Utmana dig själv och dina
värderingar
Carola Samuelsson
Tema Jämställdhet kl 13.45 – 15.00
Disposition;
Carola Samuelsson
13.45 - 14.05
Thomas Hammarlund
14.05 – 14.25
Workshop
14.30 – 15.00
Varför ska vi arbeta med hållbar
jämställdhet, gender budget,
normkritik, bemötandefrågor,
klimatförändringar och
miljöproblem?
Kvinnor och män är (blir) olika
Kvinnor och män har olika resemönster, har olika vanor, har olika
konsumtionsmönster, gör olika miljöval, tar hand om hälsan på olika
sätt, upplever olika känslor på olika platser, vi gör olika val.
•Vad får olikheterna för konsekvenser (t.ex. för miljön)
för den enskilde och samhället?
•Vad kostar olikheterna den enskilde och samhället?
•Hur kan vi balansera konsekvenser och kostnader och
öka livskvaliteten för både kvinnor och män?
Begreppen kön och genus
Kön avser de biologiska skillnaderna mellan kvinnor och
män.
Genus avser de skillnader mellan kvinnor och män som
följer av samhällets förväntningar och normer, dvs.
sociala konstruktioner av kön.
Det är genus vi ska synliggöra och balansera
Begreppen
jämställdhet och jämlikhet
Jämställdhet handlar om flickors och pojkars, kvinnors och mäns
livsvillkor och behov. Oavsett kön ska alla samhällsmedborgare ha
samma förutsättningar, bemötas och behandlas likvärdigt.
Jämlikhet är ett vidare begrepp och handlar om människors lika villkor,
möjligheter och rättigheter då det gäller t.ex. social klass, etnicitet,
sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.
Jämställdhet och jämlikhet är
för kvinnor och för män!
Nationella mål
Övergripande mål
Fyra delmål
Kvinnor och män ska
ha samma makt att
forma samhället och
sina egna liv.
•Jämn fördelning av makt och
inflytande
•Ekonomisk jämställdhet
•Jämn fördelning av det obetalda
hem- och omsorgsarbetet
•Mäns våld mot kvinnor ska
upphöra
Vad är vad?
Arbetsgivarperspektivet
Medborgarperspektivet
Gäller alla anställda
• Diskrimineringslagen styr att
vi ska göra
jämställdhetsplaner arbeta
med likabehandling och
lönekartläggningar
• http://www.do.se/sv/
Gäller alla
brukare/kunder/medborgare
• Brukare får ta del av service
genom skola, barnomsorg,
IFO, LSS, äldreomsorg, etc.
• Medborgare och kunder får ta
del av service som vatten,
parker, renhållning, p-hus,
etc.
Vad menas med gender budgeting?
• Utgångspunkten är att budget är inte könsneutral.
• Vi arbetar utifrån könsdelad statistik.
• Gender budget betyder att människorna synliggörs bakom
siffrorna, dvs. kvinnor och män, flickor och pojkar.
• Det syftar till att vi ska resursfördela utifrån kartlagda behov
• Vid skrivningar i budget skrivs inte längre ”ungdomar”, ”äldre”,
”elever”, ”anställda”, ”besökande”, ”användare”, utan benämns
utifrån kön, pojkar, flickor, män och kvinnor.
• Vi fokuserar på analysarbete, åtgärder och uppföljning.
• I nästa steg även fokuseras på sociala investeringar.
Stadskansliet
Varför gender budgeting?
• Kvinnor tjänar 73% av männens löner i Fristad, 79% på Sjöbo, 75% i
Centrum. I Botkyrka kommun kan man klart och tydligt se att kvinnor
inte kan betala sin hemtjänstavgift då de har för låga pensioner, då de
inte förvärvsarbetat eller endast arbetat deltid.
• Kvinnor är mer långtidssjukskrivna än män.
• Pojkar klarar inte godkända betyg i 9;an, vilket ofta leder till utanförskap
och stora samhällskostnader.
• En ungdom som kommer in på kriminell bana kostar över livstid 225
miljoner kronor.
• Ett krogslagsmål kostar 75 miljoner kronor.
• Våldet i nära relationer kostar samhället minst 3 miljarder varje år. Enligt
brottstatistiken dödas 20 kvinnor och 3 män varje år av en närstående.
• Sjukskrivningar för kvinnor som utsatts för våld, beräknas till 350
miljoner kronor per år.
Snöröjning kontra ortopedi
• Det är tre gånger fler oskyddade gångtrafikanter som
skadas i halkolyckor varje vinter, merparten är kvinnor
då de går och åker mer kollektivt.
