HÄLSA Utställningsfakta 1 Vi vet att en sund livsstil handlar lika mycket om kunskap och balans som om kost och motion. För att upprätthålla ett fysiskt och mentalt välbefinnande behöver vi lära känna våra kroppar – dess unika förmågor såväl som dess individuella begränsningar. Med utställningen Hälsa vill vi betona sambandet mellan hjärta och hjärna, sprida kunskap om kroppen och bidra till en hållbar samhällstrend. OLIKA PERSPEKTIV PÅ HÄLSA Hälsa är en 450 kvm stor yta med många olika aktiviteter. Här visar vi hälsa ur olika perspektiv – hälsa handlar ju om mer än att bara röra på sig. Men hur vi än vänder och vrider på det, så är rörelse viktigt för att må bra. I utställningen kan du bland annat se hur rörlig och spänstig du är och upptäcka om du har bra balans. Vid Matplatsen kan du ta reda på vad som är bra att äta för att få energin som behövs för att orka med dagens alla utmaningar. Här lär du dig också hur mycket frukt och grönt du bör stoppa i dig varje dag. Missa inte den gigantiska munnen! Här kan du studera tänder både utifrån och inifrån och lära dig mer om till exempel andedräkt. Att det är viktigt att återhämta sig vet de flesta. Återhämtning efter en lång stillasittade dag är rörlighet och återhämtning efter en aktiv dag är att ta det lugnt och “slappa”. I utställningen kan du gå in i Slapparen. Här kan du sitta ner och låta pulsen sjunka efter alla upptäckter och insikter. Det finns också möjlighet att tycka till om de olika aspekterna på hälsa vid stationen Vad tycker du? Här kan du också se vad Universeums tidigare gäster tyckt i olika frågor kring hälsa. 2 KONDITION, STYRKA OCH UTHÅLLIGHET KONDITION Kondition tränas nästan vid alla fysiska aktiviteter med en puls över 60 procent av din maximala hjärtfrekvens, helst i 30 minuter eller mer. En tränad medelålders människa som vill utveckla sin kondition på ett optimalt sätt bör däremot ligga på pulsvärden över 80–90 procent av maximal hjärtfrekvens som helst bibehålls 12–20 minuter (eller mer). Detta bör upprepas tre till fyra gånger per vecka. De flesta som börjar träna sin kondition på ”allvar” förbättrar sina konditionsvärden mycket under de första tre till fyra månaderna, för att därefter ”plana ut”. Forskare har sett en klar mätbar effekt hos otränade genom bara fem minuter lätt konditionsträning per dag. Den mänskliga organismen har en fantastisk anpassningsförmåga till fysisk aktivitet och förbättrad prestationsförmåga! VÄRT ATT VETA OM KONDITION ●● Kondition är färskvara och bör tränas hela livet för att vi ska må bra. ●● Konditionsvärdet är viktigare än mängden fysisk aktivitet när det gäller att undvika hjärt- och kärlsjukdomar (som är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden). ●● Bättre konditionsvärden ökar din förmåga att förbränna fett i såväl vila som under arbete. ●● Barn kan inte träna upp sin kondition mer än marginellt, men kan trots det springa en viss sträcka snabbare och göra stora hälsovinster. ●● Barn och unga bör träna kondition på ett lustfyllt och varierat sätt, så att de utvecklas på rätt sätt och fortsätter konditionsträna hela livet. STYRKA Kroppen består av ungefär 650 muskler, alla med olika funktioner. I genomsnitt består halva vår kroppsvikt av muskelmassa. Det enda en muskel kan göra är att dra ihop sig, det vill säga kontrahera. Nästan alla muskler som vi använder när vi rör på oss fäster i skelettdelar. Styrka, eller muskelkraft, är den kraft som en eller flera muskler drar ihop sig med. Det kallas också kontraktionskraften. Styrka innebär förmågan att med hjälp av muskelkontraktion motstå eller övervinna yttre kraft. Definitionen av styrketräning blir fysisk träning som är särskilt designad för att öka styrkan. 3 De senaste tjugo åren har präglats av en ökad insikt om värdet av styrketräning. Inte bara för idrottare och för barn och ungdomar, utan även inom åldringsvård, rehabilitering och skadeprevention. Idag vet forskarna att alla behöver styrketräna hela livet för hälsa och välmående. FÖRDELAR MED ATT STYRKETRÄNA REGELBUNDET: ●● Det förebygger och bygger upp en optimal allmänhälsa. ●● Det förbättrar muskelstyrkan, bränner fett, förbättrar ämnesomsättningen och ökar uthålligheten. ●● Det förbättrar insulinkänsligheten (motverkar diabetes). ●● Det ökar syreupptagningsförmågan (konditionen). ●● Det minskar blodtrycket och minskar onyttiga blodfetter. ●● Det är bra för leder och motverkar benskörhet. ●● Det ökar den