Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen

Ordlista över begrepp i jämställdhetsdiskursen
Jämställdhet är ett tillstånd som kan anses råda när kvinnor och män har samma
möjligheter, rättigheter och skyldigheter eller först när kvinnor och män har samma ställning
och inflytande. Notera att det handlar om en jämförelse mellan könen, inte om rättvisa mellan
individer med exempelvis olika social bakgrund. (Nationalencyklopedin)
Jämlikhet är ett samlingsbegrepp som omfattar rättvisa gällande till exempel etnicitet,
funktionshinder, kön och ålder.
Jämställdhetsintegrering: ”Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring,
utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i
allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt
sett deltar i beslutsfattandet.” (Europarådets definition)
Gender mainstreaming är det engelska begreppet för jämställdhetsintegrering. Poängen är
att jämställdhet inte ska vara ett sidospår i verksamheten utan vara en del av
verksamhetsutvecklingen, ”i huvudfåran” (mainstream) – där arbetet bedrivs och styrs.
Genus Kortfattat kan det sägas vara det socialt och kulturellt konstruerade könet, eller vår
”könsroll” (könsroll är dock inte någon populär term, då den signalerar att det är något vi kan
välja att gå ut och in ur, vilket inte är fallet…). Dock är det viktigt att understryka att
distinktionen mellan vad som är biologiskt och vad som är socialt inte är enkel. Vi vet numera
att kroppens fysiska funktioner påverkas av vår sociala situation. Allt ifrån hur synapser
bildas eller inte bildas i hjärnan beroende på hur vi som barn stimuleras eller inte stimuleras i
vår uppväxtmiljö, till hur stress och oro kan ge magont och andra fysiska symptom.
Kön När det gäller biologi finns det en del olika skillnader mellan kvinnor och män, så som
de reproduktiva systemen, och hur kroppen reagerar och visar symptom vid olika åkommor,
därför kan det vara viktigt att föra könsuppdelad statistik för att kunna ge rätt stöd. Samtidigt
börjar vi få fler och fler exempel på hur sociala faktorer har påverkat den fysiska kroppens
utveckling. Här finns en stor okunskap vilket vi bör vara ödmjuka inför.
Den biologiska termen kön bör förstås både som en kategori för att synliggöra skilda
biologiska behov eller förutsättningar hos kvinnor resp. män, men den kan också användas
som en variabel som i den sociala dimensionen visar utfallet av skilda villkor i samhället
mellan grupper av människor, och då särskilt grupperna kvinnor resp. män.
En annan sak att vara ödmjuk inför är att det faktiskt föds många barn med ett odefinierat
kön, något som för det mesta snabbt korrigeras med kirurgi. Kön är egentligen också
fristående från själva sexualiteten, och förutsättningar för homo- bi- och transsexuella med
flera behöver också beaktas i en genusanalys.
Genusordningen eller genussystemet beskriver ett mönster i samhället av maktrelationer
mellan kvinnor och män. Genusordningen bygger på två principer:
• Isärhållande; att kvinnor och män gör olika saker på olika platser.
1
• Hierarkisering; män som grupp är av lång tradition överordnade kvinnor som grupp och
därför utgör mannens beteende en norm för ”mänskligt” beteende, en måttstock som
kvinnor mäts mot.
Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla
områden i samhället, till exempel inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och
maktpositioner, ofta godtas en fördelning upp till 40/60. (SCB, På tal om kvinnor och män,
2004)
Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och
värderingar tas till vara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i
samhället. (SCB, På tal om kvinnor och män, 2004)
En jämställd verksamhet...
