Psykiskt funktionsnedsättning
”Psykiskt sjukdom och psykiskt
funktionsnedsättning är i en genuin
mening sociala konstruktioner”(
Lindqusit 2007 sid. 163)
Utveckling senaste årtionden
• Avmedikalisering, minskat institutionsvård
• ”Handikappisering”, konsekvenserna av
funktionsnedsättning beaktas mer
• Social integration och normalisering av
levnadsvillkoren
Psykiatrireformen 1995
• Socialt synsätt
• Kommunerna fick större åtagande när det
gäller boende, sysselsättning, fritid och
rehabilitering
• Landstingets ansvar blev vård och behandling
Social modell
• Funktionshindret skapas i ett samspel mellan
individen och dennes omgivning
• Bort ifrån de individuella patologiska brister
• Fokus på det komplexa mönster av sociala
restriktioner och nackdelar som personer
upplever
• Socialt stöd, personlig assistans utifrån
personens egna åsikter
• Brukar inflytande ( konsument, överlevare)
Organisationsperspektiv
• Vanligast tillhörighet inom fältet för
socialtjänst
• Skillnader i organisationen mellan
kommunerna är stora, liten av
institutionalisering ger utrymme för olika
aktörer med skiftande ambitioner
• Domänkonflikter är sällsynta, däremot
förekommer det önskemål att slippa ta hand
om en uppgift
Olika synsätt på psykiska problem
• Från psykiskt sjuk till psykisk störning och senare till
person med psykiska funktionsnedsättningar
(markering för vikten av ett
funktionshindersperspektiv) i syfte att skapa bättre
livsvillkor och bredda begrepp för att kategorisera
målgruppen ( inte långvarigt sjuk utan psykiskt
funktionshindrad)
• Grunewald (2000) skriver att man ska skilja mellan
personer med psykisk sjukdom som kräver medicinsk
vård och personer som har kvarstående
funktionshinder efter genomgången sjukdom i behov
av adekvat stöd och hjälp
Handikappisering
• Omdefiniering av det psykiska lidandet från
sjukdom till en provess mot normalisering och
social integrering, men förutsätter att
personen kategoriseras som icke-normal för
att få stödsystemets hjälp ( t.ex. ett hem,
sysselsättning och fritidsverksamhet)
Återhämtningen
• En funktion mellan individen och hennes
psykosociala miljö
• Beteenden och erfarenheter som tidigare
framgått som symtom på psykisk sjukdom
omdefinieras och individen med hjälp av stöd
intar aktivt förhållningssätt till problem ( aktivt
söker att handtera förvirrande erfarenheter)
Sysselsättning
• Dyster bild
• En tredjedel har någon form av anställning
• Relativt få i arbetsmarknadens
åtgärdsprogram
• Vanligast med OSA anställning, Samhall eller
lönebidragsanställning
• Träffställen i kommunerna, oftast utan
målsättning att slussa ut personen till annan
sysselsättning