mentala hälsan (minskar oro, ångest och depressioner). Träningsbarheten i styrka har visat sig vara mycket stor oavsett faktorer som ålder och kön, men naturligtvis finns individuella skillnader. En 80-åring som styrketränar hela livet är generellet sett lika stark eller starkare än en 20-åring som inte styrketränar. Barn kan bli mycket starkare av regelbunden styrketräning. UTHÅLLIGHET All typ av fysisk träning syftar i någon mening till att minska graden av muskeltrötthet. Det ökar välbefinnandet vid vardagssysslor och fysisk aktivitet och/eller göra att idrottsprestationer upplevs som lättare. Återhämtningen ökar efter en tids fysisk aktivitet eller träning. Med muskeltrötthet avses att muskulaturens förmåga att uppnå maximal kraft minskar. Ett viktigt syfte med all träning för alla individer är att förhindra uppkosten av muskeltrötthet. Med andra ord: Att orka mer innan vi blir trötta. För att undvika trötthet och för att musklerna ska återhämta sig innan nästa aktivitet eller träning, så är det även viktigt med nedvarvande aktiviteter som lättare jogging och stretching följt av vätska, kost och vila. Hur kroppen och musklerna återhämtar sig beror bland annat på träningsvana och hur vi har tränat, ätit, sovit och levt i övrigt. 4 BALANS Balanssinnet finns i innerörat. Det fastställer kroppens inriktning i förhållande till tyngdkraften, så att en gynnsam kroppsställning kan bibehållas. Detta sker genom att balanssinnet skickar reflexmässiga kontrollsignaler till musklerna som styr kroppsställningen när vi till exempel går, springer, cyklar och står på händer. BALANSORGANET Vi registrerar och kontrollerar kroppsrörelser och håller balansen med hjälp av följande sinnesorgan: ●● Balansorganet i innerörat (vestibularisapparaten). ●● Synen. ●● Led- och muskelsinnen (proprioception). ●● Känselkroppar i huden, som känner av kroppsrörelser. Att tyngdkraften är av betydelse förstås om man testar balanssinnet ute i rymden. Då kan inte vårt balansorgan avgöra vad som är upp eller ned. Genom att snurra runt på en kontorsstol så är det möjligt att sätta balansorganets normala funktion ur spel, vilket avsevärt försvårar balanskontrollen. Balansorganet består av två hinnsäckar och tre båggångar som innehåller vätska. När vi rör huvudet kommer vätskan i båggångarna i rörelse och retar sinnescellerna som rapporterar till hjärnan om olika rörelser och om huvudets läge. SYNEN Seende märker att de genast får svårt med balansen om de täcker för ögonen. Detta drabbar många äldre som i slutet av livet förlorar synen. En person som föds blind kan kompensera bristen på ett helt annat sätt. Därför är det viktigt att träna balansen hos äldre för att inte också balansförmågan ska försämras i takt med att synen blir sämre. Att synen är viktig för att hålla balansen kan man förstå genom att stå på ett ben och blunda. LED- OCH MUSKELSINNEN OCH KÄNSEL I kroppens leder och muskler sitter sinneskroppar (proprioceptorer) som registrerar rörelser kring leder och hur spända musklerna är. Det ger en bild över musklernas läge, så att man får en rumslig uppfattning av hur exempelvis armar och ben befinner sig i rummet. Tryck mot huden hjälper också till att hålla balansen. Om man står upp så innebär ett tryck på främre delen av foten att man håller på att ramla framåt, vilket kan kompenseras genom att man reflexmässigt lutar sig bakåt. 5 TRÄNA BALANS! Balanssinnet är träningsbart och viktigt att träna i alla åldrar för hälsa, välmående och minskad skaderisk. Det tränas upp genom att man utför olika balansövningar. Balanssinnet är mest träningsbart i unga år. Därför är det extra viktigt att träna balans då, för att kunna bedriva fler aktiviteter och idrotter och därmed bli mer fysiskt aktiv och välmående i alla åldrar. 6 ENERGI Visste du att kroppen i snitt förbrukar lika mycket energi per sekund som en 70 watts glödlampa? Energi finns i olika former i naturen och i våra kroppar. Några exempel är rörelseenergi (som muskelrörelser eller en bil som drivs framåt), kemisk energi (till exempel kolhydrater eller fett i vår föda som förbränns eller bensin som förbränns i en bilmotor), elektrisk energi och värmeenergi. ENERGIOMVANDLING Energi kan övergå i olika former. När vi rör oss och till exempel springer så förbränner våra muskler näringsämnen (kemisk energi) för att skapa muskelsammandragningar (rörelseenergi) som gör att vi rör oss framåt. 