Rapport - Grums kommun

Sida
RAPPORT
1(24)
Datum
2014-01-27
Sekretariatet
Margaretha Rudner, 0555-422 61
Verksamhetschef
[email protected]
Thomas Nilsson, 0555-421 17
Verksamhetsstrateg skola
[email protected]
Dokumentation av det systematiska
kvalitetsarbetet 2013 förskola,
grundskola, grundsärskola och
fritidshem
Hemsida
E-post
Grums kommun
www.grums.se
[email protected]
Organisationsnr
212000-1827
Postadress
Besöksadress
Telefon
Fax
Bankgiro
0555-420 00
0555-421 09
5674-8270
664 80 Grums
Kommunhuset, entréplan
Sveagatan 77 Grums
Datum
Sida
2014-01-27
2(24)
Innehåll
1
Utgångspunkter för dokumentation av det
systematiska kvalitetsarbetet ................................................. 3
1.1
2
Grundfakta......................................................................... 6
2.1
3
Kunskapsuppdraget ........................................................................... 7
Utveckling och lärande i förskolan ..................................................... 7
Behörighet till gymnasiet och meritvärde ........................................... 8
Skillnader i meritvärde mellan flickor och pojkar................................ 9
SALSA och meritvärde....................................................................... 9
Måluppfyllelse matematik, svenska och engelska ............................. 9
Nationella prov ................................................................................. 10
Bedömning och betyg ...................................................................... 10
Modersmål ....................................................................................... 11
Den obligatoriska grundsärskolan ................................................... 11
Övergripande stöd ........................................................................... 11
Trygghet och inflytande ................................................. 14
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
5
Organisation ....................................................................................... 6
Kunskap............................................................................. 7
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
3.11
4
Disposition ......................................................................................... 5
Förskolan ......................................................................................... 14
Grumsmodellen ................................................................................ 14
Grundskolan och grundsärskolan .................................................... 15
Fritidshemmet .................................................................................. 16
Arbetet mot kränkande behandling .................................................. 16
Främjande av närvaro i skolan ........................................................ 16
Kompetens ...................................................................... 18
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
Implementering av de nya styrdokumenten ..................................... 18
Kompetens förskolan ....................................................................... 18
Kompetens grundskola och grundsärskola...................................... 19
Vetenskaplig grund .......................................................................... 20
IKT-utveckling .................................................................................. 21
Riktad kompetensutveckling ............................................................ 21
6
Konklusion ...................................................................... 23
7
Referenser ....................................................................... 24
Datum
Sida
2014-01-27
3(24)
1 Utgångspunkter för dokumentation av det
systematiska kvalitetsarbetet
Dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete tar sin
utgångspunkt i skollagens 4 kap Kvalitet och inflytande.
I skollagen regleras det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå
och på enhetsnivå. Rektor och förskolechef ansvarar för att kvalitetsarbetet
genomförs på enhetsnivå och att det systematiska kvalitetsarbetet
dokumenteras. Under hösten 2012 gav skolverket ut allmänna råd med
kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete som är ett underlag och stöd
för att revidera rutiner och förbättra sättet att arbeta med det systematiska
kvalitetsarbetet.
Huvudmannen avser att i denna redogörelse följa skolverkets allmänna råd
och ambitionen är att utifrån nedanstående modell beskriva kvalitetsarbetet
inom de tre huvudområdena Kunskap, Trygghet och inflytande samt
Kompetens.
I skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete
under rubriken systematiskt kvalitetsarbete står att läsa:
Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och
skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i
förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.
Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande
till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.
Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till
aktuell forskning.
Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat
och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och
varje förskole- och skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för
kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera
utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella
målen.
Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt beskrivs i de
allmänna råden med nedanstående modell:
Datum
Sida
2014-01-27
4(24)
Följa upp
Genomföra
Nationella
mål
Analysera
Planera
Att utveckla kvalitetsarbetet och att stärka lärandet är prioriterade områden
för huvudmännens förskolor, skolor och fritidshem. I detta ingår en strävan
att säkra måluppfyllelse och kunskapsresultat, att bättre förstå sambandet
mellan insatser och resultat och att förstärka evidensgraden i resultat och
redogörelser. Att utveckla synsättet målformulering – process –
resultatredovisning – utvärdering.
Förskolan och skolan har en struktur för hur det systematiska kvalitetsarbetet
ska genomföras. Strukturen ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar
och beslut om utvecklingsarbeten och förbättringar. Kvalitetsarbetet
involverar många aktörer: rektorer, biträdande rektorer, förskolechef,
biträdande förskolechef, pedagoger, elever och vårdnadshavare.
Material till huvudmannens redogörelse bygger på skolverkets statistik och
rapporter, nationella prov och betyg, skolors, förskolors och fritidshems
kvalitetsredovisningar för läsåret 2012/2013, samt information från stabs-och
ledningsgruppen för skola och förskola.
Det är angeläget att huvudmannen identifierar utvecklingsområden och
beslutar om vilka utvecklingsinsatser som ska prioriteras.
