FAKTA OM KLIMATFÖRÄNDRING
AR5 WG 2
2013-2014
Framtidens havsnivåer
Stigande havsnivåer är en påtaglig effekt av en ökande global medeltemperatur. Frågan blir mer aktuell på grund av expanderande städer
och befolkningsökning längs jordens kuster. Utvecklingen ökar samhällets exponering och sårbarhet för stigande havsnivåer världen över.
FN:s klimatpanels (IPCC:s) senaste utvärdering av kunskapsläget visar att havet kan
komma att stiga med cirka en meter under detta sekel – beroende på framtidens utsläpp
av växthusgaser. Förändringen märks redan nu. Det är mycket troligt att den genomsnittliga havsnivån sedan mitten av 1800-talet har stigit fortare än under de två senaste
årtusendena. IPCC konstaterar också att det är mycket troligt att den globala havsnivåhöjningen i genomsnitt var 1,7 millimeter per år under perioden 1901-2010. De senaste
åren har takten ökat. Stigningen har uppmätts till cirka 3,2
millimeter per år under perioden 1993-2010.
Därför stiger havet
Den globala uppvärmningen påverkar
havsnivåerna på flera olika sätt. De
viktigaste faktorerna som höjer
havsnivån är den termiska expansionen (havets utvidgning vid
uppvärmning) samt smältvatten
från glaciärer och de stora landisarna. IPCC redovisar att det
är praktiskt taget säkert att de
övre havsskikten (0–700 meter)
blivit varmare mellan 1971 och
2010 och sannolikt att de blivit
varmare mellan 1870-talet och
1971.
Enligt IPCC kan högre vattentemperatur och smältande landisar
förklara ungefär 75 procent av den
observerade höjningen av havsnivån
sedan början av 1970-talet. Havets genomsnittliga nivå påverkas också av nederbörd och
lagring av vatten på land i form av snö, i mark- och
grundvatten samt i vattenmagasin.
Observationer visar att Arktis ismassor smälter i snabb takt. Avsmältningen påverkar
dock inte havsytan eftersom isen redan finns i havet (havsis). Det är en stor utmaning för
forskningen att beräkna hur jordens stora landisar på Grönland och Antarktis påverkas
Landhöjningen gör att stora delar av Sveriges kuster sakta förändras. Bilden ovan är från Sankt Annas skärgård i Östergötland, där dock havsnivåhöjning och landhöjning för närvarande i stort sett tar ut varandra.
FAKTA OM KLIMATFÖRÄNDRING
FIGUR SPM.3
(a)
Vårsnötäcke över norra halvklotet
45
RCP6,0
Beräknad stigning av den globala genomsnittliga havsnivån fram till år 2100 (meter).
Beräkningarna är gjorda med processbaserade
modeller med två olika antaganden om den
framtida effekten av utsläpp av växthusgaser
(RCP2,6 respektive RCP8,5). Den beräknade
sannolika spridningen är markerad som ett skuggat område. Till höger visas sannolik spridning
för perioden 2081-2100 för alla RCP-scenarier
där heldragen linje avser medianvärdet. Källa:
IPCC WG1, Summary for policymakers, 2013.
(1022 J)
en av havets nivå. Detta gäller dock
4
Framtidens
havsnivåer
inte
i södra Sverige, där
1900
1920
1940
1960
1980för kusterna
2000
IPCC redovisar ett stort antal beräklandhöjningen är liten. För StockÅr
ningar av Förändring
havets stigning
till
holms
del är landhöjningen
ungefär
av fram
genomsnittligt
värmeinnehåll
i
(c)
slutet av århundradet
perioden
en halv meter under 100 år, vilket
havens övremed
skikt
20
1986-2005
som referens. För alterskulle innebära en nettohöjning av
nativet med de högsta utsläppen av
havsytan med cirka 50 centime10
växthusgaser
(RCP8,5) anges ett
ter, om IPCC:s mest pessimistiska
intervall på 52-98 centimeter, vilket
scenario blir verklighet. Vid Höga
0 väl med merparten av de
stämmer
kusten håller dock landhöjningen
bedömningar som hittills tillämpats
ungefär jämna steg med havsnivå−10 i många sammanhang.
i Sverige
höjningen även vid en så kraftig
Oftast begränsas uppgifterna
höjning av havets nivå.
