Kontaktlinser i utsatta arbetsmiljöer

NORDIC
VETENSKAPLIG TIDSKRIFT
FRÅN SVERIGES
KONTAKTLINSFÖRENING
Nr.
5
2007
Kontaktlinser
i utsatta arbetsmiljöer
• Dags att åka till Texas
• Doktorsavhandling:
Wavefront Aberrations and Peripheral Vision
• Profilen: Jörgen Ringman
nordic_vision_5_07NY.indd 1
07-11-15 14.20.12
Innehåll Nr 5/2007
Medlemstidning för
Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF)
ANSVARIG UTGIVARE
OCH REDAKTÖR:
Kurt Östlund, ordförande SKLF
tel 073-960 53 40, [email protected]
Seminarium om Orto-K-behandling.
3 LEDARE
4 NYHETER I KORTHET
8 OUTLOOK
Come to Texas and stay well informed
10 VETENSKAP
Kontaktlinser på arbetet
17 VETENSKAP
IER Matrix Studie
20 DOKTORSAVHANDLING
Wavefront Aberrations and Peripheral Vision
22 KONTAKTOLOGI
24 PROFILEN
En man med visioner
28 EXAMENSARBETE
En studie om komfort och torra ögon
35 KONTAKTLINSKONGRESSEN 2008
36 SEMINARIUM OM NATTLINSER OCH SYNFELSKIRURGI
37 PRODUKTNYTT
38 SKLF
Tänk om!?!
SKRIBENTER I DETTA NUMMER:
Anita Robertson, Anthony P. Cullen,
Bengt Nordberg, Gunnel Kapusta,
Helen O’Brien, Jan Bergmanson,
Johan Östlund, Kurt Östlund, Olof
Nesterud
ANNONSBOKNING:
Display i Umeå, tel 090-711 500
Patrik Sandström,
[email protected]
Johan Sandberg,
[email protected]
PRODUKTION/PROJEKTLEDNING:
Citat Journalistgruppen
Strandbergsgatan 20
Box 30159, 104 25 Stockholm
tel 08-610 20 00
Projektledare: Ingrid Båvsjö,
[email protected]
SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING:
Isafjordsgatan 22 B, 5 tr
164 40 Kista
tel 08-35 05 00,
fax 08-35 94 90
[email protected], www.sklf.se
ANNONSÖRER I DETTA NUMMER:
Advanced Medical Optics, Alcon
Sverige AB, Ciba Vision, Cooper Vision
Nordic AB, Nordiska Lins AB, Oculus
AB, Specsavers Blic Franchise AB,
Topcon Scandinavia AB
OMSLAGSFOTO:
Flisa på kornea.
- Information från styrelsen
- Kalendarium
nordic_vision_5_07NY.indd 2
07-11-15 14.20.16
De t f i n n s vä l ingen människa som inte har ställt sig frågan ”Tänk om?”
Tänk om jag hade köpt det där huset på västkusten för 150 000 kronor för 20 år
sedan, som nu är värt fyra miljoner, tänk om jag inte hade avbokat den där flygningen för
fem år sedan, då hade jag varit död nu, och så vidare. Det finns mycket i livet att ångra, men
kanske ännu mer att glädjas åt. Man ska inte gråta över spilld mjölk, är ett gammalt uttryck.
Lyft blicken och se framåt, gärna på lite längre sikt.
Men ”tänk om” kan också innebära att ändra sin uppfattning, se saker med andra ögon,
omvärdera. Att tänka om är dock inte alltid så lätt eftersom vi människor tenderar att bita
oss fast i gamla beteenden, som på sikt kan vara förödande både för oss själva och andra.
Detta kan faktiskt appliceras på optikbranschen, där många företag uppenbarligen i ren ekonomisk desperation annonserar om ”köp två (ibland tre) par glasögon till priset av ett”,
och självfallet ingår gratis synundersökning. Annonserna blir bara större och större
och kommer oftare och oftare. Det är uppenbart att allmänheten ser optikbranschen
som en ”krämarbransch”, inte en bransch med professionalism och ambition att hjälpa
allmänheten med bra synhjälpmedel och screening för ögonsjukdomar. Hur har det
kunnat bli så här. Det är ju värre än det var innan legitimationen av optiker infördes
1964. Tänk om!
Nu återgår vi till den första innebörden av ”tänk om”. Tänk om det skulle vara
så fantastiskt att de flesta människor med en myopi under fem dioptrier skulle
kunna slippa refraktiv kirurgi, glasögon eller vanliga kontaktlinser bara genom att
sova med ett par speciella kontaktlinser i ögonen var tredje natt. Och att detta är möjligt utan att det innebär någon som helst risk för ögonen och synen på vare sig kort
eller lång sikt. Den dag man väljer att sluta använda nattlinserna återgår ögonen
till sin ursprungliga form utan att ha skadats. Otroligt.
Det kan faktiskt vara mer fantastiskt än så. Om denna korrektionsmetod,
som kallas orthokeratologi, sätts in i de tidiga tonåren då myopin ofta debuterar, kan utvecklingen av myopin bromsas upp och bara bli hälften så stor
som den annars skulle ha blivit, eller ännu mindre. Här finns ett oerhört
spännande område för de optiker som betraktar yrket som kliniskt och
vill leva upp till sina optometriska kunskaper. Orthokeratologin har kommit långt i många andra länder och är för många människor förstahandsvalet när det gäller synkorrektion – inte refraktiv kirurgi, glasögon eller
vanliga kontaktlinser. Tänk om…
FOTO: MÄSTER BJÖRN
TÄNK OM!?!
Kurt Östlund
Ordförande i
Sveriges Kontaktlinsförening
[email protected]
NORDIC VISION 5·2007 3
nordic_vision_5_07NY.indd 3
07-11-15 14.20.17
NYHETER I KORTHET
Linsgnuggning kommer tillbaka
G n ug g n i ng av kontaktlinserna efter
urtagning, som ett steg i desinfektionsproceduren, borde återinföras för alla linstyper
oberoende av den desinfektionsmetod som
används. Det anser mikrobiologen professor Mark Willcox vid Institute of Eye
Research, University of New South Wales,
Australien. Hans påstående får ses i ljuset
av de nyligen uppmärksammade indragningarna av Bausch & Lombs ReNu med
MoisterLoc och AMO:s Complete Moisture
Plus multipurpose solution.
Mark Willcox speciella forskarintresse är
interaktionen mellan ögats normala mikroflora vid kontaktlinsbärande och kontaktlinsens påverkan på tårfilmen.
CET-poäng via flervalsfrågor
M e dl e m m a r i the British Contact Lens
Association (BCLA) – kan erhålla CET-poäng
genom att fylla i ett frågeformulär med sex
flervalsfrågor. Varje fråga har fyra alternativa svar. Frågorna hittar man i BCLA:s
vetenskapliga tidskrift ”Contact Lens &
Anterior Eye”, som utkommer varannan
månad. I julinumret var ämnet ”Tåranalys
och interaktion mellan kontaktlins och
tårar”. I septembernumret handlade frågorna om Goldmanns applanationstonometri med en endagslins i ögat. För att
kunna svara på frågorna måste man ha läst
motsvarande artikel i tidskriften.
Något att införa i Sverige?
Ny marknadschef på CooperVision
J e s si k a F e r n s t röm är ny marknadschef för CooperVision i Norden. Hon efterträder Christer Skarsby som varit marknadschef de senaste fyra åren.
Innan dess var han VD för den
agentur som marknadsförde
CooperVisions produkter.
Efter många år på ledande
positioner inom leverantörsledet i kontaktlinsbranschen
lämnar nu Christer CooperVision för framtida projekt.
Jessika Fernström är ny i
branschen och kommer närmast från industrin där hon har arbetat med liknande uppgifter.
– Det ska bli otroligt kul att
få jobba med CooperVision
som har en bred produktportfölj, flera spännande nyheter
och är känt som ett flexibelt
och kundnära företag, säger
Jessika.
Jessika kan nås på telefon ,
031-727 97 00 eller e-mail,
[email protected]
WHO vill minska blindheten i världen
Vä r l d s h ä l s o org a n i s at ion e n
WHO antog vid sitt senaste toppmöte en strategisk plan för att minska blindheten i världen under perioden 2008-2013. WHO och alla
dess 193 medlemsländer åtar sig att ägna
större uppmärksamhet åt blindhet och grava
synstörningar. Nyheten välkomnades av
hennes kungliga höghet grevinnan av
Wessex, ambassadör för ”International
Agency for the Prevention of Blindness”, som
är WHOs partner i ”Vision 2020”. Projektet
går under benämningen ”The Right to Sight
Global Initiative for Eliminating Avoidable
Blindness”.
Bausch & Lombs
produktionslinje
får godkänt
A m e r i k a n sk a F o od and Drug Administration (FDA) avslutade nyligen en inspektion av Bausch & Lombs anläggning i Greenville i South Carolina, USA. Det var den
enhet som producerade ReNu med MoistureLoc, den vätska som var inblandad i Fusarium utbrottet förra året. Som en följd av
utbrottet togs vätskan bort från marknaden.
Vid inspektionen i juni i år konstaterades
att alla rekommenderade åtgärder hade
genomförts och inga anmärkningar fanns
mot anläggningen.
CooperVision i Kina
C o op e rV i s ion har öppnat ett kontor i
Shanghai. Företaget uppskattar den kinesiska
kontaktlinsmarknaden
till 85 miljoner produktionsdollar och den beräknas öka med nio
procent per år de närmaste åren.
Endagslinser allt
populärare i USA
e n l igt e n u n de r s ök n i ng gjord av
CIBA Vision under första kvartalet 2007
ökade försäljningen av endagslinser i USA
till tio procent av den totala mjuklinsförsäljningen, den högsta andelen någonsin.
Ökningen var 28 procent jämfört med första kvartalet 2006.
LASIK-opererade
får bli astronauter
E n l igt Wa l l S t r e e t Journal (21/9)
accepterar NASA att kandidater till astronaututbildningen bär glasögon eller kontaktlinser. För
första gången kan
NASA även tänka
sig kandidater som
opererats med LASIKmetoden eller PRK.
4 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 4
07-11-15 14.20.19
NYHETER I KORTHET
nordic_vision_5_07NY.indd 5
07-11-15 14.20.20
NYHETER I KORTHET
Eftersom AMO dragit tillbaka Complete
MoisturePlus har Gary Andrasko, ansvarig
för staininggrid.com, börjat testa en äldre
variant av Complete, AMO:s 2002 års version,
nu kallad Complete MPS (EZ rub). Biokompabiliteten för fyra linsmaterial finns med i
den senaste utgåvan av Staining Grid, och
fler material kommer.
www.staininggrid.com
CooperVisions
”online” utbildning –
bara i USA
J e s s ic a F e r n s t röm , CooperVision
Sverige, meddelar att den i förra numret
pålysta ”online” utbildningen av kontaktlinspraktiker endast är tillgänglig för praktiker i USA.
Detta framgick tyvärr inte av informationen i Contact Lens Spectrum, juni, 2007.
Synträning för
friidrottare som åker till OS i Kina
J o h n s o n & J o h n s o n Vision Care
Institute erbjuder olympier som ämnar åka
till de olympiska spelen i Peking nästa år ett
särskilt synträningsprogram kallat ”AchieveVision Program”. Programmet bedömer
och hjälper till att optimera friidrottares
synskärpa, hand- och ögonkoordination,
perifera seende, reaktionstid, med mera.
Avsikten är förstås att skapa förutsättningar
för bästa möjliga prestationer under tävlingarna.
Foto: Adam Ihse/SCANPIX
Staininggrid.com
Menicon förvärvar Flat-Pack Technology
M e n ic on C o. ä r nu ensam ägare till
ClearLab International’s flat-pack technology. Genom en överenskommelse med
1-800-CONTACTS och ClearLab ges Menicon
rätten att marknadsföra och sälja teknologin
som ”Flat-Pack daily disposable contact len-
ses” och även upplåta tekniken till andra tillverkare via licens. Tillverkningen kommer
att förläggas till Singapore för att försörja
den globala marknaden. Konceptet har även
beskrivits i Nordic Vision nr 5-06.
6 NORDIC VISION 5·2007
1.
nordic_vision_5_07NY.indd 6
07-11-15 14.20.21
1. Smörjer på morgonen
2. Återfuktar hela dagen
3. Håller ögonen fräscha till slutet av dagen
Känslan av nya linser hela dagen1
Fräscha ögon 14.000 gånger om dagen
2
I november 2007 lanserar vi världens första lins med trippelverkande fukteffekt. Denna aktiveras 14.000 gånger om dagen,
varje gång man blinkar, vilket bidrar till att dina kunder upplever en enastående komfort under hela dagen. DAILIES® AquaComfort Plus™ - fräsch
VÄRL
DS
N Y HE T!
och komfortabel i varje ögonblick.
DAILIES® AquaComfort Plus™ lanseras som ett komplement till
nuvarande Focus DAILIES®, som en premiumprodukt för dina mest krävande
kunder. Kontakta din lokala CIBA Vision-representant för mer information.
NORDIC VISION 5·2007 7
Nya DAILIES® AquaComfort Plus™
Blinka så förstår du
1. Ciba Vision. Data on File 2007. 2. Ciba Vision. Data on File 2007.
nordic_vision_5_07NY.indd 7
07-11-15 14.20.25
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
Come to Texas
and Stay Well Informed
A way t o s tay well informed is to come
to the Cornea, Contact Lenses and Contemporary Vision Care: The 24th Symposium in
Houston Texas. This meeting, staged November 30 to December 2, 2007, is organized by
University of Houston College of Optometry
with the undersigned as the Coursemaster.
It is the last major meeting of the year in our
region and has a faithful following of about
250 to 300 practicing doctors, who come to
learn from some of the biggest names in our
field. Last year I extended an invitation to
my colleagues in Sweden and the other Scandinavian countries. One delegate arrived
from Sweden – Yvonne Helmfrid Agartz
– and I believe she returned well satisfied.
Indeed, I think she had a good time, if I may
speak for her! You may have seen her report
from our proceedings in Nordic Vision no. 1,
2007. This year I offer all Scandinavians the
same invitation again and I hope we will see
a few more coming. Every time I visit Sweden
I take a beating on anything I purchase, from
hotel, food, clothes to souvenirs. Travelling
in the other direction is a bargain and smart
buying could finance a trip to Texas. You
could do your Christmas shopping here and
save money while receiving world class education! As special guests you will enjoy a discounted hotel room and get a big
break on the registration. All
you need to do is to write to
me and indicate your interest. JBergmanson@
OPTOMETRY.UH.EDU
On F r i day, Nov e m be r  , we have
workshops and some lectures at our University Eye Institute clinics. The workshops
include OCT nerve fibre layer analysis and
glaucoma diagnosis and treatment, injectables laboratory, trying out of the latest
designs in 90D and 78D lenses and gaspermeable bifocal contact lens fittings. We are
also planning to show some new instrument
technology, such as the ocular response analyzer. In addition, we have a lecture on ethics
in the contact lens practice.
S at u r day a n d S u n day lectures are
presented at the meeting hotel, Omni, which
is one of the nicest hotels in town not far
from the premier shopping mall, the Galleria,
in Houston. The lecture program follows our
traditional rapid fire format with most presentations 20 to 30 minutes long and addressing very current issues and new eyecare
products. On Saturday morning we start off
with two leading gaspermeable lens practitioners, Edward Bennett and Patrick Caroline, who will speak about bifocals and
hybrid lenses. Arthur Back of Cooper Vision
will tell you about the latest on the silicon
8 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 8
07-11-15 14.20.25
OUTLOOK | JAN BERGMANSON
hydrogel scene and Norman Leach, who
you met at Kontaktlinskongressen, will
walk you through the fitting of the post-surgical cornea.
The afternoon that day contains an Alcon
sponsored minisymposium, ‘Preservatives
do not Preserve the Ocular Surface’, where
leading authorities on the ocular surface discuss the troublesome effects of multiple topical formulations prescribed for the same
patient and how we may avoid ophthalmic
medicamentosa using new preservative free
eye solutions.
The afternoon is rounded off with a lecture on neuroprotection in glaucoma (Dr.
DeLoach) and an update on dry eye management (Dr. Paugh). Both speakers are extremely well informed and will share with the
audience their experiences with the latest
treatment strategies. On Sunday we start
where we ended – dry eyes – but the speaker
this time is the inimitable Dr. Townsend,
who is one of the most innovative practitioners in the country.
The next segment on Sunday reviews our
current position on the corneal staining issue
and I have invited the main players in this
controversial field. Dr. Gary Andrasko will
be here explaining his staining grid scheme,
while the Bausch & Lomb Chief Medical
Officer, Dr. Brian Levy will offer critique
based on a scientifically based assessment of
the Andrasko grid. AMO, that also has a stake
Last year Jan Bergmanson could welcome Yvonne
Helmfrid Agartz to the symposium in Houston.
in the big staining debate, has brought in Dr.
