället för att bli en plats där varje elev oavsett bakgrund ska få samma chans till att lyckas
så har det istället i vissa fall blivit platsen där några elever får veta att de inte har rätt fostran
eller förutsättningar för att lyckas i det svenska samhället. Denna tidiga utsortering riskerar
självklart att leda till många negativa konsekvenser för både individer och för samhället i
helhet. Att finna lösningar på detta problem är självklart väldigt komplext. Ett sätt som
nämns i forskningen är att tydligare arbeta med att skapa och upprätthålla en god
kommunikation med elevernas föräldrar för att på så sätt informera och kommunicera om
hur de kan agera för att stödja sina barn i deras skolgång. Vid brister i denna kommunikation
riskerar många föräldrar med utländsk bakgrund att genom sina handlingar försvåra sina
barns möjligheter till lyckade skolresultat. För att skolan på längre sikt ska kunna vara en
samhällsfunktion som jämnar ut klyftor och skapar lika möjligheter för alla måste dock en
stor kvantitet av åtgärder göras.
De problem som finns inom skolan har många gånger relaterats till och sammankopplats
med den utbredda boendesegregationen som finns i Sveriges större städer. Skolor belägna i
städernas förorter har generellt sett sämre studieresultat än de centralt belägna skolorna.
Det fria skolvalet har varit väldigt omtvistat och lett till en rad olika konsekvenser som anses
41
både positiva och negativa. Forskning har visat att skolor i socialt utsatta områden riskerar
att få ett dåligt rykte som sedan inte går att tvätta trots mängder av åtgärder och satsningar.
Detta dåliga rykte leder till att de elever som anses som ambitiösa söker sig till andra skolor
och belastningen på de skolor som drabbats av detta rykte. Detta har lett till att många
negativa röster har höjts och det fria skolvalet i sin nuvarande tappning har kritiserats. Ur en
annan synvinkel går det att påstå att det fria skolvalet också blivit det måste för att
utbildningsväsendet ska kunna erbjuda alla barn och ungdomar möjligheter för att göra så
kallade ”klassresor”. Utan möjligheten att kunna göra ett eget val gällande sin skolgång
skulle många elever tyvärr stå maktlösa inför sin egen framtid. Det övergripande målet för
det svenska utbildningsväsendet är att alla elever ska ges samma chans att lyckas. Hur detta
mål fungerar i realiteten kan ifrågasättas, precis som inom andra delar av samhället har
vikten av att göra aktiva val och att ”hålla sig framme” ökat. För de skolor som ser ambitiösa
elever flytta till andra skolor gäller det att med olika medel förändra den bild som
allmänheten har. Det gäller att inse värdet av att profilera sig och genom bra undervisning
och resultat vinna tillbaka förtroendet.
42
6. Referenslista
Alina, Minoo (2006). ”Invandraren, förorten och maktens rumsliga förankring - berättelser
om vardagsrasism”. SOU 2006:73 I ”Den segregerade integrationen: om social
sammanhållning och dess hinder”, 63-91. Fritze: Stockholm
Andersson, Per. Hult, Åsa & Osman, Ali (2005) ” Validering som sortering – Hur värderas
utländsk yrkeskompetens?” Integrationsverket: Norrköping
Arbetsmarknadsdepartementet (2014) ”Insatser på arbetsmarknaden för utrikes födda
personer” Regeringskansliet: Stockholm
Aytar, Osman (2007) ”Mångfaldens organisering – om integration, organisationer och
interetniska relationer i Sverige”: Stockholms universitet
Bauman, Zygmynt (1999) ”Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen” Daidalos: Göteborg
Bauman, Zygmynt. (2013) ”På konsumtionsindustrins soptipp: om ungdomar, utbildning och
utstötning: Zygmunt Bauman i samtal med Riccardo Mazzeo” Daidalos: Göteborg
Behtoui, Alireza. (2007) ”Segregerade nätverk, vägen från skola till arbete”. Dahlstedt,
Magnus., Hertzberg, Fredrik., Urban, Susanne & Ålund, Alexsandra (red.) I ”Utbildning,
Arbete, Medborgarskap” 241-266. Borea: Helsingfors
Bevelander, Peter. (2004) ”Invandringens mönster, ekonomisk segregation och
boendesegregation: Sverige slutet av 1990-talet ” Malmö högskola: Malmö
Bevelander, Pieter & Pendakur, Ravi. (2011) ”Socialt kapital och integration i Kanada”.