75 procent av den kemiska energin som förbrukas i våra muskler när vi arbetar blir till värmeenergi, resten blir i huvudsak till rörelseenergi. Ju intensivare vi jobbar desto mer energi förbrukas och desto varmare blir vi. Tack vare att vi svettas och förflyttar vårt blod närmare hudytan om kroppsvärmen stiger, så kan vi kylas av och därmed undvika överhettning och värmeslag. Hur ändras din värmenergi under fysisk aktivitet och var på kroppen är värmestrålningen som störst? Värmekameran i utställningen registrerar värmen som vi utstrålar från hudytan (infraröd strålning). ENERGIOMSÄTTNING OCH ENERGIBALANS Hur vet vi hur mycket vi behöver äta? Det har du säkert funderat på själv många gånger, men frågan är central även för forskaren som vill förstå och kunna mäta processerna i kroppen hos olika individer. Att energin som tas upp via maten vi äter och den mängd energi som avges av en människokropp är inte enkelt. Om vi dagligen förbrukar samma mängd energi som vi stoppar i oss, så befinner vi oss i balans. Summan av in- och utgifterna blir alltså noll. Forskarna är överens om att vi inte går upp i vikt om vi befinner oss i energibalans över en viss tidsperiod. Om vi däremot stoppar i oss mer energi än vi gör av med så befinner vi oss i positiv energibalans, vilket leder till att vi går upp i vikt och fettmassan ökar. Och om vi gör av med mer energi än vi stoppar i oss så befinner vi oss i negativ energibalans, vilket leder till att kroppsvikten och fettmassan minskar. Detta är enkelt att förstå, men att mäta mängden in- och utgifter är mycket komplicerat. Det många delar som ingår i energibalansen. Vi är alla olika när det gäller hur effektivt vi utnyttjar energin som finns bunden i maten vi äter. Forskningen pekar mot att det varierar mellan olika personer hur mycket av energin som förbrukas direkt i fysiskt arbete och hur mycket som ger värme. Dessutom varierar det mellan individer i vilken form överskottsenergin lagras – som kolhydrat, fett eller protein. Vid energiomsättningen överförs kemiskt bunden energi i maten till andra energiformer. För att förstå energiomsättningen måste vi analysera vad vi äter, hur det omvandlas i kroppen och vad som till slut blir kvar. Denna energiekvation är ganska komplicerad och därför vet vi fortfarande inte vad som egentligen är människans energibehov. En kvinna förbrukar i snitt 5 800 kJ och en man 6 700 kJ i vila per dygn. Idrottare som rör på sig kan ha en energiomsättning som ofta är två till fem gånger över sin BMR. Gunde Svan sa under sin tid att han ibland tyckte att det var jobbigare att äta än att träna. 7 SNABBHET Alla människor behöver träna snabbhet och explosiv styrketräning under hela livet. Med snabbhet menas muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring i någon riktning. Inom olika idrotter har snabbheten olika riktningar: Sprint framåt; fotboll, ishockey, innebandy och konståkning framåt, bakåt, höger, vänster; längdhopp, höjdhopp och stavhopp uppåt, framåt. SNABB PÅ OLIKA SÄTT Det finns olika typer av snabbhet: ●● Reaktionssnabbhet: Från stimuli till rörelse. Till exempel när någon halkar på en isfläck eller att reagera på startskottet i ett sprintlopp. ●● Accelerationssnabbhet: Från start av rörelse till maximal hastighet. För en 100 meterslöparare sker detta vanligtvis mellan 40–80 meter. ●● Uthållig snabbhet: Förmågan att bibehålla maximal hastighet. För en 100 meterslöpare sker detta mellan 80–100 meter. ●● Aktionssnabbhet: Största möjliga rörelsehastighet i en enskild rörelse, som ett upphopp, ett kast med boll, ett avstamp i längdhopp eller reflexräddning av en målvakt. ●● Frekvenssnabbhet: Största möjliga stegfrekvens i löpning, cykelsprint och liknande. För att utveckla snabbhet krävs: ●● Förmåga att slappna av och koordinera och arbeta med rätt muskler – aktivitet i fel och spända muskler slösar energi. ●● Uppvärmning för blodcirkulation (näring och syre) och ett ”alert” nervsystem som snabbt kan skapa högsta möjliga kraft i rätt muskulatur. ●● Energiproduktion. Väl utvecklade energisystem och bra tillgång till kroppens ”raketbränslen” ATP och kreatinfosfat. ●● Utvilad muskulatur som kan skapa högsta möjliga kraft på kort tid. Hög uppsättning av muskelfibertyp II, en typ av muskelceller som kan skapa hög kraft på kort tid. ●● Styrka. Explosivitet och hög maxstyrka i de muskelgrupper som används. ●● Reaktionsförmåga. Koncentration och reflexer som snabbt aktiverar rätt muskler vid stimuli, som när