Detta ligger till grund för den kommande planeringen av uppdrag, resurser
och ansvar.
Kund – och brukarundersökningar är en viktig informationskälla i
kvalitetsarbetet.
Varje förskola och skola skall årligen genomföra enkäter som innefattar
områdena: Trygghet och trivsel, Kunskaper, Skolan som helhet,
Arbetsklimat, Undervisning samt studier.
Syftet med kund- och brukarundersökningar är att få fram underlag som kan
stämmas av mot mål.
Genom elevhälsodatabasen ELSA möjliggörs årliga statistiska
sammanställningar om barn och ungas hälsa och utveckling på skol- och
kommunnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av
Datum
Sida
2014-01-27
5(24)
verksamheten som ska främja barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även
kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. De samlade resultaten från
ELSA fås dels från hälsoenkäter som elever och vårdnadshavare fyller i, dels
från hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, åk
4 och åk 7.
1.1 Disposition
Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att redovisas under rubrikerna,
Kunskap, Trygghet och inflytande samt Kompetens.
Kapitlet Kunskap handlar framför allt om uppföljning och insatser i relation
till elevers kunskapsutveckling, här redovisas bland annat meritvärden, betyg
och statistik.
Trygghet och inflytande handlar om elevers upplevelser av sin skolsituation
och huvudmannens arbete kring dessa frågor.
Kompetens avser i första hand insatser som syftar till att öka personalens
olika kompetenser.
Redovisningen avslutas med en framåtblickande del med prioriterade
områden för det fortsatta kvalitetsarbetet.
Nedan följer först en beskrivning av grundfakta om förskole- och
skolorganisationen.
Datum
Sida
2014-01-27
6(24)
2 Grundfakta
2.1 Organisation
Förskoleverksamheten är organiserad i ett område med ledning av
förskolechef och biträdande förskolechef. Det finns utrymme för totalt 450
barn i förskolan. I totala antalet är det inräknat 15 platser för asylsökande.
Utöver ovanstående finns två fristående förskolor där kommunen har
tillsynsansvar.
Skolverksamheten är indelad i två områden F-3 och 4-9. Obligatorisk
grundsärskola, förskoleklass och fritidshem är integrerade i grundskolan.
Inom område F-3 omfattar verksamheten tre skolor som delas på två
rektorer. Område 4-9 är placerat på en skola och leds av en rektor och två
biträdande rektorer.
Övergripande i ledning för både förskola och skola finns verksamhetschef
och strateg för utbildningsverksamheten.
Utöver ovanstående verksamhet finns två friskolor inom kommunen för
stadiet F-6.
Antal inskrivna barn/elever, hösten 2013(november) kommunal verksamhet
Förskola
342
Pedagogisk omsorg
5
Fritidshem
303
Förskoleklass
92
Grundskola
770
Obligatorisk grundsärskola
17
Enskild/fristående verksamhet (folkbokförda i Grums kommun)
Förskola
40
Förskoleklass
9
Grundskola
60
Fler barn än någonsin går i dag i förskola. I Grums gick 89 % av
förskolebarnen i förskolan. I riket är snittet 84 % och för liknande kommuner
83 %. Föräldrar väljer i dag förskola före pedagogisk omsorg. En förändring
har skett då den allmänna förskolan nu omfattar även treåringar.
I Grums kommun finns även en öppen förskola placerad centralt i samhället.
Den öppna förskolan är i dag välbesökt och har ett bra utbud i sin
verksamhet. Förskoleplatser inom kommunen erbjuds inom lagstadgad tid.
Datum
Sida
2014-01-27
7(24)
3 Kunskap
3.1 Kunskapsuppdraget
Förskolan är det första steget i skolväsendet och ska lägga grunden för ett
livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla
barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande men
till skillnad från den obligatoriska skolan finns i förskolan inga kunskapskrav
som barnen ska uppnå. Kraven ställs istället på förskolan vars verksamhet
ska ge barnen förutsättningar till att lära och utvecklas.
Förskolans förtydligade kunskapsuppdrag och potentialen i barns tidiga
lärande har varit i fokus på nationell nivå. Det finns en hel del dokumenterat
inom området. Det är därför viktigt att uppmärksamma även förskolans
omsorgsuppdrag och dess betydelse för barns lärande och utveckling.
I skolornas redovisning av kvalitet framkommer att lärarna kontinuerligt
stämmer av i vilken utsträckning eleverna når kunskapskraven. Det sker i
anslutning till den planering lärarna upprättat. Planeringen utgår från
läroplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav.
Arbetet med planeringarna utgår från Skolverkets allmänna råd, samt
stödmaterial som Skolverket gett ut till exempel diskussionsmaterial,
kommentarmaterialet och bedömningsstödet.
Kontinuerliga bedömningar för enskild elev är en förutsättning för att stödja
varje elev i deras kunskapsutveckling. Bedömningarna är också viktiga för
att uppmärksamma om elever riskerar att inte nå de nationella
kunskapskraven och att åtgärdsprogram måste upprättas.