Dwight Cavanagh to speak about the effect
of wearing modality of hyper-Dk silicon
hydrogels with non-preserved solutions on
the corneal epithelium. Dr Cavanagh is
recognized as one of the most experienced
and advanced researchers in the field of cornea and contact lenses. Of interest in this
context is that Alcon and Bausch & Lomb,
August 20, reached a legal settlement regarding the promotion of the staining grid. In
this agreement Alcon has consented not to
use the red and yellow colours seen in the
Andrasko grid. The parties have also agreed
on that the coloring did not imply a risk of
infection when using a particular care solution. Indeed, both parties acknowledge that
there is no clinical evidence for that the
degree of staining observed by Dr Andrasko
increased the risk of infection. Apparently
no money was exchanged between the two
companies in this settlement of a lawsuit.
There is no doubt that there is still a great deal
of passion involved in this highly publicized
issue and, for this reason, I believe this segment will be one of the highlights of our
meeting.
E v e ry y e a r w e present an award to a
scientist or practitioner or both that has made
a career long contribution to improve the
safety and efficacy of contact lenses. This year
our prestigious award goes to Perry Rosenthal, MD, who is an extraordinary practitioner
and innovator in our field. He is a Visiting
Professor of Ophthalmology at the Harvard
Medical School and the founder of the Boston Foundation for Sight, which is a clinic
dedicated to providing scleral lens care to
patients, who cannot wear other lenses and
have severe vision problems. These patients
can have severely dry eye, keratoconus, postsurgical complications etc. This clinic is on
record to restore functional vision that allows
people return to work and live normal lives,
which prior to this treatment was denied
them. Dr Rosenthal will discuss patients he
treated and the technology employed. His
successful and often philanthropic approach
will be something from which we can all
learn. Indeed, patients in Houston have gone
all the way to Boston to be treated, since this
clinic is unique in the US.
Sunday afternoon we will enjoy video
grand rounds of laser vision complications,
a presentation for which Dr Varnell received
a lot of praise last year. He is back again with
some new material. We are very pleased to
have Jonathan Walker, of BCLA fame, over
for a presentation in Texas. He is a modest
fellow, who does not use his position at BCLA
to place himself on the podium. Houston
provides a great forum for this extremely
well informed and successful British practitioner to talk about and explain the ocular
immune response and tell us what to do
when we see it.
Pe di at r ic c on tac t l e n s practice
will be discussed by my colleague on faculty,
Dr Gaume. We will also learn the practice
strategy of Dr. Yee, who directs a gaspermeable lens practice offering myopia control.
He has been extremely successful in his practice located here in Houston. Interestingly,
he does not even fit soft lenses in any form
or shape! He says patient loyalty is much higher with the gaspermeable lens patient than
the soft lens patient. I look forward to hearing him expand on and explain his philosophy.
The meeting is concluded with our low
vision specialist, Stanley Woo OD., MS., providing an overview of the latest in biotechnology and retinal prosthetics.
It is my sincere hope that you, my reader,
will come and add to the Viking flavour that
I insist this meeting offer.
I förra numret av Nordic Vision smög det sig
in en felaktig siffra i bildtexten till diagrammet i Outlook. ”The corneal (red) transmittance curve shows a cut off about 295 nanometers…” , ska det naturligtvis vara.
NORDIC VISION 5·2007 9
nordic_vision_5_07NY.indd 9
07-11-15 14.20.27
VETENSK AP
Kontaktlinser på arbetet
Rekommendationerna om användandet i olika arbetsmiljöer har ändrats
Författare: Anthony P. Cullen, OD, PhD, College of Optometry, University of Waterloo, Kanada
Översättning: Anita Robertson
När jag nyligen besökte ett statligt
forskningscenter i Kanada observerade jag att det fanns en skylt i nästan varje laboratorium om att det var
förbjudet att bära kontaktlinser. Detta
påminde mig om hur svårt det kan
vara att ändra föreskrifter, riktlinjer
och inställningar. Eftersom kontaktlinser under vissa omständigheter
och i vissa situationer kan ha en
negativ inverkan på ögonen ligger det
nära till hands att man utgår ifrån att
kontaktlinsbärare utsätts för större
risker i farliga omgivningar. Det leder
automatiskt till att man förbjuder
kontaktlinsbärande i dessa omgivningar. Den goda nyheten är dock att
föreskrifter och rekommendationer
angående kontaktlinsbärande på
arbetet allt mer stödjer sig på vetenskapliga forskningsresultat och kliniska erfarenheter. Här belyses några aktuella rekommendationer.
Förmodade risker
Olika förmodade risker ligger till grund för
föreskrifter och riktlinjer som förbjuder
kontaktlinsbärande på arbetsplatsen.
Ett exempel utgör ett fall som det har
skrivits mycket om: En hantverkare träffades av en elektrisk ljusbåge och man
trodde att kontaktlinserna klistrades fast
på kornea trots att han bar industriella
skyddsglasögon. Han fick inga omedelbara
besvär och tog ut kontaktlinserna först
17 –18 timmar efter incidenten.
Forskare kom senare fram till att det på
grund av fysikaliska grundprinciper inte
var möjligt att kontaktlinserna kunde ha
klistrats fast på kornea. Dessutom var skadorna på kornea snarare karakteristiska
för sådana som uppstår vid UV-strålning.
Arbetaren hade förmodligen inget UVskydd i skyddsglasögonen han bar. En
brännskada på kornea på grund av infraröd strålning ger omedelbara subjektiva
och objektiva symptom. Efteråt kom de två
ögonläkare som behandlat hantverkaren
fram till att den elektriska ljusbågen inte
spelade någon roll för skadan. Skadan
berodde snarare på för lång bärtid.
En annan missuppfattning är antagandet
att kemikalier kan tränga in under stabila
RGP-linser eller absorberas och koncentreras i linsmaterialet i mjuka kontaktlinser,
och sedan frigöras i en redan påverkad eller
skadad kornea. I en del säkerhetsföreskrifter sägs det att kontaktlinser kan förorsaka
förvärrade kemiska förbränningar på kornea eftersom de kemiska substanserna hålls
kvar på ögat.
En del anser att kontaktlinser gör att ögat
inte kan spolas ordentligt efter en kemisk
skada. En annan artikel verkar ligga till
grund för detta antagande. En ingenjör bar
såväl skyddsglasögon som kontaktlinser
när han genomförde ett försök i ett arbetsområde där det förelåg risk för ögonskador.
Vid försöket hamnade stänk av en 50 %-ig
kemikalie i ”ansiktet och i ögonen”. Enligt
rapporten spolades kemikalien bort från
ansikte och ögon. En del av kemikalien
hade dock hamnat under kontaktlinserna
och förorsakat svåra brännskador på ögat
innan man kunde ta bort kontaktlinserna.
Det är ytterst tveksamt om en sådan
olycka kan uppstå när man bär skyddsglasögon. Ändå stödjer sig riktlinjer om att man
inte får bära kontaktlinser i laboratoriemiljö
på sådana rapporter. De absolut största tveksamheterna gäller om kontaktlinser möjligen kan absorbera och lagra gaser, ångor,
dunster och rök. Många väl kontrollerade
studier har visat att så inte är fallet.
Nationella riktlinjer i USA
Sedan 1978 rekommenderar National Institute for Occupational Safety and Health
(NIOSH = nationella institutet för säkerhet
och hälsa i arbetslivet) att inte bära kontaktlinser vid arbete med kemikalier som innehåller substanser som utgör risker för ögonen
i form av retningar eller skador. Dessa riktlinjer rekommenderas av NIOSH Standards
Completion Program 1978 och baseras på
”de bästa åsikterna från experterna i utskottet som stödjer sig på fakta ur facklitteraturen”. Då dessa riktlinjer infördes stämde de
överens med hantering och föreskrifter från
Occupational Safety and Health Administration (OSHA) och rekommendationer från
icke kliniska yrkesgrupper som American
Chemical Society, en vetenskaplig amerikansk förening som främjar forskningen
inom kemiska områden.
OSHA hade redan förbjudit kontaktlinsbruk i kombination med andningsskydd.
Dessa föreskrifter ifrågasattes dock när det
gällde andningsskydd som var oberoende
av omgivande luft. En studie på brandmän
kom till följande resultat: Säkerhetsriskerna
var proportionerligt större med glasögon
än med kontaktlinser. Problemen som uppkom med kontaktlinser var inte allvarliga.
Att bära kontaktlinser tillsammans med
andningsskydd bör inte vara förbjudet. (se:
”Nya riktlinjer för skydd av ögonen på
arbetsplatsen” längre fram i artikeln.)
Dessa och andra föreskrifter från OSHA
motsade de rekommendationer som dr Irvin
Silberstein, OD gav ut 1962 . Dr Silberstein
testade de anställda på marinens skeppsvarv
i San Francisco som bar stabila kontaktlinser och kom fram till följande slutsats: Man
kan utan problem anställa kontaktlinsbärare i olika yrkespositioner när de är ordenligt inskolade med sina kontaktlinser och
10 NORDIC VISION 5·2007
1.
nordic_vision_5_07NY.indd 10
07-11-15 14.20.28
1. Smörjer på morgonen
2. Återfuktar hela dagen
3. Håller ögonen fräscha till slutet av dagen
Känslan av nya linser hela dagen1
Fräscha ögon 14.000 gånger om dagen
2
I november 2007 lanserar vi världens första lins med trippelverkande fukteffekt. Denna aktiveras 14.000 gånger om dagen,
varje gång man blinkar, vilket bidrar till att dina kunder upplever en enastående komfort under hela dagen. DAILIES® AquaComfort Plus™ - fräsch
VÄRL
DS
N Y HE T!
och komfortabel i varje ögonblick.
DAILIES® AquaComfort Plus™ lanseras som ett komplement till
nuvarande Focus DAILIES®, som en premiumprodukt för dina mest krävande
kunder. Kontakta din lokala CIBA Vision-representant för mer information.
NORDIC VISION 5·2007 11
Nya DAILIES® AquaComfort Plus™
Blinka så förstår du
1. Ciba Vision. Data on File 2007. 2. Ciba Vision. Data on File 2007.
nordic_vision_5_07NY.indd 11
07-11-15 14.20.29
VETENSK AP
följer normala säkerhetsföreskrifter för att
skydda ögonen på arbetsplatsen.
För 40 år sedan förklarade kontaktlinsspecialisten Louis Girard, MD följande: ”En
av de vanligaste missuppfattningarna vi får
höra från patienterna är åsikten att kontaktlinser förvärrar skador som drabbar patienten vid kontaktlinsbärandet”. National Eye
Research Foundation, American National
Standards Institute (ANSI) och College and
University Safety Council of Ontario,
Canada genomförde en utfrågning bland
ögonläkare och optometrister. Resultaten
av utfrågningen gav inget stöd för de falska
teorierna. Det finns några få dokumenterade fall i vilka kontaktlinser har bidragit
till att förvärra en skada. Å andra sidan
finns det hundratals fall där kontaktlinser
har skyddat ögonen från skador.
Kontaktlinsexpertens uppgift
För att fastställa om kontaktlinsbärande är
att rekommendera i en speciell miljö bör
man först ta reda på hur olika riskfaktorer
påverkar ögonen även på personer utan kontaktlinser. När man klarlagt detta kan man
med kända fysikaliska och fysiologiska faktorer bedöma riskerna med kontaktlinser.
Eventuellt finns det – eller kanske inte –
laboratorieundersökningar, epidemiologiska fakta eller väl dokumenterade fallbeskrivningar som kan stödja och bekräfta de
teoretiska slutsatser man kommit fram till.
Man måste ta hänsyn till några specifika
faktorer; alla toxiska, fysikaliska eller
kemiska substanser, alla mekaniska riskfaktorer, råmaterial och avfall, exponeringspotential, skyddsutrustning (tillgänglighet/
användbar/använd) och andra skyddsåtgärder. Även hygieninrättningar, närvaro av
personal med utbildning i livräddning och
hälsofrågor samt faktorer som inskränker
möjligheterna att följa instruktioner om
skötsel och förvaring av kontaktlinser måste
tas med i beräkningarna.
Kemiska riskfaktorer
Skadliga ämnen i luften
Giftiga gaser, ångor, avdunstningar, aerosoler och rök kan komma ut vid dåligt
skydd och direkt skada ögat. De okulära
reaktionerna varierar allt efter koncentration och fysikaliska/kemiska egenskaper i
det skadliga ämnet. Starkt toxiska kemiska
substanser ger blefarospasm och tårflöde
vilket försvårar första-hjälpen-åtgärder på
ögat, men som även försvagar kemikaliens
koncentration.
En smygande exponering under en lång
tid kan leda till en kronisk konjunktivit som
möjligen kan medföra en lätt, ytlig keratit.
Det är osannolikt att personer som utsätts
för en sådan miljö vill skaffa eller tycker att
det är bekvämt att bära kontaktlinser.
En del kemikalier kan göra att ögonen
tåras utan att ögats vävnader reagerar. De
ger inga eller få påvisbara förändringar i
kornea eller konjunktiva. Andra ångor förorsakar ibland en försenad reaktion som
visar sig först några timmar efter den
symptomfria exponeringen. Kliniska
objektiva symptom kan vara förlust av epitelceller, ödem och vakuoler i epitelet. Vid
en systemisk upptagning av skadliga
ämnen ur luften är det nasolakrimala intaget inte signifikant i förhållande till mängden som kommer in via luftvägarna.
Det är inte troligt att korneas reaktioner
på flyktiga substanser påverkas av gaspermeabla kontaktlinser eftersom substanserna snabbt elimineras av tårvätskan. Vattenlösliga gaser, avdunstningar och substanser som binds till, eller kan absorberas
av mjuklinsmaterial får dock förmodligen
en längre exponeringstid och ger som en
följd en starkare eller kronisk reaktion.
Stänk av kemikalier
Stänk av kemikalier som hamnar i ögat är
en av de vanligaste orsakerna till allvarliga
ögonskador på arbetsplatsen och i andra
miljöer. Svårare skador uppkommer dock
om det skvätter stora mängder vätska.
De flesta organiska lösningsmedel reagerar fysikaliskt endast med ögats yttre
vävnader. Det leder visserligen till en förlust av korneala epitelceller och starkt obehag men stromat påverkas inte bortsett
från ett övergående ödem tills kornea har
täckts av nytt epitel. Koncentrerade syror
och basiska ämnen som har ett extremt pHvärde ger snabb nedbrytning i ögats yttre
vävnader och omgivande vävnader, när de
skvätter i ögat. Om ögat inte spolas genast
uppstår svåra, permanenta skador. Syror
begränsar sig själva som regel medan
basiska ämnen snabbt förstör och mjukar
upp kornea och tränger in i ögats inre vävnader, i ögats lins, näthinna och uvea.
Rengöringsmedel och tensider kan ge liknande reaktioner men med mycket mindre
symptom. Dessutom kan kornealepitelet
torka ut vid längre exponering av hypertona
lösningar eller flyktiga lösningsmedel.
Laboratorieundersökningar har visat att
kemikalier inte tränger in under kontaktlinser. Istället gör blefarospasmen av den
kemiska retningen att linsen trycks fast
mot kornea vilket leder till att den fungerar
som ett skydd. I talrika fall har det rapporterats att ett öga har skyddats mot kemiska
stänk av en kontaktlins. Det innebär inte
att kontaktlinser kan ersätta skyddsglasögon. Istället understryker dessa fall att i
miljöer där man arbetar med kemikalier
utsätts kontaktlinsbärare med rätt skyddsutrustning för mindre risker, än personer
som inte bär kontaktlinser.
Mekaniska riskfaktorer
Främmande kropp
En av de vanligaste lättare skadorna är en
skada på kornea av en främmande kropp.
Symptomen; smärta, skav och tårflöde
lindras enkelt genom att man tar bort den
främmande kroppen. En främmande
kropp kan fastna i kornea eller sklera eller
penetrera ögat beroende på hastighet, storlek
och form. Hur väl en kontaktlins skyddar
beror på linsens tjocklek och stabilitet. En
främmande kropp kan komma in under
stabila kontaktlinser men hamnar under
mjuka linser mest om den följer med när
man sätter in linsen. Laboratorieundersökningar och fallbeskrivningar bekräftar att
kontaktlinser, framförallt stabila, delvis
skyddar ögat. Ibland kan mjuka kontaktlinser bäras och utgöra ett skydd i miljöer där
man inte kan bära stabila kontaktlinser.
Skrap– och stickskador
Skrap- och stickskador uppstår oftast vid
överfall med kniv, sax, mejsel, glas eller av
metallsplitter i luften. En stabil kontaktlins
kan erbjuda ett visst skydd beroende på
från vilket håll föremålet närmar sig ögat.
En mjuk kontaktlins däremot bjuder lite
motstånd mot skarpa eller vassa objekt.
Slag och tryck (kontusioner)
Trubbigt våld mot ögat ger skador på ögats
yttre vävnader. Stötar, slag och våld mot
ögat med hjälp av slagträn, käppar, knytnävar, bollar och liknande kan ge upphov
till följande skador; subkonjunktivala blödningar, avskrapningar på kornea, kornealödem, blödning i främre kammaren, kammarvinkelrecession, förskjutning av ögon-
12 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 12
07-11-15 14.20.30
VETENSK AP
linsen, bristningar i olika intraokulära vävnader och näthinneavlossning. Ögongloben
brister sällan.