en fotbollsmålvakt reagerar på ett skott. ●● Teknik. Koordination, rörlighet och muskelaktivering så att högsta möjliga kraft riktas i rörelseriktningen. SNABB HELA LIVET! Snabbhet är träningsbart i alla åldrar. Reaktionssnabbhet och reflexer är mycket träningsbart före puberteten då nervsystemet utvecklas snabbt. Annan snabbhet, som aktionssnabbhet (spjutkast, avstamp i höjdhopp, frispark och liknande), frekvenssnabbhet, accelerationssnabbhet, maxhastighet och uthållig snabbhet är normalt som mest träningsbar i tonåren, men utvecklas även i yngre åldrar. När vi blir äldre förtvinar våra muskler och de blir långsammare med stigande ålder, främst för att att vi förlorar snabba muskelfibrer. 8 Möjligheterna att parera fall i vardagen minskar. Genom att träna kontinuerligt och belasta våra muskler lite tyngre och genom att utföra explosiva rörelser i till exempel styrkemaskiner med lättare vikter, så kan vi hålla våra snabba muskelfibrer vid liv avsevärt längre. Därmed kan vi motverka muskulaturens åldrande och förtvining. Alla människor behöver snabbhet i olika vardagssituationer. Ibland kan det rädda liv, som vid reflexmässig inbromsning eller undanmanöver i trafiken för att undvika kollisioner när du cyklar, åker bil eller promenerar. Det kan också vara att reagera på ett barn som är i plötslig fara i trafiken, på en lekplats eller som tappar balansen i hemmet. Många idrottare behöver snabbhet ibland för att undvika farliga situationer som kan uppstå och för att prestera fysiskt förstås. Att träna snabbhet är därför viktigt för alla människor i alla åldrar utan att vi tänker på det. Snabbhet är faktiskt den fysiska egenskap som vi vanligtvis förlorar först när vi åldras, men som kan upprätthållas relativt bra med rätt träning. 9 MUNNEN En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver. Människan har två uppsättningar tänder. De första tänderna, som kallas mjölktänder, är anpassade efter det lilla barnets mun. Förmodligen har de börjat kallas mjölktänder för att de kommer fram när barnet ammas, och för att de är vitare i färgen än nästa omgång tänder. Sammanlagt får ett barn 20 mjölktänder, tio i överkäken och tio i underkäken. Den första tanden kommer oftast när man är cirka sex månader. Man börjar tappa sina mjölktänder när man är runt fem till sju år. Samtidigt börjar man få permanenta tänder istället. Tandväxlingen brukar vara klar när man är mellan nio och 13 år och sammanlagt har man då fått 28 permanenta tänder. Tänderna anläggs tidigt under fosterstadiet. Det gäller både mjölktänderna och den permanenta uppsättningen tänder som börjar komma i skolåldern. Tandanlaget är från början bara en mjuk liten ansamling av celler inne i käkbenet. Tänderna får sin riktiga form och blir hårda i och med mineraliseringen, som innebär att framför allt kalk och fosfor inlagras i tandanlaget. Vuxna får mellan 28 och 32 tänder. De fyra tänderna i mitten i båda käkarna kallas framtänder. Sedan har man så kallade hörntänder på varje sida av framtänderna i båda käkarna. Resten av tänderna bakåt i munnen kallas kindtänder. De fyra tänder som sitter längst in i över- och underkäken brukar komma först i 16- till 20-årsåldern och kallas för visdomständer, men det är inte alla som får dem. Därför varierar antalet tänder hos vuxna något. HUR HÅLLER MAN TÄNDERNA FRISKA? Man kan förebygga hål i sina tänder genom att borsta dem med fluortandkräm morgon och kväll. Det är också viktigt att äta max fem till sex gånger under dagen, och inte äta något mellan målen. Då får tänderna vila mellan måltiderna. Med tandborste och tandkräm kan man hålla tänderna fria från bakteriebeläggningar och på så sätt minska risken för hål i tänderna. Tandborstningen på kvällen är viktigast. Att sova med rena tänder är viktigt. Tandborsten ska vara liten och ha mycket mjuka borst. Den viktigaste behandlingen mot karies är den förebyggande. Det är bra att: ●● Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm. ●● Låta tänderna vila mellan måltiderna och hela natten. ●● Dricka vatten mellan måltiderna. 