Kostplan
Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-28
1
Vision
Skurups kommun ska servera goda, vällagade och näringsriktiga måltider där råvarornas
ursprung lyfts fram och är valda med omsorg för vår hälsa och miljö̈.
Kommunen eftersträvar att servera omväxlande maträtter av hög kvalitet. Så långt det är
möjligt lagad från grunden utan tillsatser, i tillagningskök nära gästen.
Syfte
Syftet med kostplanen är att vara ett styrande dokument för att
kvalitetssäkra verksamheten kring kosten och måltiden inom
kommunens verksamhetsområden.
2
Mål
Målet med kostplanen är att:
• alla berörda ska se ett värde i maten och måltiden.
• genom måltiderna stärka hälsan och öka det sociala, fysiska
•
•
och psykiska välbefinnandet.
de måltider som serveras i kommunen är något matgästerna
ska se fram emot.
Skurups kommuns matinköp är hållbara; ekonomiskt, ekologiskt
och socialt.
Inledning
Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje,
som mötesplatser och kulturbärare. Matvanorna har också stor
betydelse för hälsan för såväl barn och ungdomar, som vuxna och
äldre. Måltidernas utformning och innehåll har betydelse inte bara
för hälsa och bra matvanor, utan är också en förutsättning för
trivsel, lärande och bibehållen eller bättre livskvalitet.
Bra mat och fysisk aktivitet i förskolan gör barnen piggare och de
får lättare att leka och lära. En bra skollunch ger mätta elever vilket
gynnar koncentrationen, inlärningen och en god stämning på
skolan.
Åldrandet gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är
därför av extra stor vikt att de måltider, som serveras inom
äldreomsorgen håller hög kvalitet och säkerhet samt anpassas
efter de äldres egna behov, vanor och önskemål.
3
Måltidsmiljö och bemötande
Måltidsmiljön ska präglas av ett bra bemötande och god service så
att alla matgäster trivs och tycker det är trevligt att äta. Måltiderna
ska även presenteras på ett sätt som väcker matlust och främjar
goda matvanor.
Alla ska ges möjlighet att äta i lugn och ro.
Det ska finnas gemensamma överenskommelser mellan
måltidspersonal och matgäster för trivsel och ordning i varje
matsal.
Kvalitet
Utgångspunkten för matglädje och kvalitetsarbete är att måltiderna
är lustfyllda och näringsriktiga. En strävan ska vara att tillaga så
mycket som möjligt från grunden av naturliga råvaror, med ett
minimum av tillsatser. Det är ett värde i att maten lagas nära
gästen.
4
•
Maten ska tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna
och serveringstillfället som möjligt.
•
Det är viktigt att matgästerna har inflytande över maten. Matråd
eller liknande ska finnas i alla verksamheter där det är relevant.
Måltiderna ska serveras enligt den måltidsordning och vid de
tider som rekommenderas av Livsmedelsverket.
•
•
Alla som av etiska eller religiösa skäl har behov av specialkost,
ska i möjligaste mån erbjudas sådan. I annat fall erbjuds
vegetariskt alternativ.
•
Alla som av medicinska skäl har behov av specialkost, ska
erbjudas sådan.
•
Samtliga kök ska följa livsmedelslagstiftning samt kommunens
hygienpolicy och egenkontrollprogram. Gäller även
caféverksamheter.
Kostverksamheten ska präglas av professionalitet, vilket
•
betyder välutbildade chefer och medarbetare.
5
•
•
Framtagna riktlinjer för nötförbud ska följas.
Måltidskostnaden ska i budgeten räknas upp med minst
konsumentprisindex.
En strävan ska vara att tillaga så mycket som möjligt från
grunden av naturliga råvaror, med ett minimum av tillsatser.
6
Hållbara inköp och måltider
Skurups kommuns kostverksamhet ska genomsyras av ett
ansvarstagande gentemot klimat och miljö, och verka för en hållbar
utveckling genom följande mål:
•
•
•
•
•
100 % kaffe, te, kakao och bananer som köps in är rättvist
producerat.
40 % av andelen inköpta livsmedel i kronor räknat ska vara
ekologiska år 2016.
Den fisk som köps får ej vara rödlistad.