• Kostnaden för vård och produktionsbortfall är fyra
gånger högre än kostnaden för vinterväghållning (SKL).
Tre kommuner skulle kunna sparat 10 miljoner kr varje
vinter om samverkan över organisatoriska gränser
realiseras.
Malmö Stad
• Mäns och kvinnors resvanor skiljer sig åt. Mäns resande
påverkar miljön mer än vad kvinnors resande gör. Trafikplanering har länge varit fokuserad på framkomlighet för
bilar och därmed har en stor del av resurserna satsas på
infrastruktur för biltrafik.
• Malmö stad har låtit utreda vad som skulle hända om
stadens alla kvinnor började resa som männen. Det
skulle leda till en dramatisk ökning av koldioxid och partiklar.
Miljökostnaden i staden skulle öka med runt 300 miljoner kr
om året.
• Ytterligare 200 Möllevångstorg skulle behöva byggas för att
få plats med alla parkerade bilar. Dessa ytor motsvarar en
ökad kostnad på 800 miljoner kr.
Till det offentliga rummet hör tex.
gator, torg och parker
46 % av Malmöborna känner sig
sällan eller aldrig trygga när de går
på Malmös gator på kvällar och
nätter. Unga är tryggare än äldre.
Män är tryggare än kvinnor.
Upplevelser av det offentliga
rummet förändras beroende
på tid på dygnet, veckodag
och årstid
Rummets utformning spelar
stor roll för upplevelser av
trygghet
Kvinnor lever mer hållbart än män, avger mindre ekologiska
fotavtryck och orsakar mindre klimatförändringar
Rapport till Miljövårdsberedningen,
MVB 2007:02
Undersökningar tyder på att kön har
betydelse för hållbar konsumtion
• Kvinnor är mer benägna att köpa ekologisk mat, de
återvinner i högre grad och bryr sig mer om effektiv
energianvändning än män.
• Kvinnor väger oftare in etiska aspekter som barnarbete
och rättvisemärkning då de gör sina val.
• Statistik från Sverige indikerar att även kvinnor som hör
till de fattigaste i samhället, ensamstående mammor, hör
till dem som köper ekologiskt odlat.
http://www.equalclimate.org/se/konsumtion/
Kontraproduktiva mål
Borås Stads miljömål
Tanka biogas eller bensin i hemtjänsten
Sopsortering och återvinning
I områden med nyinflyttade invandrare återvinns 15% medan i
andra områden 85%. Borås Energi och Miljö anordnar möten
tillsammans med bl.a. AB Bostäder och räddningstjänsten.
Männen kommer på informationsmöten. Sopsorterar kvinnorna i
hemmen? Hur når Borås Energi och Miljö också kvinnorna?
Lite om bemötande
Klagomål i Vårgårda
Snöröjningen i Borås Stad
Könsuppdelade studieval… (SKL)
…ger könsuppdelad arbetsmarknad (SKL)
Frågor som kan ställas i er verksamhet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vilka är era kunder? Kön, ålder?
I t.ex. enkätundersökningar, finns kön på kunderna och tillsynspersonalen?
Hur utvärderas besöken? Hur lärs av besöken?
Hur agerar och reagerar kvinnliga respektive manliga medarbetare på olika
bemötande? T.ex. Ilska? Det är känt att män ställer ofta mer krav, medan kvinnor
ställer mer frågor. Vilken betydelse får det för bemötandet med kunden? I arbetet
kollegor emellan?
Var arbetar medarbetarna idag (kvinnorna och männen) i org? Områden? Chefer?
Inom tillsynsverksamheten? Viken betydelse får det för lön och karriär inåt i org, och
vilken betydelse får det utåt gentemot kunderna?
Vilka uttalade och outtalade normer finns inåt i org? Vilka värderingar finns?
Hur rekryterar org? Vilka normer finns kring rekrytering? Hur visar det sig?
Hur samarbetar förvaltningen/myndigheten med andra myndigheter?
Är org jämställd, resp jämlik?
Internt och externt arbetet måste hållas isär kunskapsmässigt
(lagmässigt) och hänga ihop professionellt
I arbetsgruppen
• Vilken kultur, jargonger och
normer finns på
arbetsplatsen?
• Vad är synligt och medvetet?
• Vilka skämt dras?
• Finns det mycket ”manligt”
och ”kvinnligt”?
• Finns mångfald?
• Finns tillåtelse att diskutera
”svåra saker”?
Härskartekniker finns så
gott som överallt
Lär mer om dessa tekniker
- Osynliggörande
- Förlöjligande
- Undanhållande av
information
- Dubbelbestraffning
- Påförande av skuld och
skam
Det finns motstrategier att ta del av
http://www.systrar.net/harskartekniker-motstrategier-och-framjartekniker/
Vad är en norm?