3.2 Utveckling och lärande i förskolan
Enligt Lpfö-98 rev.2010 är uppdraget i förskolan” Att erbjuda en trygg och
säker miljö och samtidigt utmana till lek och aktivitet” läroplanen skriver
vidare att ”Barnen skall få stimulans och vägledning av vuxna för att genom
aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter”.
I ett utforskande arbetssätt blir den pedagogiska dokumentationen
oumbärlig. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som hänger ihop med
ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka
se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram
av förväntningar och normer.
Kunskap skapas på olika sätt i olika sammanhang, de pedagogiska miljöerna
blir då extra betydelsefulla.
Mål – Att utifrån barns inflytande och pedagogisk dokumentation skapa
förutsättningar för alla barn att öka sitt intresse för
matematik/naturvetenskap/teknik/språkutveckling.
Datum
Sida
2014-01-27
8(24)
Delmål finns beskrivna i verksamhetsplanen och även tydlig beskrivning när
målet är uppnått. Den pedagogiska dokumentationen har förbättrats, men
arbetet behöver fortsätta kommande år.
3.3 Behörighet till gymnasiet och meritvärde
När det gäller andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan
och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 finns en viss divergens.
Meritvärdet i kommunen har påtagligt ökat medan behörigheten till
gymnasieskolan inte har ökat. Detta beror till största delen på att ca 15 % av
de som slutade åk 9 var utrikesfödda och sent anlända till Sverige. De till
Sverige sent anlända eleverna klarade av studierna på ett utmärkt sätt med
undantag för engelska.
Att vara behörig till gymnasiet är en viktig faktor för att inte hamna i socialt
utanförskap senare i livet.
Meritvärdet kan ge en bild av hur väl barn och elever ges möjlighet att
utvecklas så långt som möjligt. Utmaningen blir att ge fortsatt bra stöd och
stimulans till elever med svårigheter och samtidigt stötta och stimulera alla
elever att nå så långt som möjligt. Liksom tidigare år får flickorna i
genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna, men det har ändå skett viss
förändring.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Yrkesprogram
Humanistiskt
Natur
Figur ur SIRIS databas- Andel behöriga till gymnasieskolan 2012/2013 (Skolverket)
Datum
Sida
2014-01-27
9(24)
250
200
150
Genomsnitt
Nått målen
100
Ej nått målen
50
0
Jättestenskolan
Riket
Figur visar genomsnittligt meritvärde med poäng och andel i % som nått resp. inte nått
samtliga mål i grundskolan.
Grums kommuns värden är något lägre än för gruppen varuproducerande
kommuner och riket. Men värdena har förbättrats över tid, särskilt andelen
ungdomar som nu kan gå vidare till gymnasiestudier. Det här området är
ständigt i fokus för att hitta åtgärder som leder till ökad måluppfyllelse.
3.4 Skillnader i meritvärde mellan flickor och pojkar
I Grums kommun liksom i riket i övrigt får flickor i genomsnitt högre
meritvärde än pojkar. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2013 i
Grums kommun var för flickor 222 och för pojkar 200,5.
Skillnaden i meritvärde mellan könen har minskat och vi ser att pojkarna
börjar öka sina betyg. Ett viktigt uppföljningsområde.
3.5 SALSA och meritvärde
Utifrån skolverkets SALSA-beräknade residualvärde har Grums ett lägre
värde än vad som kan förväntas enligt SALSA.
SALSA tar dock inte hänsyn till hur många år eleven har gått i svensk skola,
vilket har stor betydelse för Grums kommun.
3.6 Måluppfyllelse matematik, svenska och engelska
Angående måluppfyllelsen i matematik, svenska och engelska kan
konstateras att kommunens elever i årskurs 9 har något lägre värden jämfört
med rikets. I matematik har pojkarna högre poäng än flickorna, men flickor
har högre poäng i svenska och engelska.
Datum
Sida
2014-01-27
10(24)
TABELL
Betygspoäng per ämne årskurs 9
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
matematik
svenska
flickor
engelska
pojkar
totalt
Genomsnittlig betygspoäng slutbetyg årskurs 9 Läsåret 2012/2013 SIRIS
3.7 Nationella prov
När det gäller relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9, så
visar en jämförelse att Jättestenskolan i Grums har en bättre
överenstämmelse mellan NP och betyg än vad riket har.
TABELL
Ämne
Lägre
Lika
Högre
Riket
Svenska
6
79,4
14,6
Grums
Svenska
12,5
80
7,5
Riket
Matematik
0,7
73,7
25,6
Grums
Matematik
0
77,5
22,5
Riket
Engelska
6,1
86,2
7,8
Grums
Engelska
1,3
93,5
5,2
3.8 Bedömning och betyg
Från och med hösten 2012 får elever från årskurs sex till nio betyg i de
ämnen som de haft undervisning i. Detta innebär att det ges ökade
möjligheter till systematisk uppföljning av elevers kunskapsutveckling.
En del av det systematiska kvalitetsarbetet handlar om uppföljning av
kunskapsbedömningar, betygssättning och dokumentation och det är en
uppföljning som ska göras av både huvudmanna- som skolnivå.