Vid upphandling ska krav formuleras med hänsyn till djurskydd
och djurhållning.
Svinnet minskas i alla led.
För att uppnå ovan ställda mål inom budget används Ät S.M.A.R.T.
som är en metod för att göra hållbara och näringsriktiga matval. Ät
S.M.A.R.T. är framtagen av Centrum för tillämpad näringslära vid
Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och
Livsmedelsverket. Materialet grundar sig på de svenska
näringsrekommendationerna i kombination med de svenska
miljökvalitetsmålen. (1)
S.M.A.R.T. står för:
Större andel vegetabilier
Mindre tomma kalorier
Andelen ekologiskt ökas
Rätt kött och rätt grönsaker
Transportsnålt
7
Större andel vegetabilier
Köttkonsumtionen i Sverige ökade med 50 % mellan år 1990-2005
(2). Det går åt 10kg vegetabilier för att producera 1 kg kött, maten
skulle räcka till fler om vi åt vegetabilierna direkt. Dessutom står
köttindustrin för stora utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser. I
Skurups kommun arbetar vi med att öka andelen vegetabilier i
måltiderna genom att till exempel servera vegetabiliska rätter där
köttet ersatts med likvärdigt protein.
Mindre tomma kalorier
När vi konsumerar mat som vi ur näringssynpunkt inte behöver,
slösas resurser ur flera aspekter. Inte minst ger det onödig
miljöförstöring, och slöseri med pengar. Dessutom påverkar dessa
tomma kalorier vår hälsa negativt. Maten som serveras i
kommunen ska vara näringstät och innehålla så få onödiga kalorier
som möjligt.
Andelen ekologiskt ökar
Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel och
konstgödsel vilket bland annat gynnar den biologiska mångfalden
och ger oss renare vatten.
I det ekologiska jordbruket tas större hänsyn till djurens naturliga
beteende och en stor del av fodret kommer från den egna gården.
År 2016 ska 40 % av livsmedelsinköpen i Skurups kommun vara
ekologiskt producerade.
8
Rätt kött och rätt grönsaker
För att gynna den biologiska mångfalden och värna om jordens
resurser bör vi minska på kött från djur som är uppfödda på
kraftfoder och istället välja kött från naturbetande och ekologiskt
uppfödda djur. Grövre grönsaker och rotfrukter ger mer fibrer,
mineraler och vitaminer. De är ofta frilandsodlade och kräver därför
inte lika mycket energi som till exempel tomater och gurka. I
Skurups kommun strävar vi efter att använda grövre grönsaker och
rotfrukter i måltider och sallader och minimera användandet av
näringsfattiga grönsaker som tomat, gurka och isbergssallad. På
så sätt sparar vi både på miljön och på vår ekonomi samtidigt som
vi erbjuder matgästerna bättre alternativ ur näringssynpunkt.
Transportsnålt
Idag har vi tillgång till i stort sett alla råvaror året runt. En hel del av
dessa råvaror transporteras långt innan de når oss. Anpassar vi
matsedeln och måltiderna efter svensk säsong minskar vi onödigt
långa transporter. Dessutom vinner såväl smakupplevelsen, miljön
som ekonomin på det.
9
Inriktning för förskola, grundskola och gymnasium
Verksamheterna ska sträva efter att hos barn och elever utveckla
ansvar och respekt för miljön, samt att få förståelse för den egna
livsstilens betydelse för miljön.
•
•
Studier har visat att bra matvanor har betydelse för inlärning,
koncentration och välbefinnande. Mätta, pigga och friska barn
och elever, som ser ett värde i maten och måltiderna, har
lättare att lära. En strävan är därför att alla elever äter en hel,
god och näringsriktig portion skolmat varje skoldag.
På förskolor, skolor och fritidshem är strävan att integrera lek,
rörelse och goda matvanor i vardagen. Måltiderna används som
ett pedagogiskt verktyg. På så sätt ökas barnens och elevernas
10
förståelse för var maten kommer ifrån, vilken påverkan den har
på miljön och vilken betydelse våra matval har för hälsan.
•
•
Måltiderna ska ge en vällagad och näringsriktig kost av bra
kvalitet enligt framtagna riktlinjer från livsmedelsverket.
