Varför ska vi arbeta med
hållbar jämställdhet
Gender budgeting?
Jämställdhet handlar om demokrati,
mänskliga rättigheter, välfärd och
genererad folkhälsa som återspeglar
sig i Borås Stads samhälle och i den
kommunala ekonomin
Kvinnor och män är olika
Kvinnor och män har olika vanor, olika mönster och gör olika livsval. Kvinnor
och män har olika resemönster, olika konsumtionsmönster, gör olika miljöval,
tar hand om hälsan på olika sätt, upplever olika känslor (tex. rädsla) på olika
platser, väljer olika livsstilar, etc.
•Vad får olikheterna för konsekvenser för individen och
samhället?
•Vad kostar olikheterna för individen och samhället?
•Hur kan vi balansera konsekvenser och kostnader
och öka livskvaliteten för både kvinnor och män?
Kön och genus
Kön avser de biologiska skillnaderna mellan kvinnor
och män.
Genus avser de skillnader mellan kvinnor och män som
följer av samhällets förväntningar och normer, dvs.
sociala konstruktioner av kön.
Det är genus vi ska synliggöra och balansera.
Nationella mål
Övergripande mål
Kvinnor och män ska
ha samma makt att
forma samhället och
sina egna liv.
Fyra delmål
•Jämn fördelning av makt och
inflytande
•Ekonomisk jämställdhet
•Jämn fördelning av det obetalda
hem- och omsorgsarbetet
•Mäns våld mot kvinnor ska
upphöra
I Borås Stads Program för jämställdhet
2011-2014 finns fyra målområden;
1.
2.
3.
4.
Kunskap om jämställdhet
Jämställd medborgarservice (SKL-medel)
Jämställd arbetsgivare
Jämställdhetsintegrerad budget
Vad är vad?
Medborgarperspektivet
Arbetsgivarperspektivet
•Gäller alla brukare, kunder och
medborgare.
•Gäller alla anställda
•Brukare får ta del av service
genom skola, förskola, IFO, LSS,
äldreomsorg, etc
•Medborgare får ta del av service
som vatten, parker, renhållning, phus, etc
•Diskrimineringslagen styr att vi ska göra
jämställdhetsplaner arbeta med
likabehandling och lönekartläggningar
•http://www.do.se/sv/
Vad menas med gender budgeting?
• Utgångspunkten är att budget inte är könsneutral.
• Vi arbetar utifrån könsdelad statistik, för vetskap.
• Gender budget betyder att människorna synliggörs bakom
siffrorna, dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar.
• Det syftar till att vi ska kunna resursfördela utifrån kartlagda
behov
• Vid skrivningar i tex. budget skrivs inte längre ”ungdomar”,
”äldre”, ”barn”, ”elever”, ”anställda”, ”besökande”,
”användare”, etc. utan benämns utifrån kön, pojkar, flickor,
män och kvinnor.
• Vi fokuserar mera på analysarbete, åtgärder och uppföljning.
• I nästa steg kan även fokuseras på alternativkostnader, dvs.
socioekonomi och sociala investeringsfonder.
I Borås Budget 2011/2012 står bl.a;
Medborgare
• Gender budgeting
• Belysning och trygga utomhusmiljöer
• Nattstop i kollektivtrafiken
• Jämställd fördelning av ekonomiska bidrag till föreningar och halltider
mellan pojkar och flickor
• Framtidens kollektivtrafik ska utredas
• Elever ska ha godkända betyg i årskurs 9
•Utbildningsnämnden har i uppdrag att se över programstrukturen på
Viskastrandsskolan för jämnare könsfördelning på skolan
Medarbetare
• Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet
• Arbetskläder till alla som behöver
Varför gender budgeting?
Kvinnor och män är olika och har olika behov. Idag ser villkoren och förutsättningarna
olika ut för kvinnor och män.
Om framtidens behov ska täckas behöver enheter, verksamheter och myndigheter
samordna resurser.
•
•
•
•
•
•
•
Kvinnor tjänar 73% av männens löner i Fristad, 79% på Sjöbo, 75% i Centrum. I
Botkyrka kommun kan man klart och tydligt se att kvinnor inte kan betala sin
hemtjänstavgift då de har för låga pensioner, då de inte förvärvsarbetat eller endast
arbetat deltid.
