RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN
Britt-Marie Hartvig
Föredragande
PM
2012-02-20
Check against delivery/Det talade ordet gäller
Jämställdhetsseminarium – Öppningsanförande av Karin
Enström, ordförande för utrikesutskottet, Sveriges
Riksdag
Mina damer och herrar,
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i Sverige
som bygger på starka värderingar i det svenska samhället. Dessa värderingar
som har sin grund i en övertygelse om att när kvinnor och män delar makt
och inflytande så leder det till ett rättvisare och mer demokratiskt samhälle.
Enligt ”The Gender Gap Report 2010” så är Sverige ett av de länder som
nått längst när det gäller jämställdhet. Rapporten, som gjorts på initiativ av
World Economic Forum, mäter skillnaden mellan män och kvinnor inom
fyra fundamentala områden: ekonomi och arbetsmarknad, politik, utbildning
och hälsa. Sverige får i det närmaste full poäng vad gäller hälsa och
utbildning, men något lägre vad avser politik och ekonomi.
Jag är naturligtvis mycket stolt över vad Sverige uppnått på
jämställdhetsområdet. Samtidigt vill jag betona att vi fortfarande har
utmaningar kvar innan vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda. Det finns
fortfarande löneskillnader mellan män och kvinnor som inte kan förklaras av
yrke, position, arbetserfarenhet eller ålder. Om man ser på näringslivet är
andelen kvinnor på ledande positioner i svenska företag fortfarande endast
25 procent och andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ännu lägre.
På det politiska området är bilden blandad. Samtidigt som Sverige har ett av
världens mest jämställda parlament och regeringar, med i princip jämn
könsfördelning, har endast två av de svenska riksdagspartierna en kvinnlig
partiledare. Till skillnad mot er i Chile har vi ännu inte haft en kvinnlig
regeringschef i Sverige. Er förra president, Michelle Bachelet, är en förebild
för kvinnor världen över och har i sin nuvarande roll som chef för UN
Women ett viktigt uppdrag att fostra kvinnligt ledarskap.
Sverige ser fram emot ett fortsatt givande samarbete med henne och med
UN Women. Jämställdhet är inte bara en grundläggande princip i vår
inrikespolitik, det är också en bärande idé i vår utrikes- och biståndspolitik
och något vi ständigt driver i det europeiska samarbetet.
---––––––-
Mina damer och herrar,
För att komma vidare i jämställdhetsarbetet, både i Sverige och i andra
länder, behöver vi draghjälp. Det är därför som Världsbankens ”World
Development Report 2012”, som nyligen publicerades, är så betydelsefull.
Världsbankens ekonomer, som räknar på hur fattigdom mest effektivt kan
minskas, har tagit sig an jämställdhetsfrågan. Resultatet: investeringar i
jämställdhet är sunt ekonomiskt tänkande, eller ”smart economics” på
bankspråk.
Rapporten anger att kvinnor i genomsnitt lägger mycket mer av sin inkomst
på familjemedlemmars hälsa och utbildning än vad män gör. Ju fler kvinnor
som arbetar, desto friskare befolkning och desto fler barn går i skolan.
Dessutom, när kvinnor släpps in på arbetsmarknaden höjs produktiviteten
och tillväxttakten får en rejäl skjuts. Enligt amerikanska USAID växer ett
lands ekonomi med i genomsnitt 3 % om 10 % fler flickor går i skolan.
Åtgärder måste därför vidtas. Investeringar måste riktas mot flickors och
kvinnors tillgång till hälsa och utbildning. Hinder mot kvinnors tillgång till
finansiella tjänster och deltagande på arbetsmarknaden måste bort. Kvinnor
måste ges större möjlighet till inflytande och medbestämmande, i hushållet
– och i samhället i stort.
Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Det är viktigt att understryka.
Samtidigt ger Världsbankens rapport utlopp för en argumentation som
främst är ekonomisk. Detta är också viktigt, särskilt med tanke på att de som
bestämmer ofta har lättare att ta till sig ekonomiska argument. För dem kan
argument om ökade skatteintäkter genom fler kvinnor på arbetsmarknaden
väga tyngre än rättighetsargument. Ur finanspolitisk synvinkel är rapportens
budskap därmed särdeles viktigt: bristande jämställdhet är en
statsekonomisk förlust.
Även om Världsbankens rapport i hög utsträckning fokuserar på
utvecklingsländer är slutsatserna i den giltiga även för Sverige och EU. Som
ni vet genomgår Europa för närvarande en av de djupaste ekonomiska
kriserna i unionens historia. Ökad jämställdhet är självklart en förutsättning
för att komma till rätta med dagens problem och långsiktigt säkra Europas
tillväxt och konkurrenskraft. Det finns beräkningar som visar att om
kvinnorna inom EU skulle förvärvsarbeta i lika hög grad som männen skulle
resultatet bli en ökning av bruttonationalprodukten med uppemot 11 %. Det
finns få ekonomiska reformer som ger så hög avkastning i fråga om
produktivitet och tillväxt som de investeringar som ökar kvinnors tillgång
till arbetsmarknad och produktionsmedel.
Statistiska undersökningar visar också att de länder i Europa som har
utbyggd barnomsorg och välutbildade och förvärvsarbetande kvinnor har de
högsta födelsetalen. En svensk kvinna föder i genomsnitt ett halvt barn mer
än en spansk kvinna.
------Mina damer och herrar,
2
Det finns många aspekter på jämställdhet och jag har försökt beröra några
av dem här och ge en bild av hur vi ser på dessa frågor i Sverige.
Mitt huvudbudskap är att vi i dag har redskap för att kunna argumentera för
ökad jämställdhet – både ur ett principiellt, socialt och ekonomiskt
perspektiv. För att åstadkomma förändringar måste vi samarbeta och lära av
varandra. Min förhoppning är att vi genom detta seminarium ska bygga en
grund för fortsatta kontakter och samarbete i denna viktiga fråga.
3