Betygsstatistik som sammanställs varje termin blir ett verktyg för
uppföljning. Statistiken i sig själv ger inga svar men genom analys kan
frågor för förbättringsområden tas fram.
Datum
Sida
2014-01-27
11(24)
Även de nationella ämnesproven är ett underlag för betyg och bedömning.
Grums kommun har här ett nytt sätt att arbeta mer systematiskt med analys
och uppföljning. Här sker uppföljning och analys av lärarnivå, skolnivå samt
förvaltning/huvudmans nivå.
3.9 Modersmål
På Södra skolan åk F-3 har vi modersmålsundervisning i Albanska och Dari.
Jättestenskolan åk 4-9 har undervisning i Dari två gånger i veckan.
3.10 Den obligatoriska grundsärskolan
Grundsärskolans arbete är mycket individualiserat. I grundsärskolan
anpassas uppgifterna helt efter varje enskild elevs förmåga. Den enskilda
elevens situation och möjligheter sätt i fokus och grundsärskolorna arbetar
medvetet för elevens sociala utveckling.
Där det finns möjlighet att integrera grundsärskoleelever med övriga
grundskoleelever görs detta. Grundsärskolans övergripande verksamhetsidé
är att utifrån en pedagogisk mångfald och hög kompetens hos personalen
tillförsäkra varje elev kunskaper och färdigheter och en allsidig utveckling
för att klara vidare gymnasiestudier och ett bra vuxenliv utifrån vars och ens
förutsättningar.
Eleverna utvecklas under läsåret kunskapsmässigt och socialt utifrån sina
individuella förutsättningar. Alla elever i grundsärskolan har en individuell
utvecklingsplan, där elevernas lärande och utveckling dokumenteras
regelbundet. Målen för eleverna skall vara tydliga, väl avgränsade och
mätbara.
Personalen måste ha fokus på värdegrundsarbete och socialt samspel och
träning. Att kunna ta hand om sig själv och de enklaste vardagsrutiner är
föremål för ständig träning i grundsärskolan.
Elevernas möjligheter till ansvar och inflytande anpassas efter deras ålder,
mognad och andra förutsättningar.
Viktiga verktyg är individuella utvecklingsplaner, relation mellan skolan och
vårdnadshavare.
3.11 Övergripande stöd
Organisationen har i alla nivåer funderat över vad som måste förändras och
förbättras i Grums skolor för att nå en högre måluppfyllnad. De frågor vi
ställt oss är;
Hur arbetar vi med övergripande stöd?
Vad behöver utvecklas?
Vilka mål har vi med det övergripande stödet?
Tidigare var väldigt mycket av det extra stöd som fanns tillgängligt i
kommunen i form av elevassistenter men även speciallärare som främst
Datum
Sida
2014-01-27
12(24)
jobbade med en till en pedagogik. Det fanns också flera ”små avdelning” där
man helt enkelt flyttade elever från sina klasser till anpassad undervisning.
I dag har vi en annan syn på hur det övergripande stödet kan användas. Vi
har insett att vi behöver en mängd olika stöttning till vår undervisning. Vi
har behov av olika kompetenser men också av att förändra vårt arbetssätt så
att vi lägger större vikt vi utvärdering och analys. Vi har också insett att vi
har behov av någon form av ”röd tråd” som löper genom verksamheterna. I
Grums jobbar vi på en helhetsidé där all personal har varit med och tagit
fram en skiss över hur vår syn på pedagogisk verksamhet ska formas. I
nuläget jobbar vi vidare med att befästa vår egen bild av vår helhetsidé
dessutom skapar vi en utvecklingsorganisation vilket vi saknat tidigare.
Helhetsidé.
Vi har och utökar andelen specialpedagoger i verksamheten.
Specialpedagoger som kan hjälpa till med pedagogiska utredningar men
även fungera som stöd i klassrumssituationer eller arbeta enskilt med elever.
Specialpedagogen fungerar även som ett stöd för skolledningen.
Matematikutvecklare. En lärare har i sin tjänst ett utrymme på 20 % att
arbeta övergripande med matematikutvecklingen i kommunen. Läraren leder
matematikutvecklingsgruppen (MUG) i kommunen. MUG har medlemmar
från alla skolstadier samt förskolan. Arbetar med att ta fram gemensamma
analysinstrument, utveckla tester
PISA. Vi har genom deltagande i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 fått
en gedigen möjlighet att kartlägga kommunen. Möten där alla fyra nivåer
( lärare, skolledare, förvaltning och politik) varit representerade har varit
givande och nyttiga för alla ingående parter. Det har varit berikande att få
läsa och ta del av övriga kommuners missiv. Det har gett en insikt i hur
Datum
Sida
2014-01-27
13(24)
andra funderat runt de gemensamma frågeställningarna och det har varit ett
givande och ett tagande. Genom att träffas på nätverkskonferenserna i
tvärgrupper har vi kunnat jämföra, fått inspiration, blivit ifrågasatta och
därmed blivit ännu mer medvetna om hur Grums kommun behöver/kan
utvecklas inom de valda områdena.