Rubbningar uppstår till följd av chockvågor som överförs till vävnader i och omkring
ögat som ligger bortom stället där slaget träffade. Så kan till exempel ett slag mot korneas
apex ge upphov till en posterior subkapsulär
katarakt och skador i makulaområdet.
Explosioner som till exempel förekommer
i gruvor eller utlöses av bomber och granater
ger chockvågor med hastigheter som kan få
ögongloben att brista.
En sklerallins skulle förmodligen ge ett
gott skydd mot slag och tryck mot ögat. En
tunn mjuklins med hög vätskehalt däremot
skyddar sämre. Det finns talrika fall i facklitteraturen som beskriver att kontaktlinser
har skyddat ögat mot trubbigt våld.
Extrema temperaturer
Hypertermi
Höga temperaturer som förkommer i till
exempel järnverk, gjut- och smältindustrier
påverkar kroppen både systemiskt och
lokalt, men är då övergående. Svåra brännskador med missbildningar och förlamningar kan uppstå till följd av direkt kontakt
med blixtar, plasma, eldslågor, heta föremål
eller vätskor. Reaktionerna i kornea och konjunktiva på strålning eller direkt kontakt
med hetta varierar med temperatur och tid.
Ingen kontaktlinstyp kan mildra svårighetsgraden vid brännskador orsakade av höga
temperaturer. Sklerala linser eller mjuka linser kan eventuellt utgöra ett litet skydd för
den viktiga limbusregionen.
Hypotermi
Exponering för låga temperaturer kan förekomma på extremt nordliga eller sydliga
breddgrader, på extrema höjder eller i samband med kylteknik. Ögats ytlager och uvea
är rika på blodkärl som har en värmande
effekt och som i de flesta situationer skyddar
kornea från att förfrysa. Studier har visat att
ögon som bar kontaktlinser i extrem kyla
inte fick några akuta skador. Detta tyder på
att det inte är farligt att bära linser i kyla och
att de till och med kan skydda mot is och
snö som blåser omkring.
Strålning
Jonisering
Mjuka röntgenstrålar och Alfapartiklar har
en låg penetrationsförmåga och skadar
korneal- och konjunktivalepitelet ytligt
genom att de medför hypoastesi, hyperemi
och ödembildning. Den okulära reaktionen liknar den som uppstår vid UV-C-strålning (100 - 280 nm) men med längre latens.
Alla kontaktlinser ger ett visst skydd mot
strålning med höga frekvenser eller lågenergistrålning. Högenergi – betastrålning
kan skada kornealepitel och – endotel vilket ger ödembildning. Y- och X-strålning
för terapeutiskt bruk i och omkring ögat
kräver att ögats lins och näthinna skyddas
på ett lämpligt sätt det vill säga med kontaktlinser av bly.
Infraröd strålning (IR)
Infraröd strålning har en våglängd på 780
nm (översta gränsen i det synliga spektrat)
till 1 mm. Påverkan av infraröd strålning
beror på dess absorbtion. Antingen värmer
strålningen direkt upp en vävnad i ögat
eller indirekt via angränsande strukturer
eller vätskor.
När ögat utsätts för farlig IR-strålning
reagerar man med avvärjning oavsett om
man bär kontaktlins eller inte. I en del fall
torkar den mjuka linsen och fastnar på kornea. Man måste då väta kontaktlinsen på
ögat innan man försöker ta ut den.
Ultraviolett strålning (UV)
Det är allmänt känt att man bör skydda
ögonen från för mycket UV-strålning med
hjälp av solglasögon eller skyddsglasögon.
Tidiga kontaktlinsmaterial gav dåligt UVskydd. Dagens UV-absorberande linsmaterial i kontaktlinser som täcker limbusområdet ger UV-skydd som är nästan lika
bra som Wrap-around solglasögon eller
skyddsglasögon. På grund av den höga
transmissionsgraden av synligt ljus skyddar ofärgade UV-absorberande kontaktlinsmaterial inte mot bländning eller blått ljus.
De reducerar dock ljusspridningen genom
fluorescens inducerad av kornea eller ögonlinsen. Kontaktlinser med UV-skydd kan
visserligen inte ersätta solglasögon men de
utgör ett bra komplement.
Nya riktlinjer för skydd av ögonen på
arbetsplatsen
Förbud att bära kontaktlinser på arbetsplatsen omprövas kontinuerligt sedan man
införde de första riktlinjerna.
Yrkesgrupper och grupper av lekmän
har sammanställt nya riktlinjer som upp-
häver de flesta tidigare inskränkningarna
för kontaktlinsbärande på arbetet. Till
dessa grupper hör American Optometric
Association, American College of Occupational and Environmental Medicine, American Academy of Ophthalmology, American Chemical Sociaty och Prevent Blindness America.
USA’s arbetsskyddslag (OSHA) härstammar från år 1970. Genom denna lag har
NIOSH, det amerikanska institutet för
säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, fått
uppdraget att sätta upp normer för säkerhet
och hälsoskydd på arbetsplatsen samt att
beskriva exponeringstider för olika
omständigheter. Nyligen gav NIOSH ut en
bulletin med en undersökning angående
kontaktlinsbärande när man hanterar
kemikalier på arbetsplatsen. NIOSH ger följande rekommendationer:
En anställd bör tillåtas att bära kontaktlinser vid hantering av kemikalier om
säkerhetsföreskrifterna följs och om kontaktlinsbärande inte är förbjudet eller kontraindicerat av medicinska eller yrkeshygieniska skäl. Det påpekas dock att kontaktlinser inte är något skydd, det vill säga;
de ersätter inte ögon- eller ansiktsskydd.
NIOSH rekommenderar följande riktlinjer för kontaktlinsbruk i miljöer där kemikalier hanteras:
1. En riskbedömning av arbetsplatsen angående riskfaktorer för ögonen måste genomföras och innehålla följande: Undersökning
av exponering av kemikalier i samband med
kontaktlinsbruk och lämpligt ögon- eller
ansiktsskydd för kontaktlinsbärare. Denna
undersökning bör genomföras av en kvalificerad person, till exempel en yrkeshygieniker, säkerhetsexpert eller toxikolog.
Bedömningen av exponering av kemikalier för personal bör bland annat åtminstone
innehålla en bedömning av de använda
kemikaliernas egenskaper med följande
innehåll: koncentration, tillåtna gränsvärden för exponering, kända ögonirriterande/skadande egenskaper, kemisk form (pulver,
flytande eller ånga) och möjliga exponeringsvägar. Dessutom bör för kontaktlinsbärare tilläggas: en prövning av den tillhandahållna informationen om absorbtion och
adsorbtion hos den kända kemikalieklassen
genom kontaktlinser och en erfarenhetsrapport över skador hos personal eller bransch
om sådan finns.
NORDIC VISION 5·2007 13
nordic_vision_5_07NY.indd 13
07-11-15 14.20.30
VETENSK AP
2. För all personal som löper risk för ögonskador ska lämpliga ögon- och ansiktsskydd finnas tillgängliga oavsett om den
anställde bär kontaktlinser eller inte.
Kontaktlinsbruk verkar alltså inte kräva
förstärkt ögon- eller ansiktsskydd.
Vid risk att utsättas för frätande ångor,
vätskor eller damm krävs minst följande
skydd: Väl passande skyddsglasögon, lufttäta med indirekt lufttillförsel eller andningsmask med full sikt. Tätt tilliggande
skyddsglasögon ger ögonen ett begränsat
skydd mot kemikalier men hindrar inte att
kemikalier hamnar i ansiktet. Personal bör
bära ett ansiktsskydd utanpå ögonskyddet
när ansiktet behöver skyddas ytterligare.
Man bör dock inte använda ansiktsskyddet
istället för skyddsglasögonen oavsett om
man bär kontaktlinser eller inte.
3. Arbetsgivaren måste sammanställa
skriftliga säkerhetsföreskrifter för kontaktlinsbruk på arbetsplatsen. Dessa ska dokumentera alla erforderliga ögon- och ansiktsskydd och alla inskränkningar när det gäller kontaktlinsbruk på arbetsplatsen eller
vid vissa arbetsuppgifter.
Förutom arbetsgivarnas allmänna föreskrifter enligt OSHA:s normer ska det finnas
speciella föreskrifter för kontaktlinsbärare
om den exponering av kemikalier som de
kan utsättas för, samt första-hjälpen för
kontaktlinsbärare.
4. De föreskrifter för kontaktlinsbärare
angående ögon- och ansiktsskydd som
finns idag måste efterföljas.
5. Såväl anställd personal som besökare
måste informeras om det finns bestämda
områden där inskränkningar för kontaktlinsbruk gäller.
6. Säkerhetsansvarig på plats måste veta
vilka som är kontaktlinsbärare och arbetar
i miljöer där kemikalier hanteras. Säkerhetsansvarig måste också se till att en riskbedömning genomförs och att lämpligt
ögonskydd och första-hjälpen-utrustning
finns.
7. Personal som har någon form av ansvar
vid risk för liv och hälsa ska utbildas i hur
man tar ut kontaktlinser och hur man
använder lämplig utrustning .
8. Om någon utsatts för kemikalier ska ögonen sköljas genast och kontaktlinserna tas
ut så snabbt det går. Man får dock inte vänta
med att skölja tills linserna tagits ut!
9. Anställda som bär kontaktlinser ska
instrueras om att genast ta ut linserna om
ögonen blir röda eller irriterade. Kontaktlinser ska endast tas ut i ren miljö och efter
att man tvättat händerna. Man ska rådfråga
optometrist eller ögonläkare om linserna
kan bäras igen eller om man ska byta ut
dem. Kontaktlinsbäraren själv måste alltid
kontrollera att linserna är rena och hela och
byts ut regelbundet.
Belastning vid acceleration
Man kan utgå ifrån att kontaktlinser förskjuts på kornea av höga G-krafter. Förskjutningen är dock inte mer än någon millimeter. Stridsflygare bär kontaktlinser upp
till + 12 G. Att befinna sig i en rymdfarkost
i tyngdlöst tillstånd påverkar endast växelverkan mellan kornea och kontaktlinser
minimalt.
Ultraljud
10. Begränsningar för kontaktlinsbärande
bör prövas från fall till fall. Därvid måste
man ta hänsyn till kontaktlinsbärarens
synskärpa med linser och glasögon enligt
ögonläkarens eller optometristens rekommendationer.
Observera att dessa riktlinjer gäller arbeten där man kan utsättas för kemiska risker. De gäller inte för mekaniska, fysikaliska eller biologiska risker på arbetsplatsen. Samma generella principer kan dock
användas för dessa risker.
Ultraljudbestrålning av kornea inom området runt 3W/cm2 ger övergående kornealsvullnad och dimsyn. Högre doser av ultraljudbestrålning ger ärr i kornea och chorioretinala brännskador. Det är osannolikt
att någon utsätts för så höga strålningsdoser av misstag då dessa endast kan framkallas av en energiomvandlare direkt på kornea eller ett kopplingsmedium. Klinisk
ögonundersökning med ultraljud med
frekvenser mellan 8 och 10 MHz ger en
strålningsintensitet på cirka 5mWh/cm2.
Om man bär kontaktlinser påverkas ultrasonogrammet eftersom kontaktlinserna
utgör ett hinder för ultraljudvågorna men
det finns ingen ökad risk för kornealskador
på grund av ultraljudet.
Fler risker
Fukt
Lufttryck
Optimal komfort ligger mellan 40 och 60
procent luftfuktighet. Omgivande temperatur och luftfuktighet har bevisligen inget
större inflytande på kontaktlinsbärande
om inte kontaktlinserna är högväskehaltiga och väldigt tunna. I mycket torra miljöer kan man med dessa linstyper se minimala torrhetsförändringar på kornea eller
uppleva en förstärkning av en redan förekommande torrhetskänsla.
Extrema lufttryck förekommer på höga
höjder och under vattnet. På höjder över
4 500 meter bildas det bubblor under sklerala linser. För mjuklinsbärare blir kornea
tjockare med tilltagande höjd. När man
dekompenserar efter att ha varit utsatt för
högt tryck kan det bildas bubblor under
RGP-linser och mjuka linser. Trots detta
bärs säkerligen kontaktlinser vid aktiviteter på höga höjder och under vattnet. En
varning: det har rapporterats om en potentiell risk för bakteriell infektion av pseudomonas aeruginosa i tryckkammare.
Belastning vid vibrationer, mekaniska
skakningar och svängningar.
Sådan belastning kan uppstå när man
använder pressluftborr eller motorsåg eller
åker omkring på transportmedel som
motorcykel med låg kapacitet eller i luftfarkoster och rymdfarkoster. Synskärpan sätts
ned vid svängningar mellan 6 och 8 Hz
såväl med som utan kontaktlins eller glasögon. Mjuka kontaktlinser förskjuts dock
inte på ögat, oavsett vibrationsgrad.
Vind
Vind påverkar ögat på två sätt: Den torkar
ut och retar ögat till ökat tårflöde. Därför
kan man endast genom tester fastställa om
en anställd kan bära kontaktlinser säkert
och komfortabelt i ett yrke där man utsätts
för vind.
Bildskärmsarbete
Kontaktlinsbärare har vissa fördelar gentemot glasögonbärare genom att de får mindre
ytreflexer och kanske även mindre aberrationer från skärmen i synhjälpmedlet. Dessa
fördelar uppvägs dock av en del nackdelar.
Närsynta kontaktlinsbärare behöver ibland
14 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 14
07-11-15 14.20.30
VETENSK AP
närtillägg tidigare än andra presbyoper.
Om man har en VDT (= Video Display Terminal) kan en lätt astigmatism ge förstärkt
obehag. Dessutom blinkar man mera sällan
när man koncentrerar sig vilket gör att kontaktlinsen rör sig mindre och det kan ge en
ökad uttorkningseffekt.
Affärslokaler och kontorsmiljöer
På kontor med dålig luftkvalitet (sick building syndrome) kan man utgå ifrån att
faktorer som temperatur, relativ luftfuktighet, luftutväxling, koldioxidhalt och
skadliga ämnen i luften kan påverka kontaktlinsbärande negativt på olika sätt.
metrist förskriver kontaktlinser för att
kringgå normer för okorrigerad synskärpa
i yrken där den anställde vid vissa tillfällen och i vissa miljöer måste arbeta utan
synhjälpmedel och där den rekommenderade kontaktlinstypen är kontraindicerad. När man tillpassar kontaktlinser måste
man ta hänsyn till om de är att rekommendera i en bestämd miljö och betona att de
inte kan ersätta skyddsutrustning som
ögonskydd.
Linsen som är
Bio
kompatibel
Militär
Inom vissa yrken är det inte möjligt att
upprätthålla bärscheman eller god kontaktlinsskötsel. Det kan även saknas
hygienutrymmen och riskerna för
kemiska, mekaniska, fysikaliska, mikrobiella och biologiska faror ökar. Detta har
visat sig inom den amerikanska militären
vid olika personalinsatser sedan 1990talet. Färska rapporter har visat att riktlinjerna för trupptillhörigas hälsokydd
inte efterföljs. Enligt USCENTCOM (ett
sammansatt regionkommando för Fjärrran Östern, Östafrika och Centralasien)
har kontaktlinsbärare dokumenterade
ögoninfektioner, ögonskador och stridsoförmåga på grund dålig hygien. Inom 10
dagar registrerades fyra soldater från 86
Combat Support Hospital i Bagdad med
kontaktlinsrelaterade kornealskador och
några kontaktlinser togs ut ur blodiga
ögon som skadats av hemmagjorda
sprängladdningar. Om dessa personer
burit glasögon (av polykarbonat) istället
för kontaktlinser hade ögonskadorna av
metallfragmenten i sprängladdningarna
förmodligen inte uppstått.
Slutord
Talrika rapporter och studier visar att det
är ofarligt att bära kontaktlinser i många
miljöer som ytligt sett verkar vara riskfyllda. En del kontaktlinstyper, med eller
utan glasögon utanpå, kan ge extra skydd
från stänk av kemikalier, damm, flygande
partiklar och icke jonisk strålning. Det
innebär att ett allmänt förbud mot kontaktlinsbruk på arbetsplatsen eller i andra
miljöer inte är berättigat.
Det vore dock lättsinnigt om en opto-
Grad på kornea.
Lutskada färgat med flourescein, gammal.
Nyhet!
Nyhet!
Nyhet!
Lutskada, färsk.
Nyhet!
Kontaktlinser för
myopi, hyperopi
astigmatism, presbyopi
Sprängskada metall.
NORDIC VISION 5·2007 15
nordic_vision_5_07NY.indd 15
07-11-15 14.20.30
Vinn en deltagaravgift till Kontaktlinskongressen 2008! Gör ett inlägg på Kontaktlinsforum
Du som är medlem i SKLF och
under perioden 1 november 2007
till 31 januari 2008 postar ett inlägg på Kontaktlinsforum (www.
sklf.se) deltar automatiskt i utlottningen av tre deltagaravgifter till
Kontaktlinskongressen 2008. Observera att ditt inlägg måste ha ett
någorlunda intressant och givande
innehåll för att vara kvalificerat
och att endast ett inlägg per person kommer att räknas. I avgörandet av vilka inlägg som är kvalificerade fungerar SKLF:s styrelse
som enväldig och slutgiltig instans.
