Information
2015-08-20
Information till personer som kan komma
att beröras av forskningsprojektet Uppsåt
utan insikt?
Dnr 2015/501
Uppsåt utan insikt – personliga förutsättningar för straffansvar
Bakgrund och syfte
I de flesta rättssystem världen över, har personer som inte anses vara vid sina sinnens fulla
bruk, t.ex. barn och psykiskt sjuka, sedan lång tid tillbaka, särbehandlats inom
straffsystemet. Utgångspunkten är att de som inte förstår vad de gör, inte ska hållas
ansvariga för sina handlingar på samma sätt som andra, och att de därmed inte heller ska
straffas för brott.
Om någon ska hållas straffrättsligt ansvarig för en otillåten gärning avgörs först och främst
genom en uppsåtsbedömning. Endast den som har haft uppsåt, har agerat med ”vett och
vilja”, kan hållas ansvarig för ett brott. I svensk rätt görs uppsåtsbedömningen på samma
sätt för alla och även de som varit mycket allvarligt psykiskt sjuka vid brottet, t.ex. befunnit
sig i psykos, anses kunna ha uppsåt till sina handlingar. Däremot blir en person som är
allvarligt psykiskt störd mycket sällan dömd till fängelse, istället finns påföljden
rättspsykiatrisk vård.
I nästan alla andra rättssystem världen över ser ansvarsbedömningen annorlunda ut. De som
på grund av en psykisk sjukdom eller liknande har saknat förmåga att förstå gärningens
innebörd eller kontrollera sitt handlande, kan anses vara otillräkneliga, och kan då inte
dömas för brottet. I Sverige har flera statliga utredningar lagt fram förslag om att även vi ska
övergå till ett system där tillräknelighet är en förutsättning för att man ska kunna dömas för
brott.
Denna studie är en undersökning av de förutsättningar som krävs för att någon ska kunna
hållas ansvarig för ett brott. Syftet är att undersöka hur dessa förutsättningar beskrivs i
teorin och hur domstolarna resonerar i praktiken. Fokus för studien är de juridiska begrepp
som har att göra med straffansvar, t.ex. begreppen insikt och medvetenhet, och studien går
ut på att analysera hur dessa begrepp tolkas och tillämpas i den rättsvetenskapliga teorin, i
1
Information
2015-08-20
domstolarna och inom rättspsykiatrin. Är det dags att även vi skiljer mellan tillräkneliga och
otillräkneliga när vi avgör vem som kan hållas ansvarig, och hur kan ny rättsliga regler
utformas för att uppfylla kraven på rättssäkerhet och allas likhet inför lagen?
Material och genomförande
I denna studie ingår rättspsykiatriska utlåtanden och domar från andra halvan av 1980-talet.
De fall som ingår är fall där den tilltalade bedöms ha begått en brottslig gärning under
inflytande av sinnessjukdom. Syftet med att undersöka dessa fall är att ta reda på hur man i
rättspsykiatriska utlåtanden och domar resonerar kring frågor som rör uppsåt.
I studien ingår också alla rättspsykiatriska utlåtanden och domar från 2014 där den tilltalade
bedöms ha begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Dessa fall
studeras för att undersöka hur man resonerar kring den tilltalades förmåga att inse
gärningens innebörd och förmåga att kontrollera sitt handlande.
De rättspsykiatriska utlåtanden som ingår i studien tas fram och avidentifieras med hjälp av
Rättsmedicinalverket och de domar som är aktuella inhämtas från tingsrätter, hovrätter
samt från juridiska databaser.
Materialet som ingår i studien kommer att läsas och analyseras med syftet att kunna
beskriva hur de begrepp som undersöks beskrivs och används. Även statistik gällande kön,
brottstyp, psykiatrisk diagnos och påföljd kommer att sammanställas och analyseras.
Fördelar och risker med studien
Få vetenskapliga studier av hur de juridiska begrepp som rör straffansvar tolkas och
tillämpas har genomförts sedan Brottsbalken trädde i kraft. Svenska domstolar och
rättspsykiatriker är fortfarande ovana vid bedömningar av personers förmåga att förstå och
kontrollera sitt handlande eftersom den typen av bedömningar inte har existerat sedan
tillräknelighet avskaffades som juridiskt begrepp 1965. Det är därför av stort värde att
analysera hur begreppen åter-definieras i svensk rättspsykiatrisk och juridisk praxis.
Även om studien handlar om straffansvar ur ett allmänt perspektiv utgörs en stor del av
materialet av fall där gärningspersonen lider eller har lidit av en allvarlig psykisk störning.
