PM av Magnus Dahlberg
Uppdaterad 2011-11-17
Fångas alla arter vid ett provfiske?
Vid upprepade standardiserade provfisken fångas sannolikt de flesta förekommande arterna.
Dock är det vanligt att vissa arter inte fångas varje år. Därför kan det existera arter i en sjö
som man kan missa vid ett enstaka provfisketillfälle. Hur många provfisketillfällen behövs då
för att man med någorlunda god säkerhet lyckas fånga de arter som förekommer i en sjö? För
att undersöka hur ofta olika arter fångas vid standardiserade provfisken räknades antalet
tillfällen som varje art fångades i sjöar med årliga provfisken inom nationella
miljöövervakningen och IKEU-programmet. I undersökningen ingick de sjöar som
provfiskats årligen mellan 1994 och 2008 (15 provfisketillfällen).
Om abborre, benlöja, gers, mört, nors och röding förekommer i en sjö fångades de vid
samtliga provfisketillfällen (figur 1, tabell 1). Braxen, sarv och siklöja fångades ofta. Siklöja
saknades i fångsten bara vid ett tillfälle i Gyltigesjön och braxen saknades vissa år i
Brunnsjön. Mört fångades i alla sjöar med självreproducerande bestånd. I Källsjön fångades
mört vid bara ett tillfälle (1994), mörtar som härstammade från en utsättning i början på 1990talet. Även röding fångades i alla sjöar där beståndet reproducerar sig. I Övre Särnmanssjön
saknades fisk i mitten av 1990-talet innan röding vandrade in i sjön. För elritsa, gädda, lake,
stensimpa, sutare och öring varierade förekomsten relativt kraftigt mellan sjöar. Andra arter
som bäckröding, harr, id, småspigg, stensimpa, och ål fångades vid färre än 20 % av
provfisketillfällena (tabell 1).
Figur 1. Andelen provfisketillfällen som respektive fångats vid provfisken under 15
år. N=antalet sjöar där arten fångats.
Vad beror det på att vissa arter inte fångas varje gång? Huvudsakligen beror det på att vissa
arter genom sitt beteende inte fångas representativt i vid nätfiske och/eller att beståndet av en
art är litet i sjön. Arter som inte fångas representativt vid nätfiske är till exempel gädda,
simpor, småspigg och ål. Simporna gömmer sig under stenar vilket gör att de är svårfångade
med nät, gäddan är oftast orörlig och fångas vanligen i samband med att den attackerat en fisk
som redan fastnat i nätet. Hur ofta man fångar gädda verkar ändå till viss del bero på
beståndets storlek då antalet tillfällen som gädda fångats varierat mellan sjöar (som lägst vid
33 % av provfisketillfällena i Gyslättasjön till 100 % i sex av 20 sjöar). Oftast fångades gädda
vid 60-80 % av provfisketillfällena. Ål fångas sällan med nät eftersom den oftast slingrar sig
ur näten. Det har dock gjorts enstaka fångster av ål i Stora Skärsjön och Stengårdshultasjön.
PM av Magnus Dahlberg
Uppdaterad 2011-11-17
Om det finns ål i en sjö syns dock ofta spår av dem i näten. Antingen i form av slem som
fastnat i maskorna när ålen simmat igenom nätet eller s.k. ”ålsnurror” som uppstår när ålen, i
ett försök att dra loss en potentiell bytesfisk som redan fastnat, tvinnar nätet. Exempelvis
observeras ålsnurror och slemringar regelbundet vid provfisken i Rotehogstjärnen och
Gyltigesjön. Även sarv och sutare är arter man kan missa vid ett enstaka provfiske då de gärna
uppehåller sig i vattenvegetationen.
För några arter som inte fångades varje år (braxen, elritsa, lake, sarv, siklöja, sutare och öring)
varierar antalet fångsttillfällen mellan sjöar. Hur ofta dessa arter fångas i en sjö beror
förmodligen på storleken på populationen. I sjöar där arten fångades någorlunda regelbundet
är den antagligen relativt vanligt förekommande men är mer ovanlig i sjöar med låga fångster.
Exempelvis fångades lake regelbundet i Stengårdshultasjön (13 av 15 provfisketillfällen) och i
Lien (alla provfisketillfällen) medan det endast förekommer sporadiska fångster av lake i
Stensjön Järvsö och Remmarjön. Även öring fångades vid samtliga provfisketillfällen i sjöar
med självreproducerande bestånd. Det är vanligt med utsättningar av öring och i vissa sjöar (t
ex Stora Härsjön) har det vissa år gjorts enstaka fångster av öringar från utsättningsmaterialet.
I några sjöar där det gjorts enstaka öringfångster (Lien, Källsjön) finns det öring i tillrinnande
bäckar och därför uppträder åtminstone enstaka öringar i sjön. Bäckröding fångades vid två
provfisketillfällen i Västra Skälsjön, fiskar som troligtvis härstammade från en utsättning
(Dahlberg 2002). I Bösjön, där övriga arter är röding och öring, fångades relativt många
elritsor (4-10 per nätansträngning) medan det endast gjorts enstaka fångster i Västra Skälsjön
och Tryssjön. Gemensamt för Tryssjön och Västra Skälsjön är att det finns abborre i båda
sjöarna. I Tryssjön fanns en tämligen riklig population av elritsa i början av 1990-talet med
fångst per ansträngning upp till 25 individer per nät. Därefter har abborre etablerat sig i sjön
och fångsterna av elritsa har minskat radikalt till att det numera endast fångas enstaka elritsor
vissa år. Elritsa är troligen känslig för predation av framför allt abborre vilket håller nere
populationerna i Tryssjön och Västra Skälsjön.
Hur räknar jag ut sannolikheten att fånga en art?
Vi kan använda oss av gädda som exempel. Gädda fångas i 78,8% (0,788) av sjöar där den
förekommer (tabell 1). Risken att missa gädda är då 1-0,788=0,212. Säg att man fiskat en sjö
tre gånger och aldrig fått gädda. Hur sannolikt är det då att gädda förekommer? Jo,
0,212^3=0,212*0,212*0,212=0,009, dvs mindre än 1% chans att den förekommer (Tabell 2).
Nu måste vi ha i bakhuvudet att urvalet av sjöar är ganska litet för de mer ovanliga arterna
som t ex id och stensimpa. För att kunna göra en mer säker analys behöver vi ta in fisken från
fler sjöar.
Sammanfattningsvis:
- Finns det ett självreproducerande bestånd av abborre, benlöja, gers, mört, nors, sik, siklöja
röding och öring bör man fånga dessa arter redan vid endast ett provfisketillfälle.
- Finns det en livskraftig population av braxen, elritsa, lake och sarv bör man få dem efter 1-3
provfisketillfällen. Om populationen är liten kan det krävas fler provfisketillfällen
- Gädda och sutare bör man normalt fånga på 1-3 elfisken
- Spiggar, id, ål samt arter som förekommer sporadiskt kan det krävas upp mot 8-10
provfisketillfällen för att arten ska fångas.
PM av Magnus Dahlberg
Uppdaterad 2011-11-17
Tabell 1. Beskrivande statistik för andelen fångsttillfällen för respektive art. N anger antalet sjöar.
Beskrivande statistik
FISKART
Abborre
Benlöja
Braxen
Bäckröding
Ejfangst
Elritsa
Gers
Gädda
Harr
Id
Ingen fångst
Lake
Mört
Nors
Röding
Sarv
Sik
Siklöja
Småspigg
Stensimpa
Sutare
Ål
Öring
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
Fångsttillfällen (%)
N
Minimum
Maximum
22
2
4
1
1
4
8
20
1
2
1
4
19
4
5
6
4
4
1
2
3
2
6
100,00
100,00
73,33
13,33
20,00
6,67
100,00
33,33
6,67
6,67
6,67
6,67
6,67
100,00
80,00
60,00
100,00
93,33
6,67
6,67
13,33
6,67
6,67
100,00
100,00
100,00
13,33
20,00
100,00
100,00
100,00
6,67
6,67
6,67
100,00
100,00
100,00
100,00
100,00
100,00
100,00
6,67
60,00
100,00
13,33
100,00
Medel
100,0000
100,0000
93,3333
13,3333
20,0000
53,3333
100,0000
78,8974
6,6667
6,6667
6,6667
56,6667
95,0877
100,0000
96,0000
88,5470
100,0000
98,3333
6,6667
33,3333
64,4444
10,0000
44,4444
Std. Error
,00000
,00000
6,66667
.
.
21,94269
,00000
4,29786
.
,00000
.
22,02692
4,91228
,00000
4,00000
6,39645
,00000
1,66667
.
26,66667
26,19961
3,33333
18,27094
Std.
Varians
,00000
,00000
13,33333
.
.
43,88537
,00000
19,22062
.
,00000
.
44,05384
21,41214
,00000
8,94427
15,66804
,00000
3,33333
.
37,71236
45,37906
4,71405
44,75447
,000
,000
177,778
.
.
1925,926
,000
369,432
.
,000
.
1940,741
458,480
,000
80,000
245,488
,000
11,111
.
1422,222
2059,259
22,222
2002,963
Tabell 2. Sannolikheter att en art som förekommer i en sjö inte fångas efter 1, 2 eller 3 provfisketillfällen i samma sjö.
Fiskart
Abborre
Benlöja
Braxen
Elritsa
Gers
Gädda
Id
Lake
Mört
Nors
Röding
Sarv
Sik
Siklöja
Stensimpa
Sutare
Ål
Öring
N
22
2
4
4
8
20
2
4
19
4
5
6
4
4
2
3
2
6
Medel
100,00
100,00
93,33
53,33
100,00
78,90
6,67
56,67
95,09
100,00
96,00
88,55
100,00
98,33
33,33
64,44
10,00
44,44
Sannolikhet att missa en art
vid provfiske
1 gång 2 gånger 3 gånger
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,067
0,004
0,000
0,467
0,218
0,102
0,000
0,000
0,000
0,211
0,045
0,009
0,813
0,933
0,871
0,433
0,188
0,081
0,049
0,002
0,000
0,000
0,000
0,000
0,040
0,002
0,000
0,115
0,013
0,002
0,000
0,000
0,000
0,017
0,000
0,000
0,296
0,667
0,444
0,356
0,126
0,045
0,729
0,900
0,810
0,556
0,309
0,171