Vinnarna kommer att presenteras
på hemsidan i februari. Skriv så
att fingrarna glöder!
Intresserad
Annonsera gratis
på Kontaktlinsforum!
Kom i h åg at t du på
Kontaktlinsforum kan
annonsera helt gratis om
du behöver anställa nya
förmågor till ditt företag,
om du ÄR en ny förmåga som söker jobb
eller om du har utrustning, instrument eller
varför inte en hel butik
till salu. Hör gärna av
dig till SKLF:s kansli om
du behöver hjälp att
komma igång. Observera
att tillgång till Kontaktlinsforum kräver personligt medlemskap i SKLF.
essen kommer
bland annat
att bjuda på
workshops och
seminarier.
Här ses Jessica
Horne i full
aktion vid förra
årets kongress
.
ESSEN 2008
ONGR
TLINell,SK
6 mars
NTAK
Bålsta, 14-1
KOsbor
shot
gs konferen
Kontaktlinskongr
till
Välkommen
Aron
PROGRAM
Föreläsningar
Lunch
g
8 x 8: Åtta föredra
om åtta minuter
ops/seminarier
14.30 Worksh
e
15.50 Kaff
ops/seminarier
16.20 Worksh
Årsmöte
17.15
19.30 Drink
dans
med
dag
20.00 Festmid
11.00
12.15
13.15
Fredag :
Kurser:
ning
Stabillinstillpass
lpassning
Presbyopilinstil
Assistentkurs
pi med + 90
Oftalmosko
t
D lins Kontak
Buffé med mingel
Lördag :
ring
08.00 Registre
de
08.45 Öppnan
ingar
09.00 Föreläsn
Kaffe
10.15
Söndag :
ingar
09.00 Föreläsn
e
10.30 Kaff
ingar
11.00 Föreläsn
12.45 Lunch
ingar
13.45 Föreläsn
skussion
15.00 Paneldi
ing
15.30 Avslutn
konrter, hotell,
Anmälan, transpo ing, CET-poäng,
utställn
till årsgressavgift,
briker, kallelse numföreläsningsru
kommer i nästa
möte med mera
Vision.
mer av Nordic
NU!
HELG REDAN
BOKA IN DENNA
NTA
aste inom KO
r om det sen
och berätta
Här är vi som
kommer
Fler föreläs
KTOLOGIN
Som ett led i vår strävan
att ta Kontaktlinskongressen till högre höjder sätter
vi nu samman en projektgrupp bestående av studenter som kan hjälpa till före och under
Kontaktlinskongressen 2008. Du bör ha möjlighet att
hjälpa till med punktinsatser under veckan innan kongressen samt vara beredd på att jobba intensivt under
själva evenemanget, som äger rum 14-16 mars 2008. Som
medlem i projektgruppen kommer du att få kongressavgiften och boendet under kongressen bekostat av SKLF.
Vi ser gärna att du bor i Stockholmsområdet eftersom
föreningens kansli ligger där. Låter det intressant? Hör
då av dig till Johan Östlund på [email protected].
Pat Carolin
Jan
Bergmanson
av att vara med
och arrangera
Sveriges största
och bästa
kontaktlinskongress?
are presen
e
teras i nästa
Nicola Logan
nummer av
Nordic Vision.
Bill Miller
Baskar
Theagarayan
lmInga-Lill Thunho
Henriksson.
5·2007 35
NORDIC VISION
16 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 16
07-11-15 14.20.54
VETENSK AP
IER Matrix Studie –
en guide för kombinationen silikonhydrogellinser och linsvätskor som
fungerar i verkliga livet
Författare: Nicole Carnt, BOptom (Hons), Mark D.P. Willcox, PhD, Vicki Evans, PhD, BOptom, Thomas J. Naduvilath, PhD, Daniel
Tilia, BOptom (Hons), Eric B. Papas, PhD, BSc, MCOptom, DipCL, Deborah F. Sweeney, BOptom, PhD, FAAO, Brien Holden, PhD,
DSc, OAM.
Sammanställning: Anita Robertson
IER, Institute for Eye Research i Sydney, Australien publicerade i början av
september den senaste undersökningen om olika kombinationer av
kontaktlinsvätskor och silikonhydrogellinser. Forskare följde patienter
med 36 kombinationer av silikonhydrogellinser/linsvätska under tre
månader för att ta reda på hur mycket
färgning som uppstod med de olika
kombinationerna och hur allvarliga de
var. Därmed kom silikonhydrogellinsbärare närmare det perfekta valet.
Silikonhydrogellinser tar allt större marknadsandelar tack vare hög syretransmission. Fördelarna med höga Dk/t-värden
tilltalar både tillpassare som rekommenderar dygnet-runt-bruk och dem som tillpassar mer för dagbruk. Att allt fler väljer
dagbruk återspeglar ny forskning som visar
att silikonhydrogellinser inte reducerar
riskerna med mikrobiella keratiter inducerade av dygnet-runt-bruk.
Delar av undersökningen, 16 av 36 möjliga kombinationer, publicerades i septemberutgåvan av Contact Lens Spectrum.
Fyra olika linssorter lades under mikroskopet; Acuvue Advance samt Acuvue
Oasys från Johnson & Johnson, Air OPTIX
(O2Optix) från CIBAVision, PureVision
från Bausch & Lomb, och kombinerades
med fyra olika linsvätskor; AOsept Plus,
väteperoxid (Clear Care) samt Solocare
Aqua, polyhexametylene biguanide
(PHMB), (Aquify MPS) från CIBAVision,
OPTI-FREE Express, polyquaternium-1
(polyquad) och slutligen OPTI-FREE Replenish, myristamidopropyl dimethylamine
(Aldox) från Alcon.
Linsvätskor och silikonhydrogellinser
Skötselsystem har designats för att balansera mellan okomplicerad användning och
komfort för linsbäraren, mikrobiell effektivitet och oönskade effekter av komponenterna i linsvätskan på linser och ögon. På
senare tid har balansen tippat över åt enkelhet och komfort snarare än säkerhet och
effektivitet. Det har lett till allvarliga luckor
i den antimikrobiella effektiviteten.
Metoder och material
640, vana och nya, kontaktlinsbärare delades in i 16 grupper med ungefär 40 personer
i varje. Alla bar de fyra linssorterna bilateralt och testade dem med de fyra olika vätskorna. Linserna bars som daglinser och
linsbärarna kollades vid fyra tillfällen
under 3-månadersperioden; första undersökningen, efter två veckor, en månad och
tre månader.
Vätskeinducerade korneala färgningar
(Solution Induced Corneal Staining, SICS)
med silikonhydrogellinser varierar med
olika linsvätskor och lyder inte under
samma regler som med konventionella
hydrogellinser, säger Nicole Carnt, forskare
och huvudförfattare till undersökningen
vid Institute for Eye Research, Sydney.
Andrasko Staining Grid
visavi IER Matrix Studie
Resultaten visar på bristerna i den ofta publicerade Andrasko Staining Grid som har
undersökt korneala färgningar efter att kontaktlinserna lagrats i linsvätska under natten
och sedan burits i endast två timmar.
Diff use staining spread over most of the cornea.
If severe, there can be linear of coalescent punctate staining.
Peripheral staining, usually a continuous paralimbal/limbal annulus. We considered staining
peripheral when the average extent of staining
in the peripheral coreal zones was more than 0.5
of a unit higher than the central zone.
NORDIC VISION 5·2007 17
nordic_vision_5_07NY.indd 17
07-11-15 14.21.29
VETENSK AP
Undersökningen visar
Andrasko
IER
Staiining
Matrix Study
att varje kombination av
Number of
linsvätska och silikon40
30
patients per
hydrogellins ger upphov
combination
till en unik situation i
2 hours
3 months
ögat; en del linsvätskor
Duration
orsakar färgning hos
Lenses and cases
Daily wear
Method
soaked before
nästan alla linsbärare
och andra ger väldigt
Dehydration staining, located mainly inferiorly
3x
1x
Assessment
lite färgning. Väteperand contributed to by partial blinking and
oxid ger nästan inga
lagophthalmos. It may also occur in the supe% of patients per month
Average %
Scale and
rior cornea adjacent to the upper lid margin
färgningar.
cornea
Of overall rate:
colouring
due to an unstable tear meniscus. It generally
– Solution Induced
of
grid
presents in bands and is located in the midLower quartile
< 10%
Corneal Stainings föreperipheral cornea.
Inner
two quartiles
10 – 20%
kommer nästan inte alls
Upper quartile
>
20%
– Korttidstester av kontaktlinser och
när väteperoxid används
linsvätskor i olika kombinationer har publiför desinfektion av sili- Differrences between Andrasko Staining grid and IER Matrix Study
cerats flitigt. De är baserade på mängden
konhydrogellinser,
färgning efter två timmars bärtid för att
också att en del har gjort kopplingar mellan
säger Nicole Carnt.
beräkna långtidseffekterna. Problemet är
Artikeln i Contact Lens Spectrum preSICS och mikrobiell keratit. Det är mycket
att dessa korttidstester inte återspeglar hur
senterar de första 16 av 36 möjliga kombinaolyckligt, tillägger han.
det fungerar under en längre tids linsbätioner av vätskor och linser och kommande
– Det är IER:s åsikt, baserad på tidigare
rande, tillägger Nicole Carnt. IER Matrix
rapporter ger detaljer om vätska/linskomundersökningar genomförda i Australien
undersökningen ställde två frågor: Hur kan
binationer, fysiologisk respons, komfort och
och Indien, att det inte finns några bevis
kontaktlinstillpassare skilja på färgning
negativa reaktioner, säger Dr Vicki Evans,
för något samband mellan dygnet-runtchef för kliniska undersökningar vid Instiorsakad av linsvätskor och andra färgbruk av silikonhydrogellinser och icke
ningar som förekommer i samband med
tute for Eye Research. Vi är angelägna om
vätskerelaterade korneala färgningar på de
linsbärande, och hur bra kan IER Matrix
att få se resultaten från hela undersökningen.
10 patienter som fick mikrobiella keratiter,
guida tillpassaren till den bästa kombinaUndersökningen är en stor investering och
kommenterar professor Deborah Sweeney.
den ger värdefull information till tillpassare
Sweeney höll dock med professor Mark
tionen av linsvätskor och linser.
IER-undersökningen definierar och grupså att de kan välja rätt kombinationer av linsWillcox när han sa att mikrobiell keratit
perar vätskeinducerade färgningar för att
vätskor och linsmaterial.
orsakas av att stora mängder patogena bakundvika förväxling med andra färgningar.
terier når fram till en redan skadad kornea,
– Korneal färgning är det främsta verkKlassificeringen publiceras i artikeln i Contyget för att utvärdera kornealepitelets staofta med defekt epitel. Det finns inga bevis
tact Lens Spectrum, september 2007 och på
tus. Det är IER:s ansvar att ge tillpassarna
för att SICS orsakar epitelskador men möjIER:s websida: www.ier.org.au.
hänvisningar om hur viktiga våra forskligheten måste utforskas.
– Det finns två manifesta vätskerelaterade
ningsobservationer är, säger ceo professor
Professor Holden sammanfattade några
stainings; diffus punctata och perifera ringBrien Holden. Vi vet att linsbärare med
nya dilemman med skötselprodukter:
formiga. De är lätta att särskilja från korneal
sics löper en högre risk att linserna är obe– Linsvätskan har ett tufft jobb. Å ena
färgning som är orsakade av något annat.
kväma och ger infiltrat, men det stör oss
sidan vill marknaden ha bekvämlighet,
men mikrobiell effektivitet och säkerhet
kommer i första rummet. De problem vi
LENS/SOLUTION
CLEAR CARE®
AQuify® MPS
OPTI-FREE
OPTI-FREE
Express®
RepleniSH®
haft under senare tid visar att det är dumt
att inte hålla fast vid den principen. Den
ACUVUE®
ADVANCE™
här undersökningen visar dock att det
finns ytterligare en dimension, ögats
ACUVUE®
respons på linser/vätska-kombinationer.
OASYS™
Holden fortsätter:
O2OPTIX™
– Det kanske viktigaste resultatet av IER:s
undersökning är konklusionen i artikeln i
PureVision®
Contact Lens Spectrum: IER:s undersökning
är ett bra stöd för valet av rätt kombination
+
means IER in inner two quartiles while Andrasko in lowest category
av linser/vätska för att minimera färgning
++ means IER in highest quartile while Andrasko in lowest category
men det enda sättet att helt undvika korneala
Differences in Solution Induceds Corneal staining – IER Matrix Study
färgningar med silikonhydrogellinser verkar
rates vs. Andrasko Staining Grid
vara att använda väteperoxidsystem.
+
+
++
+
++
++
++
18 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 18
07-11-15 14.21.30
The IER MATRIX STUDY: CORNEAL STAINING
Solution – Induced Corneal Staining per month with the combination*
LENS/SOLUTION
CLEAR CARE®
H2 O 2
AQuify® MPS
OPTI-FREE
Express®
OPTI-FREE
RepleniSH®
PHMB
POLYQUAD®
and ALDOX®
POLYQUAD®
and ALDOX®
ACUVUE®
ADVANCE™
0,0%
0,9%
0,0%
0,0 (2W)
ACUVUE®
OASYS™
0,9% (2W)
2,5% (2W)
6,2%
7,1% (2W)
O2OPTIX™
0,5%
3,2%
5,9%
6,7%
PureVision®
0,9%
23,2%
11,3%
14,2%**
Linsen som är
Bio
kompatibel
* percentage of patients per month showing lens care related staining in the first 3 months of lens
wear 2W = 2 weekly replacement
** In the published IER Matrix paper on Solution Induced Corneal Staring with Silicone Hydrogel lenses,
the rate of SICS for the PureVision® (Bausch&Lomb, Rochester, USA), OPTI-FREE® Replenish®
(Alcon Laboratories Inc, Fort Worth, USA) Combination was reproted as 20,9% however it should be
noted that ”all people wearing this combination had not completed the full three months”, was inadvertently omitted from the paper by the authors. Since submission for publication in Contact Lens
Spectrum (September 2007 edition), all remaining wearers have now completed the full three months
wear of the combination and the rate of SICS was 14,2%.
Kommentar
I undersökningen som publicerades i CL
Spectrum hade inte alla som testades avslutat den tre månader långa bärtiden. Det gav
upphov till en för hög siffra för kombinationen OPTI-FREE Replenish och silikonhydrogellinser. Siffran för SICS för kombinationen ska vara 14,2 procent , inte 20,9.
Undersökningen visar att man inte kan
säga att kraftig epitelfärgning ökar risken
för infektion i kornea mer än vad ringa färgning gör.
Nyhet!
Limbal transition pooling. Circumferentially
arranged radial spokes of fluorescein pooling
at the anterior edge of the limbal transition
zone occurs in some patients.
Nyhet!
Nyhet!
Nyhet!
Kontaktlinser för
myopi, hyperopi
astigmatism, presbyopi
NORDIC VISION 5·2007 19
nordic_vision_5_07NY.indd 19
07-11-15 14.21.30
Den 1 juni 2007 disputerade Linda Lundström vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Linda Lundströms doktorsavhandling:
Wavefront Aberrations and Peripheral Vision
Ögonsjukdomar och bristande synförmåga orsakar dramatiska förändringar för dem som drabbas. Centrala synfältsskador, som är vanliga hos
synskadade, innebär en katastrofal
påverkan på synskärpa och detaljseende.
Syftet med Linda Lundströms
doktorandstudie var att ge den
funktionella perifera delen av retina
tydligare avbildning med hjälp av
optisk korrektion och sedan undersöka om detta bidrar till totalt sett
bättre synförmåga hos personer
med centrala synfältsskador.
Undersökningarna utfördes på
sju personer med centrala synfältsbortfall. I studiens kontrollgrupp
ingick tio personer med helt friska
ögon. Studien koncentrerades på
sfärisk-cylindrisk korrektion för
den perifera synförmågan. Våra
ögon har som bekant ofta påtagliga
ametropier när det gäller sned
blickriktning och därmed perifert
seende.
Resultat och slutsatser
Resultatet av studien visar att optisk korrektion av perifera synfel kan vara till stor hjälp
för personer med centrala synfältsskador,
men att normala friska ögon inte har någon
nytta av sådan optisk korrektion. Fem av sju
personer med centrala synfältsdefekter fick
totalt sett förbättrad visus med optisk korrektion av det perifera seendet jämfört med
visus med vanlig korrektion.
Slutsatsen är att det kan vara betydelsefullt
Bilden visar ljusets strålgång i ögat dels avseende det vanliga centrala seendet när bilden
uppkommer i fovea, dels vid perifer avbildning,
PRL (Preferred retinal location). Det är forskning om detta som ligger till grund för Linda
Lundströms doktorsavhandling.
att undersöka perifer refraktion i samband
med optisk rehabilitering på grund av centralt
synfältsbortfall. Därmed skapas möjligheten
att ordinera optisk korrektion för perifert
seende, som alltså även medför förbättrat
detaljseende på långt och nära håll. Den
optiska korrektionen ska centreras där den
bästa perifera avbildningen i ögat finns, vilket
förutsätter att ögonen har sned blickriktning.