Hojem, Petter & Ådahl, Martin (red.) I ”Kanadamodellen – Hur invandring leder till jobb?”
141-161. Fores: Borås
Boglind, Anders. (2010) ”Strukturalism och funktionalism”. Månsson, Per (red.) I ”Moderna
samhällsteorier – traditioner, riktningar & teoretiker” 25-70. Nordstedts: Finland
Boglind, Anders., Eliasson, Sven & Månsson, Per (2009) ”Kapital, rationalitet och social
sammanhållning – en introduktion till klassisk samhällsteori” Nordstedts: Smedjebacken
Bråmå, Åsa. Andersson, Roger & Solid, Dennis ”Bostadsmarknadens institutioner och
grindvakter i den etniskt segmenterade staden”: Integrationsverket
43
Bunar, Nihad. (2005) i Utbildning & Demokrati 2005, Vol 14, nr 3, 75-96 ”Valfrihet och antisegregerande åtgärder”: Utbildning och demokrati
Bunar, Nihad. (2007) ”Här känner man sig som en medlem typ – en kvalitativ studie om
valfrihetens effekter för elever i mångkulturella skolor”. Bunar, Nihad & Kallstenius, Jenny I
”Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor” Kap 5 sid 3-47. Stockholm
stad: Stockholm
Bunar, Nihad. (2009) ”När marknaden kom till förorten – valfrihet, konkurrens och symboliskt
kapital i mångkulturella områdens skolor” Studentlitteratur: Polen
Boglind, Anders m.fl. (2009) ”Kapital, rationalitet och social sammanhållning: en introduktion
till klassisk samhällsteori” Nordstedt: Stockholm
Cooper, H. (1998) “Synthesizing research. A Guide for Literature Reviews” SAGE Publications
Inc: Thousand Oaks.
Dahlstedt, Magnus (2007) “Föräldrar som villkorad resurs: Skolans föräldrasamarbete I
mångetniska förorter”. Dahlstedt, Magnus., Hertzberg, Fredrik., Urban, Susanne & Ålund,
Alexsandra (red.) I ”Utbildning, Arbete, Medborgarskap” 213-240. Borea: Helsingfors
Durkheim, E. (1984) The division of labour in society. The Free press: New York
Ekberg, Jan & Hammarstedt, Mats (2002 årgång 30 nr 4) “20 år med allt sämre
arbetsmarknadsintegration för invandrare” Ekonomisk debatt: Stockholm
Elias, Norbert & Scotson, John (1965)”The established and the Outsiders” Riga: Lettland
Goffman, Erving (1963) ”Stigma- den avvikandes roll och identitet” Nordstedts: Mölnlycke
Hertzberg, Fredrik (2007) ”Gymnasievalet och bilder av framtiden på en etnisk delad
arbetsmarknad”. Dahlstedt, Magnus., Hertzberg, Fredrik., Urban, Susanne & Ålund,
Alexsandra (red.) I ”Utbildning, Arbete, Medborgarskap” 129-159. Borea: Helsingfors
Hojem, Peter & Ådahl, Martin (Red) (2011) ”Kanadamodellen – Hur invandring leder till jobb”
Fores: Borås
Integrationsverket (2003) ”Skolan mitt i världen- den öppna skolans möjligheter” ISBN 9189609-16-6
44
Integrationsverket (2006) ” Fickfakta- statistik om integration”
http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/Fickfakta.pdf
Integrationsverket (2007) ”Integrationspolitikens resultat” Rapport 2007:5
Kallstenius, Jenny (2007) ”Är en svensk skola bättre? Om skolval som strategi för en bättre
karriär”. Dahlstedt, Magnus., Hertzberg, Fredrik., Urban, Susanne & Ålund, Alexsandra (red.)
I ”Utbildning, Arbete, Medborgarskap” 111-128. Borea: Helsingfors
Kamali, Masoud (2006) ”Den segregerade integrationen”. SOU 2006:73 I ”Den segregerade
integrationen: om social sammanhållning och dess hinder”, 341-375. Fritze: Stockholm
Knocke, Wuokko (2006) ” Den strukturella diskrimineringens försåtlighet- ett historisk och
nutida perspektiv”. SOU 2006:60 I ”På tröskeln till lönearbete- diskriminering, exkludering
och underordning av personer med utländsk bakgrund”, 41-69. Fritze: Stockholm
Källander, Linus (2009) ”Värdefulla möten: en kartläggning av insatser för att stärka social
sammanhållning och samhällets värdegrund” Ungdomsstyrelsen: Stockholm
Ljungar, Erik (2007) ”Levebröd eller entreprenörskap - Om utlandsfödda personers
företagande i Sverige” Stockholms universitet: Stockholm
Lundh, Christer., Bennich-Björkson,Li ., Rolf Ohlsson., Peder J. Pedersen, & Dan-Olof Rooth
(2002) ”Arbete? Var god dröj?” SNS förlag: Stockholm
Lundqvist, Lennart (1993) “Det vetenskapliga studiet av politik” Studentlitteratur: Lund
Merriam, S.B. (1998) “Qualitative Research and Case Study Applications in Education” JosseyBass Publishers, San Fransisco.