Förstelärare. Kommunen har två förstelärare. Båda har uppdrag att arbeta
inom ämnesområdet svenska. Båda har 20 % utrymme i sina tjänster för att
jobba med utveckling av läsförståelse samt att utveckla analysmetoder för
ämnesprov. Förstelärarna tittar också på vilket sätt vi kan förändra
undervisningen så att vi når större måluppfyllelse.
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är ett formaliserat nätverk mellan
universitetet och kommunerna i regionen med syfte att genom gemensam
verksamhet utveckla och fördjupa det för parterna angelägna arbetet med
skolutveckling, lärarutbildning, och forskning.
RUC skall vara en mötesplats för medarbetare inom förskole- och
skolverksamhet, för lärarutbildare, skolutvecklare och för forskare inom
skolutveckling och utbildningsledning.
Biblioteket är en viktig resurs för skolan med tanke på den hjälp vi har utav
dess personal t.ex. skolbibliotekarie.
Simundervisning är en annan viktig del av vår undervisning. Här samarbetar
simhallens personal med skolans personal. Eftersom Grums har både
asylboende som hem för ensamkommande barn så krävs extra vaksamhet på
simförmågan.
Grums skolor försöker också medverka i projekt med skapande skola. Detta
läsår har vi gjort en stor satsning på 1001 inventions, där alla barn i
kommunen har varit till Värmlands museum.
Pedagog Värmland är en webbaserad tjänst. Här sker publicering av
pedagogiska idéer, aktuell forskning mm. Sidan är kvalitetssäkrad genom
granskning av forskare.
Kommunen arbetar aktivt med mångfald. Vi har tidigare haft mångfaldsvecka som nu övergår i mångfaldsdagar. Skolan är bara en av många aktörer.
Datum
Sida
2014-01-27
14(24)
4 Trygghet och inflytande
Enligt skollagen ska utbildningen utformas på ett sätt att alla elever ska
tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Enligt läroplanen ska
skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet
och vilja och lust att lära.
I avsnittet trygghet och inflytande redogörs för skolornas egna redovisningar
av resultat, arbetet med plan för diskriminering och kränkande behandling,
arbetet med att främja närvaron i skolan samt uppmärksamma, utreda och
åtgärda frånvaro, elevernas ansvar och inflytande.
4.1 Förskolan
Läroplanen anger att omsorg om det enskilda barnets välbefinnande,
trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn skall
tas till barnens olika förutsättningar och behov.
Värdegrundsarbetet och hur det skall konkretiseras är prioriterat i förskolan.
Arbetet med värdegrunden handlar i praktiken främst om förhållningssätt.
Förhållningssättet ska bygga på grundläggande demokratiska värderingar
och genomsyra den pedagogiska vardagen såväl i undervisningen som i alla
formella möten och aktiviteter.
Den pedagogiska omsorgen har minskats år för år. Kommunens planering är
att denna fasas ut till förmån för förskola.
Varje år skickas det ut enkäter i förskolan till alla vårdnadshavare i samband
med revidering av den lokala arbetsplanen. Barnintervjuer genomförs i
samband med utvecklingssamtal och arbetet med likabehandlingsplanernas
revidering.
Svaren har analyserats och barn och föräldrar trivs och känner sig trygga
med vår verksamhet. I plan för 2013-2014 skall personalen på Slottsbrons
förskolor utbildas i likabehandlingsarbete 7,5 p.
Påbörjat 2013 och fortsätter 2014 - All personal utbildas i barnkonventionen
med föreläsning och egna studier ute i verksamheten.
För barn i förskoleåldern finns en samverkan mellan landstinget och
kommunen med ett så kallat barnhälsoteam. Samverkan sker med BVCsjuksköterska, specialpedagog inom förskola, socialsekreterare och
förskolechef, allt för att tidigt fånga upp signaler om ohälsa av olika slag.
Samverkan har fungerat bra.
4.2 Grumsmodellen
Modellen är en samverkan mellan skola/förskola och socialtjänst. Modellen
beskriver ett arbetssätt mellan socialtjänst och skola, för att underlätta
kommunikationen mellan berörda. Används modellen med framtagna rutiner
behöver inte alla orosmoment runt elever gå till social anmälan. Samverkan
kan ske direkt i skolan i samverkan mellan elevhälsa, mentor och
socialtjänst.
Datum
Sida
2014-01-27
15(24)
4.3 Grundskolan och grundsärskolan
Trivsel, arbetsro och trygghet är några av de viktigaste faktorerna för lärande
och god lärandemiljö.
Under ett stort antal år har elevhälsan genomfört skolövergripande
enkätundersökningar i årskurserna 4 och 7. Hälsosamtalen genomförs av
skolsköterskan och rapporteras in till elevhälsodatabasen ELSA.
Resultaten analyseras och ger grund för kommunens utvecklingsarbete.
Resultaten från ELSA visar att följande områden behöver särskilt
uppmärksammas
Övervikt/barnfetma (kommunens kostchef driver frågan i samråd)

Psykisk hälsa, oro

Rökning
Elevhälsa följer också upp elever där personal märker någon forma av oro
kring eleven, med elevvårdskonferenser(EVK).