Att mäta upp den perifera refraktionen är
dock inte vanligt än så länge. Det finns
ytterst få vågfrontsmätare i bruk, men nya
kunskaper öppnar intressanta perspektiv för
framtida möjligheter till förbättrad optisk
rehabilitering.
Hartmann-Shack vågfrontsmätare –
mätning av perifer refraktion
Att mäta den perifera refraktionen på samma
sätt som man gör i samband med den vanliga
centrala refraktionsbestämningen, som gäller för avbildningen i fovea centralis, är
knappast möjligt. Dels är perifer avbildning
behäftad med större ametropier, dels är den
ofta påverkad av påtagliga avbildningsfel, till
exempel astigmatism vid snett ljusinfall och
20 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 20
07-11-15 14.21.32
sfärisk aberration. Även retinas sämre perifera upplösningsförmåga, som beror på färre
synreceptorer jämfört med makulaområdet
och därmed lägre visus, gör sådan mätning
avsevärt svårare.
För att förbättra möjligheterna att objektivt
mäta perifera aberrationer har man på KTH
utvecklat ett instrument som mäter vågfronter enligt den så kallade Hartmann-Shack
principen. Det ljus som skickas in till näthinnan reflekteras tillbaka och analyseras av
instrumentet, som anger den objektiva perifera refraktionen och avbildningsfelens påverkan på avbildningen i ögat. Teori och metod
har alltså utvecklats för att vid excentrisk fixation möjliggöra exakt mätning av refraktion
samt även av optiska aberrationer.
Linda berättar att forskningen tog ett
språng framåt tack vare de möjligheter som
uppstod när vågfrontsmätaren togs i bruk.
Den är inte mer komplicerad än en autorefraktor, men ger så mycket mer data.
Vanligaste orsaken till centrala synfältsbortfall är makuladegeneration. I avhandlingen refereras till tidigare gjorda beräkningar som visar att åtta miljoner människor
i världen har svårartade visuella funktionshinder på grund av åldersrelaterad makuladegeneration. Enligt resultatet av Lindas
forskning är det i sådana fall väl motiverat
att bestämma perifert korrektionsbehov för
avstånd respektive nära håll. De kunskaper
som Lindas forskning har tillfört bör möjliggöra för fler synskadade att få optiska hjälpmedel som ger förbättrad synförmåga på
längre avstånd samt när det gäller läsning,
skrivning och arbete på nära håll.
Ögonens perifera avbildning
när synförmågan är normal
En slutsats gjord av andra forskare, som
Linda refererar till i avhandlingen, är att de
optiska avbildnings- och refraktionsfelen i
ögonens perifera delar är viktiga även för
personer med friska ögon och normal central synförmåga. Den perifera optiska avbildningen anses kunna påverka utvecklingen
av ögonens refraktion, alltså den centrala
synförmågan. Forskning pågår!
Lindas forskarutbildning
och disputation
I samband med intervjun berättar Linda
Lundström att hon har läst det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och därefter utbildat sig inom ämnesområdet teknisk fysik på KTH. Linda tog sin examen som
civilingenjör år 2002, varefter hon påbörjade
sina doktorandstudier. Dessa har hon
genomfört parallellt med sin undervisning
av blivande leg optiker som studerar på KI
samt i fysikalisk optik och optisk design på
civilingenjörsutbildningen på KTH, där hon
också disputerade. Opponent var den amerikanske fysikprofessorn Austin Roorda.
Handledare för Lindas doktorandstudier har
varit Peter Unsbo, fil. doktor och fysiker med
inriktning på optik på KTH.
Linda har också haft ett givande samarbete med andra forskare, bland andra optiker Jörgen Gustafsson. Han har tidigare doktorerat inom samma ämnesområde som
Linda, perifert seende. Under doktorandtiden har Linda i samverkan med i första
hand Unsbo och Gustafsson skrivit sex artiklar om problematiken kring centrala synfältsdefekter och möjligheterna att förbättra
det perifera seendet. Artiklarna, som har
publicerats i några internationella vetenskapliga facktidskrifter i optik, har legat till grund
för Lindas avhandling.
Linsen som är
Bio
kompatibel
Arbete som ”post-doc”
Linda vill fortsätta med ögonforskning vilket
är lätt att förstå efter hennes studieframgångar som resulterade i en doktorsgrad.
Post-doc innebär arbete med fortsatt forskning efter avlagd doktorsexamen och som
post-doc ingår Linda sedan september i en
internationell forskargrupp i Spanien. Där
har hon en tvåårig anställning vid det optiska
laboratoriet vid universitetet i Murcia. Detta
finansieras genom ett av EU:s forskningsprojekt som heter MyEuropa. Syftet med projektet är att hitta metoder för att hindra eller
bromsa utvecklingen av myopi.
Nyhet!
Nyhet!
Bengt Nordberg
Nyhet!
Nyhet!
Kontaktlinser för
myopi, hyperopi
astigmatism, presbyopi
Linda Lundström tillsammans med sin
handledare Peter Unsbo till höger och disputationens opponent Austin Roorda till vänster.
NORDIC VISION 5·2007 21
nordic_vision_5_07NY.indd 21
07-11-15 14.21.35
KONTAKTOLOGI
Omega-3, ett trendpiller
H ä l s oko s t h a r va r i t en trend i hela
västvärlden i många år. Ett preparat som är
synnerligen populärt är Omega-3, en fleromättad fettsyra, som bland annat finns i feta
fiskar som lax och makrill. Preparatet är bra
mot massor av olika åkommor och inte minst
bra för ögonen. Bland de många hälsofördelarna kan nämnas minskat blodtryck, bättre
ledhälsa, minskning av triglycerider (estrar
bildade av glycerol med tre fettsyror) och
hjärtsjukdomar.
Miljanovic et al (2005) påvisade en ökad
risk för torra ögon hos kvinnor med för litet
Omega-3-intag. Både hjärnan och näthinnan
behöver höga doser av Omega-3. San Giovanni och Chew (2005) drog slutsatsen att
Omega-3 har en protektionistisk roll när det
gäller vaskulära och neurala retinala patologiska tillstånd som är kopplade till blodbrist,
strålning, syrebrist, inflammation och ålder.
Den vanligaste applikationen för Omega-3
hos ögonpraktikern tycks ändå vara vid dålig
funktion hos Meibomska körtlarna.
Att äta fisk i stora mängder kan möta upp
mot Omega-3-behovet, men tyvärr faller
detta inte alla människor i smaken. Då finns
möjlighet att komplettera Omega-3-intaget
med fiskoljekapslar som kan köpas i när-
maste hälsokostbutik. Kapslarna kan dock
vara svåra att svälja för vissa personer .
Det senaste tillskottet på marknaden är
Krillolja. Krill är små lysräkor som finns i
alla de stora haven och är viktiga i matkedjan.
De lever på plankton, men är själva offer för
fiskar, sälar, valar, med flera. De är rika på
den långkedjade varianten av Omega-3, den
som är nyttigast. (Själv är jag konsument av
just dessa ”nyttopiller”, skribentens kommentar).
(William Townsend, OD, Canyon, Texas,
Contact Lens Spectrum, September, 2007).
Färgat kornealepitel
– hur stor är risken för infektion?
De t se na s t e å r et har det internationella tonläget varit ganska högt när det gäller
risken för infektion i kornea vid olika grader
av infärgning med fluorescein (corneal staining) och orsakerna till denna färgbarhet.
Så sent som i somras kom Bausch & Lomb
och Alcon överens om en förlikning, efter att
Bausch & Lomb hade stämt Alcon för felaktiga slutsatser när det gäller graden av epitelfärgning och risken för infektion i kornea.
Studien hade utförts av doktor Gary Andrasko, Alcon och syftet var att se om olika kombinationer av silikonhydrogelmaterial och
desinfektionsvätskor var mer riskfyllda för
ögat (kornea) än andra. Sannolikheten för
keratit sattes i relation till den grad av färgbarhet av epitelet som blev följden av olika
kombinationer av material och vätskor. Ju
mer färgbarhet, desto större risk för keratit.
Storleken på färgbarheten bedömdes efter
den 5-gradiga skalan (0-4) och graderades
därefter. Denna gradering har ifrågasatts
starkt och det finns inga bevis för att mer
färgning innebär större risk för keratit. Detta
konstateras också i den artikel som sammanställts av Anita Robertson på sidan 20, ”IER
Matrix Studie – hur kombinationen mellan
silikonhydrogellinser och olika linsvätskor
fungerar.” Ämnet har tidigare berörts i Nordic
Vision nr. 1, 2007, sidan 24, av professor Chris
Snyder, OD, University of Alabama, USA.
Doktor Loretta B. Szczotka-Flynn, OD, är
biträdande professor vid Case Western
Reserve University Department of Ophthalmology och chef för the Contact Lens Service
vid University Hospitals of Cleveland, USA.
Hon börjar sitt inlägg i debatten med att
poängtera vikten av att alltid göra en fluoresceinbedömning av korneas epitel i biomikroskopet vid varje synundersökning. I
en australiensisk, retrospektiv studie på
patienter med mjuka kontaktlinser kunde
man visa att vid epitelfärgning orsakad av
kontaktlinsvätskors toxicitet fanns en fyra
gånger större risk för inflammation än när
denna epitelfärgning inte kunde påvisas. I
en undersökning på patienter som bar silikonhydrogellinser dygnet-runt i 30 dygn
konstaterades att om epitelet färgades, fanns
en sju gånger större risk för inflammation.
De två studierna, menar doktor SzczothaFlynn, visar bara på en koppling mellan färgning och infiltrat, inte ett bevis för orsaken.
Doktor Jason J. Nichols, OD, PhD, biträdande professor vid Ohio State University
College of Optometry, USA, ger sin syn på färgningen av epitelet, orsakat av kontaktlinsvätskor. Han menar att man inte, som Doktor
Gary Andrasko, bara kan konstatera att vissa
biguanid-baserade desinfektionsvätskor till-
sammans med vissa specifika linspolymerer
orsakar kraftig epitelfärgning två timmar
efter isättning av en genomdränkt lins, medan
lösningar som innehåller polyquad eller väteperoxid enbart orsakar marginell färgning.
Linsmaterialets egenskaper har också stor
betydelse för graden av epitelfärgning efter
kontaktlinsbärande. Den linsvätska som finns
i och på linsen kommer efter hand att blinkas
ur ögat, men linsmaterialets egenskaper och
passformen finns kvar under hela dagen. En
faktor att ta hänsyn till är linsens modulus
(styvhet). Det är helt klart att även den mekaniska effekten på epitelet har betydelse. En
kontaktlins är betydligt tjockare än den tunna
tårfilm som finns mellan lins och epitel.
En annan betydelsefull egenskap hos kontaktlinsytan är dess friktionskoefficient. Om
friktionen är dålig kommer detta att medföra
en mekanisk påverkan på epitelet och resultera i färgbarhet.
En tredje materialegenskap är förmågan
att motstå dehydrering. Vanliga mjuka linser
tappar cirka 5 procent av sin vätskehalt i ögat,
något högre procent för högvätskehaltiga linser än för lågvätskehaltiga. Detta kan också
vara en anledning till färgning. Silikonhydrogellinser har dock generellt en liten dehydrering.
Av den senaste tidens våg av argument för
22 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 22
07-11-15 14.21.38
KONTAKTOLOGI
och emot, drar doktor Arthur B. Epstein, OD,
medicinsk redaktör på Optometric Physician, slutsatsen att om epitelfärgningen
som sådan var en stor riskfaktor för infektion
i kornea skulle en betydligt större andel av
kontaktlinsbärarna drabbas av keratiter.
Tack och lov är detta absolut inte fallet.
Doktor Brian Levy, OD, Department of
Ophthalmology, the University of Texas
South Western Medical Center, opponerar
sig mot att man kopplar ihop infektion i kornea med kontaktlinsbärande och beskriver
fynden med ordet cytotoxicitet, när man
bara ser en färgning av epitelet. Upptaget av
polyhexamethylen biguanid (PHMB) i kontaktlinser, som orsak till olika effekter på
kornea, är bara spekulation. Att antyda att
detta skulle öka risken för infektion i kornea
eldar på brasan ytterligare och har utan
vetenskapligt faktaunderlag ingen plats i en
granskande publikation.
Multipurpose-vätskor introducerades 1987
och hade 1999 ungefär 50 procent av mark-
naden. Trots den snabba marknadserövringen ökade inte antalet kontaktlinsrelaterade keratiter i samband med användning
av multipurpose-vätskor. Ringa grad av epitelfärgning med denna vätska rapporterades
emellertid . Mellan 1999 och 2002 rapporterade Wills Eye Hospital en ökning av kontaktlinsrelaterade keratiter, men under den
perioden hade polyquad-baserade lösningar
ökat sina marknadsandelar.
I dag är man ense om att dygnet-runt-bruk
av kontaktlinser utgör den största risken för
keratit. Att notera är att dygnet-runt-bärare
inte använder någon desinfektionsvätska
under bärtiden.
Fleiszig visade i en studie att epitelfärgning
som sådan inte behöver kopplas ihop med
infektion i kornea. Hon konstaterar att kornea normalt behåller sin motståndskraft mot
infektioner, vilket bekräftar dess mångfacetterade försvarsförmåga. Om infektion skulle
vara en naturlig följd av kraftig färgning,
skulle exempelvis alla bärare av stabila linser
med 3 och 9 syndrom få keratiter. Situationen
är i stället den motsatta, infektion med stabila linser är ovanligare än med mjuka.
Helt uppenbart är att mycket av den vetenskap som tidigare har publicerats på något
sätt har glömts bort och övertagits av enkla
förklaringar och mekaniska procedurer.
Med en tillbakablick i litteraturen är det givet
att biocida aktiviteter, motståndskraften i
själva vävnaden samt immunförsvaret är
faktorer som är nödvändiga för ett kliniskt
gångbart skötselsystem.
(L.Szczotka-Flynn, OD, Association or
Causation? The Corneal Staining Debate.
Contact Lens Spectrum, augusti, 2007, Jason
Nichols, OD, PhD, Contact Lens Polymer
Impact on Corneal Staining, Contact Lens
Spectrum, september, 2007, A. Epstein, OD,
Off the Cuff: The Other Side of the Staining
Debate, Optometric Physician, nr. 38, 2007,
B. Levy, OD, Superficial Corneal “Staining”
– Clinical Observation and Risk Assessment,
Eye and Contact Lens 33, 2007).
Effekten av ytbehandling på silikonhydrogellinser
med avseende på den hydrofoba ytan, proteinbeläggning och tillväxt av mikroorganismer
Avsi k t e n m e d de n na undersökning
var att se hur stor påverkan ytbehandling av
olika silikonhydrogellinser har på den
hydrofoba egenskapen, storleken på proteinbeläggningen och tillväxten av mikroorganismer. De linser som ingick i studien var
Balafilcon A (PureVision), Lotrafilcon A
(Night & Day), Lotrafilcon B (Air Optix) och
Galyfilcon A (Acuvue Advance). Även en
vanlig mjuk lins testades, Etafilcon A
(Acuvue).
Silikon är ett stabilt hydrofobiskt (vattenavstötande) material och för att öka komforten med en silikonhydrogellins måste linsytan göras mindre hydrofob eller mer hydrofil. Reduktionen av den hydrofoba effekten
innebär, förutom bättre linskomfort, även
en minskning av protein- och lipidbeläggningen samt tillväxten av mikroorganismer.
Den hydrofoba effekten kan minskas på
två olika sätt. Antingen genom att i en speciell kammare med gas och plasma fästa en
permanent ultratunn hinna på linsen
(Lotrafilcon A och Lotrafilcon B), eller att
genom plasmaoxidation förändra silikonet
till silikatkristaller Balafilcon A (PureVision).
I den andra metoden blandas ett starkt vätmedel, polyvinyl pyrrolidon, in i materialet,
Galyfilcon A (Acuvue Advance).
För att undersöka om ytbehandlingen gav
någon subjektiv effekt tillpassades 31 patienter med tre ytbehandlade silikonhydrogellinser och en icke ytbehandlad lins. En
hydrogellins testades också, Etafilcon A. Den
hydrofoba graden hos varje linstyp mättes
via vätvinkel, typ och mängd av protein
bestämdes via fluorescens spektroskopi.
Kolonisationen av mikroorganismer överfördes till agarplattor via ultraljud och kolonierna räknades sedan.
Resultatet av denna studie visade att de
linser som ytbehandlats var lika hydrofoba
som den lins som inte ytbehandlats. Den
hydrogela linsen var klart hydrofil. De vanligaste proteinerna på linsytan var laktoferrin och lysozym, sannolikt beroende på att
de är rikligt förekommande i tårvätskan.
Proteinbeläggningen på den rent hydrofila
linsen var betydligt större, vilket också var
förväntat. Galyfilcon A attraherade ett bredare spektrum av proteiner jämfört med
övriga silikonhydrogellinser, vilket sannolikt berodde på dess annorlunda ytbehandling och kemiska sammansättning.
