Massproduktion
1
Woodwards tre typer
Enstycksproduktion
(byggnader, anläggningar, fartyg,
stationära motorer, turbiner, flygplan, även
hantverks- och lyxvaror)
Massproduktion
(Vitvaror, bilar, datorer, mobiltelefoner)
Processproduktion
(papper & massa, petrokemi, stål)
2
Massproduktion
Konvergerande produktion
En fas (fast)
Många underleverantörer
Personalintensivt
Aldrig site-montage
Ofta konsumentprodukter
Tillverkning/montering centralt
3
Disposition
Massproduktionen – produktionsämnets
kärna
Fordism och Taylorism
Rationaliseringsrörelsen
Att organisera massproduktion
Automatisering
Japanska produktionsmetoder
4
Före massproduktionens tidevarv
Jordbruket dominerande
Hantverksmässig eller ”projektbaserad”
produktion
Tillgången till kraftkällor avgörande
Ont om arbetskraft i städer
5
Den industriella revolutionen
Effektiviserat jordbruk
Effektiviserad gruvdrift
Ångmaskinen blev till kraftkälla och därmed
transportmedel
Spatial(rumslig) samlokalisering möjlig
Gott om arbetskraft
6
Problem i det sena 1800-talets
fabriker
Erfarenhetsbaserad produktionsstyrning
Yrkeskunskap styrde arbetsdelning och
specialisering
Ogenomtänkt layout
Undermåliga arbetsförhållanden
Bristande produktutveckling
7
T-Forden
Lanserades 1908, hantverksbyggd
Marknadsfördes mot bönder (gemene man)
Successiv utveckling och
marknadspenetrering
1913: Det löpande bandet
8
QuickTime™ and a
TIFF (U ncompressed) decompressor
are needed to see t his picture.
9
10
Löpande bandet
Förutsättningar ?
Konsekvenser ?
11
Principer för det löpande bandet
Analytiskt tillvägagångssätt
Standardisering av produkten
Specialisering av operatörerna
Arbetsdelning (beordrad)
Flödesinriktad layout (fysisk förflyttning gav automatisk
arbetsorder)
Monteringsband och hängtransportörer
Detaljplanering av råvaror och personal
Reglerade arbetstider (8 timmarsdagar)
12
Konsekvenser
Kostnads- och prisreduktion med 2/3
Ingen yrkesskicklighet behövdes =>
halverade löner
Personalomsättningen reducerades med
9/10
Lärkurvor innebar successiva förbättringar
under flera år
13
Ytterligare utveckling vid Ford
Integration bakåt – säkrad råvarutillförsel
Kapitalbindning i olika mellanlager minskades
Total genomloppstid järnmalm-kontanter i bilhallen
sänktes till 50 timmar
Marknaden vek, ny modell (A-forden) ej lika populär,
kunderna krävde större anpassning
Ford förlorade sin ledande ställning i bilbranschen i
slutet av 20-talet.
14
Organisatoriska konsekvenser
Hierarkiskt ledarskap
Fixed, not fluid
Kontor och tillverkning flyttas rumsligt
Avdelningar skapades
Yrkesspecialisering
Statussymboler
Produktionsfokusering
Efterfrågan översteg Tillgång
Tillverkande företag dominerar näringslivet
15
En teoretisk parallell: Taylor
1911: Scientific Management
Det finns ett bästa sätt att utforma
produktion
Man skall gå strikt vetenskapligt tillväga
Rätt man på rätt plats
Samarbete inom företaget
16
Rationaliseringsrörelsen i Sverige
Började vid 30-talets slut, peak under 60talet
Brukstraditioner hindrade rationaliseringar
Arbetsstudier (MTM – Metod, Tid, Mätning)
Funktionella verkstäder
17
Funktionella verkstäder
Masstillverkning är ofta ej möjlig
Ofta blandad tillverkning i korta serier
Alla maskiner med en viss funktion
samlades till funktionella grupper (t ex
beredning, svetsning, målning, montering)
De olika produkterna flödade genom dessa
Bemannades med specialister
Modularisering => divergerande produktion
18
Problem med funktionella
verkstäder
Betydande kapitalbildning
Problem med kapacitetsutnyttjandet (MAXprincipen gick ej att genomföra)
Störningskänsliga system (köbildning,
flaskhalsar)
Långa genomloppstider – mkt
mellanlagring och transporter
19
Flödesgrupper
Grupp av maskiner där all bearbetning sker
för en och samma produkt inom en viss del av
produktionskedjan
Dominerande maskin och kompletterande
maskiner
Enkelt, rakt flöde inom gruppen
Lokal planering
Förändrade belöningssystem
Kortare genomloppstider, mindre
personalomsättning
20
Efter rationaliseringsrörelsen: MA
(materialadm)
Dubbelt problem: Kundanpassning och lågt
kapacitetsutnyttjande, ej
produktionslayouten i sig
Mål: Minskad kapitalbindning och ökad
genomloppshastighet
Strategi: Minimera ständigt produkter i
arbete (PIA) eller VIA (varor i arbete)
Kundorderstyrning
21
Produktverkstäder
Ett komplett tillverkningsförlopp för en
produkt eller produktfamilj
Marknadsorienterat
Kvalitet gemensam angelägenhet för alla
Självstyrande grupper
22
Automatiserad
produktionsorganisation
NC-teknik (numeric control) –
programmerade maskiner med korta
ställtider
Robotisering
Automatiska lager och transportsystem
FMS – Flexible Manufacturing Systems –
maskinerna kopplas ihop till hela
produktionssystem
23
Automatiserad
produktionsorganisation
PBB – Produktion med begränsad
bemanning
CAD/CAM – Computer Aided Design /
Computer-Aided Manufacturing
EDI – Electronic data interchange
Processindustrin förebild (fungerade ej)
24
Japansk produktionsorganisation
Lean production
Flexibel personal
Högt maskinutnyttjande
Korta omställningstider
Små partistorlekar
Minimala förråd & mellanlager (JIT)
Nollfelstillverkning i stället för optimering
Kaizen – ständig förbättring
Kanban – skapa efterfrågesug genom bakåtordrar
25
Och sedan då?
Hyperkonkurrens innebär fokus på
produktutveckling
Produktion och marknadsföring centralt för
globala strategier
Ständig kvalitets- och flexibilitetsjakt
Och människan då?
26