10 FLUOR STÄRKER Fluor kan motverka effekten av syraangreppen så att det inte blir hål lika lätt. Fluor hjälper också till att reparera tanden efter en syraattack. Fluoret verkar på tänderna genom att försvåra för syran att lösa upp tandemaljen och göra hål. Det underlättar också för saliven att läka ytliga kariesskador. När man äter och dricker olika saker som innehåller socker bildar bakterierna på tandytan en syra som kan ge hål i tänderna – karies. Fluor kan reparera ytliga kariesskador och förhindra att nya uppstår. Fluorbehandling har stor betydelse för att minska antalet hål i tänderna. Man får i sig fluor genom dricksvattnet och det man äter. Men för att få ett bra skydd mot karies måste man tillföra fluor direkt på tanden och området omkring. Det bästa är att borsta tänderna med fluortandkräm. DÅLIG ANDEDRÄKT Nästan alla får någon gång tillfällig dålig andedräkt, till exempel efter att ha ätit starkt kryddad mat eller rökt cigaretter. Men man kan också ha långvariga besvär med dålig andedräkt. Det kallas halitos. Dålig andedräkt kommer nästan alltid från munnen. När bakterier där kommer i kontakt med olika proteiner frigörs svavelföreningar, som man uppfattar som illaluktande. Den vanligaste orsaken till dålig andedräkt är att man har bakteriebeläggningar kring tänderna eller på tungan. Dålig andedräkt kommer oftast från bakterier på tungan och tandytorna. Därför är det viktigt att man håller rent i munnen för att förebygga besvär. Det är bra att borsta tändernas alla ytor rena morgon och kväll, och med tandtråd kan man få bort plack mellan tänderna. Halitos kan behandlas med bra resultat. Man kan själv förebygga dålig andedräkt genom att hålla rent i munnen, till exempel med tandborste, tandtråd och tungskrapa. Man kan få hjälp med sina problem av en tandläkare eller tandhygienist. Eftersom man vänjer sig vid lukter som man känt under en längre tid är det svårt att veta hur den egna andedräkten uppfattas av andra människor. För att få en uppfattning om sin andedräkt kan man slicka på ovansidan av handen, låta det torka och sedan lukta. Tycker man att det luktar illa har man förmodligen dålig andedräkt. Vitlök och starka ostar kan påverka andedräkten i flera timmar efter det att man ätit dem. Att till exempel vitlök ger en speciell andedräkt beror inte i första hand på bakterier i munnen. Ämnen i vitlöken når blodet och sedan andas man ut dem via lungorna. MAT OCH TÄNDER Mat och dryck påverkar tänderna genom den frätande syra som bildas av bakterier på tänderna när man äter och dricker. Om tänderna ofta utsätts för syraangrepp hinner de inte repareras och man får då hål i tänderna. Tandens ytor kan också lösas upp av sura livsmedel och drycker, utan inverkan av bakterier. Det kallas erosion och känns igen på att tanden blir matt, urgröpt och ojämn i kanten. Risken att få erosion ökar om man dricker mycket sura drycker som exempelvis läsk och juice. Tänderna kan också drabbas av erosion om man ofta har sura uppstötningar från magen och om man kräks ofta. Mat som är bra för kroppen är oftast även bra för tänderna. Barn bör undvika att äta sockerrik mat eftersom det innebär en stor risk för skador på tänderna. Det är inte heller bra för barn att småäta eftersom det påverkar tänderna negativt. Ett bra upplägg är tre huvudmål och två till tre mellanmål om dagen som gör barnet mätt och ger tänderna den vila de behöver. Vanligt dricksvatten är bäst för tänderna. Till måltider passar mjölk eller vatten. Sockerrika drycker som saft och läsk är skadliga för tänderna och därför bör barn endast få sådana drycker vid festligare tillfällen. Socker är det födoämne som lättast orsakar karies. Socker ger näring åt de bakterier i munnen som producerar syror som fräter hål i tänderna. Bakterierna frodas extra bra när de får socker och bildar tjocka beläggningar som kallas plack. Det här orsakar inte bara hål i tänderna utan även inflammation i tandköttet, som då lättare kan börja blöda. Godis, glass och annat sött gör minst skada på tänderna om det äts som efterrätt direkt efter maten. 11 MAT Maten är så mycket mer än bara näring. Vi ser och luktar på maten, tuggar och njuter! Maten kopplas ofta till minnen. Ibland om man känner en speciell doft kan man kastas tillbaks till farmors kök, sommarstugan eller kanske ett trevligt biobesök. Vad har du för matminnen? Smaken är kanske det första man tänker är viktigt när det gäller mat. Grundsmakerna är sött, surt, salt, beskt och umami och dessa samverkar och påverkar varandra när de möter våra smaklökar. Hur mat ser ut och luktar också spelar stor roll för hur man uppfattar smaken. Luktsinnet och smaksinnet hänger dessutom ihop. Om man håller för näsan eller är förkyld är det svårare att känna smaken. Hur maten känns i munnen är också viktigt, till exempel är ju mjuka kex