När det gäller mängden mikroorganismer
på ytan hade Balafilcon A den marginellt
största mängden, vilket antogs bero på att
dess yta var något mer hydrofob. Detta i sin
tur kunde bero på att ytbehandlingsmetoden
var annorlunda, plasma oxidation. Denna
ytbehandling ger en något mer uppruggad
yta, vilket bedöms underlätta för mikroorganismerna att fästa på densamma. Med detta
undantag kunde forskarna inte finna någon
större skillnad mellan ytbehandlade och icke
ytbehandlade silikonhydrogellinser.
(L.Santos, D. Rodrigues, M. Lira, M.E.
Real Oliveira, R. Oliveira, E. Yebra-Pimentel
Vilar, J. Azeredo, Centre for Biological Engineering, University of Minho, Portugal,
ContactLens & Anterior Eye, nr. 3, 2007).
NORDIC VISION 5·2007 23
nordic_vision_5_07NY.indd 23
07-11-15 14.21.38
PRIVAT BILD
PROFILEN
JÖRGEN
– en man med visioner
TEXT KURT ÖSTLUND
Jörg e n R i ng m a n ingick i den första kullen av
högskolestudenter på Optikerprogrammet på Karolinska Institutet och utexaminerades 1997. Pionjärandan vid starten passade Jörgen, en person som
aldrig tvekat när det gällt att kasta sig in i nya äventyr. Jörgen och en kurskamrat fick under utbildningen ett stipendium ur Karl Simsons Fond och
reste till USA för att intervjua optiker om yrket och
marknaden ”over there”. I New York var det bara
business som gällde, något skrämmande för två
blivande optiker från Sverige. Besöket hos Jan
Bergmanson i Houston blev desto mer positivt, med
grillparty och rundvandring i College of Optometry.
Du besökte också en ögonklinik för refraktiv kirurgi,
där man nyss börjat operera via LASIK-metoden.
Vad gav detta dig för signaler?
– Den visionära synen på alternativ till glasögon och
kontaktlinser var slående och annorlunda. Redan 1996,
för drygt tio år sedan, såg man excimerlasern som en
möjlighet inom optometrisk synvård.
Väl hemkommen till Sverige satsade du på att bli
Sveriges första doktor i Optometri. Forskningsämnet var ”Proteinmängdsanalys på kontaktlinser”.
Hur gick det?
– Forskningen gick bättre än finansieringen av den!
Vi hann påvisa skillnader i proteinmängdsupptag mellan färgade och ofärgade månadslinser innan jag
beslutade mig för att inte lägga 16 år av mitt liv på detta.
Bristande finansiering gjorde att vi arbetade heltid (jag
som linsoptiker hos Ringdahls och som lärare på KI)
och forskade på kvällar. Tempot hölls därmed ned
24 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 24
07-11-15 14.21.38
PROFILEN
Det måste ha varit bittert att tvingas lämna flygutbildningen av hälsoskäl och börja fokusera på
någonting nytt.
– Allt har sin mening och det gäller att se på det som
händer med nyfikenhet. Ibland måste man revidera
och ändra fokus i livet. Jag känner mycket sällan bitterhet, i stället glädje över att få vara frisk och stark, jag
hade ju fortsatt alla möjligheter framför mig.
Ditt växande intresse för företagande fick ny fart
efter att du drivit ett utomhusbad under två sommarferier. Trodde du att den kommande optikerutbildningen skulle hjälpa dig att utöva det intresset?
– Optikeryrket har historiskt sett varit ett yrke med
starka inslag av entreprenörskap. Jag förväntade mig
att utbildningen skulle vara en spegelbild av detta, men
med akademisk karaktär.
Akademins miljö föder många nya idéer och förbättringar. Med rätt stöd kommer studenter med entreprenörsegenskaper att ta idéerna vidare. I USA är man
skicklig på att fånga upp goda idéer på universiteten
och stödja studenterna i deras väg mot ett förverkligande. Jag tror vi har en bit kvar i Sverige.
E f t e r at t h a l ä m nat forskningen vid KI 1998
började Jörgen att arbeta på Axel Hartman Optik i
Bollnäs. Dock efter att först ha tagit grönt kort i golf,
vilket var ett krav. Under tre år fick så Jörgen pröva på
livet som vanlig optiker med bland annat synundersökningar och kontaktlinstillpassningar.
Kände du då att framtiden var utstakad och klar?
HÅKAN MÅLBÄCK
– Det känner jag fortfarande inte. Eftersom jag sällan
sätter mig ner och är nöjd kommer jag alltid att driva
framåt för att förbättra.
vilket inte passade mig som person. Är oerhört glad
att vi i dag har fått ett bättre system och för vår första
doktor i Optometri i Sverige!
De t va r s lu m pe n som gjorde att Jörgen blev
optiker. Efter gymnasiet hade han siktet inställt på
att bli flygingenjör i flygtjänst inom Flygvapnet och
han studerade också vid Farkostteknisk linje på
Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Efter två
års intensiva studier och avklarade pilottester hände
emellertid någonting mycket dramatiskt. Jörgen
råkade ut för en temporär blindhet under några timmar. Fysisk och mental ansträngning hade satt sig
på ögonen! Det var en stark upplevelse. Synen kom
tillbaka, men med en bestående närsynthet som följd.
Pilotdrömmarna fick avskrivas och i stället väcktes
intresset för hur synen fungerar.
Jörgen i Memiras nyöppnade klinik i Stockholm.
NORDIC VISION 5·2007 25
nordic_vision_5_07NY.indd 25
07-11-15 14.21.39
PROFILEN
G e n o m r e n headhunting värvades Jörgen till
Bausch & Lomb Nordic för att vara med och utveckla
Zyoptix-konceptet inom refraktiv kirurgi. Detta höll
han på med i fyra år. Arbetet bestod bland annat av att
utbilda ögonkirurger i laserkirurgi och att utveckla
Zyoptix konceptet på Europanivå.
kirurgi i Europa. Nu fanns möjlighet att dra nytta av
alla kunskaper från KI, KTH och Handelshögskolan samt
erfarenheterna från såväl optiker- som ögonläkarbranschen. Genom sitt stora nätverk av framstående personer inom refraktiv kirurgi kunde han öppna den första
kliniken i Uppsala i slutet av 2004.
Du sa en dag till Bengt Palm, som var chef på Bausch
& Lomb Nordic, att du ville ha hans jobb. Det fick
du nu inte, men samtalet ledde till att du började
en utbildning på Handelshögskolan i Stockholm.
Vad var det för utbildning?
År 2005 blev du mycket välförtjänt årets företagare
i Uppsala. Det måste ha känts helt fantastiskt!
– Utbildningen, EMBA Health, Executive Master in
Business and Administration inom hälsovård, kombinerar praktiska arbetslivserfarenheter inom hälsovården med det senaste inom management. Det anses
vara en högt rankad utbildning inom management i
världen. För mig innebar denna utbildning en bekräftelse på mina idéer och tankar kring hur dagens
Memira ska drivas framåt.
Jörg e n s g a m l a pl a n e r och drömmar hade
nu en möjlighet att förverkligas. Hans livsslogan –
ingen minns en fegis – kanske ingjöt det mod som
krävdes för att sluta på Bausch & Lomb och starta det
företag han sett framför sig i många år.
Efter att finansieringen var klar startade Jörgen 2004
”Opticare”, ett företag vars affärsidé är att erbjuda refraktiv kirurgi till allmänheten. Han var väl preparerad för
detta efter att som säljare av ett operationskoncept ha
medverkat i startandet av 40 kliniker för refraktiv
Jörgen Ringman
HÅKAN MÅLBÄCK
Född: 20 april 1972, i Sundsvall.
Yrke: Legitimerad optiker 1997.
Utbildning: Tekniskt gymnasium, Farkostteknisk
linje på KTH, optikerutbildning på KI, Masterutbildning på Handelshögskolan. Totalt 250
högskolepoäng.
Familj: Hustru Erika, dottern Saga 16 månader.
Bor: I Uppsala i lägenhet och i Söderhamns
skärgård på sommaren.
Arbete: VD för Memira AB.
Intressen/hobby: Familjen till 99 procent, resten av tiden går till golf,
squash och skärgårdshuset. Är Svensk Klassiker, nummer 15 000(!)
år 2000, efter att ha genomfört Lidingöloppet, Vasaloppet, Vätternrundan och Vansbrosimningen.
Äter helst: Bruna bönor med fläsk.
Längsta resan (i tid): Den blivande boken: ”Från vision till verklighet.”
vilken handlar om resan med Opticare.
Drömland att besöka: Peru.
”Nationellt drömland”: Hälsingland.
Senaste film: Shrek 3.
Livsslogan: ”Ingen minns en fegis.”
Livsmotto: ”Att otåligt och rastlöst förbättra världen.” (Främst miljön).
– Absolut! Personligen var det ett bevis på ett bra
designat koncept. Men framför allt blev jag väldigt
glad över att mina medarbetare tog åt sig av äran.
Många hade lagt ned mycket tid och energi i startfasen
och förstod nu vad de var delaktiga i.
T i dig a r e i å r , när Opticare var uppe i nio kliniker i Sverige, beslöt Jörgen att döpa om företaget till
Memira och samtidigt göra en sammanslagning med
de danska och norska motsvarigheterna. Den som kan
spanska vet att Memira (me mira) betyder se på mig.
Investor Growth Capital gick in som delägare och tillsammans med svenska, norska och danska kirurger
har företaget ett för Europa unikt nätverk av kirurger
och professionella medarbetare inom refraktiv kirurgi.
Anledningen till att just Wallenbergföretaget Investor
Growth Capital köpte in sig, är att de håller utkik efter
välskötta företag att göra långsiktiga investeringar i.
Hur känns det att vara VD i ett sådant företag?
– Utmanande i att skapa förutsättningar för att
Memira förblir nummer ett. Motiverande i att coacha
medarbetarna i deras befintliga och nya roller. Fantastiskt att ha skapat ett företag och en företagskultur som
håller i längden.
Jörg e n ä r tä m l ig e n unik som optiker, en riktigt ovanlig profil. Han har gjort en fantastisk företagarresa, men så är han också en energisk och kreativ
person med höga krav på sig själv och andra. Men han
är även en person med båda fötterna på jorden och
samma Jörgen som han alltid har varit. SKLF:s styrelse
hade också förmånen att ta del av hans goda omdöme
under de år han var ledamot där.
Det har blivit för mycket marknad och för lite profession i optikbranschen tycker Jörgen. Det måste vara
balans mellan de två, som i Norge. Sveriges Kontaktlinsförening har här ett stort ansvar. I samarbetet mellan
optiker och ögonläkare måste det vara rätt man/kvinna
på rätt plats. Då går det att nå högkvalitativ vård med
hjälp av delegeringar och högteknologisk utrustning.
Jörgens vardag består i att borga för att varje patient
som behandlas på en Memiraklinik ska få adekvat
information, den senaste teknologin och kompetensen
samt ett professionellt mottagande.
Som VD och delägare i Memira AB har Jörgen all
anledning att se framtiden an med tillförsikt, men det
kräver också hårt arbete att alltid vara i framkant. Jörgen saknar inte den visionen.
26 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 26
07-11-15 14.21.42
KONTAKTOLOGI
˜Ê˜ÞʏˆÌi˜ÊÃ̜À…iÌ°
/œ«Vœ˜Ê
6‡xäää
i`Ê
6‡xäääÊÌ>ÀÊۈÊ`iÊiiŽÌÀœ˜ˆÃŽ>ÊvœÀœ«ÌœÀiÀ˜>Êۈ`>ÀiÊ̈Ê
˜BÃÌ>Ê`ˆ“i˜Ãˆœ˜°Ê"V…Ê`iÌÊBÀʍÕÃÌÊ`ˆ“i˜Ãˆœ˜iÀ˜>ÊܓÊBÀÊ`iÌÊ
ˆ˜ÌÀiÃÃ>˜Ì>°Ê{äʯʓˆ˜`ÀiÊEÊÎäʯÊØ>LL>ÀiÊB˜ÊvŸÀi}F˜}‡
>Ài˜ÊœV…Ê“i`Êi˜ÊœÃ>}L>ÀÊ«>̈i˜ÌŽœ˜Ì>ŽÌ°Ê-œ“Ê̈`ˆ}>ÀiÊ
w˜˜ÃÊ
6ʈÊÌÛFÊÃÌÞÀÛ>Àˆ>˜ÌiÀ]Ê*
‡«Àœ}À>“ÊiiÀÊ«>˜iÃÌÞÀ˜ˆ˜}°Ê
*
‡Û>Àˆ>˜Ìi˜Ê BÀÊ vŸÀÃÌFÃÊ >˜ÃÕÌi˜Ê ̈Ê ˆ˜Ê «>̈i˜ÌœÕÀ˜>°
œ“«iÌÌiÀ>ʓi`Ê`iʘÞ>Ê
‡ÃŽBÀ“>À˜>Ê
‡£ääÉ
‡£ää*Ê
ܓÊBÀÊ՘ˆŽÌʈ˜Ìi}ÀiÀ>`iʈÊ
6‡ÃÞÃÌi“iÌʜV…ÊvFÊiÌÌʓœ`iÀ˜ÌÊ
EÊ«ÀœviÃȜ˜iÌÊ>ÀLiÌÃÃBÌÌ°
/œ«Vœ˜Ê-V>˜`ˆ˜>ۈ>]ʜÝÊÓx]Ê{ΣÊӣʟ˜`>ÊUÊ/i\ÊäΣ‡Ç£äʙÓÊääÊUÊ>ÝÊäΣ‡Ç£äʙÓÊ{™ÊUÊÜÜ̜ܰ«Vœ˜°Ãi
nordic_vision_5_07NY.indd 27
07-11-15 14.21.45
EX AMENSARBETE
En jämförelse mellan två endagslinser
En studie om komfort och torra ögon
Text: Helen O’Brien.
Optikerprogrammet 120p: Karolinska Institutet, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap.
Examensarbete 10p
Handledare: Anna Lindskoog Pettersson, Univ. adjunkt, leg. Optiker.
Examinator: Rune Brautaset, Univ. lektor, leg. Optiker, BSc, MPhil, PhD.
Uppsatsen är ej i originalversion. Redigering har gjorts inför publicering.
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att påvisa om det fanns en komfortskillnad
mellan endagslinserna 1-Day Acuvue
och 1-Day Acuvue Moist, båda från
Johnson & Johnson Vision Care. Målet var också att undersöka om det
endast var personer med torra ögon
som kände av en eventuell komfortskillnad. Studien utfördes på 23 frivilliga försökspersoner (13-38 år) varav
6 män och 17 kvinnor. Tårfilmsundersökningar utfördes tre gånger under
studien: före, i mitten och efter. Undersökningarna inkluderade mätning
av NIBUT, tårfilmsgradering, gradering av staining, mätning av BUT och
av tårmenisken. Försökspersonerna
tillpassades först 1-Day Acuvue på
båda ögon för användning i cirka 7
dagar och därefter 1-Day Acuvue
Moist på båda ögon för användning i
ytterligare cirka 7 dagar. Försöks-
1. Introduktion
Antalet kontaktlinsbärare i Sverige ökade
under början av 2000-talet med cirka 2 procent per år. Det är en långsam ökning med
tanke på att vi har cirka 60-70 000 nytillpassningar per år i landet. Orsaken är att
bortfallet är nästan lika stort (Nilsson,
2007). Den vanligaste orsaken till ett avslutat kontaktlinsbärande, ett så kallat ”drop
personerna var ovetande om vilken
kontaktlins de fick prova. Efter varje
provomgång fick de utvärdera kontaktlinsernas komfort genom skriftliga enkäter.
Resultatet visade att försökspersonerna inte upplevde någon komfortskillnad mellan kontaktlinserna
1-Day Acuvue och 1-Day Acuvue
Moist. Det fanns inte heller någon
preferens av linssort hos de försökspersoner som upplevde sig ha torra
ögon. Det visade sig också att ingen
av kontaktlinserna tycktes lindra
symptom på torra ögon. Båda kontaktlinserna fick likvärdiga goda omdömen i komfort och hantering
Sammanfattningsvis visar denna
studie att de två linserna är lika komfortabla. Båda tycks vara lika bra
förstahandsval för tillpassning på
patienter med torra ögon.
out”, anses vara problem med torra ögon i
samband med kontaktlinsanvändande.
Ungefär en fjärdedel av alla som besöker
en optiker har typiska tecken som är sekundära till torra ögon (Hom et al., 2006). Till
stor del beror torrhetsbesvären på dagens
artificiellt ventilerade lokaler, där luftfuktigheten är låg (Nilsson, 2007).
Under sommaren år 2006 lanserade
Johnson & Johnson Vision Care en ny
endagslins på den nordiska marknaden,
1-Day Acuvue Moist. Enligt leverantörens
produktblad har den nya kontaktlinsen fler
komfortfördelar än sin föregångare, 1-Day
Acuvue. Den nya kontaktlinsen har en fuktighetsbevarande ingrediens inbäddad i
kontaktlinsmaterialet som framför allt ska
ge bättre komfort i slutet på dagen. Det är
då som kontaktlinser brukar kännas mindre bekväma och symptom på torra ögon
vanligtvis framträder (Versura et al.,
2005).
