Matspjälkningsprocessen

Matspjälkningsprocessen
Matspjälkningsprocessen
Matspjälkning är nedbrytningen av föda till former
som kan tas upp av organismen.
Nedbrytningen är huvudfunktionen i
matspjälkningssystemet som ofta används
synonymt med mag-tarmkanalen som utgör
dess största del.
Mag-tarmkanalen
Mag-tarmkanalen är ett system där föda är
utsatt för mekanisk- och kemisk
sönderdelning i syfte att sönderdela födan till
näringsämnen som tarmen sedermera kan
absorbera, och för att utsöndra de icke
nedbrytningsbara slaggprodukter som inte
kan absorberas. I systemet inräknas
kanalen från mun till anus samt de
assisterande organen (lever och
bukspottkörtel).
•
•
Magtarmkanalen utsöndrar hormoner till sin
hjälp för att reglera matspjälkningsprocessen. Exempel på sådana hormoner är
gastrin, sekretin, cholecystokinin och
ghrelin. Många av hormonerna sprids inte
bara via blodbanan, utan kan också spridas
direkt från cellen som frisätter dem till
närliggande målceller.
Mag-tarmkanalen hos människa delas ofta
in i en övre och en nedre del.
Övre mag-tarmkanalen
•
•
•
•
Övre mag-tarmkanalen består av munnen, munhålan, spottkörtlarna, svalget,
matstrupen, diafragman, magsäcken, gallblåsan, gallgången och levern.
I munhålan, som innehåller tunga och tänder, mynnar gångarna till spottkörtlarna.
Tunga och tänder används för att mekaniskt sönderdela födan, och i spottet finns
bland annat α-amylas som börjar bryta ner stärkelsen i maten och sönderdelar
kolhydraterna till kortare sockerkedjor
Bakom munhållan ligger svalget som leder födan ner till matstrupen. Väl i matstrupen
kommer peristaltiken att genom kontraktion av matstrupens muskler föra maten förbi
diafragman och ner till magsäcken. Peristaltiken medför att även om födan intas upp
och ned kommer den ändå att transporteras till magsäcken.
Magsäcken:
Musklerna som omsluter magsäcken knådar maten i magsäckens slemhinna bildas
magsaft som innehåller saltsyra. I den sura miljön kan enzymer från magsaften bryta
ned proteiner till kortare kedjor av aminosyror ( polypeptider) och kolhydrater till
disackarider.
Nedre mag-tarmkanalen
Den nedre mag-tarmkanalen består till den större delen
av tarmarna.
• Tunntarmen (intestinum tenue)
– Tolvfingertarmen (duodenum)
– Tomtarmen (jejunum)
– Krumtarmen (ileum)
• Tjocktarmen (intestinum crassum)
– Blindtarmen (caecum)
– Det maskformiga bihanget (appendix vermiformis) - I folkmun lite
felaktigt kallat för blindtarm, dvs blindtarmsinflammation drabbar
egentligen det maskformiga bihanget.
– Colon
Tolvfingertarm och tunntarmen
•
•
•
Tolvfingertarmen:
Den största delen av födans kemiska
nerbrytning sker med hjälp av bukspott från
bukspottkörteln och gallan från levern som
utsöndras i tolvfingertarmen. Gallan
finfördelar fettet till små kulor som lättare
kan angripas av enzymer från
bukspottkörteln och spjälkas till glycerol och
fettsyror. Andra enzymer i bukspottet
fortsätter det arbete som påbörjades i
munhålan och i magsäcken med att bryta
ner stärkelse och proteiner till mindre delar.
Eftersom bukspott också innehåller
bikarbonat är miljön här basisk.
Tunntarmen:
I tunntarmens väggar finns körtlar som
producerar ytterligare enzymer. Med hjälp av
dessa fortsätter sönderdelningen av
proteiner, kolhydrater och fetter. Tunntarmen
är 3-4 meter låg. Födan är nu löst i
tarmsaften och det är här som
näringsämnena bl.a. aminosyrorna, enklare
sockerarter, fettsyror tillsammans med
vatten, tas upp i blodet.
Tjocktarmen och ändtarmen
Tjocktarmen:
• I tjocktarmen sker ingen
upptagning av näringsämnen.
Här finns mängder av
bakterier. Vatten, vitaminer och
vissa joner kan passera
tjocktarmens väggar och tas
up i blodet.
• Ändtarmen:
• Efter 24 h efter mat-intaget
pressas det ut. ½ av innehållet
är vatten och matrester, andra
½ är tarmbakterier.
Passagetid
Tiden det tar för mat att passera genom magtarmkanalen är beroende av ett flertal faktorer,
men grovt skattat kommer efter 2,5 till 3 timmar
efter en måltid ungefär 50% av maginnehållet att
ha tömts till tunntarmen och efter 4 till 5 timmar
är magen helt tom. Detta innebär att det tar lika
lång tid för tunntarmen att tömmas, 50% på 2,5
till 3 timmar. Passagen genom tjocktarmen kan
ta så lång tid som 30 till 40 timmar.
Immunologisk funktion
Mag-tarmkanalen innehåller också en betydande del av immunförsvaret.
Man uppskattar att mag-tarmkanalen har samma yta som en fotbollsplan.
Det beror på att framför allt tarmslemhinnan är väldigt kraftigt veckad.
Genom den stora exponeringsyta mot omgivningen arbetar immunförsvaret
hårt för att förhindra att smittämnen kan ta sig till blod och lymfa.
Magsäckens låga pH-värde (mellan 1 till 4) är dödligt för många
mikroorganismer, även om viss, som till exempel den magsårsorsakande
bakterien Helicobacter pylori kan överleva i magsäcken. Slem som
innehåller IgA-antikroppar kan även neutralisera många av dessa
mikroorganismer. Enzymer i saliv och galla kan även de hjälpa till i
immunförsvaret.
I mag-tarmkanalen finns även naturliga tarmbakterier som bland annat har
till uppgift att förhindra en överväxt av skadliga bakterier. Dessa tävlar
sedermera om utrymme och näringsämnen.
Schema över födoämnenas
sönderdelning
Kolhydrater
Mun
Mage
Tarm
Fett
Protein
Enzymet amylas i
saliven sönderdelar
Stärkelse till maltsocker.
Amylas från munhålan
fortsätter att arbeta tills
pH blir för lågt p g a
saltsyran.
Bukspottkörteln avger
amylas som fortsätter
sönderdelningen av
särkelse.
I tunntarmen sönderdelas
disackarider
Enzymet pepsin i magsaften
sönderdelar protein till
kortare kedjor av aminosyror.
Gallan finfördelar fettet till
till mikroskopiska fettdroppar.
B l a enzymet lipas från
bukspottkörteln sönderdelar
fett till glycerol och fettsyror
Enzymet trypsin från bukspottkörteln fortsätter att
sönderdela aminosyrakedjor. I tunntarmen fortsätter söndrdelningen till fria
aminosyror.