De viktigaste personerna i skolan för trivsel, trygghet och arbetsro är
mentorerna som regelbundet följer upp eleverna på fastställda klassmöten
och lektioner.
Från i år samordnas elevenkäten med frågorna med SKLs frågor i Öppna
jämförelser, alla skolor mäter i mars månad.
Frågorna till eleverna;
Jag känner mig trygg i skolan
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena
Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen
På varje skola finns fungerande elevråd där klassrepresentanter har möjlighet
att med rektor ta upp frågeställningar och problem. I samband med
ombyggnationen på Jättestenskolan deltog elever aktivt i utformningen av
utemiljön. Även eleverna från de andra skolorna(F-3) var med och lämnade
synpunkter och önskemål om skolans utemiljö.
Nöjdhet från vårdnadshavare och elever är genomgående mycket god. Varje
år görs en kartläggning av skollokaler och skolgård för att hitta eventuella
otrygga platser.
Datum
Sida
2014-01-27
16(24)
4.4 Fritidshemmet
På fritidshemmen arbetar personalen med att eleverna skall bli självständiga
och ansvarstagande individer. Verksamheten är inriktad på att ge barnen en
meningsfull fritid, där de utvecklar sin sociala kompetens på olika sätt. Alla
barn är olika och därför behövs en varierad verksamhet som är anpassad till
olika åldrar.
All pedagogisk personal på skolan hjälps åt att arbeta med uppsatta mål.
Vid planering utgår personalen på fritidshemmen från Skolverkets allmänna
råd och kommentarer om fritidshem.
En förändring har nyligen skett med flytt av årskurserna 4 och 5 till ny 4-9
skola. Det har inneburit att fritidsverksamheten har fått delas och hitta nya
arbetssätt.
Fritidshemmen har tidigare genomfört vårdnadshavarenkäter och resultaten
tyder på en hög nöjdhetsfaktor. Den nya organisationen har inte utvärderats
än.
4.5 Arbetet mot kränkande behandling
Enligt skollagen så ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra
kränkande behandling av elever. I skollagstiftningen (skollagen 6 kap.) har
personalens skyldigheter förtydligats. Lärare, förskollärare eller annan
personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen eller rektor. Rektor/förskolechef är skyldig
att utreda och se till att åtgärder sker samt att anmäla detta till huvudmannen.
Samtliga skolor och fritidshem har en upprättad likabehandlingsplan och en
plan mot diskriminering. Uppföljning av planerna pågår, de skall revideras
årligen, oftast i samband med läsårets avslutning.
Redovisning av planerna sker till utbildnings-och omsorgsutskottet i
samband med årlig verksamhetsuppföljning (enligt fastställd plan).
Några utredningar om kränkning har skett under läsåret 2012/2013 och dessa
har redovisats för huvudmannen. Nolltolerans mot kränkning råder varför det
trycks på vikten av att noga utreda alla anmälningar.
4.6 Främjande av närvaro i skolan
Elevernas frånvaro kontrolleras månadsvis. System för frånvarorapportering
håller på att tas fram för att få säkrare underlag för analyser. Elevhälsan
tillsammans med mentorer tar omedelbart upp hög frånvaro och vidtar
åtgärder anpassade till eleven.
Datum
Sida
2014-01-27
17(24)
I något fall händer det att en elev har anmäld frånvaro i så stor omfattning att
rektor och elevhälsa har anledning att föra diskussioner med
vårdnadshavarna. Rektor har ansvar för skolplikt och skall också rapportera
till huvudmannen om elever i större omfattning inte kommer till skolan.
Detta har skett under 2012/2013.
Huvudmannen har beslutat att det skall vara en restriktiv syn på att få ledigt
för resor o dyl. Den här typen av ledigheter har därmed minskat.
Datum
Sida
2014-01-27
18(24)
5 Kompetens
Huvudmannen skall se till att personal vid de olika förskole- och
skolenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling. Här redogörs för de
satsningar som huvudmannen lyft fram och avsatt resurser till 2012-2013.
Områdena handlar om implementering av de nya styrdokumenten,
kompetensinventering och lärarlyftet, matematikutveckling, helhetsidé med
utvecklingsorganisation
5.1 Implementering av de nya styrdokumenten
Skolan befinner sig i en tid av stora förändringar, vilket medfört ett behov av
att omforma undervisningen i enlighet med de riktlinjer som följer med de
nya styrdokumenten. Att den pedagogiska personalen har en god förståelse
av de dokument som reglerar verksamheten kan ses om en förutsättning för
ett framgångsrikt implementeringsarbete. För de pedagoger som är
verksamma i skolan handlar det om att få utbildning om den nya
läroplanen(Lgr 11) och för förskolans del om 1998 års kursplan som 2010
reviderats (Lpfö 98 rev 2010). Uppföljning av de arbetsinsatser som gjorts
avseende implementeringen är viktig för att säkerställa att personalen har
den kompetens som behövs för att utföra sitt uppdrag.