1.1 Tårfilmens uppbyggnad
och funktion
Tårfilmen är en komplex vätska som täcker
de exponerade delarna av ögat. Tårfilmen
är cirka 9μm tjock (Lang, 2000). Klassiskt
brukar den delas upp i tre lager med lipidlagret ytterst, mot luften och mucinlagret
innerst, mot korneas epitellager. Däremellan finns vätskelagret. Tårfilmen har flera
viktiga funktioner som i stora drag kan
delas in i fem grupper: optiska, metaboliska, stabiliserande, skyddande och smörjande. Genom att tårfilmen jämnar ut oregelbundenheter hos korealepitelet, skapar
den en jämn yta av god optisk kvalitet som
återskapas vid varje blinkning. Eftersom
2/3 av ögats ljusbrytning sker i övergången
mellan luft och kornea är det viktigt att tårfilmen är jämn för att uppnå bästa bildkvalitet. Kornea är beroende av tårfilmen för
sin syreförsörjning, då den inte innehåller
några blodkärl. När ögat är öppet transporteras syre via tårfilmen till kornea. Den
konstanta omsättningen av tårvätska utgör
28 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 28
07-11-15 14.21.45
EX AMENSARBETE
också en mekanism för avlägsnandet av
metaboliska restprodukter, men även för
bortspolandet av skräp från den yttre
omgivningen. Vidare spelar tårfilmen en
betydande roll för ögats skydd mot infektioner. Genom att tårvätskan konstant spolar rent på korneas yta, reduceras risken för
mikrobiell vidhäftning på ytan. Tårfilmen
innehåller också skyddande antimikrobiella protein. Den sista viktiga funktionen
är att tårfilmen fungerar smörjande för
ögonlocken och gör att de enkelt glider över
ögonbulben (Efron, 2002).
1.2 Mjuka kontaktlinser
Världens första mjuka kontaktlins lanserades på marknaden år 1972 av företaget
Bausch & Lomb i USA. Den tillverkades av
hydroxyethyl methacrylate (HEMA) och
blev snabbt en succé främst tack vare sin
enastående komfort och förbättrade biokompatabilitet. Dessa första kontaktlinser
var dock tjocka och hade låg syrepermeabilitet. På grund av sin låga syrepermeabilitet och genom att de användes länge, ända
fram till dess att kontaktlinserna blev så
obekväma att de inte längre kunde bäras,
orsakade de många svåra ögonreaktioner.
Under början av 1980-talet började problemen uppmärksammas på allvar, och man
insåg vikten av att byta ut kontaktlinserna
oftare och mer regelbundet. År 1984 kom
den första korttidslinsen, vilken tillverkades i Danmark och lanserades först på den
Skandinaviska marknaden. Kort därefter
köptes teknologin upp av Johnson & Johnson, vilket så småningom resulterade i kontaktlinsen ”Acuvue” som lanserades 1988.
Acuvuelinsen tillverkades av materialet
”etafilcon A” och skulle bytas en gång per
vecka. Kontaktlinsen var en stor succé och
lyfte Johnson & Johnson till en ledande
position på kontaktlinsmarknaden. År
1994 kom världens första endagslins ut på
marknaden, detta var Johnson & Johnsons
1-Day Acuvue, och 1997 lanserade Ciba
Vision sin endagslins ”Dailies” (Efron,
2002). Designen på 1-Day Acuvue har
sedan 1994 utvecklats och förbättrats och
har i sin nuvarande form funnits på den
nordiska marknaden sedan år 2000. (www.
acuvue.co.uk)
1.2.1 Indelning av mjuka kontaktlinser
Dagens mjuka kontaktlinser är tillverkade
av plastmaterial. Platsmaterialen är upp-
byggda av så kallade polymerer. Polymerer
är långa kedjor av små molekyler (monomerer). De flesta korttidslinser är så kallade
hydrogeler. En hydrogel är ett polymermaterial som kemiskt förenats med en hydrofil hydroxyl grupp (Efron, 2002). Alla namn
på hydrogelmaterial har ändelsen ”filcon”
(Hom et al., 2006). I Sverige finns inget system för godkännande av kontaktlinser och
kontaktlinsmaterial. För att vara säker på
att produkter håller god och hög kvalitet
med fullgod effekt, följs ofta riktlinjer från
Food and Drug Administration (FDA), som
reglerar kontaktlinsfrågor i USA. Produkter
godkända inom EU är CE-märkta (Nilsson,
2007). FDA har delat in kontaktlinsmaterialen i fyra grupper för att underlätta förståelsen för vilka egenskaper ett material
har. Linsmaterialen delas in efter låg respektive hög vätskehalt och efter dess joniska
eller icke joniska egenskaper (Efron, 2002).
Många av dagens korttidslinser är tillverkade av material från grupp 4 (Hom et al.,
2006). I Europa talas det även om en grupp
mellanvätskehaltiga kontaktlinsmaterial,
dessa innehåller 51-60 procent vatten (Nilsson, 2007).
1.3 Hur tårfilmen påverkas
av en kontaktlins
Många kontaktlinsbärare besväras av torra
ögon. Många patienter med lätta symptom
på torra ögon upplever symptomen just då
de använder kontaktlinser. Detta för att
kontaktlinsen utgör en påfrestning på tårfilmen. En kontaktlins som placeras på ögat
”flyter” ovanpå tårfilmen, men även kontaktlinsens yta täcks av tårvätska. Detta
kräver en normal mängd tårvätska (Hom
et. al, 2006). Tårvätskans avdunstningshastighet från en kontaktlinsyta är högre än
från korneas epitelyta (Hedqvist, 1999).
Tårfilmen belastas ytterligare när blinkfrekvensen minskar eller när vi inte blinkar
helt och hållet. Normalt blinkar en person
mellan 10 och 22 gånger per minut. Blinkfrekvensen har visat sig minska då vi utför
en synansträngande uppgift såsom att läsa
eller arbeta vid en dator (McMonnies,
2006). Kontaktlinser i kombination med
synansträngande uppgifter kan göra att
ögonen känns mer torra. Det har diskuteras kring hurvida en lågvätskehaltig eller
en högvätskehaltig kontaktlins är det bästa
valet för patienter med symptom på torra
ögon. Flertalet studier har visat att en kon-
taktlins med hög vätskehalt inte är lämplig
för patienter med torra ögon. Detta resonemang baseras på det faktum att kontaktlinsmaterial har en tendens att vilja upprätthålla sitt vätsketillstånd. Kontaktlinsen
absorberar därmed vätska från tårfilmen
under linsen då vätska avdunstar från dess
yta. Detta resulterar i att kontaktlinsen inte
längre ”flyter” på tårvätskan utan klistrar
sig fast på kornea och konsekvensen blir att
det känns torrt och obekvämt. (Gispets et
al., 2000; Gispets et al., 2002).
1.4 Torra ögon
Torra ögon är ett vanligt tillstånd som inte
alltid uppmärksammas i den kliniska praktiken. Torra ögon innebär att tårfilmen inte
fungerar som den ska. Problemen brukar
delas in i två huvudgrupper. Den ena gruppen kännetecknas av att tårkörtlarna inte
producerar tillräcklig mängd tårvätska.
Den andra gruppen kännetecknas av störningar i tårfilmens sammansättning, vilket
ger försämrad tårfilmskvalitet. Detta leder
till att tårfilmen blir instabil och avdunstningen ökar. För att få bukt med förvirringen kring den allmänna terminologin
”torra ögon”, infördes år 1995 en global definition som lyder: ”Dry eye is a disease of
the ocular surface due to tear deficiency
and/or excessive tear evaporation which
causes damage to the interpalpebral ocular
surface and is associated with symptoms.”
(Versura et al., 2005).
(Sedan arbetet skrevs har gruppen The
Dry Eye Workshop enats om en ny definition
av torra ögon: ”Dry eye is a multifactorial
disease of the tears and ocular surface that
results in symptoms of discomfort, visual
disturbance and tear instability with potential damage to the ocular surface. It is
accompanied by increased osmolarity of the
tear film and inflammation of the ocular
surface.”)
1.4.1 Symptom på torra ögon
Det är ofta svårt för patienter med torra
ögon att beskriva sitt problem. De uppger
sällan spontant att ögonen känns torra.
Istället använder de helt andra ord för att
beskriva sina besvär.”Trötta ögon” är en
vanlig beskrivning. Andra vanliga symptom är gruskänsla, rodnad, irritation, brännande känsla, skav, sveda, klåda, främmandekroppskänsla eller dimsyn. Oftast är
besvären mest påtagliga vid situationer där
NORDIC VISION 5·2007 29
nordic_vision_5_07NY.indd 29
07-11-15 14.21.47
EX AMENARBETE
synen påfrestas, såsom vid läsning, TV-tittande eller bildskärmsarbete. Symptomen
kan utvecklas långsamt eller framträda mer
akut. Ofta varierar symptomens svårighetsgrad mycket på kort sikt. Vissa dagar
är det betydligt sämre och vissa morgnar
eller eftermiddagar/kvällar är värre än
andra. I början upplever patienter ibland,
paradoxalt nog, att ögonen vätskefylls och
de klagar på rinnande ögon.
Detta beror på att tårkörtlarnas basala
vätskeproduktion inte längre är tillräcklig
för att täcka ögats behov, varpå en reflexstimulering utlöses och tårkörtlarna börjar
producera mer vätska.
En överproduktion av vätska betyder
dock inte att tårfilmens kvalité är god och
återskapar inte en fungerande tårfilm. Den
känsliga balansen mellan tårfilmens lipider, vätska och mucin har rubbats, vilket
medför att tårfilmen inte binds till ögats
yta utan rinner bort (Hedqvist, 1999).
1.4.2 Orsaker till torra ögon
Orsaken till torra ögon kan, som tidigare
nämnts, vara minskad tårfilmskvalitet eller
kvantitet. Men det finns också andra orsaker. Bland annat ökar risken att drabbas av
torra ögon både hos män och hos kvinnor
med stigande ålder, då tårproduktionen
normalt minskar. Incidensen är dock högre
hos kvinnor, i synnerhet efter menopaus,
beroende på de hormonella förändringar
kvinnan genomgår (Versura et al., 2005).
Miljön har också en betydande inverkan
på våra ögon.
Idag tillbringar många människor stora
delar av sin vardag i artificiellt upplysta
kontorslokaler med låg luftfuktighet, eller
i dammiga fabrikslokaler. Ytterligare en
orsak till torra ögon kan vara allergier som
påverkar konjunktiva och bägarcellernas
produktion av mucin. Allergi kan också
leda till svullnad i konjunktiva och därmed
en ojämnhet i ytan vilket försvårar för tårfilmen att bevaras stabil. Flertalet läkemedel såsom preventivmedel, antidepressiva
läkemedel, anti-histaminer, betablockare,
blodtrycksmediciner och lugnande medel
kan ge torra ögon som biverkning. Det är
därför alltid viktigt att klargöra i en anamnes om patienten tar några sådana mediciner. Det finns även vissa autoimmuna
sjukdomstillstånd såsom reumatoid artrit
(RA) och Sjögrens syndrom som orsakar
torra ögon. En normal ögonlocksfunktion
är också av betydelse för att tårfilmen ska
fungera normalt. Alla tillstånd som försämrar ögonlockens funktion såsom exempelvis exoftalmus, ögonlocksretraktion,
entropion och blefarospasm påverkar tårfilmen negativt. Ytterligare en orsak till
torra ögon kan vara A-vitaminbrist.
1.4.3 Diagnos av torra ögon
Besvär med torra ögon kan delas in i tre grader; lätta, måttliga och svåra (Hom et al.,
2006). Måttliga till svåra besvär kan ha patologisk orsak. I de skandinaviska länderna
och delar av Europa använder ögonläkare
ofta de så kallade Köpenhamnskriterierna
för att diagnostisera patologiskt torra ögon,
som vid exempelvis KCS (keratoconjunctivitis sicca) och Sjögrens Syndrom. Tre praktiskt användbara test har valts ut för att ställa
diagnos: break-up time (BUT), Schirmer test,
och Rose-bengal test. Dessa patienter lider
dock av kroniskt torra ögon och kan sällan
använda kontaktlinser (Hedqvist, 1999). Det
är svårt att diagnostisera problem med lätt
till måttligt torra ögon, det finns inga fastställda kriterier och symptomen är olika vid
olika typer av torra ögon. Besvären kan
variera från dag till dag och mellan de två
ögonen, därför är anamnesen ett viktigt
verktyg för att diagnostisera lättare besvär.
En anamnes i kombination med en enkät
kan vara en bra grund för att beskriva besvären (Hom et al., 2006).
Annons 170x235
visar det motsatta och även studier som
visar att det inte finns något absolut svar
på vilken kontaktlins som är bäst för personer med bristfällig tårfilm (Gispets et al.,
2000; Gispets et al., 2002). Idag finns det
också hydrogellinser som har förbättrade
fuktighetsbevarande egenskaper, till exempel 1-Day Acuvue Moist och Focus Dailies
with AquaComfort (Veys et al., 2006). Problem med torra ögon kan också försöka
lindras genom att byta till en silikonhydrogellins, som torkar ut betydligt mindre än
traditionella hydrogellinser (Nilsson,
2007).
1.5 Studium av tårfilmen
Det finns inte ett ultimat test för att studera
tårfilmen och bedöma ögontorrhet. För att
kunna ställa en diagnos måste tårfilmen
och resultatet av flera olika tester studeras
i förhållande till varandra. Idag används
olika metoder för att studera tårfilmen, den
kan studeras både invasivt, med fluorescein
färgning och icke invasivt, utan färgning
(Hom et al., 2006). Det finns också andra
metoder för att färga och observera tårfilmen och korneas yta, till exempel RoseBengal och Lissamine Green färgning.
1.6 Kliniska tester av tårfilmen
De vanligaste objektiva testerna för att studera tårfilmen kan delas in i olika grupper
som mäter antingen tårkvalitet eller tårkvanititet (Hom et al., 2006).
1.4.4 Behandling av torra ögon
För patienter som upplever torra ögon i
samband med kontaktlinsanvändande är
fuktande och smörjande tårsubstitut ofta
den första och vanligaste behandlingsmetoden. Nackdelen med tårsubstitut är att
dess effekt oftast är kortvarig. Det finns
många olika tårsubstitut på marknaden
idag, en del är anpassade för särskilda typer
av problem såsom proteinbeläggningar på
kontaktlinsytan (Hom et al., 2006). För
patienter med torra ögon kan kontaktlinstillpassaren även prova att tillpassa en kontaktlins av annat material. Icke joniska,
lågvätskehaltiga kontaktlinsmaterial är de
som är minst benägna att bilda beläggningar och anses vara det bästa kontaktlinsvalet vid en bristfällig tårfilm. Tidigare
studier har visat att lågvätskehaltiga kontaktlinser är ett bättre val än högvätskehaltiga för patienter med torra ögon (Gispets
et al., 2002). Dock finns också studier som
1.6.1 Tårkvalitet
För att mäta tårkvalitet används ”break up
time” (BUT). BUT mäts icke invasivt med
hjälp av biomikroskopet, keratometern
eller ett Tearscope instrument. Invasivt
mäts det med hjälp av fluoresceinfärgning
och biomikroskopet.
1.6.1.1 NIBUT
Vid icke invasiv break up time, eller NIBUT
(non invasive break up time), tillsätts inte
något fluorescein till tårfilmen. Testet kan
utföras på olika sätt. Antigen med Tearscope instrumentet eller med hjälp av ett
rutmönster som projiceras på ögat och
sedan observeras i biomikroskopet eller
med hjälp av keratometern. När testet
utförs med hjälp av keratometern kallas det
ibland för ”tear thinning time” (TTT). Med
hjälp av keratometern studeras testbilden
som reflekteras från tårfilmen. Patienten
30 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 30
07-11-15 14.21.47
EX AMENSARBETE
ombedes blinka och sedan hålla ögat öppet
så länge som möjligt utan att spärra upp
ögat. Tiden mäts med tidtagarur från det
att patienten öppnat ögat tills den första
distorsionen ses i testbilden. Det normala
värdet brukar ligga högre då fluorescein
utesluts än vid den invasiva mätningen,
med fluorescein. Ett NIBUT värde på 5 sekunder eller mindre indikerar ett torrt öga
(Hom et al., 2006). Metoden kan inte anses
vara helt exakt då endast en begränsad yta
på 3mm av kornea observeras i keratometern (Gasson et al., 2003). När testet utförs
med hjälp av rutmönstret anses ett värde
på 10 sekunder eller mindre indikera ett
torrt öga. (Hom et al., 2006).
1.6.1.2 BUT
Vid den invasiva ”break up time”-metoden
(BUT) tillsätts först flourescein till tårfilmen som sedan studeras med coboltblått
filter i biomikroskopet. Även här ombedes
patienten blinka och sedan hålla ögat öppet
så länge som möjligt utan att spärra upp
ögat. En bred spalt används och en stor yta
på kornea observeras. Tiden mäts med tidtagarur från det att patienten öppnat ögat
tills första ”svarta fläck” syns, då tårfilmen
spricker upp. Kortare resultat än 10 sekunder indikerar en tårfilmsdefekt och möjligen intolerans till kontaktlinser (Hedkvist,
1993; Hom et al., 2006). Inte heller detta test
anses ge ett helt exakt värde då installation
av flourescein destabiliserar tårfilmen och
utlöser en reflexmässigt ökad tårproduktion (Veys et al., 2002; Hom et al., 2006).