Anledningen till detta är att de teoretiska frågor om straffansvar som studeras ställs på sin
spets i fall som kan beskrivas som gränsfall, t.ex. fall där gärningspersonen lider av en
allvarlig psykisk störning. Psykiskt störda lagöverträdare är en sårbar grupp och den
uppmärksamhet gruppen får i media och politisk debatt är ofta obefogad. Gruppen är
förhållandevis liten och återfall i brott inom den här gruppen är lägre än för personer som
dömts till fängelse, vilket innebär att personernas ”farlighet” i själva verket är förhållandevis
låg.
2
Information
2015-08-20
Att uppmärksamma psykisk sjukdom i samband med brott kan riskera att förstärka
fördomar, men mer kunskap om psykisk sjukdom och brott är också ett effektivt sätt att
motverka fördomar. En lagstiftning som skiljer mellan å ena sidan allvarligt psykiskt störda
eller otillräkneliga personer och ”friska” personer måste granskas från vetenskapligt håll så
att inte gruppen psykiskt störda lagöverträdare blir utsatt för diskriminering.
Studien är en textanalys av juridiska begrepp och de data som analyseras i projektet berör
bara formuleringar om de begrepp som är relevanta, så som uppsåt, insikt och medvetenhet.
Studien behandlar alltså inte individspecifik information utan fokuserar på medicinska och
juridiska överväganden om insikt och uppsåt. En statistisk analys kan komma att behandla
kön, brottstyp, diagnos och påföljd. En sådan analys skulle inte behandla några
personuppgifter eller andra uppgifter om enskilda individer, utan endast redovisa generella
statistiska uppgifter.
Hantering av data och sekretess
Det material som studeras utgörs av rättspsykiatriska utlåtanden och domar.
Rättspsykiatriska utlåtanden kommer enbart att hanteras på Rättsmedicinalverkets
rättspsykiatriska utredningsenheter och de kommer då att vara avidentifierade av
Rättsmedicinalverket. Den information som samlas in från utlåtandena kommer att vara
uppgifter om kön, brottsrubricering, psykiatriska diagnoser, om den undersökte ansågs lida
av en allvarlig psykisk störning vid gärningen, om personen ansågs lida av en allvarlig psykisk
störning vid undersökningen, och förslag till påföljd.
Domarna kommer att insamlas från tingsrätterna. Avgöranden från högre rätt kommer att
insamlas från respektive domstol alternativt genom sökning i juridiska databaser. Efter
insamling kommer domar som förvaras i papperskopia att avidentifieras genom att namn
och personnummer stryks över och görs oläsligt. Citat och referat från domarna kommer att
antecknas. Uppgifter som rör brottsrubricering, domslut och påföljd kommer att antecknas.
Då citat eller referat från utlåtanden och domar antecknas kommer alla namn på personer
eller orter att tas bort.
Det material som hanteras kommer att kodas så att det inte framgår vilket rättsligt mål eller
rättspsykiatriskt ärende informationen kommer från. En kodnyckel där fallets nummer
kopplas till mål- och ärendenummer kommer att upprättas. Kodnyckeln kommer att förvaras
separat i ett låst skåp på Juridiska institutionen och förstöras då studien är avlutad.
Samtligt textmaterial kommer att förvaras i lösenordskyddad dator och i låsta arkivskåp utan
tillträde för personer som inte är involverade i studien.
Det är endast tolkning och tillämpning av juridiska begrepp som är intressant för studien.
Studien fokuserar inte på individspecifik information utan på medicinska och juridiska
överväganden som gäller straffansvar. Då resultat från studien publiceras och presenteras
3
Information
2015-08-20
kommer stor vikt att läggas vid att typexempel beskrivs på ett sätt som omöjliggör
identifiering av någon specifik person.
Hur får jag information om studiens resultat?
Studiens resultat kommer att publiceras i form av en doktorsavhandling vi Juridiska
fakulteten, Lunds universitet. Resultat kan också komma att publiceras i vetenskapliga
tidskrifter. Information om publicering kommer att anges på Juridiska Fakultetens hemsida.
Frivillighet
De personer som tror att de omfattas av något fall som detta projekt behandlar, och som
önskar att detta fall tas bort från studien, kan höra av sig till någon av kontaktpersonerna
nedan. Fallet tas då bort från studien.
Ansvariga och kontaktuppgifter
Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet är projektets huvudman och docent Ulrika Andersson
är projektets huvudansvariga forskare.
Ulrika Andersson (huvudansvarig forskare): Email: Ulrika.Andersson at jur.lu.se, Telefon:
+46-46 2221114, Hemsida: http://www.jur.lu.se/#!jur-uan
Tova Bennet (doktorand): Email: tova.bennet at jur.lu.se, Telefon: +46-462221025, Hemsida:
http://www.jur.lu.se/#!jur-tbn
4