Uppföljning
Inom förskolan har man använt s.k. stängningsdagar och APT för att arbeta
med och diskutera den nya läroplanen.
I grundskola och grundsärskola har man på kompetensutvecklingsdagar och
konferenstid haft fokus på läroplansarbete samt betyg o bedömning. Personal
har deltagit vid utbildningar även utanför kommunen liksom det varit
föreläsare i kommunen.
5.2 Kompetens förskolan
Förskolans personal har stor betydelse för barnens utveckling och lärande.
Lärarnas värderingar, kunskaper och agerande liksom förmågan till samspel
och kommunikation med barnen spelar stor roll.
Grums förskolor har hög andel utbildade förskollärare. Huvudmannen har
tagit beslut om att vi skall öka antalet förskollärare varje år. Det har dock
blivit svårare att rekrytera utbildade förskollärare och det är extra svårt till
vikariat. Kommunen tar emot lärarstudenter på så kallad VFU
(verksamhetsförlagd utbildning).
Huvudmannen uppmuntrar också till att förskolelära förkovrar sig i särskilda
områden, ett exempel är teknik. Förskollärare har varit med i undervisning
på universitetet.
Datum
Sida
2014-01-27
19(24)
5.3 Kompetens grundskola och grundsärskola
Huvudmannen har konstaterat i flera år att det finns behov av att utveckla
undervisningen för att öka måluppfyllelsen hos elever. Områden som
behöver utvecklas är Matematik, svenska, naturvetenskap och teknik.
Första steget har varit att låta lärare som har kompetens i respektive ämne få
undervisa i ämnet och inte enbart följa lärarlaget. Huvudmannen har
genomfört en inventering av samtliga lärares kompetens för att därefter
planera åtgärder.
Några lärare har genomgått eller påbörjat lärarlyftet för att få utökad
kompetens.
Under 2013 anmälde kommunen sig till SKL samverkan PISA matematik
och arbetet påbörjades. Samverkan sker med flera andra kommuner både i
och utanför länet.
Matematikutveckling pågår nu med en utsedd lärare som
matematikutvecklare för hela grundskolan. Även tidigare har projekt pågått
inom matematik för kurserna F – 5.
Kommunens 4-9 skola deltar fullt ut i matematiklyftet. En fortsättning är
planerad för kommunens F-3 skolor.
Två så kallade förstelärare påbörjade sitt arbete 2013. Ämnesområde är
svenska. Varför vi valt svenska är för att vi tror att kunskap i ämnet påverkar
möjligheten att ta till sig övriga ämnen för en bättre måluppfyllelse.
En lärare har deltagit i skolverkets kurs om entreprenöriellt lärande under
läsåret 12/13.
Arbetslagen på F-3 plus 4-6 har deltagit i utbildning med FramtidsFrön som
har utbildningar inom entreprenörskap i skolan. Grunden i utbildningar är
det entreprenöriella förhållningssättet i den dagliga verksamheten. Det är
viktigt att entreprenörskap inte ses som en tillfällig aktivitet. I alla
FramtidsFröns utbildningar varvas teori med praktik.
Målet för kommunen är att alla elever skall nå målen inom de
naturvetenskapliga ämnena och teknik, då detta har varit ett problematiskt
område under flera år.
TABELL
Slutbetyg årskurs 9 läsåret 2012/13
- andel (%) elever som uppnått målen i
alla ämnen
- andel (%) elever som är behöriga till
yrkesprogram
- andel (%) elever som är behöriga till
högskoleförberedande program
- genomsnittligt meritvärde
Skolan Kommunen
Riket
74,4
74,4
77,0
79,5
79,5
87,6
76,9
209,7
76,9
209,7
86,5
213,1
Utvecklingsarbete pågår vid alla enheter och berör alla lärare som undervisar
i ovanstående ämnen.
Datum
Sida
2014-01-27
20(24)
Fritidshemmen
Arbetet med att rekrytera fler utbildade fritidspedagoger pågår eftersom vi
har ett antal pensionsavgångar. I dag har personalen lite olika utbildningar,
vilka inte alltid ger möjlighet till påbyggnadskurser inom högskolan.
F-3
Inom våra skolor F-3 kommer vi framgent att ha ett rekryteringsbehov då
flera pensionsavgångar är att vänta. Det finns dock ett reservkapital inom vår
organisation då ett flertal personal som arbetar inom förskola har en
utbildning med behörighet inom förskola, fritidshem och skola.
4-9
Vi har ett utökat behov av specialpedagoger i åk 4-9. Vi måste också
säkerställa behörigheten för vissa redan anställda alternativt nyanställa. I
nuläget är behörigheten relativt god eftersom man eftersträvar att använda
lärarnas ämneskompetens i högre utsträckning genom att man undervisar
elever från flera arbetslag.
Grundsärskola
Behov av lärare med rätt behörighet är stor. Vi liksom många andra
kommuner har svårt att hitta utbildade lärare för särskola.
