1
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
Region Skåne och Amphi Produktion AB
Illustration och animation: Fabian Göransson och Leo Hallin
2
Tänk tvärtom – för en jämställd sjukskrivningsprocess
Del 1. Genushanden
Del 2. De viktiga frågorna
Del 3. Sjukliga liv eller sjukliga kroppar?
En rätt, lagom,
säker och jämställd
sjukskrivning
3
Kvinnor står för nära två tredjedelar av sjukskrivningarna
Hälsoparadoxen: Kvinnor
lever i snitt 4,36 år längre
än män men är sjukare
under sin livstid. Mäns
medellivslängd ökar mest.
Ohälsotalet var för kvinnor
36,8 dagar och för män
24,5 dagar i juni 2010.
Ohälsotalet och skillnaden
mellan kvinnor och män
har minskat sedan 2003.
4
Lokal sjukskrivningsstatistik
5
Kartläggningar visar på brister
Kartläggningar i SKLprojektet ”Jämt sjukskriven”
visar osakliga skillnader i
vårdens bemötande,
bedömning och behandling
av kvinnor och män.
Mönstren återfinns i många
nationella och internationella
studier.
6
Skurups resursteam har utvecklat Genushanden
Tänk tvärtom! Om
patienten hade haft ett
annat kön hade du
tänkt annorlunda då?
7
Studier visar att vi påverkas av föreställningar om kön
I ett ”blindtest” bland AT-läkare fick patienterna
Siw och Siwert olika utredning och behandling
trots identiska fallbeskrivningar
Texter undertecknade med en mans namn
tolkades som mer förtroendeingivande och
författaren som mer kompetent än när samma
text undertecknats med en kvinnas namn.
Barns gråt tolkas olika av vuxna beroende på
om de tror att barnet är en pojke eller en flicka.
Pojkar beskrivs och bemöts som aktiva, arga,
modiga och tappra medan flickor beskrivs och
bemöts som ledsna, förtvivlade, rädda och små.
8
Orsaker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning
1. Könsskillnader i sjuklighet; kvinnor är sjukare.
2. Bristande medicinsk kunskap om kvinnors hälsa och
kroppar.
3. Män får bättre stöd vid sjukdom, både av vården och
arbetsgivaren.
4. Arbetsmarknadens utformning. Kvinnor har som grupp
andra villkor och positioner än män som grupp vilket
gör det svårare att återgå i arbete.
5. Skillnader i obetalt arbete. 50% av kvinnors arbete är
obetalt mot 33% av männens.
9
Kunskapsövning Genushanden
Analysera era patientmöten på ett generellt
plan utifrån modellen Genushanden, vilka
genusfällor tror ni är lätta att gå i?
Vad kan ni göra för att minska risken att
bedöma patienter efter könsstereotypa
föreställningar?
10
Genus och medicin – centrala begrepp
Biologiskt kön
Genus
Kvinna, man och 72 olika
intersexuella syndrom
Socialt kön, föreställningar
om manligt och kvinnligt
Genusvetenskap
Kön med helhetssyn
Forskning om hur kön och
genus skapas i samhället
Kropp och själ är en enhet
som inte går att separera
11
Genus och medicin – centrala begrepp
Könsspecifik medicin
Genusmedicin
Forskning som tar hänsyn till
kroppars olikhet
Om hur föreställningar om
kön påverkar vården
Genusblind medicin
Genusmainstreaming
Forskning och praktik som
inte ser till genusaspekter
Kunskap om genus i alla led
i alla verksamheter
12
Jämställd sjukvård och Region Skånes likabehandlingspolicy
Jämställd sjukvård
Likabehandlingspolicy
Sjukvård som bygger på
medvetenhet om kvinnors och
mäns eventuella olika
förutsättningar och biologiska
behov samt på insikten om
alla människors lika rätt till
likvärdig vård.
”I Region Skåne ska
bemötande, kommunikation
och service ges utifrån alla
människors lika värde och
individuella förutsättningar
och behov - inte utifrån
bemötarens föreställningar.”
13
Genusbias i vården
Att se skillnaden mellan könen där de inte finns
eller att överdriva de som finns.
Att bortse från skillnader och specifika behov.
Att inte se patienten som individ utan i stället
utgå från att patienten är typisk för sitt kön.
14
Exempel genusbias
Kvinnor rekommenderas viktnedgång vid lägre BMI
än män. Kroppsideal för kvinnor och män påverkar
bedömningen.
Symtom på infarkt hos kvinnor har tolkats som
stress och paniksyndrom – forskningen har främst
gjorts på män utan att sakliga skäl kunnat visas.
Tvättsäckarna i männens omklädningsrum fylldes
snabbare i jämförelse med kvinnornas då män i högre
utsträckning fick hjälp med insmörjning och ljusbehandling.
Kvinnorna ordinerades i högre grad egenbehandling.
15
Filmen om Lasse
16
Fallet Lasse
Analysera fallet Lasse utifrån
fingrarna på Genushanden.
Hur kan analysen påverka
anamnes, behandling och
rehabiliteringsplan?
17
Patientfall: Tänk tvärtom
Om patienten haft ett annat kön, hade vi tolkat
symtomen annorlunda?
Om vi anammar ett tvärtom-tänk på det aktuella
patientfallet, hur påverkar det bedömningen och
behandlingen?
18
Uppgift till nästa tillfälle
Observera din egen verksamhet och var
uppmärksam på hur du bemöter olika patienter.
Skriv ner tre reflektioner om patientmöten
utifrån Genushanden. Det kan vara både
positiva och negativa erfarenheter.
19
Processdokument
Formulera gemensamt de tre viktigaste
slutsatserna som ni tar med er från dagens
utbildning.
Formulera tre handlingar som följer som
konsekvens av era slutsatser.
Skriv in slutsatser och handlingar i mallen
”processdokument”.