eller segt kött inte särskilt smakfullt. Med känseln bedömer vi också om maten är kall eller varm. GRÖNSAKER OCH FRUKT Visste du att på en dag är det bra att äta lika mycket grönsaker och frukt som fem knytnävar? Frukt och grönt är gott och innehåller dessutom vitaminer, mineraler och fibrer. Blanda olika sorter och färger så blir det extra snyggt och nyttigt på tallriken. Det finns massor av sätt att äta frukt och grönsaker – i sallad, smoothie, wook, som snacks, i tacos, fruktsallad och på mackan. Hur äter du helst din favoritgrönsak? Barn mellan fyra och tio år rekommenderas att äta 400 g grönsaker och frukt varje dag. Barn över tio år och vuxna 500 g per dag. Det motsvarar ungefär fem knytnävsstora portioner per dag, en enkel jämförelse som kan användas även av mindre barn. Hälften av grönsakerna bör bara av grövre sort, som morötter, vitkål, broccoli med mera. Undersökningar visar att de allra flesta äter för lite frukt och grönt och därför är det bra att uppmuntra till ett högre intag. Potatis innehåller också många nyttiga ämnen, men ska inte räknas in i de 500 grammen. SOCKER Sött är ofta gott men inte alltid så nyttigt! I mycket mat finns det socker som inte syns och som man därför inte tänker på. Om man dessutom äter godis och dricker läsk kan det bli mycket socker på en dag. Då kan det hända att man inte får i sig andra viktiga näringsämnen som vi behöver för att kroppen ska fungera ordentligt. Socker finns som naturliga byggstenar i maten och nästan alla livsmedel innehåller lite socker. Frukt, bröd, pasta och potatis är sådan mat som innehåller socker helt naturligt. I många livsmedel tillsätter man dessutom socker för att få en sötare smak, till exempel i fruktyoghurt och vissa flingor och juicer. En del livsmedel innehåller mycket socker och inte så mycket andra nyttiga ämnen. Exempel på sådana livsmedel är läsk, godis, choklad, glass, kakor och bakverk. Det är framför allt den mat som har tillsatt socker som man inte bör äta för mycket av eftersom man då lätt får i sig mycket energi men inte tillräckligt mycket vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen. Många barn i Sverige äter för mycket av livsmedel med tillsatt socker. Undersökningar visar att en fjärdedel av barns energi kommer från livsmedel som snacks, godis och bakverk. 12 ÖVERVIKT Visste du att det finns fler överviktiga än svältande på jorden idag? Eller att övervikt beräknas kosta lika mycket som alla väpnade konflikter på jorden? 13 SKRATT ”Ett gott skratt förlänger livet.” Så lyder ett ofta upprepat visdomsord. Men stämmer det verkligen? I så fall innebär det att det finns en koppling mellan humor och hälsa som förmodligen skulle vara användbar i sjukvården. Men går det verkligen att skratta sig frisk? Sjukhusclowner är ett inslag i den vård som bedrivs i Sverige i dag som tagit fasta på att så faktiskt kan vara fallet. HUMOR OCH HÄLSA Journalisten och medicinaren Norman Cousins hör till de mest omtalade av dem som hävdat att det bokstavligen går att skratta sig frisk. Cousins – som led av ett antal allvarliga sjukdomar – behandlade dessa med C-vitamin, positivt tänkande och stora doser av bröderna Marx och en tv-serie som heter Candid Camera. Skrattanfallen hade en bedövande effekt som fick honom att sova lugnt under några timmar och därmed återhämta sig. Cousins hävdade i en artikel publicerad i en ansedd medicinsk tidskrift (och sedermera utvidgad till en bok) att skratt är en form av positiv känsla och att sådana känslor kan vara bra för hälsan. Cousins är emellertid långt ifrån ensam vad gäller att hävda värdet av skratterapi. Madan Kataria, en läkare från Mumbai, Indien, startade en skrattklubb 1995 där man utövar skrattyoga. Enligt skrattyogans hemsida är målet ”att åstadkomma god hälsa, glädje och världsfred genom skratt”. Tanken på skrattets hälsobringande effekter är emellertid långt äldre än så. Redan Immanuel Kant, en framstående filosof på 1700-talet, skrev att det lyckade skämtet gav upphov till ”en svängning i organen, vilket befordrar återställandet av deras jämvikt och har ett gynnsamt inflytande på hälsan”. Bland skratterapins företrädare finner vi argument för skrattets gynnsamma inverkan såväl fysiologiskt som mentalt. Andra är mer skeptiska. Den amerikanske neuropsykologen Robert R. Provine menar i sin bok Laughter: A Scientific Investigation att det är tveksamt om denna terapeutiska effekt av skrattet verkligen svarar mot