5.4 Vetenskaplig grund
Skollagen tydliggör i dag huvudmannens ansvar för utveckling och
utbildning samt vikten av att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet. Detta innebär att såväl utbildning som undervisning
skall vara forskningsbaserad och det skall finnas stöd i forskningen för de
metoder skolan använder och de kunskaper skolan lär ut.
Huvudmannen arbetar i dag för att få fram olika stöd för utvecklingsarbetet i
förskolor, skolor och fritidshem. Kommunen har avtal med RUC (regionalt
utvecklingscentrum för utbildning) beläget på Karlstad universitet. Detta ger
oss möjlighet till att delta i utbildningar och forskningsprojekt inom alla
delar av utbildningssidan. Samverkan med Lärarutbildningen och
mottagande av studenter på VFU ger också pedagogerna inblick och nya
rön.
Pedagog Värmland – webbplats för spridning av forskning och
utvecklingsarbete som vi är knutna till.
Det finns flera lärare och förskollärare som regelbundet undervisar, inom
vissa moment, på Karlstads universitet.
Förstelärare och ämnesutvecklare har i sina uppgifter även att sprida
kunskaper om aktuell forskning som de tar del av genom olika utbildningar.
De ska också bidra till utbudet på Pedagog Värmland.
Datum
Sida
2014-01-27
21(24)
5.5 IKT-utveckling
Ny plan för IKT-utveckling tas fram hösten 2013. Det digitala lärandet är på
frammarsch i både skola och förskola. Men vi kan inte i nuläget säga att alla
pedagoger använder IKT i tillräckligt stor del i undervisningen. Detta beror
delvis på kompetensbrist hos pedagogerna men också till stor del på att de
tekniska lösningarna saknas i kommunen.
Det som är viktigt är att det inte blir en plan över vilken utrustning som ska
införskaffas utan en helhet med hur lärandet skall gå till med hjälp av
datorer, surplattor m.m.
IKT perspektivet skall finnas med i allt lärande, en integrerad del i
förskolans och skolans vardag.
Inom varje ämnesområde som skall utvecklas skall IKT tänkas in som ett
naturligt verktyg.
5.6 Riktad kompetensutveckling
Rektorsprogrammet
Det pedagogiska ledarskapet tydliggörs i skollagen (kap 1) genom rektors
ansvar om skolans inre organisation, pedagogiska frågor om undervisning,
bedömning, betygsättning och val av stödåtgärder. Den obligatoriska
befattningsutbildningen (30 hp) ska genomföras senast 4 år efter tillträde av
tjänst. Under 2012-2013 har två rektorer deltagit.
Rektorslyftet har inte varit aktuellt än i vår kommun.
Studie och yrkesvägledning
För att stärka och kompetensutveckla studie-och yrkesvägledarna så att de
bättre ska klara de höga kraven och förväntningarna som ställs på en
likvärdig och professionell vägledning deltog grundskolans studie-och
yrkesvägledare i region Värmlands projekt SYV i Värmland (som avslutades
i dec. 2011).
Matematiklyftet
Alla lärare åk 4-9 som undervisar i matematik deltar i matematiklyftet under
läsår 13/14.
För lärarna på åk 1-3 planeras ett deltagande i matematiklyftet under nästa
år.
Läsförståelse och läsundervisning
Inom RUC kommer en kompetensutveckling att starta under 2014. Grums
kommun har 2 grupper om 8 lärare anmälda. Kompetensutvecklingen
handlar om läsförståelse och läsundervisning
Kompetensutvecklingen syftar till att lärare skall mötas, utbyta erfarenheter,
ta del av forskning samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och
förståelse för hur elevers läsning kan utvecklas. Syftet är vidare att öka
Datum
Sida
2014-01-27
22(24)
lärares beredskap att utveckla sin undervisning genom de lärdomar man erfar
på seminarier och lärträffar. Seminarieserien utgår från forskning om ”god
läsundervisning” och riktar sig till lärare som undervisar i helklass. Den
följer inte ett utvalt perspektiv utan behandlar flera.
Datum
Sida
2014-01-27
23(24)
6 Konklusion
Föreliggande redogörelse ska ses som en del i arbetet med att systematisera
kvalitetsarbetet inom skola och förskola.
En svårighet i övergången till en mer utvärderande och framtidssyftande
redogörelse är att det för alla verksamheter inte finns tydliga mål och
riktlinjer beskrivna som redogörelsen kan utgå från.
Det behöver tas fram en plan för att bättre systematisera kvalitetsarbetet.
Vi kan ändå se att det hänt mycket under sista perioden och att det finns
förutsättningar för att arbeta mer systematiskt med förbättringar.
Datum
Sida
2014-01-27
24(24)
7 Referenser
Lagar och förordningar
Skollagen (2010:800)
Läroplan för förskolan, Lpfö Rev. 2010
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Allmänna råd och förskrifter
Skolverket, Allmänna råd och kommentarer om fritidshem
Skolverket, Allmänna råd Planering och genomförande av undervisningenför grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan
Skolverket, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling
Skolverket, Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete-för
skolväsendet
Skolverket, Allmänna råd om arbetet med att främja närvaro och att
uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan