Patienters upplevelser av cancerrelaterad fatigue,
diarré och illamående under behandling av
kolorektalcancer
– En litteraturstudie
Patients´ Experiences of Cancer Related Fatigue, Diarrhea and Nausea During Treatment of
Colorectal Cancer – a literature study
Anna Blom
Elin Porath
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete, Grundnivå/15 hp
Handledare: Maria Larsson
Examinator: Cecilia Olsson
Datum: 150327
SAMMANFATTNING
Titel:
Patienters upplevelse av cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående
under behandling av kolorektalcancer – en litteraturstudie
Patients´ Experiences of Cancer Related Fatigue, Diarrhea and Nausea
During Treatment of Colorectal Cancer – a literature study
Fakultet:
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution:
Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne:
Omvårdnad
Kurs:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare:
Anna Blom, Elin Porath
Handledare:
Maria Larsson
Sidor:
31
Nyckelord:
Kolorektalcancer, symtomupplevelse, symtomkluster
Kolorektalcancer är den tredje mest förekommande cancerformen i Sverige. Patienter
med kolorektalcancer upplever mellan 8-10 symtom under sin sjukdomstid. Syftet: Med
utgångspunkt från Lenz et al. (1997) symtomteori, ”The middle-range theory of
unpleasent symptoms: An update” var syftet med litteraturstudien att utifrån ett
patientperspektiv studera upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och
illamående samt påverkansfaktorer och dess konsekvenser under behandling av
kolorektalcancer. Metoden var en litteraturstudie med utgång från Polit & Becks (2012)
niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram de 13
artiklar som ligger som grund för resultatet. Resultat. Databearbetningen resulterade i tre
huvudkategorier; hur symtomen utrycker sig, yttre faktorer som påverkar livskvalitén,
och utfall med följande underkategorier; symtomförekomst, symtomhantering och
sjukvårdens roll. Patienters upplevelse av cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående
beskrivs vålla obehag, lidande och med stor påverkan på livskvalitén, där cancerrelaterad
fatigue var det mest framträdande symtom hos kolorektalcancerpatienterna. Flertalet
studier har fokuserat på enstaka symtom, få studier belyser symtomupplevelsen av
multipla symtom vid kolorektalcancer. Slutsats: Multipla symtom orsakar stor
symtombörda hos kolorektalcancerpatienter och det krävs mycket kunskap från
sjukvårdspersonal för att förstå symtomupplevelsen hos patienter med en komplicerad
symtombild, för att på bästa sätt kunna stödja patienten i symtomhanteringen.
Innehåll
INTRODUKTION ........................................................................................................................ 4
Kolorektalcancer ....................................................................................................................... 4
Symtom ..................................................................................................................................... 5
Symtomkluster vid cancer ......................................................................................................... 6
Vanliga symtom vid kolorektalcancer....................................................................................... 7
Cancerrelaterad fatigue ......................................................................................................... 7
Diarré..................................................................................................................................... 8
Illamående ............................................................................................................................. 8
Problemformulering ................................................................................................................ 10
Syfte ........................................................................................................................................ 10
METOD....................................................................................................................................... 11
Litteratursökning ..................................................................................................................... 11
Inklusionskriterier och Exklusionskriterier ............................................................................. 12
Urval........................................................................................................................................ 14
Databearbetning/analys ........................................................................................................... 14
Etiska ställningstaganden ........................................................................................................ 14
RESULTAT ................................................................................................................................ 16
Hur symtomen uttrycker sig .................................................................................................... 16
Symtomförekomst ................................................................................................................... 17
Yttre faktorer som påverkar livskvalitén ................................................................................. 17
Utfall ....................................................................................................................................... 18
Symtomhantering .................................................................................................................... 18
Sjukvårdens roll ...................................................................................................................... 19
DISKUSSION ............................................................................................................................. 20
Resultatdiskussion ................................................................................................................... 20
Metoddiskussion ..................................................................................................................... 22
Klinisk betydelse ..................................................................................................................... 23
Förslag till fortsatt forskning ................................................................................................... 24
Slutsats .................................................................................................................................... 24
REFERENSER ............................................................................................................................ 25
Bilaga 1 Artikelmatris ................................................................................................................. 32
Bilaga 2 – Mailkonversation med Elizabeth R. Lenz, PhD......................................................... 39
INTRODUKTION
Litteraturstudien behandlar upplevda symtom och symtomhantering under behandling av
kolorektalcancer, med fokus på cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående. Med stöd
från Lenz et al. (1997) symtomteori kommer begrepp som symtom, symtomkluster och
påverkansfaktorer att bearbetas och förklaras.
Kolorektalcancer
Under år 2013 fick 3304 män och 3100 kvinnor i Sverige mellan åldern 20-85 år,
diagnosen kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjock-och ändtarm, ca 50 % överlever
sjukdomen (Socialstyrelsen [SOS] 2013). Patienten söker läkarvård efter en lång tid med
symtombesvär som trötthet, avmagring, aptitlöshet, förändrade avföringsvanor,
illamående och kräkning och diffusa buksmärtor (Labianca et al. 2010). Då det i tarmen
finns gott om utrymme för tumörer att växa till sig i, innan det ger symtom, får patienten
ofta diagnosen sent i sjukdomsförloppet. (Järhult & Offenbartl 2010). Enligt det
nationella vårdprogrammet för kolorektalcancer (2014) sker en stadieindelning av
kolorektalcancer enligt TNM-klassificering för att tydliggöra cancercellernas utbredning
och lokalisation (Socialstyrelsen 2014). Att tidigt upptäcka förändringar ger stor chans att
behandlingen avses vara kurativ. Enligt Ristvedt et al. (2013) som refererar till Howard
et al. (2009), är rutinmässig screening det mest effektiva sätt att upptäcka
kolorektalcancer i tidigt stadium. Det nationella vårdprogrammet upprättades bland annat
med syfte att cancervården ska se lika ut i hela landet oavsett kön, etnicitet, social
bakgrund etcetera (Socialstyrelsen 2014; Hälso- och sjukvårdslagen [SFS 1982:763]).
Behandlingar vars syfte avses kurativa är kirurgisk behandling, strålbehandling och
cytostatikabehandling, antingen var för sig eller som kombinationsterapi, dessa kan även
användas i ett palliativt syfte där målet är symtomlindring (Socialstyrelsen 2014;
Glimelius 2008; Larsen 2003).
Den primära behandlingen vid kolorektalcancer är oftast kirurgisk, där tarmen avlägsnas
mellan 5-10 centimeter på vardera sidan av tumören, antingen högersidig eller
vänstersidig hemikolektomi beroende på tumörens lokalisation (Pan & Tsai 2012; Bjørgo
2003). Syftet med ett sådant kirurgiskt ingrepp är att minimera risken för recidiv, det vill
säga återfall av cancern. Ingreppet omfattar då även avlägsnande av lymfkörtlar anslutna
till tarmen (Bjørgo 2003). Den kirurgiska behandlingen efterföljs i de flesta fall av
adjuvant behandling i form av kemoterapi (Hansson et al. 2008). I vissa fall påbörjas en
neoadjuvant behandling innan en kirurgisk behandling i syfte att krympa tumören och
göra den operabel (Hansson et al. 2008).
Vanligaste biverkningen av kemoterapi är illamående och kräkningar. Andra vanliga
biverkningar är håravfall, sår i munnens slemhinnor, benmärgsdepression, diarré,
obstipation, nedsatt njurfunktion, cancerrelaterad fatigue och psykiska reaktioner
(Pedersen et al. 2013; Varre 2003a; Carelle et al. 2002). Vanliga postoperativa
komplikationer vid kirurgisk behandling är blödningar, infektioner, sepsis, läckage i
suturlinjer och lokal ischemi (Sjödal 2008; Matthiessen et al. 2004). Vanliga biverkningar
4
vid radioterapi är hudreaktioner, slemhinnereaktioner i mun och svalg, urinvägar och i
mag-tarmkanal, illamående, kräkningar, håravfall, benmärgsdepression och
cancerrelaterad fatigue (Pedersen et al. 2013; Varre 2003b).
Symtom
Med symtom menas på vilka sätt sjukdom uttrycker sig och upplevs (Kirkova et al. 2010).
Man skiljer symtom och tecken åt då symtom är en subjektiv upplevelse, medan tecken
är en av omgivningen objektiv observation på ohälsa (Dodd et al. 2001a; Ternestedt et al.
2012).
Enligt Lenz et al.(1997) symtomteori, ”The middle-range theory of an unpleasent
symptom: an update”, kan upplevelsen av ett symtom påverkas av yttre faktorer, (figur
1).
Figur 1. The middle-range theory of unpleasant symptoms. Återgiven med tillstånd från Lenz, ER.
Figur 1 förklarar hur fysiska, psykiska och situationsbundna faktorer påverkar
symtomupplevelsen hos patienten (Lenz et al. 1997). Dessa faktorer påverkar symtomets
intensitet, frekvens, obehag och egenskap (Dodd et al. 2001a; Lenz et al. 1997). Det vill
säga, hur starkt symtomet yttrar sig och hur ofta det förkommer. Summan av symtomets
5
frekvens och intensitet speglar det obehag patienten upplever och vilken betydelse det har
för patienten, symtomets egenskaper har också en stor roll i symtomupplevelsen (Dodd
et al. 2001a; Lenz et al. 1997). Detta mynnar ut i hur patientens funktionella, kognitiva
och fysiska status uttrycker sig (Lenz et al. 1997). Inom symtomuppfattning antas
personens egna referenspunkter spela stor roll och att de ligger till grund för hur ett
symtom uppfattas (Dodd et al. 2001a). Först då patienten avviker från sitt normaltillstånd
uppfattas symtomen (Ternestedt et al. 2012; Dodd et al. 2001a). Symtombesvär är en
emotionell reaktion av symtomupplevelsen uttryckt i huruvida patienten har besvär av
symtomen eller ej. Den symtombörda som patienten upplever beskrivs i litteratur som
summan av upplevelsen av de negativa aspekter symtomet för med sig (Dodd et al. 2012).
Symtomkluster vid cancer
Enligt Karabulu et al. (2010) upplever en cancerpatient mellan 8-10 symtom under sin
sjukdomstid. Tidigare har det främst fokuserats på ett symtom i taget utan att ta hänsyn
till hur symtomen påverkar varandra eller hur de låter sig påverkas av yttre faktorer
(Kirkova et al. 2010; Lenz et al. 1997). Allt mer forskning pekar på att de upplevda
symtomen bildar olika kluster av symtom (Jiménez et al. 2011). Med symtomkluster
menas två eller fler symtom som uppträder i stark korrelation till varandra (Dodd et al.
2001b). Varje symtom ingår i fler konstellationer och bildar med andra symtom fler
symtomkluster med eller utan samma etiologi, det vill säga ursprung och orsak (Karabulu
et al. 2010; Lenz et al. 1997). Detta kan förklaras med en symtomklustermodell, figur 2.
Figur 2 Updated version of the middle-range theory of unpleasent symptoms. Återgiven med tillstånd av
Lenz, ER.
6
Modellen i figur 2 är en uppdaterad version av den som återges i figur 1, där de yttre
faktorerna endast påverkar ett symtom. Figur 2 beskriver hur flera olika symtom påverkar
och påverkas av andra symtom (Lenz et al. 1997). Fysiska, psykiska och situationsbundna
faktorer interagerar med varandra och påverkar vart och ett av symtomen i klustret,
symtom som i sin tur också interagerar med varandra. Det resulterar i ett utfall, hur
patienten kan hantera symtomet/symtomen. Utfallet ger enligt figur 2 feedback till
symtomklustret eller faktorerna, det blir således en cirkulär modell (Lenz et al. 1997). Vid
bröstcancer anges smärta, cancerrelaterad fatigue och sömnstörningar som exempel på ett
symtomkluster (Dodd et al. 2001b). Dessa symtom har setts samvariera trots olika
etiologier, till exempel kan smärta härledas till cancersjukdomen, cancerrelaterad fatigue
dels från cancersjukdomen men likväl från behandlingen och sömnstörningarna kan
orsakas av vissa typer av cytostatika eller av ångest (Beck et al. 2005; Dodd et al. 2001b).
Hos lungcancerpatienter är klustret hosta, andningssvårigheter och cancerrelaterad
fatigue framträdande (Espen & Heidrich 2005). En hög frekvens av hosta kan ge upphov
till andningssvårigheter och dyspné, som resulterar i cancerrelaterad fatigue. Vid
kolorektalcancer kan illamående, viktnedgång och uttorkning ses som ett
sammanhängande kluster. Illamåendet i sig leder till att patienten inte kan eller vill
tillgodose sig näring eller vätska per os, konsekvensen av detta blir en viktnedgång och
uttorkning (Espen & Heidrich 2005).
Vanliga symtom vid kolorektalcancer
Vid kolorektalcancer upplevs ett flertal symtom, både inducerad av behandling och
cancersjukdomen. Symtom som cancerrelaterad fatigue, förändrade avföringsvanor,
illamående och kräkningar har hög prevalens hos dessa patienter som genomgår någon
form av behandling (Börjeson et al. 2012).
Cancerrelaterad fatigue
Cancerrelaterad fatigue är enligt Mock et al. (2007):
“en obehaglig, kvarstående känsla av trötthet och utmattning relaterad till
cancer eller cancerbehandling, som inte är proportionerlig mot utförd
aktivitet och som påverkar den normala funktionen”, citerad i Ternestedt et
al. (2012) s.102.
Cancerrelaterad fatigue är en subjektiv upplevelse vars symtom beskrivs av patienterna
som diffusa, där en obeskrivlig uttalad trötthet är mest framträdande (Schølberg 2003).
Cancerrelaterad fatigue uttrycker sig i att patienten har svårigheter att klara av de
vardagliga uppgifter de är vana vid. Cancerrelaterad fatigue kan upplevas olika beroende
på var i världen patienten bor och vad denne har för preferenser när det gäller vad som
bör klaras av i sitt dagliga liv (Pongthavornkamol et al. 2012). Tröttheten kan vara
kronisk och akut. Den kroniska tröttheten varar under en längre tid och ökar i sin styrka
under tiden. Den akuta tröttheten uppkommer som en normal del av sjukdomstillståndet
och anses vara övergående. Olika studier har gjorts för att försöka klargöra vart gränsen
går då den akuta fasen övergår till kronisk. Resultatet varierar med allt från en månad till
sex månader (Wang et al, 2014). Oberoende av behandlingsform är cancerrelaterad
fatigue ett av de mest prevalenta symtom som kolorektalcancerpatienterna upplever
7
(Pongthavornkamol et al. 2012). Flertalet studier har genomförts genom åren för att
kartlägga förekomsten av cancerrelaterad fatigue (Bennet 2007; Ahlberg 2004). I en
reviewartikel av Stone och Minton (2008) sågs en stor spridning där 39 % till >90% av
patienterna upplevde cancerrelaterad fatigue. Den stora spridningen antas bero på vilken
behandlingsform patienten hade (Stone & Minton 2008).
Diarré
Diarré är ett tillstånd där tarmen har en otillräcklig förmåga att ta upp näringsämnen och
vätska, så kallad malabsoption, beroende på tumörens läge (Järhult & Offenbartl 2010).
Personer med kolorektalcancer upplever någon gång diarré i samband med sin sjukdom
och behandling. Det är viktigt att utreda vad som orsakar en diarré innan den behandlas
eftersom den i många fall kan bero på obstipation (Arnesen 2003). Övriga faktorer som
kan ge upphov till diarré är läkemedel, strålbehandling, undernäring och kirurgiska
ingrepp i tarmkanalen (Bye 2003; Lehnert 2002). Cytostatika har en toxisk effekt och
påverkar tarmarnas slemhinna negativt, vilket ger upphov till en rubbning av tarmarnas
normala peristaltik (Maroun et al. 2007; Varre 2003). Frekventa diarréer vållar stort
obehag hos patienten med påverkan på kroppen genom stor vätske- och elektrolytförlust
som kan leda till uttorkning och rubbad elektrolytbalans, men också njurinsufficiens
(Maroun et al. 2007; Viale et al. 2005). Cytostatikabehandlad diarré graderas från 0-4, där
0 är ingen förekomst och 3-4 räknas som svår diarré. I en retroperspektiv studie redovisad
i Arbuckle et al. (2000), angav 52 % av patienterna att de upplevt diarré av grad 3 eller 4
under sin behandling av kolorektalcancer. Konsekvenserna av svår diarré är att
behandlingarna inte kan följas enligt schema eller i sämsta fall, att behandlingen måste
avbrytas (Arbuckle et al. 2000).
Illamående
Att må illa är en förväntad försvarsmekanism från kroppen. Bjørgo (2003) beskriver
definitionen av illamående;
”Illamående (nausea) är en obehaglig känsla av att vilja kasta upp. I
regel föregås denna av autonoma symtom, dvs. man blir blek och
kallsvettig. Illamående leder inte alltid till kräkningar” (Bjørgo 2003
s.130).
Det finns en rad olika faktorer som utlöser illamående, det kan bero på behandling,
läkemedel eller cancersjukdomen i sig. Vid kolorektalcancer är det vanligt med
illamående då cancertumören kan ha vuxit sig så pass stor och orsakat kolonileus,
passagehinder i kolon (Glare 2008; Bjørgo 2003). Smärtan i sig är också en utlösande
faktor för illamående (Glare 2008). Cytostatika är beroende på sort och dos, en stor
bidragande orsak till uppkomsten av illamående. Kunskapen om hur, varför och när
illamående uppstår är en viktig del av symtombehandlingen, både sett ur ett medicinskt
perspektiv och ur omvårdnadsperspektiv (Bjørgo 2003). Att kunna sätta in behandling
mot illamåendet i tidigt skede är betydelsefullt för patientens upplevelse av symtomet,
men också att det påverkar livskvalitén på ett positivt sätt (Hansson et al. 2008).
WHO (1997) definierar livskvalitet:
8
”individuals perception of their position in life in the context of the
culture and value systems in which they live and in relation to their
goals, expectations, standards and concerns. It is a broad ranging
concept affected in a complex way by the person's physical health,
psychological state, level of independence, social relationships,
personal beliefs and their relationship to salient features of their
environment” (WHO 1997).
Livskvalitet är mångdimensionell och delas in i fysisk, psykisk, social och andlig domän.
Samtliga dimensioner påverkar en persons uppfattning av livskvalitet. (Grant et al.2011).
9
Problemformulering
Symtom uppkommer både på grund av cancersjukdomen och av de olika behandlingar
som erbjuds. Det faktum att symtomen samvarierar i kluster och påverkas av yttre faktorer
gör det svårt både för sjuksköterskan och framförallt för patienten att identifiera vilka
symtom som beror på vad. Situationen att vara patient med multipla symtom är komplex
och svår att studera. Tidigare forskning har identifierat ett fåtal kluster, men långt från
alla är kartlagda. I ett flertal studier (Karabulu 2010; Jiménez 2011; Chen & Tseng 2005)
understryks det faktum att mer forskning i ämnet symtomkluster krävs för att få en
komplett bild av vad det innebär för patienten med multipla symtom vid kolorektalcancer
och vad sjukvården kan göra för att lindra patientens symtom. Cancerrelaterad fatigue,
diarré och illamående är vanligt förekomna symtom hos kolorektalcancerpatienter.
Forskningen avseende hur dessa symtom samvarierar och påverkas av yttre faktorer är
begränsad.
Syfte
Med utgångspunkt från Lenz et al. (1997) symtomteori, ”The middle-range theory of
unpleasent symptoms: An update” var syftet med litteraturstudien att utifrån ett
patientperspektiv studera upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och
illamående samt påverkansfaktorer och dess konsekvenser under behandling av
kolorektalcancer.
10
METOD
Studien är en litteraturstudie med vetenskaplig litteratur som informationskälla (Forsberg
& Wengström 2013; Olsson & Sörensen 2011a). En litteraturstudie är en kritisk
granskning och summering av den forskning som finns publicerad (Polit & Beck 2012).
Litteraturstudien är genomförd enligt en niostegsmodell i Polit & Beck (2012), fritt
översatt i figur 3. Tillförlitligheten i studien ökar då varje steg beskrivs noggrant. Det gör
studien replikerbar, det vill säga att någon annan kan genom att följa samma kriterier
uppnå samma resultat (Polit & Beck 2012).
1. Formulera syfte
och frågeställningar
6. Data identifieras
ur materialet
7. Kritisk
granskning och
utvärdering av
materialet - Urval 3
2. Utforma
sökstrategi - välj
databaser och
sökord
5. En mer noggrann
genomgång av
materialet - Urval 2
8. Analysera
informationen kategorisera
3. Genomför
databassökning dokumentera alla
steg
4. Sortera källor
utifrån relevans Urval 1
9. Sammanställning
av resultatet
Figur. 3: (Niostegsmodell fritt översatt ur Polit & Beck 2012 s. 96).
Litteratursökning
Litteraturstudien grundar sig i Polit & Beck (2012) niostegsmodell illustrerad i figur 3.
Syftet och frågeställningarna formulerades enligt steg 1, därefter valdes databaserna
CINAHL och PubMed som steg 2. Databasen CINAHL innehåller artiklar med
omvårdnad som huvudområde. Artiklar i PubMed omfattar både medicinska- och
omvårdnadsområden (Polit & Beck 2012). För att få fram sökorden på engelska användes
CINAHL Headings och PubMed MeSH-termer. Som CINAHL Headings användes
colorectal neoplasms, cancer fatigue, diarrhea och nausea i kombination med den
boelska termen AND för att få fram artiklar som handlade om dessa symtom vid
kolorektalcancer. I PubMed gjordes sökningen med sökorden colorectal neoplasms,
signs and symptoms, fatigue, diarrhea och nausea i kombination med den boelska termen
AND, för att hitta artiklar om dessa symtom vid kolorektalcancer. En fritextsökning
utfördes med sökorden symptom experience med trunkering (*) tillsammans med cancer
11
för att involvera patientupplevelse vid cancer. Databassökningen tillhör steg 3 i figur 3
(Polit & Beck 2012).
Sökningar från CINAHL redovisas i tabell 1, sökningar i PubMed redovisas i tabell 2
och en översikt av urvalen presenteras i tabell 3.
Inklusionskriterier och Exklusionskriterier
Tidsspannet begränsades till 2004-01-01 – 2015-03-11 för att inkludera aktuell och
relevant forskning. Endast artiklar som är Peer Reviewed och skrivna på engelska,
danska, norska och svenska är inkluderade.
Exklusionskriterierna är reviewartiklar och artiklar som innefattar barn 0-18 år, personer
före och efter behandling av kolorektalcancer, samt patienter i palliativt skede.
Tabell 1 sökning i CINAHL
Databas Sökning Sökord
CINAHL S1
Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Colorectal
Neoplasms
7343
S2
Cancer fatigue
685
S3
Nausea
1097
S4
Diarrhea
2786
S5
(S1) AND (S2)
15
4 [1]
3
2
S6
(S1) AND (S3)
10
2 (1)
1
1
S7
(S1) AND (S4)
40
10 [1]
2
1
16 [2] (1)
6
4
Summa Urval
() – Träffar som exkluderats då de förkom i sökningar internt.
[] - Träffar som exkluderats då de förekom i sökningar externt.
12
Tabell 2, sökning i PubMed
Databas
Sökning Sökord
PubMed S1
Antal träffar Urval 1
Urval 2
Urval 3
7
5
Colorectal
Neoplasms
(MeSH)
76502
S2
Signs and
symptoms
(MeSH)
627787
S3
(S1) AND (S2)
2706
S4
Fatigue (MeSH)
41529
S5
(S3) AND (S4)
102
S6
Diarrhea
(MeSH)
36281
S7
(S3) AND (S6)
343
S8
Nausea (MeSH)
24089
S9
(S3) AND (S10)
106
2
2
2
S10
Fritext
Symptom
experience*
AND cancer
201
12 [1]
1
1
27
11
9
Summa urval
9
1 [1]
[ ] Träffar som förekom i extern sökning.
Tabell 3 sökresultat samtliga databaser
Samtliga databaser Urval 1
Urval 2
Urval 3
CINAHL
16
6
4
PubMed
27
11
9
Summa
43
17
13
13
Urval
I steg 4 (Polit & Beck 2012) matchades sökresultatets relevans med litteraturstudiens
syfte genom att läsa artiklarnas titel och abstrakt. I detta steg selekteras artiklarna enligt
inklusions- och exklusionskriterierna. Artiklarnas referenslistor granskades för att
undersöka möjligheten att få fram relevanta manuella sökningar. I urval 1 svarade titel
och abstrakt i 43 artiklar till litteraturstudiens syfte för vidare granskning (Polit & Beck
2012).
I urval 2 lästes 31 artiklar i sin helhet enskilt och tillsammans för granskning av dess
metod- och resultatdel mot litteraturstudiens syfte, motsvarande steg 5 (Polit & Beck
2012). Efter den granskningen kvarstod 17 artiklar, av dem exkluderades fyra artiklar på
grund av bristande vetenskaplighet, de uppfyllde ej de etiska kraven. De 13 artiklar som
kvarstod granskades enligt steg 6 (Polit & Beck 2012) där artiklarna lästes noggrant
upprepade gånger för att särskilja likheter och olikheter.
13 artiklar genomgick en kritisk granskning enligt steg 7 (Polit & Beck 2012). Artiklarna
har granskats efter mallarna i Polit & Beck (2012), “Guide to an Overall Critique of a
Quantitative Research Report” och “Guide to an Overall Critique of a Qualitative
Research Report”. Granskning av artiklar skedde individuellt och gemensamt och de
artiklar som behölls redovisas i en artikelmatris, (se bilaga 1).
Databearbetning/analys
Enligt Forsberg och Wengström (2013) delas materialet upp i mindre delar för analys och
bearbetning, för att sedan sättas ihop på ett nytt sätt. Databearbetningen skedde
organiserat enligt steg 8 (Polit & Beck 2012), med utgångspunkt i ”The middle-range
theory of an unpleasent symptom: an update (Lenz et al. 1997) för att få en tydlig
överblick och skapa teman (Polit & Beck 2012) Meningsbärande enheter som
överensstämde med litteraturstudiens syfte skrevs ned på lappar som kodades med
nummer som artiklarna tilldelats för att kunna härledas till respektive artikel. Det
resulterade i 60 enheter som bildade 9 teman. Utifrån de teman som identifierats
sammanställdes dessa i tre huvudkategorier. I steg 9 (Polit & Beck 2012) redovisas dessa
huvudkategorier i både figur och text i litteraturstudiens resultatdel.
Etiska ställningstaganden
De forskningsetiska principerna består av fyra områden; informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, vilka varje forskare bör
beakta, således ligger det etiska ansvaret hos dem (Vetenskapsrådet 2007). Samtliga
artiklar i litteraturstudiens resultat är etiskt granskade vid databearbetningen. Artiklar får
endast exkluderas då de ej svarar till litteraturstudiens syfte. Alla artiklar som motsvarar
syftet är inkluderade oberoende dess resultat. Genom att artiklarna läses individuellt och
gemensamt säkerställs att artiklarna uppfattats korrekt, men också att inga egna
värderingar färgar tolkningen av dem (Forsberg & Wengström 2013). Artiklarna är
grundligt översatta i databearbetningen för att bibehålla dess innehåll och budskap,
lexikon har använts för att få en så korrekt översättning som möjligt då engelska ej är
modersmålet. Användandet av primärkällor har eftersträvats för att få den mest
sanningsenliga bilden av resultatet. Därför är rewiewartiklar exkluderade, då de ses som
14
sekundärkälla. Litteraturstudien har genomgått gällande rutiner för fusk- och
plagiatkontroll vid Karlstads universitet (Åslund 2014). Vidare kommer den också att
publiceras i DiVA portalen för allmän spridning.
15
RESULTAT
Litteraturstudiens resultat grundar sig i 13 artiklar, fem artiklar med kvalitativ metod och
åtta artiklar med kvantitativ metod. Databearbetningen ledde till följande tre
huvudkategorier; hur symtomen utrycker sig, yttre faktorer som påverkar livskvalitén och
utfall. Huvudkategorierna presenteras i figur 4. Dessa finns i sitt slag representerade i
Lenz et al. (1997) symtomteori, se figur 1 och 2. Enligt Lenz et al. (1997) symtomteori är
påverkande yttre faktorer avgörande för hur symtomen upplevs av patienten och hur de
hanteras. Under kategorin hur symtomen uttrycker sig med underkategorin
symtomförekomst presenteras symtomupplevelsen. Utfall som kategori är motsvarande
performance i figur 2 (Lenz et al. 1997) och redovisar symtomhantering och sjukvårdens
roll. Liksom modellen i figur 2, påvisas flödet och sambandet mellan de olika
kategorierna här i figur 4.
Yttre faktorer som påverkar
livskvalitén (Lenz et al. 1997)
*Hur symtomen uttrycker sig
Utfall (Lenz et al. 1997)
*Symtomförekomst
* Symtomhantering
*Sjukvårdens roll
Figur 4. Huvudkategorier samt underkategorier
Hur symtomen uttrycker sig
Symtomteorin i Lenz et al. (1997) beskriver upplevelsen av symtom som
mångdimensionell och innefattar obehag, varaktighet, kvalitet och intensitet. Patienternas
upplevelse av symtomen cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående beskrivs vålla
obehag, lidande och med stor påverkan på livskvalitén i tio av de 13 artiklarna (Li et al,
2014; Sanford et al. 2014; Walling et al. 2014; Färkkilä et al. 2013; Ellis et al. 2012;
Spichiger 2011; MclNur 2010; Santos 2007; Gupta et al. 2006 Adamsen et al. 2004).
Då patienterna själva fick sätta ord på hur de upplever sina symtom blandas dessa med
hopp och förtvivlan (Ellis et al. 2012). I Ellis et al. (2012) uppger patienterna att det finns
16
en stor rädsla och oro för symtom relaterat till sjukdom och behandling. De bra perioderna
var svåra att ta till vara på av rädsla för det snart kunde bli sämre igen, detta framträdde
främst hos de patienter som upplevde någon grad av cancerrelaterad fatigue (Ellis et al.
2012; Spichiger 2011). Det identifierades också en stor rädsla och oro för uppkomsten av
nya symtom som skulle kunna vara kopplad till sjukdomen (Ellis et al. 2012).
Cancerrelaterad fatigue visade sig i varierande mönster och var som svårast under sen
eftermiddag och kväll (Li et al. 2014; Spichiger et al. 2011). Många av patienterna hade
lättare att acceptera och hantera cancerrelaterad fatigue med inställningen att
behandlingen skulle bota dem (Spichiger et al. 2011). Veckan innan kirurgiskt ingrepp i
tarmen upplevde patienterna en mild nivå av cancerrelaterad fatigue, orsakad av
cancerrelaterad anemi. Väsentliga skillnader mellan koloncancer och rektalcancer
uppmättes, där patienter med koloncancer angav högre svårighetsgrad av cancerrelaterad
fatigue (Li et al. 2014). Patienter upplevde cancerrelaterad fatigue som värst under den
tredje cykeln av cytostatikabehandlingen, cirka 3 månader in i behandlingsterapin
(Walling et al. 2014; Adamsen et al. 2004). Men är 12-14 månader efter diagnos
fortfarande så påtaglig att den uppfattas som problematisk för patienterna (Ellis et al.
2013). Många patienter som opererats för kolorektalcancer har problem med diarré, med
störst frekvens en vecka efter operationen och antalet diarréer per dag var av betydande
relevans för upplevelsen av obehag (Pan et al. 2011) Inaktivitet visade sig kunna öka
upplevelsen av både cancerrelaterad fatigue och illamående (MclNur et al. 2010). MclNur
et al. (2010) beskriver också att det fanns en väsentlig skillnad i upplevelsen av
illamående, beroende på om patienten behandlades i öppen- eller slutenvård. Patienter
som behandlades på sjukhus upplevde lägre grad av illamående (MclNur et al. 2010).
Symtomförekomst
I studien gjord av Walling et al. (2015) rapporterade 93,5% (n=3011) minst ett symtom. I
snitt upplever en kolorektalcancerpatient 10,3 symtom enligt Pettersson et al. (2014). Av
de 2426 tillfråga patienterna med tidigt stadium av kolorektalcancer upplevde 62,6% av
de tillfrågade med kolorectalcancer i tidigt stadium upplevde någon grad av
cancerrelaterad fatigue, 32,4% illamående och 41,8% hade diarré (Walling et al. 2015).
Bland de patienterna med kolorektalcancer i sent stadium upplevde 68,7% (n=585)
cancerrelaterad fatigue, 47,2% illamående och 46,5% diarré (Walling et al. 2015).
Snarlika siffror återfanns i Pettersson et al. (2015) där 62 % (n=104) upplevde någon grad
av cancerrelaterad fatigue, 45 % upplevde illamående och 38 % diarré. 50-60 % (n=102)
av patienterna angav att de upplevde illamående under cytostatikabehandlingen (MclNur
et al. 2014).
Yttre faktorer som påverkar livskvalitén
Lenz et al. (1997) beskriver hur fysiska, psykiska och situationsbundna yttre faktorer
påverkar patientens symtomupplevelse. I denna litteraturstudie påvisas social och psykisk
miljö.
I flertalet studier var symtomupplevelsen starkt kopplad till upplevd livskvalitet i olika
dimensioner (Sanford et al. 2014;Färkkilä et al. 2013; Ellis et al. 2012; Pan et al. 2011;
MclNur 2010; Gupta et al. 2006). Känslan av cancerrelaterad fatigue påverkades av
patienternas sociala liv, relationsstatus och patientens ekonomiska status (Färkkilä et al.
2013; Spichiger et al. 2011; Santos 2007; Gupta et al. 2006). Verktyg för att mäta Health-
17
related Quality of Life (HRQoL) användes i Färkkilä et al. (2013) och Gupta et al. (2006)
för att se hur den hälsorelaterade livskvalitén påverkas av yttre faktorer så som de finns
beskrivna i figur 1 och 2 (Lenz et al. 1997). Det framkom att stödet patienten får från
familj och vänner genererar hög livskvalitet men också att ha en trygg ekonomisk grund
att stå på spelar stor roll (Färkkilä et al. 2013; Gupta et al. 2006). Patientens sociala
funktion var till stor del baserad på den familjeroll patienten hade. De patienter som hade
hög status i familjen upplevde en ökad känsla av cancerrelaterad fatigue under ett längre
tidsperspektiv (Walling et al. 2015; MclNur et al. 2010). Dessutom upplevde dessa
patienter en högre grad av illamående under cytostatikabehandlingen, än de patienter som
hade en lägre roll i familjen (Walling et al. 2015; MclNur et al. 2010). Yngre vuxna (<39
år) rapporterade en starkare upplevelse av symtom jämfört med äldre vuxna (>40 år), det
visade sig påverka deras relation med andra, arbete, humör och deras livsglädje negativt
(Sanford et al. 2011). Cancerrelaterad fatigue och depression korrelerar med varandra
(Santos et al. 2008). Resultatet tyder på att depression förstärker uppkomsten av
cancerrelaterad fatigue i större grad än vad cancerrelaterad fatigue orsakar depression
(Santos et al. 2008; Lenz et al. 1997).
Utfall
Utfall beskrivs som ”performance” i Lenz et al. (1997) och innehåller konsekvenserna av
symtomupplevelsens olika dimensioner och på vilka sätt de hanteras. Patienternas
funktionella, kognitiva och fysiska status är ett utfall av symtomupplevelsen.
Symtomhantering
Att arbeta fram egenvårdsstrategier för att hantera symtomen var en viktig del för
patienter med kolorektalcancer (Ellis et al. 2012; Pan et al. 2011; Spichiger et al. 2011;
MclNur et al. 2010; Adamsen et al. 2004). Motion som strategi för att hantera
cancerrelaterad fatigue hade positiv effekt hos patienter som under studien fick ett
utarbetat träningsprogram att följa (Adamsen et al. 2004). Patienterna upplevde att
cancerrelaterad fatigue ersattes av fysisk trötthet och de upplevde att träningen gav mer
energi i deras dagliga liv och fick både en starkare funktionell och fysisk status (Adamsen
et al. 2004). Graden av cancerrelaterad fatigue avgjorde dock nivån av de dagliga
aktiviteterna (Spichiger et al. 2011). Patienterna upplevde en stor frustration i att ha svårt
att komma tillbaka till den fysiska och psykiska status de hade innan behandlingarna (Ellis
et al. 2012). Däremot kunde en del patienter som upplevt väldigt svår cancerrelaterad
fatigue känna sig närmast lättade de dagar det inte var lika påtagligt (Spichiger et al.
2011). I Pan et al. (2011) angav 60 % (n= 35) av deltagarna att de fick en vecka efter
kirurgisk behandling fick råd om egenvårdsstrategier för att hantera diarré. Koständringar,
motion och att acceptera problemet, var de strategier som fungerade bäst, strategier som
var väl fungerade även hos de som upplevde illamående (Pan et al. 2011; MclNur 2010).
En månad efter kirurgisk behandling var det deltagarnas egna erfarenheter som låg till
grund för symtomhanteringen. Tre månader efter kirurgisk behandling var motion den
vanligaste strategin för att hantera förekomsten av diarréer för 91 % (n=35), 71 % angav
ändringar i kosten som hållbar strategi och 57 % sökte sig till alternativa behandlingar
(Pan et al. 2011). Det var mer vanligt förekommande att patienter yngre än 50 år använde
sig av egenvårdsstrategier, än de över 50 år. Planering av dagliga aktiviteter och veta vart
det fanns tillgång till toalett var också en viktig strategi för att hantera diarréerna (Pan et
al. 2011). I en studie där symtombördan hos yngre och äldre vuxna jämfördes, visade det
18
sig dock att yngre patienter rapporterade ett fler antal symtom än de äldre patienterna och
att de yngre hade större svårigheter att hantera symtomen (Sanford et al. 2014).
Sjukvårdens roll
I flertalet studier påvisades sjukvårdens roll som en väsentlig del i patienternas
symtomhantering (Pan et al. 2011; Pettersson et al. 2013; Spichiger et al. 2011;
Dranitsaris et al. 2007).
Patienterna hade i början blivit informerade om att exempelvis cancerrelaterad fatigue var
att förvänta, men allt eftersom tiden gick upplevde patienterna att de var utlämnade till
att hantera det på egen hand (Spichiger et al. 2011). I Petterson et al. (2014) beskrivs
vikten av att ha en öppen dialog mellan patient och vårdgivare för att tillsammans kunna
utarbeta adekvata strategier för att hantera symtomen. En del patienter godtog den
information de fick från sjukvården, medan andra sökte svar på sina frågor genom att leta
efter forskningsartiklar eller söka information på Internet (Spichiger et al. 2011).
Avsaknaden av information om symtomhantering hade dock ingen signifikant betydelse
för hur vården i sin helhet uppfattades (Spichiger et al. 2011). Patienter angav att
informationen från sjukvården om vad som skulle hända härnäst var bristfällig, de blev
kallade till återbesök, men fick ingen information om vad besöket skulle innehålla. Kan
sjukvårdspersonal i god tid förutspå vilka symtom patienten sannolikt riskerar att få, kan
det bespara patienten lidande (Dranitsaris et al. 2007).
19
DISKUSSION
Syftet med litteraturstudien var att studera upplevelsen av symtomen cancerrelaterad
fatigue, diarré och illamående och påverkande faktorer och dess konsekvenser hos
patienter som behandlas för kolorektalcancer. De tre symtomen ses samvariera i ett flertal
studier men det framkom också att yttre faktorer påverkar symtomupplevelsen och
hanteringen av dessa.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat påvisar att symtomupplevelsen är starkt påverkad av andra
symtom och yttre faktorer. Cancerrelaterad fatigue upplevdes som väldigt påfrestande för
många av patienterna (Ekholm et al. 2013; Ahlberg 2004). De upplevde en trötthet som
för dem inte känns normal och är väldigt svår att beskriva med exakta ord. Det finns
emellertid strategier för att patienterna lättare ska kunna hantera denna trötthet. Dels att
acceptera den förändring det innebär, men också att ta emot hjälp för att klara vardagens
enklare uppgifter så som städning och matlagning. En del av patienterna ansåg sig också
vara hjälpta av att ta små mikropauser under dagen. (Bailey et al. 2004). Vikten av
egenvård har blivit en central del och ha antagit en stor roll för patienter att kunna hantera
cancerrelaterad fatigue under behandlingen av kolorektalcancer (Spichiger 2012)
Patienternas förmåga att själva finna strategier för att hantera sina symtom tyder på en
stark kognitiva status (Lenz et al. 1997). Det är svårt att säga om cancerrelaterad fatigue
just orsakas av behandlingen eller om det är ett symtom av cancersjukdomen, eftersom
känslan inte minskar mellan behandlingscyklerna (Pettersson 2013). Cancerrelaterad
fatigue är ett av de allra vanligaste symtomen vid behandling av kolorektalcancer, det till
trots finns det väldigt få studier som behandlar patienternas faktiska upplevelse av
symtomet (Ahlberg 2004). Det vållar stora problem inte bara för patienten och sjukvården
när det kommer till att hantera symtomet, men också för omgivningen, som kan ha svårt
att sätta sig in i känslan av den trötthet som infinner sig (Ekholm et al. 2013). Anhöriga
uppger att upplevelsen av cancerrelaterad fatigue påverkar deras sociala liv i negativ
bemärkelse och att det ständigt finns en oro för huruvida patienten ska orka med vardagen
eller ej (Ekholm et al. 2013).
Diarrén minskade med tiden under behandlingen men kunde också lindras genom
egenvårdsstrategier (Pan et al. 2011). Egenvården bestod av motion och ändrade
matvanor, men till viss del även en ökad tolerans av att ha diarré. Obehaget kunde
uppmätas genom antalet diarréer per dag, ju fler de var, desto större obehag vållade de
(Pan et al. 2011). Andra viktiga strategier många av patienterna med diarré använde sig
av, var vetskapen om vart närmaste toalett låg och att planera sina dagliga aktiviteter. Då
stress ses öka frekvensen av diarréer kunde patienterna styra frekvensen genom att
undvika stressrelaterade situationer. Många, speciellt kvinnorna använde sig av
inkontinensskydd och skyddande kläder (Landers et al. 2014).
Illamående i samband med colorectalcancer är främst orsakad av olika behandlingar.
Patienter upplever stora problem med illamående och hur det påverkar dem både fysiskt
och psykiskt. Illamående kan vara betingat, att det utlöses av yttre faktorer som påminner
om tidigare upplevelser (Börjeson et al. 2012; Lenz et al. 1997). Varierande
egenvårdsstrategier för att minska frekvens och intensitet av illamåendet finns.
Strategierna är individuella, men motion, vila, ändring av kost och acceptans kunde ses
vara de mest användbara strategier för att hantera illamåendet (Molassiotis et al. 2008).
Vidall (2011) beskriver att användandet av pepparmint eller ingefära hade god effekt för
20
att ta kontroll över illamåendet. Att hitta en väl fungerande strategi är avgörande för
patientens välbefinande (Börjeson et al. 2002). I studien gjord av MclNur et al. (2010),
påvisades det att patienter i slutenvården upplevde en lägre grad av illamående, vilket till
stor del beror på att de får antiemetika i god tid. De dagliga rutinerna antas spela stor roll.
I sjukhusvården finns fasta tider för medicinering och ansvaret läggs till stor del över på
sjukvårdspersonalen. Patienterna har större möjlighet att få antiemetika i god tid innan
illamåendet sätter in. I hemmet är det lättare att glömma bort medicinering om
illamåendet inte infunnit sig. Anhöriga till patienter under behandling av kolorektalcancer
uppgav att patienterna upplevde varierande måttlig till svårt illamående och att det blev
värre efter varje behandling (Ekholm et al. 2013). Familjen får en viktig roll under
samtliga stadier under sjukdoms- och behandlingstiden. Stöd till anhöriga är minst lika
viktigt för att de ska kunna finnas som stöd till patienten (Ekholm et al. 2013; Sjövall
2011; Socialstyrelsen 2005). Att så långt som möjligt kunna fortsätta leva som innan
diagnosen ger en ökad livskvalitet hos både patient och anhöriga (Ekholm et al. 2013;
Sjövall 2011). En viktig aspekt i hanteringen av symtom är den miljö patienten befinner
sig i. Själva miljöombytet skulle kunna vara en orsak till varför motion har angetts ha en
sådan god effekt hos patienterna.
Sjukvårdens roll anses ha en viktig roll i hanteringen av cancerrelaterad fatigue, diarré
och illamående. Patienterna var utlämnade att söka egna strategier som ska fungera för
just dem. Här har sjukvården en stor roll i att stötta och vägleda patienterna, skapa
individuella vårdplaner och finnas tillgängliga för frågor (Socialstyrelsen 2005). Trots
den kunskap sjukvården börjar få om multipla symtom som samvarierar i kluster, påvisas
ingen klar och tydlig evidens på att cancerrelaterad fatigue, diarré och illamående bildar
ett specifikt symtomkluster. Det litteraturen visade var att cancerrelaterad fatigue, diarré
och illamående, samvarierar under behandling av kolorektalcancer. Illamåendet påverkas
och kan orsakas av diarréer och då det i litteraturstudiens introduktion stod klart vilka
konsekvenser diarrén för med sig, finns det tydliga kopplingar till att den kan orsaka
cancerrelaterad fatigue. Sjukvårdens roll är viktig i symtomhanteringen, de ska bland
annat stödja och vägleda patienter att hitta individuella egenvårdsstrategier.
Sjuksköterskans insats är delvis beroende på det sociala nätverk patienten har, ju mindre
stöd från yttre faktorer patienten har, desto större roll får sjuksköterskan (Larsson et al.
2007). Det faktum att symtom förkommer i kluster gör det än viktigare att
sjukvårdspersonal är uppdaterade med den senaste forskningen (Socialstyrelsen 2005).
Den tid som patienten har till förfogande hos sjuksköterskan är knapp. Patienterna
upplevde att de inte ville ta av den tiden för att prata symtom eller biverkningar av
behandlingen eftersom de ansåg att det var viktigare att tiden skulle användas för att
behandla det sjuka, för att kunna bli frisk (Ellis et al. 2012). I ett flertal artiklar i resultatet
framgår det tydligt att patienterna får en knapphändig information om symtom och
symtomhantering. Patienterna upplevde att sjuksköterskorna lade största fokus på
läkemedelsadministrering, vilket ledde till en risk att de upplevda symtomen inte
uppmärksammades. Hälften av de tillfrågade patienterna i en studie av Güleser et al.
(2012) fick ingen information om vilka symtom och biverkningar som kunde uppträda
medan 83,2% av de patienterna hade uppskattat att få informationen för att kunna
förbereda sig. Patienterna upplevde också att ansvaret att få reda på mer information, låg
på dem själva. Det är viktigt att undsätta tid för symtomkontroll hos patienterna för att få
en helhetsbild över hur patienten mår. (Jonsson et al. 2011). Sjuksköterskan bör ha så pass
mycket kompetens för att vägleda patienten och ge denne möjlighet att identifiera sina
symtom, men även kunskapen om hur de påverkas av andra symtom och hur patienten
21
sammantaget kan hantera dessa (Armstrong 2003; Lenz et al. 1997). I Esper och Heidrich
(2005) tar man upp ett verktyg för att upptäcka symtomkluster för att tillsammans arbeta
fram strategier, detta ska hjälpa patienterna ha kontroll över sina symtom. (Här fritt
översatt) RESCUE. R – Review the situation – observation av situationen. E – Exploring
the findings – En kartläggning av de symtom patienten upplever. S – Strategize a plan of
action – en plan skapas för att minimera symtomupplevelsen. C- Carry out the plan –
genomföra planen U – Umbrella resources – involverar olika verksamheter för att hjälpa
och stötta patienten. E – Evaluation and modification – utvärdera planen och vid behov
revidera strategierna.
Med stöd från symtomtorin i Lenz et al. (1997) konstateras det i denna litteraturstudie att
det finns yttre faktorer som påverkar symtomupplevelsen hos patienten (se figur 1 och 2).
Förändras de yttre faktorerna, förändras också upplevelsen av symtomen och hur de
uttrycker sig i patientens liv. Symtomteorin i Lenz et al. (1997) tydliggör litteraturstudiens
resultatdel, patientens helhetsupplevelse kan inte fastställas genom att belysa ett symtom,
hänsyn bör tas till att samtliga symtom påverkar och påverkas av varandra. Resultatet
presenterar också en bild av vikten med ett starkt socialt nätverk, god ekonomi, befinna
sig i en tillfredsställande miljö för att kunna hantera symtomen på bästa sätt (Sterba et al.
2013; Lenz et al. 1997). Upplevelsen av symtomen hade en bred spridning utifrån
patientens livssituation, vad denne har för tidigare livserfarenheter och referensramar,
vilket stöds av symtomteorin i Lenz et al. (1997). Detta påverkar således patientens
förmåga att hantera symtomen (Lenz et al. 1997). Kontentan av det hela blir, att om det
existerar negativa yttre faktorer, så som avsaknaden av stöd, dålig socioekonomisk status,
nedsatt fysisk och psykisk status, så påverkar det symtomupplevelsen och utfallet
negativt.
Metoddiskussion
Litteraturstudien är utformad enligt Polit & Beck´s (2012) niostegsmodell. De sökord som
valdes till litteraturstudien var i CINAHL colorectal neoplasms, cancer fatigue, nausea
och diarrhea, dessa söktes som CINAHL Headings i kombination med den boelska
termen AND för att få fram artiklar som handlade om just dessa symtom vid
kolorektalcancer. I CIHNAL gjordes även fritextsökningar med ovanstående sökord i
kombination med patients`experience med trunkering(*) med avsikt att få artiklar rörande
patienters upplevelse av symtomen, dessvärre gav dessa sökningar inga relevanta träffar
mer än de artiklar som redan valts ut, varför denna sökning ej är redovisad i tabellen
I PubMed valdes MeSH-termerna Colorectal Neoplasms, Signs and symptoms, fatigue,
diarrhea och nausea i kombination med den boelska termen AND, för att hitta artiklar
som handlar om dessa symtom vid kolorektalcancer. Sökorden symptom experience med
trunkering (*) och cancer i kombination med den boelska termen AND och gjordes som
fritextsökning för att finna artiklar om symtomupplevelse. Manuella rensningar gjordes
utifrån inklusions- och exklusionskriterier för att utesluta artiklar som berörde tiden innan
diagnos och även artiklar om friskförklarade patienter då litteraturstudien riktar sig mot
patienter under behandling. Cancerrelaterad fatigue och diarré är begrepp som det har
forskat en hel del inom i relation till kolorektalcancer, dock har illamående som upplevt
symtom inte haft samma prioritet. Forskning med kvalitativ ansats är värdefull för att
studera den faktiska upplevelsen. Mycket av forskningen tar upp illamående och
kräkningar som ett och samma symtom och som biverkan av behandlingen. Vilket i sig
22
blir missvisande då det i begreppsbeskrivning påvisar att illamående kan förekomma utan
kräkningar och vice versa.
Sökningar i fritext kan generera alldeles för många sökträffar så att artikelgenomgången
blir väldigt stor. Risken med en sådan sökning är att artiklar kan missas men också att det
inte finns någon relevant artikel alls. Urvalen i valda artiklar har varit ändamålsenliga.
Det medför en begränsning i litteraturstudien då resultatet inte kan generaliseras för alla
cancertyper, utan just enbart för kolorektalcancer. Litteraturstudien riktar sig mot
patienter under behandling, således påvisas det inte hur dessa symtom påverkar patienter
innan och efter behandling, eller de patienterna i palliativt syfte.
En extra sökning genomfördes 2015-03-11, som ej gav några nya artiklar att inkludera i
litteraturstudiens resultat. Att göra en extra sökning innebär att efterregistrerade artiklar
kan påträffas i databaserna. Genom en extra sökning säkerställs också att
litteraturstudiens resultatdel består av aktuell forskning. Dock innebär det också en risk
då påträffade nya artiklar måste genomgå en databearbetning, för att antingen exkluderas
eller inkluderas. Den extra sökningen bör planeras in för att säkerställa att
databearbetningen kan utföras inom tidsramen för litteraturstudiens slutdatum.
Klinisk betydelse
Patienters upplevelse av symtom är ytterst subjektivt, det finns en rad olika
omvårdnadsåtgärder för att uppnå adekvat symtomlindring. Sjuksköterskans
medvetenhet och kunskap om vilka symtom och symtomkluster som kan förekomma är
en förutsättning för att kunna ge patienten god vård och omvårdnad (Li et al. 2014;
Karabulu 2010; Socialstyrelsen 2005). Att i god tid informera om de olika symtom som
både sjukdom och behandling orsakar hör till den goda omvårdnaden. Därför är det av
hög vikt att sjukvårdspersonal är uppdaterad med ny evidens på området
symtomklusterteori (Socialstyrelsen 2005). Genom att anamma den evidens som finns i
området ses patienten utifrån ett holistiskt perspektiv. I enlighet med den nyaste ändringen
av hälso- och sjukvårdslagen [HSL] skall en personcentrerad vård bedrivas. Att förstå den
teori om symtomkluster som litteraturstudien grundar sig på, där yttre faktorer tydligt
påverkar symtomupplevelsen, medför att sjuksköterskan kan ge en mer individuell vård
till patienten.
Enligt Nationella vårdprogrammet för kolorektalcancer (Socialstyrelsen 2008) är en av
sjuksköterskans viktiga uppgifter att stödja och informera patienten inför kommande
behandlingar, men även att bedöma patientens behov och utifrån det planera
omvårdnadsåtgärder. Vilket också framgår av kompetensbeskrivningen för legitimerade
sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2005) Genom att tilldela patienten en patientansvarig
läkare och kontaktsjuksköterska ges patienten möjlighet att ha en direktkontakt med
vården. Detta skapar en stor trygghet och förtroende för vårdgivaren och vårdkedjan
kortas av och effektiviseras även kostnadsmässigt (Socialstyrelsen 2008). Samtal mellan
patient och sjuksköterska ses som väldigt värdefulla för patienten och det speglar vad de
vill att sjukvårdspersonalen ska ha för egenskaper så som empati, godhet och ömhet
(Jonsson et al. 2010). Det är intressanta frågeställningar som behandlas på politisk nivå i
Sverige (SOU 2009:11).
23
Förslag till fortsatt forskning
I litteraturstudien har det framkommit att yttre faktorer påverkar patientens
symtomupplevelse. Genomgående visar litteratursökningen att det stöd patienten får från
anhöriga är en viktig faktor. Stödet från anhöriga är betydelsefullt för cancerpatientens
förmåga att hantera symtomupplevelsen. För att anhöriga ska orka finnas vid patientens
sida krävs det ett bra strategier för att de ska kunna hantera den nya livssituationen.
Då det är allt vanligare att patienter vårdas i hemmet, blir anhöriga en väldigt utsatt grupp,
som är lika viktig att ta hand om. Den vård som bedrivs bygger på evidensbaserad
forskning, således finns också goda underlag att forskningen riktas mot
symtomupplevelsen ut ett anhörigperspektiv.
Slutsats
Enligt rapport från Socialstyrelsen (2013) är kolorektalcancer den tredje största
cancersjukdomen i Sverige, samtidigt en av dem som diagnosticeras sent i
sjukdomsförloppet. Symtomen är till en början diffusa och pekar inte direkt mot
cancerogen sjukdom, utan kan lätt misstas för vanliga mag-tarmsjukdomar så som ulcerös
colit och Crohns sjukdom (Sterba et al. 2013). Symtomen är många och uppträder ofta i
kluster med stor påverkan från yttre faktorer. Litteratursökningen till litteraturstudien
resulterade inte i någon artikel som tydligt studerat samband mellan cancerrelaterad
fatigue – illamående – diarré. Studerat var för sig framkommer det dock att de har en stor
påverkan på patientens livskvalitet.
24
REFERENSER
*Artiklar som återfinns i resultatdelen.
*Adamsen, L., Midgaard, J., Andersen, C., Quist, M., Moeller, T. & Roberth, M.
(2004). Transforming the nature of fatigue trough exercise: qualitative findings from a
multidimensional exercise programme in cancer patients undergoing chemotherapy.
European Journal of Cancer Care. 13. p 362-370.
Ahlberg, K. (2004). Cancer-Related Fatigue – Experience and Outcomes. Diss. Göteborg.
Institute of Nursing Faculty of Health and Caring Science. The Sahlgrenska Academy at
Göteborg Universitet.
Arbuckle, R.B., Huber, S.L. & Zacker, C. (2000). The Consequences of Diarrhea
Occuring During Chemotherapy for Colorectal Cancer: A Retrospective Study. The
Oncologist.:5. s.250-259.
Armstrong, T.S. (2003). Symptoms Experience: A concept Analysis. Oncology Nursing
Forum. 30(4).s.601-606.
Arnesen, A. (2003). Omvårdnad vid cancer i mag-tarmkanalen. Onkologisk omvårdnad.
Patient – problem – åtgärd. Reitan, A M. & Schölberg, T Kr. (red). Stockholm: Liber AB.
Bailey, C., Corner, J., Addington-Hall, J., Kumar, D. & Haviland, J. (2004) European
Journal of Cancer Care, 13. s.483-493.
Bayyavarapu Bapuji,S & Sawatzky, J-A.S. (2010). Understanding Weight Loss in
Patients With Colorectal Cancer:A Human Response to Illness. Oncology Nursing Forum.
Vol. 37, No. 3, May 2010. s.303-310.
Beck, S. L., Dudley, W. N., & Barsevick, A. (2005, May). Pain, sleep disturbance, and
fatigue in patients with cancer: using a mediation model to test a symptom cluster.
In Oncology nursing forum (Vol. 32, No. 3, pp. E48-E55). Oncology Nursing Society.
Bennett, B., Goldstein, D., Friedlander, M., Hickie, I., & Lloyd, A. (2007). The experience
of cancer-related fatigue and chronic fatigue syndrome: a qualitative and comparative
study. Journal of pain and symptom management, 34(2), 126-135.
Bjørgo, S. (2003). Illamående och behandling av illamående. Onkologisk omvårdnad.
Patient – problem – åtgärd. Reitan, A M. & Schölberg, T Kr. (red). Stockholm: Liber AB.
Bye, A. (2003). Nutrition. Onkologisk omvårdnad. Patient – problem – åtgärd. Reitan, A
M. & Schölberg, T Kr. (red). Stockholm: Liber AB.
Börjeson, S., Hursti, T.J., Tishelman, C., Peterson, C. & Steineck, G. (2002) Treatment of
Nausea and Emesis During Cancer Chemotherapy: Discrepancies Between Antiemetic
Effect and Well-Being. Journal of Pain and Symptom Management, 24(3), 345-358.
25
Börjeson, S., Starkhammar, H., Unosson, M. & Berterö, C. (2012). Common Symptoms
and Distress Experienced Among Patients with Colorectal Cancer: A Qualitative part of
Mixed Method Design. Open Nursin Journal, (6), 1, 100-107.
Carelle, N., Piotto, E., Bellanger, A., Germanaud, J., Thuillier, A., & Khayat, D. (2002).
Changing patient perceptions of the side effects of cancer chemotherapy. Cancer, 95(1),
155-163.
Chen, M-L. & Tseng. H-C. (2006). Symptom clusters in cancer patients. Support Care
Cancer. 14: pp.825-830.
*Dranitsaris, G., Shah, A., Spirovski, B. & Vincent, M. (2007). Severe Diarrhea in
Patients with Advanced-stage Colorectal Cancer Receiving FOLFOX or FOLFIRI
Chemotherapy: The Development of a Risk Prediction Tool. Clinical Colorectal cancer.
6(5). p 367-373.
Dodd, M., Jansson, S., Facione, N., Faucett, J., Froelicher, E.D., Humphreys, J., Lee, K.,
Miakowski, C., Puntillo, K., Rankin, S. & Taylor, D. (2001a) Advancing the science of
symptom management. Journal of Advanced Nursing. 33(5), 668-676.
Dodd, M.J., Miaskowski, C. & Paul, S.M. (2001b) Symptom clusters and their effect on
the functional status of patients with cancer. Oncology Nursing Forum 28(3) s.465-470.
Ekholm, K., Grönberg, C., Börjeson, S. & Berterö, C. (2013). The next of kin experiences
of symptoms and distress among patients patients with colorcktal cancer: Diagnoses and
treatment affecting the life situation. European Journal of Oncology Nursing. 17 s.125130.
*Ellis, J., Brearley, S.G., Craven, O. & Molassiotis, A. (2012). Understanding the
Symptom Experience of Patients with Gastrointestinal Cancers in the First Year
Following Diagnosis: Findings from a Q ualitative Longitudinal Study. Journal of
Gastrointestinal Cancer. 44. p.60-67.
Esper, P. & Heidrich, D. (2005). Symptom Clusters in Advanced Illness. Seminars in
Oncology Nursing. 21(1) p.20-28
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier – värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3:e utgåvan. Stockholm: Natur &
Kultur.
*Färkkilä, N., Sintonen, H., Saarto, T., Järvinen, H., Hänninen, J., Taari, K. and Roine, R.
P. (2013). Health-related quality of life in kolorektal cancer. Colorectal Disease. 15.p.
e215-e222.
Gapstur, R (2007). Symptom burden: a concept analysis and implications for oncology
nurses', Oncology Nursing Forum, 34, 3, pp. 673-680.
26
Glare, P.A., Dunwoodie, D., Clark, K., Ward, A., Yates, P., Ryan, S. & and Hardy, J.R.
(2008). Treatment of Nausea and Vomiting in Terminally Ill Cancer Patients. Drugs
68(18). p.2575-2590.
Glimelius, B. (2008). Gastrointestinal Cancer. Onkologi [Andra upplagan] Ringborg, U.,
Dalianis, T. & Henriksson, R. (red.) Stockholm: Liber AB.
Grant, M., McMullen, C. K., Altschuler, A., Mohler, M. J., Hornbrook, M. C., Herrinton,
L. J., Wendel, C.S., Baldwin, C.M. & Krouse, R. S. (2011). Gender differences in quality
of life among long-term colorectal cancer survivors with ostomies. Oncology nursing
forum (Vol. 38, No. 5, pp. 587-596).
Güleser, G. N., Taşci, S., & Kaplan, B. (2012). The experience of symptoms and
information needs of cancer patients undergoing radiotherapy. Journal of Cancer
Education, 27(1), 46-53.
*Gupta, D., Lis, C.G. & Grutsch, J.F. (2006). The Relationship Between Cancer-related
Fatigue and Patient Satisfaction with Quality of Life in Cancer. Journal of Pain and
Symptom Management. 34(1). p.40-47.
Hansson, J., Henriksson, R. & Peterson, C. (2008) Cytostatika och cytostatikabehandling.
Onkologi. Ringborg, U., Dalianis, T. & Henriksson, R. (red) Stockholm; Liber AB.
Howars, D.H., Richardson, L.C. & Thorpe. K.E. (2009). Cancer screening and age in the
United States and Europe. Health affairs. 28. 1838-1847.
Hung, H-C., Chien, T-W., Tsay, S-L., Hang, H-M & Liang, S-Y (2013) Patient and
Clinical Variables Account for Changes in Health-related Quality of Life and Symptom
Burden as Treatment Outcomes in Colorectal Cancer: A Longitudinal Study. Asian Pacific
Journal of Cancer Prevention, Vol 14, 2013. p.1905-1909.
Jiménez, A., Madero, R., Alonso, A., Martínez-Marín., V., Vilches, Y., Martínez, B., Feliu,
M., Díaz, L., Espinosa, E. & Feliu, J (2011). Symptom clusters in advanced cancer.
Journal Of Pain & Symptom Management, 42, 1, pp. 24-31.
Jonsson, C.A., Stenberg, A. & Frisman, G.H. (2011) The lived experience of the early
postoperative period after colorectal cancer surgery. European Journal of Cancer Care.
20, 248-256.
Järhult, J. & Offenbartl, K (2010). Kirugiboken – Vård av patienter med urologiska och
ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber AB.
Karabulu, N., Erici, B., Özer, N. & Özdemir, S. (2010). Symptom clusters and experiences
of patients with cancer. Journal of Advanced Nursing. 66(5), 1011-1021.
Kirkova, J., Walsh, D., Aktas, A., & Davis, M P (2010). Cancer Symptom Clusters: Old
Concept But New Data. American Journal Of Hospice And Palliative Medicine.Volume:
27 Issue: 4 (2010-06-01) p. 282-288.
27
Labianca, R., Beretta, G. D., Kildani, B., Milesi, L., Merlin, F., Mosconi, S., Pessi, M.A.,
Prochilo, T., Quadri, A., Gatta, G., de Braud, F. & Wils, J. (2010). Colon cancer.
Critical reviews in oncology/hematology, 74(2), 106-133.
Landers, M., McCarthy, G., Linginstone, V. & Savage, E. (2014). Patients` bowel
symptom experiences and self-care strategies following sphichter-saving surgery for
rectal cancer. Journal of Clinical Nursing. 23, s.2343-2354.
Larsen, S.G. (2003). Cancer I mag-tarmkanalen. Onkologisk omvårdnad. Patient –
problem – åtgärd. Reitan, AM. & Schölberg, T Kr. (red). Stockholm: Liber AB.
Larsson, M., Hedelin, B., & Athlin, E. (2007). A supportive nursing care clinic:
conceptions of patients with head and neck cancer. European Journal of Oncology
Nursing, 11(1), 49-59.
Lehnert, T., Methner, M., Pollok, A., Schaible, A., Hinz, U., & Herfarth, C. (2002).
Multivisceral resection for locally advanced primary colon and rectal cancer: an analysis
of prognostic factors in 201 patients. Annals of surgery,235(2), 217-225.
Lenz, E. R., Pugh, L. C., Milligan, R. A., Gift, A., & Suppe, F. (1997). The middle-range
theory of unpleasant symptoms: an update. Advances in Nursing Science, 19(3), 14-27.
*Li, S. X., Liu, B. B., & Lu, J. H. (2014). Longitudinal Study of Cancer-Related Fatigue
in Patients with Colorectal Cancer. Asian Pacific journal of cancer prevention: APJCP,
15(7), 3029.
Maroun, J.A., Anthony, L.B., Blais, N., Burkes, R., Dowden, S.D., Dranitsaris, G.,
Samson, B., Shah, A., Thirlwell, M.P., Vincent, M.D. & Wong, R. (2007). Prevention and
management of chemotherapy-induced diarrhea in patients with colorectal cancer: a
consensus statement by the Canadian Working Group on Chemotherapy-Induced
Diarrhea. Current Oncology. 14(1). p.13-20.
Matthiessen, P., Hallböök, O., Andersson, M., Rutegård, J., & Sjödahl, R. (2004). Risk
factors for anastomotic leakage after anterior resection of the rectum. Colorectal Disease,
6(6), 462-469.
*MclNur, Y.M.L., Hung, Y.K., Mo, F.KF. & Ho, W.M. (2010). Comparison betwen
ambulatory infusion mode and inpatient infusion mode from the perspective of quality of
life among kolorektal cancer patiens receiving chemotherapy. International Journal of
Nursing Practice. 16. p. 508-516.
Mock, V., Atkinson, A., Barsevick, A.M., Berger, A.M., Comprich, B., Eisenberger, M.A.,
Hinds, P., Otis-Green, S.A. & Piper, B.F. (2007). Cancer-related fatigue. Clinical Practice
Guidelines in Oncology. Journal of the National Comprehensive Cancer Network 5(10)
s. 1054-1078.
28
Molassiotis, A., Stricker, C.T., Eaby, B., Velders, L. & Coventry, P.A. (2008)
Understanding the concept of chemotherapy-related nausea: the patient experience.
European Journal of Cancer Care 17. P.444-453.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
*Pan, L-H, Tsai,Y-F., Chen, M-L., Tang, R. & Chang, C-J. (2011). Symptom Distress and
Self-care Strategies of Colorectal Cancer Patients With Diarrhea Up to 3 Month After
Surgery. Cancer Nursing, 34(1), E1-E9.
Pedersen, B., Koktved, D. P., & Nielsen, L. L. (2013). Living with side effects from cancer
treatment–a challenge to target information. Scandinavian journal of caring
sciences, 27(3), 715-723.
*Pettersson, G., Berterö, C., Unosson, M., & Börjeson, S. (2014). Symptom prevalence,
frequency, severity, and distress during chemotherapy for patients with kolorektal cancer.
Support Care Cancer. 22. p.1171-1179.
Polit, D.F. & Beck Tatano, C. (2012). Nursing research – Generating and Assessing
Evidens for Nursing Practice, 9 e.d. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
Pongthavornkamol, K., Olson, K., Soparatanapaisarn, N., Chatchaisucha, S., Khamkon,
A., Potaros, D. & Graffigna, G. (2012). Comparing the meanings of fatigue in individuals
with cancer in Thailand and Canada.Cancer nursing, 35(5), E1-E9.
Ristvedt, S.L., Pruitt, S.L. & Trinkaus, K.M. (2013). Appraisal of emerging symptoms of
colorectal cancer: associations with dispositional, demografic, and tumor characteristics.
Journal of Behavioral Medicine, (2014) Volume 37, (4), pp 698-708.
Rhodes, V.A., McDaniel, R.W., Homan, S.S., Johnsson, M. & Madsen, R. (2000). An
instrument to measure symptom experience. Symptom occurrence and symptom distress.
Cancer Nursing; 23(1). p.49-54.
*Sanford, S. D., Zhao, F., Salsman, J. M., Chang, V. T., Wagner, L. I., & Fisch, M. J.
(2014). Symptom burden among young adults with breast or kolorektal
cancer. Cancer, 120(15), 2255-2263.
*Santos, J. D., Mota, D. D. C. D. F., & Pimenta, C. A. D. M. (2009). Comorbidities
between fatigue and depression in patients with kolorektal cancer. Revista da Escola de
Enfermagem da USP, 43(4), 909-914.
Schølberg, T.KR. (2003). Fatigue – Cancerrelaterad trötthet. Onkologisk omvårdnad.
Patient – problem – åtgärd. Reitan, AM. & Schölberg, T Kr. (red). Stockholm: Liber AB.
SFS (1982:763). Hälso- och Sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
29
Sjödahl, R. (2008). Principer för kirurgisk behandling. Onkologi [Andra upplagan]
Ringborg, U., Dalianis, T. & Henriksson, R. (red.) Stockholm: Liber AB.
Sjövall, K., Gunnars, B., Olsson, H., & Thomé, B. (2011). Experiences of living with
advanced colorectal cancer from two perspectives–inside and outside.European Journal
of Oncology Nursing, 15(5), 390-397.
Socialstyrelsen (2014) Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och
ändtarmscancervård
2014
[Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-4-2.pdf
[2015-04-23].
Socialstyrelsen (2013). Cancerincidens i Sverige 2013- Nya diagnosticerade cancerfall år
2013. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19613/2014-12-10.pdf
[2014-12-15].
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
[Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf [2015-03-26].
SOU
2009:11.
Nationella
cancerstrategin.
[Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/09/76/9b6cd326.pdf [2015-03-12].
Spichiger, E., Reider, E., Müller-Fröhlich, C. & Kesselring, A. (2012). Fatigue in patients
undergoing chemotherapy, their self-care and the role of health proffessionals: A
qualitative study. European Journal of Oncology Nursing. 16. p.165-171.
Sterba, K.R., Zapka, J., Gore, E.I., Ford, M., Ford, D.W., Thomas, M. & Wallace,K.
Exploring Dimensions of Coping in Advanced Colorectal Cancer: Implications for
Patient-Centered Care. Journal of Psychosocial Oncology, 31. s.517-539.
Stone, P. & Minton O. (2008). Cancer-related Fatigue. European Journal of Cancer.44(8).
P1097-1104.
Ternestedt, B-M., Österlind, J., Henoch, I. & Andershed, B. (2012) De 6 S:n – En modell
för personcentrerad vård. Lund: Studentlitteratur AB.
Varre, P. (2003a). Problem vid cytostatikabehandling. Onkologisk omvårdnad. Patient –
problem – åtgärd. Reitan, AM. & Schölberg, T Kr. (red). Stockholm: Liber AB.
Varre, P. (2003b). Problem vid strålbehandling. Onkologisk omvårdnad. Patient –
problem – åtgärd. Reitan, AM. & Schölberg, T Kr. (red). Stockholm: Liber AB.
*Walling, A, Weeks, J, Kahn, K, Tisnado, D, Keating, N, Dy, S, Arora, N, Mack, J,
Pantoja, P, & Malin, J (2015). Symptom Prevalence in Lung and Colorectal Cancer
Patients. Journal of Pain and Symptom Management. 48(2). 192-202.
30
Wang, X. S., Zhao, F., Fisch, M. J., O'Mara, A. M., Cella, D., Mendoza, T. R., & Cleeland,
C. S. (2014). Prevalence and characteristics of moderate to severe fatigue: a multicenter
study in cancer patients and survivors. Cancer, 120(3), 425-432.
Världshälsoorganisationen [WHO] (1997). WHOQOL, Measuring Quality of Life.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf [2015-0326].
Vetenskapsrådet.(2007). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-12-16].
Viale, PH., Fung, A. & Zitella, L. (2005). Advanced Colorectal Cancer: Current
Treatment and Nursing Management With Economic Considerations. Clinincal Journal
of Oncology Nursing. 9(5), 541-552.
Vidall, C. (2011). Chemotherapy induced nausea and vomiting: a European perspective.
British Journal of Nursing, 20(10), s.S24-S28.
Åslund, A. (2014). Fusk och plagiat. Karlstad: Karlstads Universitet. [Elektronisk]
Tillgänglig:http://www.kau.se/ar-student/mina-studier/tentamen/fusk-och-plagiat [201503-11].
31
Bilaga 1 Artikelmatris
Författare Titel
(Årtal)
Syfte (Land)
Metod
Huvudresultat
Adamsen,
L.,
Midgaard,
J.,
Andersen,
C., Quist,
M.,
Moeller, T.
& Roberth,
M.
(2004)
Transforming the
nature of fatigue
trough exercise:
qualitative
findings from a
multidimensional
exercise
programme
in
cancer patients
undergoing
chemotherapy.
Att utforska fatigue
hos
patienter
i
avancerat stadium av
cancer som samtidigt
deltar
i
ett
multidimensionellt
träningsprogram.
Kvalitativ
Semistrukturerade intervjuer som
varade 15-45 minuter under 3
tillfällen
1:a tillfället: baseline
2:a tillfället 3 veckor efter
träningsstart.
3:e tillfället 6 veckor efter
träningsstart.
Urval: Snöbollsurval
Deltagare: 23 patienter, varav 6
patienter med koloncancer (26 %)
(25 patienter fullföljde men 2
exkluderades)
Bortfall: 2 patienter
Träning används som strategi för att minska upplevelsen av
cancerrelaterad fatigue.
Patienterna upplevde istället en träningsrelaterad trötthet som
ledde till en känsla av fysisk ökad styrka, tilltagande energi
och ett psykiskt välmående.
Dranitsaris,
G., Shah,
A.,
Spirovski,
B.
&
Vincent, M.
(2007)
Severe Diarrhea
in Patients with
Advanced-stage
Colorectal
Cancer Receiving
FOLFOX
or
FOLFIRI
Chemotherapy:
The
Development of a
Risk Prediction
Tool.
Att
utveckla
ett
verktyg för att kunna
förutse risken med
svår
diarré
hos
patienter
med
colorectalcancer som
behandlas
med
FOLFOX
eller
FOLFIRI.
(Canada)
Kvantitativ analys.
Data från 200 efterföljande
patienter med kolorektalcancer
som
cytostatikabehandlas.
Datainsamlingen skedde mellan
2003-01-01 – 2006-01-31.
Genom att kunna förutse och behandla diarré innan den blir
svår kan man dels minska sjukhusvistelser pga. diarré, men
framförallt minska symtombördan hos patienterna.
Man fann inga signifikanta skillnader i förekomst av diarré
mellan de två olika behandlingsregimerna.
(Danmark)
Ellis, J.,
Brearley,
S.G.,
Craven, O.
&
Molassiotis
, A. (2012)
Understanding
the Symptom
Experience of
Patients with
Gastrointestinal
Cancers in the
First Year
Following
Diagnosis:
Findings from a
Q ualitative
Longitudinal
Study.
Färkkilä,
Health-related
N.,
quality of life in
Sintonen, kolorektal cancer.
H., Saarto,
T.,
Järvinen,
H.,
Hänninen,
Att kartlägga
symtomupplevelse hos
patienter med
gastrointestinal (GI)
cancer under ett års tid
och att fastställa
tecken på förändringar
för att kunna stötta
dessa patienter just vid
rätt tidpunkt.
(Storbritannien)
Att bedöma
hälsorelaterad
livskvalitet (HRQoL)
hos patienter
kolorektalcancer och
undersöka de faktorer
som påverkar HRQoL.
(Finland)
Kvalitativ longitudinell studie.
Semistrukturerade intervjuer
som vid 4 mättillfällen under ett
års tid undersökte
symtomupplevelse hos patienter
med gastrointestinal cancer.
1:a tillfället strax efter diagnos
2:a tillfället 3 månader efter
diagnos.
3:e tillfället 6-8 månader efter
diagnos
4:e tillfället 12-14 månader efter
diagnos.
Urval: ändamålsenligt urval
Deltagare 14 (av 22 tillfrågade)
patienter från en
specialistmottagning i nordvästra
England.
Bortfall: 4 vid första mätningen,
4 vid andra mätningen.
Stor oro för symtom relaterat till sjukdom och behandling.
Svårt att njuta av de bra perioderna pga rädsla för att må
dåligt snart igen. Stor frustration över att uppleva fatigue i
så lång utsträckning.
Påverkan på socialt liv, arbetsliv och livskvalitet.
Kvantitativ
Tvärsnittsstudie,
observationsstudie.
Tre olika frågeformulär,
skattningsskalor.
Urval: Ändamålsenligt urval
Deltagare: 508 (845 tillfrågades
519 svarade, 11 exkluderades)
Studien visade att fatigue, smärta, ålder och finansiella
svårigheter hade en negativ påverkan på HRQoL.
J., Taari, K.
and Roine,
R. P.
(2013)
Gupta, D.,
Lis, C.G. &
Grutsch,
J.F. (2006)
Li, S. X.,
Liu, B. B.,
& Lu, J. H.
(2014)
MclNur,
Y.M.L.,
Hung,
Y.K., Mo,
Bortfall:337 patienter
The Relationship
Between Cancerrelated Fatigue
and Patient
Satisfaction with
Quality of Life in
Cancer
Att fastställa
förhållandet mellan
fatigue och
patienternas
livskvalitet.
Longitudinal
Study of CancerRelated Fatigue
in Patients with
Colorectal
Cancer.
Studera dynamiska
förändringar av
cancerrelaterad fatigue
bland inneliggande
patienter med
kolorektalcancer.
Comparison
betwen
ambulatory
infusion mode
Kvantitativ kohortstudie
Frågeformulär med poängskala
(EORTC QLQ-C30)
Urval:Ändamålsenligt urval
Deltagare 954 patienter (Vid
tiden för analys hade 366
patienter utgått)
Bortfall: 588 patienter
Fatigue har en stor påverkan på många funktioner inom
livskvalitet. Det största sambandet hade fatigue med hälsa
och funktionell status.
Nydiagnosticerade angav sig ha hög livskvalitet. I takt med
att upplevelsen av fatigue ökar med tiden, minskar
livskvalitén.
(Kina)
Kvantitativ
Longitudinell deskriptiv studie.
Självskattningsskala ”Cancer
Fatigue Scale” användes vid tre
mätningar
1. Före operation,
2. 2-3 dagar efter operation
3. Tre veckor efter operation.
Urval: 96 patienter 56,25%
coloncancer, 43,75%
rektalcancer. (165 patienter
fullföljde första mätningen, 126
patienter fullföljde andra
mätningen.)
Bortfall: 69 st.
Stora skillnader mellan tre olika mättillfällen var
observerade. Mätresultatet påvisade olika grader av fatigue
under sjukhusvistelsen. Patienterna upplevde intensiteten av
fatigue som värst vid mätningen 2-3 dagar efter operation,
följt av mätningen tre veckor efter operation.
Veckan innan operation upplevde patienterna en mild nivå
av fatigue orsakad av cancerrelaterad anemi. Väsentliga
skillnader mellan koloncancer och rektumcancer uppmättes,
där patienter med koloncancer angav högre svårighetsgrad
av fatigue.
Att jämföra
livskvalitet mellan
patienter i sluten- och
öppenvården som
Kvantitativ studie.
Deskriptiv
Frågeformulär,
självskattningsskala
Öppenvårdspatienterna upplevde större självständighet och
bättre social funktion.
Patienterna i slutenvården rapporterade mindre illamående
vid andra mätningen än de i öppenvården.
(USA)
F.KF. &
Ho, W.M.
(2010)
and inpatient
infusion mode
from the
perspective of
quality of life
among kolorektal
cancer patiens
receiving
chemotherapy.
cytostatikabehandlas
för kolorektalcancer.
Förändringar och
skillnader både kortoch långsiktig
påverkan på
livskvalitet.
1. Innan behandling
2. Efter första cykeln i
behandlingen
3. I slutet av behandlingscykeln
Urval:102 patienter tillfrågades
Bortfall: framgår ej.
Låg aktivitet eller inaktivitet visade sig öka förekomsten av
illamående och fatigue.
Ca 50-60 % av patienterna upplevde illamående.
Man fann inga signifikanta skillnader i livskvalitet (QoL)
mellan de två olika behandlingsterapierna (FOLFOX och
FOLFIRI)
Kvalitativ
Deskriptiv, longitudinell studie.
Strukturerad en-till-en-intervju,
vid tre tillfällen.
1:a tillfället 1 vecka
postoperativt
2:a tillfället 1 månad
postoperativt
3:e tillfället 2 månader
postoperativt
4:e tillfället 3 månader
postoperation
Urval: Ändamålsenligt urval
Deltagare: 35 patienter (98
patienter var intervjuade)
Bortfall: 63 patienter
Obehaget med diarré var som störst en vecka efter
operationen.
Antalet diarréer var av betydande relevans för upplevelsen
av obehag.
Yngre patienter, under 50 år, var mer benägna att hitta
egenvårdsstrategier för diarré.
Patienter med stadium I cancer, använde mer
egenvårdsstrategier än de med stadium II och III.
Förändring av kostvanor (91 %), motion (40 %) och att
acceptera problemet med att ha diarré (40 %) var de
vanligaste strategierna.
Kvantitativ
Tvärsnittsstudie.
Frågeformulär med
självskattningsfrågor
Patienter under cykel 2 och 3 i
deras cytostatikabehandling var
Totalt 104 patienter deltog. Varav 58 män och 46 kvinnor.
De allmänt förekommande symtomen var känselbortfall i
händerna, avsaknad av energi (fatigue) och ökad illamående.
Av dessa fick fatigue högst poäng i förekomst, frekvens och
svårighetsgrad. 26 % av patienterna upplevde fatigue under
hela sjukdomstiden.
(Storbritannien)
Pan, L-H.,
Tsai, Y-F.,
Chen, ML., Tang, R.
& Chang,
C-L.
(2011)
Symptom
Distress ans Selfcare Strategies of
Colorectal
Cancer Patients
With Diarrhea
Up to 3 Months
After Surgery.
Att förstå förändringar
och faktorer som
påverkar obehaget
med diarré och
egenvårdsåtgärder upp
till tre månader efter
operation av
kolorektalcancer.
(Taiwan)
Pettersson,
G., Berterö,
C.,
Unosson,
M., &
Symptom
prevalence,
frequency,
severity, and
distress during
chemotherapy for
Är att studera
prevalens, frekvens
och svårighetsgraden
av symtom och det
obehag de skapar
under
Börjeson,
S. (2014).
patients with
cytostatikabehandling tillfrågade med Memorail
Upplevelse av multipla symtom i tidigt skede av
kolorektal cancer. en av patienter med
Symptom Assesment Scale.
behandlingen.
Colorectalcancer.
Urval: Ändamålsenligt urval
Sjukvårdens roll i upplevelsen av symtomen är av stor vikt.
Deltagare: 104 patienter (144
(Sverige)
patienter delgavs information om
studien)
Bortfall: 40 patienter.
Sanford, S.
D., Zhao,
F.,
Salsman, J.
M., Chang,
V. T.,
Wagner, L.
I. and
Fisch, M. J.
(2014),
Symptom burden
among young
adults with breast
or kolorektal
cancer.
Syftet var att undersöka symtombördan
hos unga vuxna <18 39 år som behandlas
för bröst- eller kolorektalcancer.
(USA)
Kvantitativ
Prospektiv studie.
En självskattningsskala av
symtom fylldes i av patienterna
vid två tillfällen, första vid tiden
för inskrivning och andra 4- 5
veckor senare.
Urval:
Deltagare: Studien inkluderade
1544 patienter med bröstcancer
(varav 96 var unga vuxna) och
718 patienter med
kolorektalcancer (37 av dem var
unga vuxna).
De yngre vuxna, med bröst- eller
tjocktarmscancer jämfördes med
äldre vuxna (över 40 år) med
bröst eller kolorektalcancer
beaktande symtomens
svårighetsgrad,
symptomstörningar, förändringar
över tid, och sjukvård.
Bortfall:
Den yngre gruppen med kolorektalcancer var vid den första
mätningen mer benägna att rapportera måttlig till svår
smärta, trötthet, illamående, ångest, sömnighet, andnöd och
utslag plus störning i dagligt liv, humör, arbete, relationer
jämfört med den äldre gruppen. Remisser för stödjande vård
var få bland patienter med kolorektalcancer.
31,98 % av de äldre upplevde fatigue, jämfört med 48,65 %
av de yngre.
15,77 % av de äldre upplevde diarré, jämfört med 16,22 %
hos de yngre.
9,39 % av de äldre upplevde illamående, jämfört med 21,62
% av de yngre.
Santos, J.
D., Mota,
D. D. C. D.
F., &
Pimenta, C.
A. D. M.
(2009)
Comorbidities
between fatigue
and depression in
patients with
kolorektal cancer.
Spichiger,
E., Reider,
E., MüllerFröhlich,
C. &
Kesselring,
A.
(2012)
Fatigue in
patients
undergoing
chemotherapy,
their self-care
and the role of
health
proffessionals: A
qualitative study.
Walling, A,
Weeks, J,
Kahn, K,
Tisnado, D,
Keating, N,
Dy, S,
Arora, N,
Mack, J,
Pantoja, P,
& Malin, J
2015
'Symptom
Prevalence in
Lung and
Colorectal
Cancer Patients'
Att studera sambandet
mellan depression och
fatigue hos patienter
med kolorektalcancer.
Kvantitativ
Tvärsnittsstudie.
Urval: Icke-randomiserat urval
Deltagare: 154 patienter med
colon- eller rektalcancer
Bortfall: Framgår ej
64 % av patienterna som hade depression också hade
intensiv fatiuge. 46,7% av patienterna som upplevde fatigue
visade också tecken på depression. Av patienter utan
depression uppgav 3.1 % upplevelsen av intensiv fatigue,
patienter som inte hade fatigue hade heller ingen depression.
Fatigue och depression korrelerar med varandra.
Resultatet tyder på att fatigue är mer betydande för
depression, än vad depression är grunden till fatigue.
Att utforska
cytostatikabehandlade
cancerpatienters
perspektiv angående
fatigue med särskild
vikt på uppfattad
effektivitet gällande
kommunikationen
med sjukvården och
egenvårdsåtgärder.
(Schweiz)
Kvalitativ studie, grounded
theory
Intervju öppna frågor som
varade 30-65 minuter.
Urval: Ändamålsenligt urval
Deltagare: 19 patienter (21
patienter tillfrågades) som alla
genomgått tre behandlingscykler
med cytostatika.
Bortfall: 2 patienter
Patienterna får i början av sin sjukdom reda på av
sjukvårdspersonal att fatigue är ett förväntat symtom av
både behandling och sjukdom. Många patienter kände sig
utlämnade till egenvårdsstrategier för att hantera den
cancerrelaterade fatigue de upplevde.
För att beskriva
förekomsten och
svårighetsgraden av
symptom hos en stor,
Representativ kohort
av patienter med
nydiagnostiserad
cancerdiagnos
Kvalitativ kohortstudie.
Telefonintervju
Urval:
Deltagare: 3011 patienter med
kolorektal cancer (CRC). (4723
tillfrågades.) 2426 patienter med
CRC i tidigt stadie, 585 patienter
med CRC i sent stadie.
Bortfall: 1712 patienter
Totalt 2659 patienter (89,5%) med kolorektalcancer
rapporterade om något symtom fyra veckor innan intervjun
och 35,8% upplevde något symtom som måttligt till svårt.
62,5% av patienterna med tidigt stadium CRC upplevde
fatigue, varav dessa 24,7 måttlig till svår fatigue. 68,7% av
patienterna med sent stadium CRC upplevde 68,7% fatigue,
varav dessa upplevde 28,6% måttlig till svår fatigue.
70,8 % av patienterna med tidigt stadium CRC upplevde
illamående/kräkningar, varav dessa upplevde 4,3 % måttlig
till svår illamående/kräkningar. 79 % av patienterna i sent
stadium av CRC upplevde illamående/kräkningar, varav
dessa upplevde 6,8 % måttlig till svårt
illamående/kräkningar.
(Brasilien)
(USA)
.
41,8% av patienterna i tidigt stadium av CRC upplevde
diarré, varav 1,2 % upplevde måttlig till svår diarré. 46,5%
av patienterna i sent stadium CRC upplevde diarré, varav
1,9 % av dessa upplevde måttlig till svår diarré.
I en tvådimensionell analys (demografi – symtom) var de
som rapporterade flest symtom, kvinnor, yngre, ogifta,
lågutbildade, låginkomsttagare, oförsäkrade patienter.
Bilaga 2 – Mailkonversation med Elizabeth R. Lenz, PhD.
Dear Elizabeth,
We are two students from Sweden in the Nursing program at Karlstads University.
We are curretly writing our Degree Project in Nursing about symptom experience.
We found your article from 1997 about The Middle-Range Theory of Unpleasent
Symptoms, and found it very interesting. There is a symtom model in this article
that we think is a great example and describes the concept very well.
This model would be very useful in our study and we would be very greatful if we
could get your permission to use it, off course with all credits to you and your article.
Best regards,
Elin Porath
Anna Blom
Students at KAU.
Dear Elin,
I am pleased that you believe the theory would be helpful. I see no problem in using
the model in your assignment. However, if you plan to publish your project in a
journal, you would need to secure permission from the ANS journal because the
journal holds the copyright. The authors do not.
Good luck to you on your project.
Sincerely,
Elizabeth R. Lenz, PhD
Professor Emeritus
The Ohio State University