dess evolutionära mening. Som han formulerar det; ”skrattet utvecklades inte för att få oss att känna oss bättre eller förbättra vår hälsa i högre utsträckning än gången utvecklades för att främja vår kardiovaskulära kondition”. Den evolutionära poängen med skrattet är inte dess effekt på vår egen hälsa utan snarare dess effekt på andra, att bygga en gemenskap. Det innebär emellertid inte att skrattet också skulle kunna ha positiva effekter för hälsan, men i så fall som en sekundär effekt. En mer allvarlig invändning är att skrattet i skratterapin lätt blir till ett egenvärde, när vi skrattar för att bli friska snarare än för att det är roligt. I värsta fall kan skrattet bli ett sätt att fly en alltför bister verklighet. Som filosofen Brian Poole har påpekat är det ”svårt att erkänna att du är deprimerad över ditt jobb när företaget betalar för ditt skratt”. Allt sedan Aristoteles har tänkare påpekat att skratt ofta används för att skaffa sig övertag över andra människor: vi skrattar åt någon i stället för med dem. Skrattet blir då inte alls den godmodiga och uppfriskande avkoppling som vi förutsätter i en kultur där humorindustrin spelar en stor roll. Skrattet har också mörka sidor. 14 Om vi ändå håller fast vid tanken att det finns en godmodig sida av skrattet är det tveksamt, menar Provine, om det verkligen finns någon evidens för att ett gott skratt förlänger livet i bokstavlig mening. Om hälsa förstås som ”frånvaro av sjukdom” återstår en hel del forskning för att se om det verkligen finns ett sådant samband. Det innebär inte att sjukhusclowner och liknande måste upphöra tills forskningen fastställt om ett sådant samband finns – bieffekterna av en behandling med humor torde vara ganska milda. Och kanske ligger det stora värdet hos humorn inte i dess effekter på hälsan i denna strikt medicinska mening. Om hälsa också är välbefinnande är det kanske här vi finner dess terapuetiska mening. VAD HÄNDER I KROPPEN? Norman Cousins kallar skrattet för en slags ”inre jogging”. Att skratta ger nämligen bröst, mellangärde, hjärta, lungor och kanske också även levern en ordentlig genomkörare. Skrattet förvandlar kroppen till en stor vibrator som ger en inre massage. Musklerna spänns och slappnar av och blir starkare. Pulsen och blodtrycket ökar för att efter att man har skrattat klart gå ner under det normala. När man är färdigskrattad är skelettmusklerna djupt avslappnade. Kroppen och sinnet känner sig helt i vila och i balans. SMITTAR SKRATT? Skrattet är mycket smittsamt. Du har säkert svårt att hålla dig för skratt om din bästa vän tokskrattar åt någonting. Prova! Bara om någon låtsas skratta hysteriskt kommer du att tycka att det låter och ser så roligt ut att du också får lust att skratta, eller i minsta fall le! Skratt för helt enkelt människor närmare varandra. ”Ett skratt är den kortaste vägen mellan två människor” har någon sagt. Tänk på citatet. Stämmer det? Har du själv något exempel som har hänt dig? ETT GOTT SKRATT GER BRA IDÉER Genom att skratta mycket och ha mycket humor i sitt liv kan man förebygga många sjukdomar. Humor är alltså viktigt för att kunna må bra! Dessutom sägs humor öka kreativiteten (förmågan att komma på bra idéer). Om du kör fast någon gång och har ett problem du har svårt att lösa, prova att läsa något roligt, lyssna på en rolig historia, tänka på ett rolig minne, lyssna på en rolig skiva och skratta lite. Försök sedan att lösa ditt problem igen. 15 ÅTERHÄMTNING NATUR OCH HÄLSA Många av oss tar gärna en promenad i skogen efter en stressig dag för att komma ned i varv och slappna av. Att naturen har betydelse för vår hälsa och välbefinnande är vi många som håller med om. Men vad är det egentligen i naturen som får oss att må bra? Forskning har visat att naturupplevelser har positiva effekter på vårt välbefinnande och att naturen har en särskild betydelse för oss människor. Det finns alltså ett vetenskapligt stöd för det många känner, nämligen att vistelser i naturen kan minska stress och bidra till återhämtning. Flera forskare har studerat hur naturen påverkar vårt välbefinnande. Miljöpsykologerna Rachel och Stephen Kaplan kunde på 1970-talet visa att naturupplevelser har återuppbyggande och återhämtande effekter. Förklaringen till det är att naturen i huvudsak består av lugna sinnesintryck till skillnad mot vardagens mer energikrävande intryck. Roger Ulrich, professor i miljöpsykologi, har i sin forskning undersökt