Moldenhawer, Bolette (2007) ”Lika utbildning för alla? Integration eller exkludering i
gymnasieskolan”. Dahlstedt, Magnus., Hertzberg, Fredrik., Urban, Susanne & Ålund,
Alexsandra (red.) I ”Utbildning, Arbete, Medborgarskap” 79- 110. Borea: Helsingfors
Molina, Irene (2006) ”Mångkulturella förorter eller belägrade rum?”. SOU 2006:73 I ”Den
segregerade integrationen: om social sammanhållning och dess hinder”, 219-251. Fritze:
Stockholm
45
Månsson, Per (2007) ”Moderna samhällsteorier – traditioner, riktningar och teoretiker”
Nordstedts: FInland
Neergaard, Anders (2006) “Sammanfattning och slutsatser- strukturell diskriminering som en
väv v samverkande processer, praktiker och strategier” ”. SOU 2006:73 I ”Den segregerade
integrationen: om social sammanhållning och dess hinder”, 261-287. Fritze: Stockholm
Plummer, Ken & Macionis, and Plummer ”Sociology – a global introduction” Pearson’s
education: Italy
Regeringen (2009/10:106) ”Dialog om samhällets värdegrund”
Regeringen (2008/09:24) ”Egenmakt mot utanförskap”
Regeringen (2008:348) ”Förordningen om urbant utvecklingsarbete” Thomsons förlag:
Vällingby
Schierup, Carl-Ulrik & Dahlstedt, Magnus (2007) ”Svensk välfärdsstat i omvandling:
Medborgarskap, arbete, utbildning”. Dahlstedt, Magnus., Hertzberg, Fredrik., Urban,
Susanne & Ålund, Alexsandra (red.) I ”Utbildning, Arbete, Medborgarskap” 27-56. Borea:
Helsingfors
Sernhede, Ove (2006) ”Förortens hotfulla män – Andrafierings geografi och behovet av
alternativ till stigmatisering och kriminalisering”. SOU 2006:73 I ”Den segregerade
integrationen: om social sammanhållning och dess hinder”, 91-125. Fritze: Stockholm
Sveriges kommuner och landsting (2012) ”Att främja integration och social sammanhållningen kunskapsöversikt över verksamma åtgärder inom ramen för kommunernas
bostadsförsörjningsansvar” Ladda ner på www.skl.se/publikationer
Sohlman, Åsa (2005) ”Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för integration – slutrapport”
Integrationsverket: Norrköping
SOU (2006:60) ”På tröskeln till lönearbete – Diskriminering, exkludering och underordning av
personer med utländsk bakgrund” Fritze: Stockholm
SOU (2006:79) ”Integrationens svarta bok – Agenda för jämlikhet och social
sammanhållning” Fritze: Stockholm
46
SOU (2005:56) ” Det blågula glashuset – Strukturell diskriminering i Sverige” Fritze:
Stockholm
SOU (2005:115) ”Avidentifiera jobbansökningar – en metod för mångfald” Fritze: Stockholm
SOU (2003:33) ”Kunskap för integration- om makt i skola och utbildning i mångfaldens
Sverige” Integrationspolitiska maktutredningen: Stockholm
Sveriges kommuner och landsting (2012) ”Att främja integration och social
sammanhållning”: Stockholm
TemaNord (2002:577) ”Arbetsmarknadens roll i invandrarnas integrationsprocess” Nordiska
ministerrådet: Köpenhamn
Oweini, Saleh & Holmgren, Anna (1999) ”Folkhemmet bakgård – att bana väg för integration
i Sverige” Atlas: Lund
Wacquant, Loic (2006) ”Avcivilisering och demonisering- Den sociala och symboliska
förändringen av det svarta gettot, och Elias i mörka gettot”. ”. SOU 2006:73 I ”Den
segregerade integrationen: om social sammanhållning och dess hinder”, 29-63. Fritze:
Stockholm
47