• ger likvärdig service och tjänster till kvinnor och män
• använder och fördelar resurser på ett rättvist sätt
• har kunskap om kvinnors och mäns behov, intressen och livsvillkor
• ger likvärdiga möjligheter att nyttja och påverka verksamheten
• konsekvensbeskriver beslut om prioriteringar som gagnar kvinnor respektive män
• har styr- och ledningssystem som speglar hur kvalitetsarbetet utvecklas med fokus på
jämställdhet
• gör fortlöpande insatser för att bryta traditionella könsmönster på olika nivåer i
organisationen
cis-man och cis-kvinna: Om du är född, identifierar dig som, blir sedd och behandlad som
man/kvinna. Kommer från det latinska prefixet cis, som betyder "på samma sida som". Se
också engelskans cisgender.
feminism: Politisk rörelse för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet
med mannen. (SAOL)
genusperspektiv: Att inkludera en könsmaktsanalys i sin samhällssyn.
hen: Könsneutralt pronomen som ersätter han och hon, men också honom och henne.
henom: Genusneutralt pronomen som används i stället för henne/honom.
biologist: Person som försöker härleda könsstereotypa egenskaper hos en kvinna
respektive man till att de är medfödda och är kopplade till respektive biologiska kön.
Normkritik Normer handlar om föreställningar, idéer och oskrivna regler som vi människor
utformar exempelvis från religiösa tolkningar och som sedan formar människors beteende.
Normer finns överallt och vi agerar oftast omedvetet utifrån dessa föreställningar och sociala
regler. Många normer bidrar positivt till samhällsutvecklingen, som att vi hälsar på varandra
och presenterar oss i olika situationer med flera. Andra normer ger dessvärre vissa grupper
av människor fördelar i jämförelse med andra. Utifrån religion eller olika inflytelserika
personer eller grupper formas normer som ger vissa sociala kategorier av människor fördelar
och begränsar andra grupper. Detta sker genom en form av maktutövning som sker mer eller
2
mindre omedvetet. Normkritik handlar om att sätta fokus på de normer och maktstrukturer
som råder som gör att vissa personer uppfattas som avvikande och andra som ”personer
inom normen” eller det ”normala”. Med ett normkritiskt perspektiv ska vi lyfta fram de
strukturer och föreställningar som skapar diskriminering respektive belysa det som uppfattas
som avvikande. Genom att använda ett normkritiskt perspektiv kan vi synliggöra och
förändra de normer som ligger till grund för diskriminerande strukturer.
Intersektionalitet En intersektionell analys har som syfte att synliggöra situationer och
strukturer som skapas i intersektioner eller skärningspunkter för maktrelationer som baseras
på ras/etnicitet, kön, sexualitet, ålder, klass, funktion, religion eller andra sociala kategorier.
Det betyder att vi sällan är bara vårt kön eller bara vår funktionsnedsättning i andras ögon,
utan vi är två eller kanske fler kategorier på samma gång.
Intersektionalitet eller skärningspunkt handlar framför allt om att visa på sociala mönster och
beteenden som gör att individens handlingar blir strukturella hinder och begränsningar.
Forskare inom fältet menar att vi gör ständiga utsorteringsprocesser som sorterar in individer
och grupper i vad som är norm respektive vad som är avvikande. Kategoriseringen och
bedömningen i avvikande eller underordnad är en fråga om maktutövning. Därför blir
företeelsen av att människor placeras i underordnade grupper, ett grundläggande villkor för
ifrågasättande av maktrelationer (De los Reyes & Mulinari, 2005). Forskarna menar att fokus
bör riktas mot etablerade strukturer för social ojämlikhet som hindrar personer från att bli
delaktiga i samhället. I praktiken blir ett så enkelt samtal som att någon ”gjort en klassresa”
också en cementering av att det ska finnas olika klasser att resa mellan.
Homosocialitet Kortfattat innebär det att ”män väljer män”. Det handlar om hur män
identifierar sig med, söker sig till och förstår sin sociala position i förhållande till andra män.
Detta är i stort en undermedveten handling som förklaras teoretiskt med att en person i
maktposition söker sig till eller rekryterar personer utifrån sin referensram och erfarenhet,
och i praktiken blir det en process där personen legitimerar sig själv, sin position, sin
kunskap och sina värderingar.
Förändringsstrategier för jämställd regional tillväxt
Tre huvudstrategier för att nå jämställdhet kan vara ett sätt att orientera sig och ”tala samma
språk” i vår strävan efter ett jämställt samhälle. Rees (2002) har uttryckt tre olika strategier
på engelska som ”tinkering”, tailoring och transforming, och Squires (2005) uttrycker dem
som inclusion, reversal och displacement.