vilka effekter naturupplevelser har på hälsa, psykiskt välbefinnande och stress. Ulrich har kunnat visa att sjukhuspatienter som har utsikt mot naturen tillfrisknar snabbare och har mindre ont än de som har utsikt mot en tegelvägg. Ulrich har också i flera studier studerat hur naturbilder och naturfilm påverkar stress. Han har visat att de deltagare som fick titta på bilder och filmer av natur upplevde mindre stress än de som fick titta på bilder och filmer från stadsmiljöer. Miljöforskaren Patrik Grahn, professor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi, har undersökt olika miljöers hälsofrämjande egenskaper och presenterat förslag på hur naturen kan användas i rehabilitering av patienter med utmattningssyndrom. Grahn har i ett forskningsprojekt tillsammans med landskapsarkitekten Ulrika Stigsdotter studerat sambandet mellan avstånd till grönområden och stress. De kunde visa att ju närmre man bodde ett grönområde, desto oftare gick man dit. I sin forskning kunde de också se att de som ofta vistades i ett grönområde var de som upplevde minst stress. Grahn och Stigsdotter har också studerat naturens nytta i arbetslivet och har då sett att anställda som har tillgång till grönska känner mindre stress och trivs bättre med sina arbeten. Nu när det finns ett vetenskapligt stöd för naturens hälsofrämjande effekter, är det då något som används i praktiken? I Botaniska trädgården i Göteborg bedrivs verksamheten Gröna Rehab. Gröna Rehab är en permanent verksamhet inom Västra Götalandsregionen och riktar sig till personer som har en stressrelaterad sjukdom. Gröna Rehabs verksamhet har ett nära samarbete med forskare inom området. Forskaren Eva Sahlin har studerat naturens betydelse för rehabilitering av stressrelaterad psykisk ohälsa. I studien kunde hon se att deltagarna förbättrades med avseende på grad av utmattning, välbefinnande, depression och ångest och att majoriteten av deltagarna (drygt 90 procent) återgick i arbete vid avslutning i Gröna Rehab. 16 MUSIKENS PÅVERKAN Musik har en viktig roll för många av oss. Kanske lyssnar vi på en snabb låt när vi ska jogga och väljer lugnare musik när vi vill slappna av. Många är vi som känner att musik påverkar oss och kan få oss att må bättre i vissa situationer. Men varför är det så? Vad är det egentligen som händer i kroppen när vi sjunger, spelar något instrument eller lyssnar på låtar? Forskning har på senare tid börjat förstå hur det hänger ihop. Lugn musik kan få oss att slappna av och känna oss mindre stressade, även i extremt stressfulla situationer. Vid sådana tillfällen har man kunnat visa att musik bidrar till att pulsen och blodtrycket sänks, samt att nivåerna av stresshormonet kortisol minskar. Forskare har undersökt hur musik påverkar tillfrisknandet av patienter som genomgått en operation. De patienter som fick lyssna på musik efter avslutad operation hade mindre behov av både smärtstillande och ångestdämpande läkemedel. Även när vi själva framför musik, som när vi sjunger eller spelar något instrument, påverkar det oss biologiskt. När man i ett forskningsprojekt lät körsångare sjunga ett musikstycke tillsammans kunde man se att allihop fick en regelbunden andning, vilket i sin tur har positiva effekter på hjärtat. En annan forskningsstudie som också studerade vad som händer när man sjunger kom bland annat fram till att hormonet oxytocin (också kallat må brahormonet) ökade och att deltagarna kände sig gladare när de sjungit jämfört med en kontrollgrupp som inte sjöng tillsammans. Det finns också ett vetenskapligt stöd för att barn som sjunger eller spelar instrument ofta gör bättre ifrån sig i skolan. I en kanadensisk forskningsstudie undersöktes hur skolelevers deltagande i musiklektioner påverkade deras intelligens (eller IQ). Elevernas resultat jämfördes med en grupp som inte fått delta i någon sådan aktivitet. Man kunde då se att intelligenskvoten hos de elever som sjungit eller spelat piano hade ökat mer än hos eleverna i kontrollgruppen. Vi kan konstatera att musiken påverkar oss på ett eller annat sätt. Olika människor använder musik på olika sätt och tycker om olika sorts musik. En del tycker enbart om att lyssna medan andra själva vill sjunga eller spela något instrument. Om musik ska ha en positiv inverkan på vår hälsa så bör det i någon mån vara något man själv valt. Du kan själv fundera på vilken plats musik har i ditt liv och vad musik betyder för just dig. 17