Skolfrukost ska erbjudas till självkostnadspris på alla skolor i
kommunen. Likaså försäljning av frukt och grönsak på
förmiddagsrasten.
•
Skollunchen ska bestå av två rätter varav ett vegetariskt
alternativ.
•
Skollunchen bör schemaläggas till tidigast 11.00 samt vid
samma tidpunkt varje dag. Genom kontinuitet och
regelbundenhet regleras aptiten på ett bra sätt och risken för
småätande försvinner. Schemalagd lunch mitt i elevernas
arbetsdag ökar förutsättningarna för att barnen bibehåller stabilt
blodsocker och därmed bättre orkar prestera hela skoldagen.
•
•
Födelsedagar och festliga tillfällen firas i möjligaste mån utan
socker och andra tomma kalorier. Förskolan och skolan står för
det som serveras, för att bland annat undvika allergiska
reaktioner.
Caféverksamheterna ska sträva efter kontinuerlig utveckling
utifrån ett hälsoperspektiv.
En strävan är att alla elever äter en hel, god och
näringsriktig portion skolmat varje skoldag.
11
Inriktning för äldre och gruppboende
Måltiden ska engagera alla sinnen,
vara en höjdpunkt på dagen och något att se fram emot.
•
Måltiderna för äldre ska vara en smakupplevelse i smak, färg
och form, i gemenskap med andra såväl som i ensamhet.
•
Måltiden ska engagera alla sinnen, vara en höjdpunkt på
dagen och något att se fram emot.
Måltiderna ska främja ett långt aktivt och hälsosamt liv.
•
•
•
•
Måltiden ska anpassas efter den boendes behov.
Måltiderna ska vara utformade enligt riktlinjer framtagna av
livsmedelsverket.
Vid lunchen på särskilt boende ska det strävas efter två
alternativa rätter. Genom att servera två rätter ökar de äldres
valfrihet och därmed sannolikheten för att alla ska äta maten.
12
•
•
•
•
Två lunchrätter erbjuds till ordinärt boende.
Vissa högtider ska uppmärksammas i form av ”festligare
menyer”.
Nattfastan för de äldre ska inte överstiga elva timmar.
Måltiderna för övrigt ska vara väl utspridda över dygnet.
Skurups kommun ska sträva efter att ligga över genomsnittet
i riket i SKL:s mätning ”Äldres uppfattning om
äldreomsorgen” avseende hur maten brukar smaka.
13
Ansvar och uppföljning
Kostplanen är ett styrande dokument i Skurups kommun för att
kvalitetssäkra mat och måltider.
Kostenheten och respektive rektor/förskolechef/verksamhetschef/
enhetschef/hemtjänstchef ansvarar för att kostplanen följs.
Kostplanen gäller även mat och måltider som köps in av Skurups
kommun, exempelvis på entreprenad eller vid representation.
Uppföljning av kostplanen integreras med kommunens årsbokslut
och följer därmed den ekonomiska redovisningsstrukturen.
Kostverksamheten utvärderas dessutom regelbundet genom bland
annat brukarenkäter.
Denna plan revideras senast 2017.
14
Styrdokument, rekommendationer och källor
Interna
• Vårt Skurup 2014. Vision, mål och färdväg (antagen av Kf 2008-12-15)
• Översiktsplan för Skurups kommun (antagen av Kf 2009-10-26)
• Skurups kommun som Fairtrade City (antagen av Kf 2012-09-24)
Externa
• Lagen om offentlig upphandling
• Hälso- och sjukvårdslag
• Skollagen
• Livsmedelsverket
•
•
•
•
o Svenska näringsrekommendationer o Bra mat i förskolan
o Bra mat i skolan
o Bra mat i äldreomsorgen
o Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg
Sveriges miljökvalitetsmål
Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms län landsting
Ät S.M.A.R.T.
Svensk Djurskyddslag
Källor
1. Statens folkhälsoinstitut, 2009, Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa,
bättre miljö och pengar över (2:a rev. uppl.).
2. Naturvårdsverkets rapport 6456, oktober 2011, Köttkonsumtionens
klimatpåverkan.
15
Skurups Kommun
274 80 Skurup
Besök: Stora Torggatan 4
Telefon: 0411-53 60 00
Fax: 0411-53 60 65
www.skurup.se
16