•
•
•
•
•
•
Det vanliga, det vardagliga
Det genomsnittliga
Det riktiga
Det vi värderar som normalt
Det som motsvarar ”alla andra”
Oftast det självklara och omedvetna… ”det bara är”
•
Normer är både förhållningsregler som vi alla bör ha, samt
begränsande för de som inte tillhör normen
Vilka normer ingår jag/vi i?
Vilka bryter jag/vi emot?
Varför tycker jag som jag tycker?
Bygger ”tyckandet” på kunskap och fakta?
Varför gör jag som jag gör?
”Tycker inte
jag!”
Hur normerar vi manligt och kvinnligt?
Kvinnor
Män
•
•
•
•
•
•
•
•
Maskulin
Aktiv
Hård
Stark
Orädd
Förövare
Beskyddare
Arg
•
•
•
•
•
•
•
Feminin
Passiv
Mjuk
Svag
Rädd
Offer
Beskyddad
•
Ledsen
Normerna visar på mäns och kvinnors motsatser. Vad betyder det att vi
förväntas vara varandras motpoler? Är det omanligt att gråta? Vara mer
känslig? Är det okvinnligt att vara tuff i löneförhandling? Vara mer okänslig?
Är vi begränsade i vår könsroller? Vilka ev. konsekvenser får det?
Vad betyder normkritiskt perspektiv?
• Att synliggöra normerna
• Att fokusera på att problematisera
normen och inte avvikarna
• Att alla diskrimineringsgrunder tas med
Hur arbeta praktiskt med normkritik?
•
•
•
•
•
•
•
•
Se över rutiner. Vilka normer styr?
Hur ser e-tjänster och blanketter ut?
Vad har ni för identitetsmarkörer ?
Vad finns på väggarna?
Vilket språk används? ”Myndighetsspråk” ? Vilket anv. kunderna?
Vem ses som stark kontra svag? Vilka normer styr?
Vilka egenskaper och /eller beteenden belönas?
Talutrymmesobservation. Vilka (kön, etnicitet, ålder) får komma till
tals?
• Kartlägg trivsel och förekomsten av kränkningar och våld (kön,
etnicitet, ålder).
• Undersök kunskapsnivån om t.ex. diskrimineringsgrunderna,
jämställdhet och normkritik.
Annorlunda eller normal?
• Vilka ingår i normen?
• Finns normen?
• Är inte alla människor ”annorlunda”… på sitt sätt?
Några har synfel, hörselskador, struma, Downs syndrom, en arm,
diabetes, olika uppväxtförhållanden, hjärtfel, allergier, ADHD,
dyslexi, afasi.. Några tycker om killar, några tycker om tjejer…
Hur bedömer och värderar vi allas annorlundaheter?
Att bli normerad som annorlunda skapar utanförskap som skapar en
mängd olika konsekvenser. Hela livet.
Hur värderar vi de människor vi möter…
Klok
Trög
Duktig
Slarvig
Emot
För
Vilka förväntningar skapar våra egna
värderingar, hos dem vi värderar?
Arg
Trevlig
Vilka konsekvenser skapar våra egna
värderingar, för dem vi värderar?
”Du är… lat!”
”Du är… slarvig!”
Ex. på skapade normer
• Pojkar är sämre än flickor • Kvinnor som bär slöja är
på finmotorik
förtryckta = Män från
andra kulturer är
• Flickor är bra på språk
patriarkala
• Kvinnor är bra på att ta
• Homosexuella män gillar
hand om barn
inredning
• Afrikaner har rytmen i
• Kvinnor som spelar fotboll
blodet
är homosexuella
. norm definieras vanligtvis som den
En
förväntan en individ har på sig hur han
eller hon bör agera i en specifik situation
WORKSHOP 30 min
Machofabriken
Handen på hjärtat… fråga dig själv…
•Är du en förebild när det gäller att
bryta genusmönster?
•Är du en normbrytare?
•Menar du det du säger?
•Gör du själv, det du säger att andra
ska göra?
•Funderar du på vilken förebild du är?
Hur mycket kunskap har du om…
• Jämställdhetsfrågor?
• Diskrimineringsfrågor?
• Normkritiskt perspektiv?
Tips!
Frukostseminarium 8 min
Diskutera tillsammans i 10 min
Redovisa - häng upp på ”notisar”
1. Hur kan ni arbeta vidare med
bemötandefrågor på er arbetsplats?
2. Hur kan ni påbörja arbetet med
normkritik på er arbetsplats?
Tack för mig =)
[email protected]