Kvinnor är mer långtidssjukskrivna än män.
Pojkar klarar inte godkända betyg i 9:an, vilket ofta leder till utanförskap och stora
samhällskostnader.
En ungdom som kommer in på kriminell bana kostar över livstid 225 miljoner kronor.
Ett krogslagsmål kostar 75 miljoner kronor.
Våldet i nära relationer kostar samhället minst 3 miljarder varje år. Enligt
brottsstatistiken dödas 20 kvinnor och 3 män varje år av en närstående.
Sjukskrivningar för kvinnor som utsatts för våld, beräknas till ca 350 miljoner kr per år.
Det ekonomiska systemet premierar inte proaktiva utan reaktiva
åtgärder. Med det menas att dagens budget i en kommun
tittar bakåt i tiden för att få information om hur framtida
förbrukning skall ske.
Om vi kan påvisa de samhällsekonomiska fördelar som finns med
att bygga ett system som premierar preventiva åtgärder på
bekostnad av reaktiva åtgärder skulle samhället se
annorlunda ut. Skolan skulle ges mer resurser på bekostnad
av sociala insatser för ungdomar/unga vuxna och friskvården
skulle ges mer resurser på bekostnad av hälso- och
sjukvården.
Richard Ahl payoff
VISION 2025
Ekonomisk, ekologisk och social dimension
Snöröjning kontra ortopedi
Tre av fyra som skadas i halkolyckor varje vinter är kvinnor då de
går och åker mer kollektivt än män.
Kostnaden för vård och produktionsbortfall är fyra gånger högre
än kostnaden för vinterväghållning (SKL). Tre kommuner
skulle kunna sparat 10 miljoner kr varje vinter om samverkan
över organisatoriska gränser realiseras.
Vad kostar utanförskapet?
Idéer för Livet | Utanförskapets Pris
Kvinnor lever mer hållbart, avger mindre ekologiska
fotavtryck och orsakar mindre klimatförändringar än män
Rapport till Miljövårdsberedningen,
MVB 2007:02
Undersökningar tyder på att kön har betydelse för hållbar
konsumtion
Kvinnor är mer benägna att köpa ekologisk mat, återvinner i högre
grad och bryr sig mer om effektiv energianvändning än män.
Kvinnor väger oftare in etiska aspekter som barnarbete och
rättvisemärkning då de gör sina val.
Statistik från Sverige indikerar att även kvinnor som tillhör de
fattigaste i samhället, ensamstående mammor, hör till dem
som köper ekologiskt odlat.
http://www.equalclimate.org/se/konsumtion/
Exempel Malmö Stad
Mäns och kvinnors resvanor skiljer sig åt
Mäns resande påverkar miljön mer än vad kvinnors resande gör.
Trafikplanering har länge varit fokuserad på framkomlighet för
bilar och därmed har en stor del av resurserna satsas på
infrastruktur för biltrafik.
Malmö stad har låtit utreda vad som skulle hända om stadens alla
kvinnor började resa som männen. Det skulle leda till en
dramatisk ökning av koldioxid och partiklar. Miljökostnaden i
staden skulle öka med runt 300 miljoner kr om året.
Ytterligare 200 Möllevångstorg skulle behöva byggas för att få plats
med alla parkerade bilar. Det motsvarar en ökad kostnad på 800
miljoner kr.
Till det offentliga rummet hör tex.
gator, torg och parker
46 procent av Malmöborna känner
sig sällan eller aldrig trygga när de
går på Malmös gator på kvällar och
nätter. Unga är tryggare än äldre.
Män är tryggare än kvinnor.
Upplevelser av det offentliga
rummet förändras beroende
på tid på dygnet, veckodag
och årstid
Rummets utformning spelar
stor roll för upplevelser av
trygghet
Exempel på olikheter mellan kvinnor och män
•Om en man känner tryck över bröstet ordineras han ett EKG. Om en kvinna känner
tryck över bröstet får hon frågor om sin sociala och psykiska situation. Dessa två
olikheter får följande konsekvenser:
• Vi missar kvinnors hjärtinfarkter. Kvinnor har tystare hjärtinfarkter och löper
större risk än män att inte bli rätt behandlade.
• Vi missar mäns depressioner. Mäns och kvinnors depressioner ter sig också
olika.