Översatt till svenska föreslår jag följande termer:
1. Inkludering/assimilering,
2. Addering
3. Transformering
Den första strategin Inkluderings/assimileringsstrategin innebär kortfattat att man utgår från
att skillnader i utfall mellan kvinnor och män beror på traditionella maktasymmetrier; män har
generellt haft mer makt än kvinnor så som att män har haft rösträtt och inte kvinnor.
3
Lösningen blir då att inkludera kvinnor i det rådande systemet så att de får samma formella
rättigheter som män. Insatser för inkludering och assimilering innebär att ge plats åt kvinnor
inom det befintliga systemet, utan att systemet i sig förändras på något grundläggande sätt.
Exempel på detta kan vara allmän rösträtt och lika lön för lika arbete.
Den andra strategin, addering, innebär en utgångspunkt där mäns traditionella beteende
antas ha utgjort norm för samhällsplaneringen och vad som värderas i samhället, och att
kvinnors förutsättningar och behov saknas och därför bör adderas. Detta perspektiv innebär
till viss del en genomgripande systemförändring, även om det ofta ses som att endast ”lägga
till” kvinnors perspektiv, utan att förflytta grundläggande värderingar. Exempel på insatser
inom adderingsstrategin kan vara behov kopplade till kvinnors reproduktiva roll i samhället så
som upprättandet av föräldraförsäkringen och utbyggnad av offentligt finansierad förskola.
Den tredje strategin, transformering, innebär en utgångspunkt där maktasymmetrier angrips
på ett mer djupgående plan. Makt ses ur tre dimensioner (se nedan) där den tredje
dimensionen inbegriper maktanalyser om hur föreställningar och förväntningar på kvinnor
och män påverkar kvinnors och mäns beteende. Könssegregerande föreställningar och
förväntningar skapas kontinuerligt i människors samspel och ser olika ut beroende på i vilken
geografisk och social kontext vi befinner oss. Behovet av förändringar blir med denna analys
mer omfattande än i de två förstnämnda strategierna. Ett transformativt arbete innebär att
kontinuerligt arbeta med att förändra samhällsinstitutioner, organisationer och
arbetsprocesser i syfte att förändra normer och värderingar.
Förtydligande av begreppet ”makt”
Makt avser antingen en handling, det vill säga maktutövning, eller en förmåga, det vill säga
maktresurser. Makt utövas när A får B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider
mot B:s vilja eller intressen. Grunden för A:s förmåga att utöva makt utgörs av maktresurser,
med vilka A kan belöna eller bestraffa B. Bestraffning kan ske exempelvis genom våld,
ekonomiska resurser eller symboliska belöningar och bestraffningar såsom beröm och
klander.
Definitionen ovan är en tämligen enkel definition på makt och denna tar inte hänsyn till mer
raffinerade former av maktutövning. En ofta citerad forskare om maktdimensioner är Steven
Lukes (2008). Han talar om att se makt i ett tredimensionellt perspektiv. Den första
dimensionen sätter fokus på den iakttagbara och öppna konflikten mellan aktörer, där
bestraffning eller belöning är synliga. Det tvådimensionella maktperspektivet, enligt Lukes,
handlar om beslutsfattande och icke-beslutsfattande, om makten över vilka frågor som sätts
på dagordningen och vilka som inte ges plats. I det tvådimensionella maktperspektivet
handlar det därför både om en öppen och förtäckt konflikt.
Den tredje dimensionen av makt handlar om makten att styra över människors idéer och
önskningar, så att de i praktiken själva blir sina egna väktare, och det till synes varken finns
en öppen eller förtäckt konflikt. Detta är den yttersta formen av maktutövning enligt Lukes, att
ha makt att influera, forma eller bestämma över B:s önskningar och styra B:s vilja, så att B
4
fogar sig enligt den styrandes målsättningar utan att B själv förstår att den står under
maktutövning.
Denna utgångspunkt i hur makt ska förstås är central i det socialkonstruktivistiska synsättet
och i genusanalyser.
5