−20
om framtidens
havsnivåer
1900
1920
1940till de1960
1980
2000
RCP4,5
RCP2,6
(miljoner km2)
RCP8,5
(m)
(miljoner km2)
av en ökande global medeltemperakommande 100 åren eftersom
Den apparenta landhöjningen är
40
tur. IPCC konstaterar att inlandsisen
denna tidsperiod studerats mest
landhöjningen i förhållande till
på både Grönland och Antarktis
ingående hittills. För långsiktig plahavets medelnivå. Eftersom havet
minskat
nering och samhällsbyggnad nära
stiger är den verkliga landhöjningen
35 under de senaste 20 åren.
Havsnivån kommer att utveckhavet är det dock viktigt att tänka
större än den apparenta.
las på olika sätt på olika platser
längre än så. Enligt IPCC är det är FIGUR SPM.9
runt 30
om på jorden. Det beror bland
praktiskt taget säkert att höjningen
Global genomsnittlig höjning av havsytan
1900
1920
1940
1960
1980
2000
1,0
Medelvärde
annat på skillnader i salthalt, det loav den globala havsnivån fortsätter
2081–2100
År
kala vindklimatet, ändrade gravitaefter 2100, och att höjningen på
0,8
Sommarisens
utbredning
i Arktis
(b)
tionsfält när de stora
isarna smälter
grund
av termisk expansion fortsät14
0,6
och landhöjning eller landsänkning.
ter i många hundra år.
IPCC12påpekar att konsekvenserna
0,4
av en högre havsyta blir särskilt påLokala effekter längs Sveriges
10 vid extrema väderhändelser.
tagliga
kuster
0,2
Frekvens, riktning och styrka hos
I stora delar av Sverige är landhöj8
0,0
stormar är avgörande för de mest
ningen så stor att den helt eller del2000
2020
2040
2060
2080
2100
År
extrema
vis motverkar den globala höjning6 vattenstånden.
År
(d)
8° E
10° E
12° E
14° E
16° E
18° E
20° E
22° E
24° E
26° E
28° E
68° N
68° N
66° N
66° N
Genomsnittlig global havsnivåhöjning
64° N
64° N
200
62° N
62° N
150
Förändrad havsnivå år 2100 (m)
(mm)
60° N
100
60° N
0,9 - 1,0
0,8 - 0,9
0,7 - 0,8
58° N
50
0,6 - 0,7
0,5 - 0,6
58° N
0,4 - 0,5
0
−50
1900
56° N
0,3 - 0,4
0,2 - 0,3
56° N
0,1 - 0,2
1920
1940
1960
År
1980
2000
Olika mätningar av den av den genomsnittliga globala havsnivån. Referensperioden
är 1900-1905. Kurvorna är anpassade så att de har samma värde 1993, vilket är
det första år satellitmätningar blev tillgängliga. Beräknade osäkerheter är markerade som skuggade områden. Källa: IPCC, 2013.
8° E
10° E
12° E
14° E
16° E
18° E
20° E
< 0,1
Nettoeffekten av havsnivåhöjning och landhöjning
i Sverige under förutsättning av en global havsnivåhöjning på en meter under 100 år. Beräkningen av
landhöjningen är baserad på Lantmäteriets landhöjningsmodell NKG2005LU.
Referens
IPCC (2013) Working Group I Contribution to the IPCC Fifth Assessment Report, Climate Change 2013: The Physical Science Basis, Summary for Policymakers.
smhi.se
naturvardsverket.se