•Pojkar och män får inte tillgång till samtalsstöd i den utsträckning som kvinnor får.
Mäns depressioner är underdiagnostiserade. Män missbrukar alkohol och droger
mera. Män har dubbelt så hög självmordsstatistik som kvinnor.
•Medicindosering utgår från manliga normer.
•Pojkar går mer sällan till tandvården, samt får mer sällan tandställning.
Exempel
Forskning visar att hälften av alla kvinnor kommer någon gång
under livet lida av depression, men bara en fjärdedel män.
Samtidigt är det många fler män som tar sina liv. I Sverige
begås det cirka 1 400 självmord per år.
Genus har betydelse. Män lider i tysthet och berättar inte om sin
depression. Detta kommer från föreställningen om att män
ska idka självbehärskning och att känslolivet är något
reserverat för kvinnor.
Claes Ekenstam psykoterapeut och lektor för vårdvetenskap vid
Högskolan i Borås
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör omkring en miljon människor
av självmord i världen per år. I Sverige är självmord, både säkra och
osäkra, den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år och den
näst vanligaste bland kvinnor i samma åldersgrupp. I åldrarna 15-24 år är
självmord den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor.
Mäns och kvinnors alkoholvanor – Socialstyrelsen
Exempel
•Kvinnor är överrepresenterade inom pedagogik och lärarutbildning och inom
hälso- sjukvård och social omsorg medan män är överrepresenterade inom
teknik och tillverkning.
•Kvinnor lägger i större utsträckning än män sina pengar på kläder, personlig
hygien, möbler och husgeråd. Män lägger mer av sina pengar på bilar,
utemåltider och alkohol än vad kvinnor gör.
•33% av de som åker kollektivt är män.
•Socialstyrelsen visar att självmordstalet bland äldre män (65+) är mer än 40
procent högre, än bland män under 65, och tre gånger så högt som bland
kvinnor. Högst är självmordstalet för män över 85 år.
•Stressen och den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar, allra sämst mår
unga kvinnor, antalet självmordsförsök har fördubblats på 10 år. Dock är det fler
pojkar som begår självmord, då de använder sig av mer ”drastiska metoder” än
flickor gör.
Exempel
•95% av de som sitter i fängelse i Sverige är män. Antalet dömda för våldsbrott var 2008 ,
1472 personer, 1400 män (96%) och 72 kvinnor (4%). Antalet livstidsdömda 2010 var 154
män och 4 kvinnor.
•Män med låg utbildning går sällan på teater, museer eller på opera.
•Vi ”tappar” pojkarna i läsförståelse tidigt i skolan.
• Flickorna har allmänt högre betyg genom hela skoltiden, oavsett ämne eller program.
• På
fritidsgårdarna
är besökarna
generellt
80% pojkar
och
20
%
flickor.
•Genom åren har 777 personer, varav 34 kvinnor, 723 män och 20 organisationer fått
Nobel- eller ekonomipriset.
Kontraproduktiva mål
Borås Stads miljömål
Tanka biogas kontra hemtjänstens ”kringbudget”.
Sopsortering och återvinning
Tex. i områden med nyinflyttade invandrare återvinns 15% medan i andra
områden 85%. Borås Energi och Miljö anordnar möten tillsammans med tex.
AB Borås Bostäder och räddningstjänsten. Männen kommer på
informationsmöten. Vem sopsorterar hemma? Hur når Borås Energi och
Miljö också kvinnorna?
Könsuppdelade studieval… (SKL)
…ger könsuppdelad arbetsmarknad (SKL)
Arbetsgruppen
Vilken kultur, jargong och normer
finns på arbetsplatsen?
Härskartekniker finns så gott
som överallt
Vad är synligt och medvetet?
Lär mer om dessa tekniker
Vilka skämt dras?
Osynliggörande
Finns det mycket ”manligt” och
”kvinnligt”?
Förlöjligande
Finns mångfald?
Dubbelbestraffning
Finns tillåtelse att diskutera ”svåra
saker”?
Påförande av skuld och skam
Undanhållande av information
Det finns motstrategier att ta del av
http://www.systrar.net/harskartekniker-motstrategier-och-framjartekniker/
Vad är en norm?
•
•
•
•
•
•
•
Det vanliga, det vardagliga
Det genomsnittliga
Det naturliga
Det riktiga
Det vi värderar som normalt
Det som motsvarar ”som alla andra”
Oftast det självklara och omedvetna… ”det bara är”
Normer är både förhållningsregler som vi alla bör ha, samt begränsande för de som
inte tillhör normen
Vilka normer ingår jag/vi i? Vilka bryter jag/vi emot?
Varför tycker jag som jag tycker? Varför gör jag som jag gör?
Bygger ”tyckandet” på kunskap och fakta?
”Jag tycker… ”Jag tycker inte…”
Exempel på skapade normer
•Pojkar är sämre än flickor på
finmotorik
•Flickor är bra på språk
•Kvinnor som bär slöja är
förtryckta = Män från andra
kulturer är patriarkala
•Kvinnor är bra på att ta hand om
barn
•Homosexuella män gillar
inredning
•Afrikaner har rytmen i blodet
•Kvinnor som spelar fotboll är
homosexuella
•Kvinnor kör bil sämre än män
•Blondiner…
En norm definieras vanligtvis som den förväntan en
individ har på sig hur han eller hon bör agera i en specifik
situation. Normer synliggörs när man bryter dem.
Hur normerar vi manligt och kvinnligt?
Män
Kvinnor
Maskulin
Feminin
Aktiv
Passiv
Hård
Mjuk
Stark
Svag
Orädd
Rädd
Förövare
Offer
Beskyddare
Beskyddad
Arg
Ledsen
Vad betyder det att vi förväntas vara varandras motpoler?
Är det manligt att gråta? Vara känslig? Är det kvinnligt att vara tuff?
Att vara okänslig? Är vi begränsade i vår könsroller?
Vilka begränsningar och konsekvenser får det?
Vad gör Borås Stad?
Vi ska
–
–
–
–
–
Påbörja en översyn (samordning) av könsdelad statistik (Förordning (2001:100)
Nämnder och bolagsstyrelser utbildas hösten 2012/våren 2013
Borås Stad ingår from okt 2012 i SKL;s Smart ekonomigrupp tillsammans med sju
Sverigekommuner/landsting Påbörja genderbudget arbetet i Välfärdsbokslutet
Förse medborgarenkäten och alla brukarenkäter med samma bakgrundsvariabler och
disposition, så att vi kan mäta/jämföra dem med varandra och sinsemellan
– Sammanfoga likabehandlingsplan, jämställdhetsplan, systematiskt arbetsmiljöarbete,
hälsa och våld i nära relationer till en plan
– Jämställdhetsutbildning ingår i det kommande 4-åriga chefsutvecklingsprogrammet
– Checklistor inför politiska beslut där flera perspektiv ska ingå, ska påbörjas
Frågor som kan ställas i er verksamhet
•
Vilka är era kunder? Kön, ålder?
•
I tex. enkätundersökningar, finns kön på kunderna och tillsynspersonalen?
•
Hur utvärderas besöken?
•
Hur agerar och reagerar kvinnliga resp. manliga medarbetare på olika bemötande? Tex Ilska? Det är känt att
män ofta ställer mer krav medan kvinnor ställer mer frågor. Vilken betydelse får det för kunden? I arbetet?
•
Var arbetar medarbetarna idag (kvinnorna och männen) i org? Områden? Chefer? Inom
tillsynsverksamheten? Viken betydelse får det för lön och karriär inåt i org, och vilken betydelse får det utåt
gentemot kunderna?
•
Vilka uttalade och outtalade normer finns inåt i org? Vilka värderingar finns?
•
Hur rekryterar org? Hur visar det sig?
•
Hur samarbetar förvaltningen/myndigheten med andra förvaltningar och myndigheter?
•
Vika representerar förvaltningarna och myndigheterna?
•
Är org jämställd, resp. jämlik?
Internt och externt arbete måste hållas isär kunskapsmässigt (lagmässigt) och hänga
ihop professionellt
Kvinnor och män är olika
• Olikheterna får olika konsekvenser för kvinnor och män
och samhället
• Olikheterna kostar olika mycket för kvinnor och män
och samhället
•Olikheterna ger olika villkor och olika förutsättningar för
kvinnor och män att forma samhället och sina liv
Därför ska vi arbeta med hållbar jämställdhet och
gender budget