1.6.2 Tårkvantitet
Tårkvantiteten kan mätas med Shirmer
test, fenolröd tråd och tårfilmens meniskhöjd mot nedre ögonlocket.
1.6.2.1 Shirmer test
Detta test kan utföras med eller utan
bedövning. Utan bedövning kallas testet
Shirmer 1 och med bedövning kallas det
Shirmer 2. Det vanligaste är Shirmer 1. Testet består av en 5 mm bred och 35 mm lång
vätskeabsorberande pappersremsa med en
vikt kant längst ut. Kanten placeras innanför nedre, temporala ögonlockskanten.
Efter 5 minuter mäts hur mycket tårvätska
som pappersremsan har sugit upp. Ett
värde på mer än 15 mm anses normalt och
ett värde på mindre än 5 mm indikerar ett
allvarligt torrt öga. Detta test är kritiserat
för att pappersremsan retar ögat och utlöser en reflexmässigt ökad tårproduktion
vilket betyder att det inte är den normala
tårproduktionen som mäts. På grund av
den ökade tårproduktionen kan testet inte
utföras upprepade gånger direkt efter varandra för att säkerställa korrekt mätning
(Veys et al., 2002). På grund av nackdelarna
utförs inte detta test i studien.
1.6.2.2 Fenolröd tråd
Detta test består av en 70mm lång tunn
bomullstråd som är färgad med pH-känslig fenol röd. Testet liknar Shirmer test men
är skonsammare mot patienten och går fortare att utföra.
Genom kapillärkraft suger tråden upp
tårvätska. Tråden skiftar i färg från orange
till röd då den kommer i kontakt med tårvätska. En liten vikt kant av tråden sätts temporalt innanför nedre ögonlocket. Patienten
instrueras att titta rakt fram och blinka normalt. Tråden ska sitta i ögat 15 sekunder, därefter mäts hela den rödfärgade delen av tråden inklusive den vikta delen. Ett värde på
10-18 mm anses normalt, om patienten har
ett värde som är mindre än 10 mm indikerar
testet att patienten har en otillräcklig tårkvantitet (Hom et al., 2006).
1.6.2.3 Tårfilmens meniskhöjd
Tårfilmens meniskhöjd, även kallat tårprismat, bedöms med hjälp av fluorescein
färgning och coboltblått filter i biomikroskopet. Tårmenisken ses som en kant vilandes mot övre och undre ögonlockskanterna. Tårmenisken svarar för 90 procent
av tårarna i ögat. Dess höjd och vidd ger
därmed en god indikation vid bedömning
av tårkvantiteten. I testet observeras den
nedre tårmenisken. En normal höjd på tårmenisken är 0,2-0,4mm centralt, vid torra
ögon är meniskhöjden lägre och ibland är
meniskkanten ojämn (Gasson et al., 2003;
Hom et al., 2006).
2. Material och metod
2.1 Urval
I studien deltog 23 frivilliga försökspersoner mellan 13 och 38 år, varav 6 män och 17
kvinnor. Medelåldern var 26 år. Inget bortfall förekom. Kriterierna för att kunna delta
i studien var kontaktlinsvana och ett synfel
som kunde korrigeras med sfäriska kontaktlinser inom intervallet -12.00 dioptrier
till +6.00 dioptrier.
2.2 Mätningar och utförande
Syftet med studien var att jämföra komforten mellan två olika endagslinser samt att
påvisa om en upplevd komfortskillnad var
kopplad till besvär med torra ögon. Försökspersonerna fick vid intresseanmälan
ange vilka kontaktlinsstyrkor de hade på
sina habituella kontaktlinser och av vilken
sort linserna var. För de försökspersoner
där det fanns ett kontaktlinsrecept att
tillgå, noterades de uppmätta keratometervärdena. Information och instruktioner
lämnades till varje försöksperson. Studien
var uppdelad på tre undersökningstillfällen per försöksperson. Undersökningen
utfördes på S:t Eriks Ögonsjukhus, avdelningen för Optometri. Kontaktlinsernas
komfort utvärderades genom två skriftliga
enkäter. Kontaktlinsernas förpackningar
var maskerade och försökspersonerna ovetandes om vilken kontaktlins de fick prova.
”Provlins 1” motsvarade 1-Day Acuvue och
”provlins 2” motsvarade 1-Day Acuvue Moist.
2.2.1 Första undersökningen
Vid första undersökningstillfället togs personuppgifter samt en anamnes med inriktning på kontaktlinser och torra ögon. Binokulärseendet kontrollerades med hjälp av
polfilter, habituell visus noterades och de
habituella kontaktlinsstyrkorna kontrollerades med hjälp av binokulär överrefraktion i provbåge. Alla mätvärden och kontroller gjordes på båda ögonen. Försökspersonerna fick därefter ta ur sina kontaktlinser. Keratomerevärden och NIBUT
mättes med hjälp av keratometern. Därefter gjordes en kontroll av ögonens medier
i biomikroskopet och de övre ögonlocken
everterades. Tårfilmen graderades på vardera ögat. Efter det installerades fluorescein
till tårfilmen och kornea kontrollerades
samt eventuell färgning graderades efter
Efrons gradskala. Därefter mättes BUT och
tårmenisken. Slutligen gjordes en mätning
med fenolröd tråd. Om allt såg bra ut
bedömdes försökspersonen som lämplig
att delta i studien och ”provlins 1” tillpassades på båda ögonen. Kontaktlinsen
bedömdes efter rörelse, sits, komfort och
visus. Varje försöksperson instruerades att
om möjligt använda kontaktlinserna varje
dag under cirka en veckas tid och ha kontaktlinserna på sig när de kom till andra
undersökningen.
NORDIC VISION 5·2007 31
nordic_vision_5_07NY.indd 31
07-11-15 14.21.47
EX AMENSARBETE
2.2.2 Andra undersökningen
2.3 Kontaktlinserna
Cirka en vecka efter första undersökningen
kom försökspersonerna på återbesök. De
hade då ”provlins 1” på sig. Återigen bedömdes dess rörelse, sits, komfort och visus.
Därefter fick försökspersonen ta ut kontaktlinserna och återigen mättes NIBUT,
ögats medier kontrollerades i biomikroskopet, tårfilmen graderades, graden av eventuell färgning bedömdes, BUT mättes, tårmenisken mättes och mätning gjordes med
fenolröd tråd. Om allt såg bra ut tillpassades
”provlins 2”. Kontaktlinsen bedömdes efter
rörelse, sits, komfort och visus. Försökspersonen fick därefter fylla i en enkät om ”provlins 1”. Varje försöksperson instruerades
sedan att om möjligt använda ”provlins 2”
varje dag under cirka en veckas tid och ha
kontaktlinserna på sig när de kom till tredje
undersökningen.
De endagslinser som användes i studien var
1-Day Acuvue och 1-Day Acuvue Moist, båda
från Johnson & Johnson Vision Care. Som
synes i tabellen är det enbart den fuktrika
ingrediensen som skiljer kontaktlinserna åt.
Denna kallas polyvinyl pyrrolidone (PVP)
och är en vanligt förekommande ingrediens
i fuktande tårsubstitut. Genom den så kalllade ”Lacreon” teknologin, som ägs av Johnson & Johnson, har PVP låsts till Etafilcon A
polymeren och finns inbäddat i hela materialet. PVP ökar fuktighetsbevarandet och
reducerar friktionen på kontaktlinsytan. PVP
frisläpps inte från polymeren under en dags
användande och blinkas således inte bort
(Veys et al., 2006; www.acuvue.co.uk).
2.2.3 Tredje undersökningen
Cirka en vecka efter andra undersökningen
kom försökspersonerna på det tredje och
sista besöket. De hade då ”provlins 2” på sig
och alla mätningar och undersökningar
upprepades i samma ordning som vid
andra undersöknigstillfället. Försökspersonerna fick därefter fylla i en enkät om
”provlins 2”.
2.4 Statistisk analys
Försökspersonerna har genom två enkäter
besvarat olika frågor om linskomfort och
om torra ögon. Resultaten bygger på sammanställningar av ett urval av de 23 försökspersonernas enkätsvar. Försökspersonernas
svar på frågan ”vilken av linserna har känts
mest komfortabel under studien”, har statistiskt analyserats med hjälp av Chi-squared
test for Independence. Resultaten av de kliniska testerna bygger på mätningar på försökspersonernas 46 ögon. Mätningarna
NIBUT, tårfilm, staining, tårmenisk och BUT
har statistiskt analyserats med hjälp av Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test.
3. Resultat
3.1 Enkätsvarens resultat
Analysen visade att det inte fanns någon
statistisk signifikant skillnad (p=0.3894)
mellan försökspersonernas svar på frågan
”vilken av linserna har känts mest komfortabel under studien?”. Det föreligger med
andra ord ingen komfortskillnad mellan
1-Day Acuvue och 1-Day Acuvue Moist.
Av de 23 försökspersonerna svarade 14
stycken ”ja” på frågan om de tidigare
upplevt problem med torra ögon vid linsbärande. Ingen statisktisk analys utfördes
mellan vilken linssort som föredrogs
av dessa personer då fördelningen var
så jämn.
3.2 Resultat av kliniska tester
Analysen visade att det inte fanns någon
statistisk signifikant skillnad (p=0.9999)
mellan genomsnittlig NIBUT, efter att försökspersonerna använt 1-Day Acuvue i
cirka en vecka och efter att de använt 1-Day
Acuvue Moist i cirka en vecka. 9,07 sekunder för 1-Day Acuvue och 9,28 sekunder för
1-Day Acuvue Moist.
KONTAKTLINSERNA SOM ANVÄNDES I STUDIEN
Produkt
1-Day Acuvue
1-Day Acuvue Moist
Material
Fuktrik ingrediens
Vätskehalt
Baskurva
Diameter
Centrumtjocklek
Styrkeomfång
Etafilcon A
Nej
58 %
8,5mm och 9,0mm
14,2mm
0,084mm (vid -3,00 D)
-0,50 D till -6,00 D (0,25 steg)
-6,50 D till -12,00 D (0,50 steg)
+0,50 D till+6,00 D (0,25 steg)
28,0 x 10-11 (boundary corrected)
21,4 x 10-11(boundary & edge corrected)
33,3 x 10-9 (boundary vid -3.00 D)
25,5 x 10-9 (boundary & edge vid -3.00 D)
> 95 % UVA
> 80 % UVB (Klass 2 UV-skydd)
Ja
1-2-3
1 dag
4
Etafilcon A
Ja
58 %
8,5mm och 9,0mm
14,2mm
0,084mm (vid -3,00 D)
-0,50 D till -6,00 D (0,25 steg)
-6,50 D till -12,00 D (0,50 steg)
+0,50 D till+6,00 D (0,25 steg)
28,0 x 10-11(boundary corrected)
21,4 x 10-11 (boundary & edge corrected)
33,3 x 10-9 (boundary vid -3.00 D)
25,5 x 10-9 (boundary & edge vid -3.00 D)
> 95 % UVA
> 80 % UVB (Klass 2 UV-skydd)
Ja
1-2-3
1 dag
4
Syrepermeabilitet (Dk)
Syretransmission (Dk/t)
UV-skydd
Hanteringsfärgade
In- och utsidesmarkering
Användningstid
Materialtillhörighet enligt FDA
Information om kontaktlinserna är hämtade från KLASS 2006 och från tillverkarens produktblad.
32 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 32
07-11-15 14.21.48
EX AMENSARBETE
Inte heller vad gäller de genomsnittliga
graderna av tårfilmen visade analysen
någon signifikant skillnad (p=0.6848) mellan de båda linserna efter en veckas användning. På en skala mellan 1 och 5 låg tårfilmen efter användade av 1-Day Actuvue på
3,46 och för 1-Day Actuvue Moist på 3,50.
De genomsnittliga graderna av staining
eftervisade att det inte heller här fanns
någon statistisk signifikant skillnad
(p=0.6355) . De hamnade på 0,15 för 1-Day
Actuvue och 0,20 för 1-Day Actuvue Moist.
Och inte heller för genomsnittlig BUT
fanns någon statistisk signifikant skillnad
(p=0.1235) efter att försökspersonerna
använt 1-Day Acuvue respektive 1-Day
Acuvue Moist i cirka en vecka. Siffrorna
här var 7,04 respektive 8,13 sekunder.
När det gäller genomsnittlig tårmenisk-
HUR KOMFORTABLA HAR LINSERNA
KÄNTS?
INDIKATIONER PÅ TORRA ÖGON
Antal
undersökta ögon
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
höjd, efter att försökspersonerna använt
1-Day Acuvue i cirka en vecka, och efter att
de använt 1-Day Acuvue Moist i cirka en
vecka kan man däremot se en statistisk signifikant skillnad (p=0.0037). 0,25 mm respektive 0,29 mm.
I diagrammet ”Indikation på torra ögon”
nedan visas en sammanställning över hur
många av försökspersonernas ögon som
hade mätvärden som indikerade torra ögon
efter att de använt 1-Day Acuvue i cirka en
vecka och efter att de använt 1-Day Acuvue
Moist i cirka en vecka. Mätningarna med
fenolröd tråd finns inte presenterade i
resultatet på grund av att det inte fanns
mätningar på alla 23 försökspersoner. Mätningarna från första undersökningen finns
inte presenterade i resultatet på grund av
att värdena var ojämförbara.
Antal
personer
20
4. Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka
om det föreligger en komfortskillnad mellan 1-Day Acuvue och 1-Day Acuvue Moist.
Jag ville också utreda om 1-Day Acuvue
Moist är ett bättre förstahandsval än 1-Day
Acuvue vid kontaktlinstillpassning på
patienter som har symptom på torra ögon.
Vidare ville jag veta om det var de försökspersoner som hade torra ögon som kände
av en komfortskillnad och vilken av kontaktlinserna de i så fall föredrog.
Jag hade förväntat mig att resultatet
skulle tala mer för 1-Day Acuvue Moist ur
komfortsynpunkt. Studiens resultat talar
dock för att det generellt sett inte föreligger
en komfortskillnad mellan 1-Day Acuvue
och 1-Day Acuvue Moist. Resultaten av de
kliniska testerna kan tolkas som att 1-Da
HUR UPPLEVER DU KOMFORTEN I
SLUTET AV DAGEN, STRAX INNAN DU
TAR UT LINSERNA?
Antal
personer
20
15
15
10
10
5
5
0
NIBUT
Tårfilm Staining
Tårmenisk
BUT
1-Day Acuvue
1-Day Acuvue Moist
UNGEFÄR HUR MÅNGA TIMMAR KAN
DU HA LINSERNA I PÅ VARDERA ÖGA
UTAN ATT DET KÄNNS TORRT ELLER
OKOMFORTABELT?
Mycket Dålig Ganska Bra Mycket
dålig komfort bra komfort bra
komfort
komfort
komfort
1-Day Acuvue
1-Day Acuvue Moist
HUR UPPLEVER DU KOMFORTEN
DIREKT EFTER ISÄTTNING AV LINSEN?
Antal undersökta ögon
Antal personer
45
40
35
0
Mycket Dålig Ganska Bra Mycket
dålig komfort bra komfort bra
komfort
komfort
komfort
1-Day Acuvue
1-Day Acuvue Moist
HUR TYCKER DU ATT HANTERINGEN
AV LINSERNA FUNGERAT MED
AVSEENDE PÅ ATT SÄTTA I OCH TA UR
Antal personer
20
20
15
15
10
10
5
5
30
25
1-Day Acuvue
1-Day Acuvue Moist
mer än 16h/
känns ej
okomfortabel
eller torr
12-15h
8-11h
4-7h
Mindre än
0
Mycket Dålig Ganska Bra Mycket
dålig komfort bra komfort bra
komfort
komfort
komfort
1-Day Acuvue
1-Day Acuvue Moist
0
Svåra Enkla att Svåra att
Enkla
ta ur
ta ur
att
att
sätta i
sätta i
1-Day Acuvue
1-Day Acuvue Moist
NORDIC VISION 5·2007 33
nordic_vision_5_07NY.indd 33
07-11-15 14.21.48
Acuvue och 1-Day Acuvue Moist troligtvis
är lika bra alternativ vid tillpassning på
patienter som har symptom på torra ögon.
Endast de genomsnittliga mätvärdena av
tårmenisken efter användande av 1-Day
Acuvue och 1-Day Acuvue Moist uppvisade
en statistisk signifikant skillnad. Det bör
dock påpekas att båda genomsnittliga mätvärdena för tårmenisken var inom de normala gränsvärdena. Vidare talar resultaten
för att de försökspersoner som tidigare
hade upplevt problem med torra ögon valde
1-Day Acuvue som mest komfortabla lins
i lika stor utsträckning som de valde 1-Day
Acuvue Moist eller svarade att linserna var
lika komfortabla.
I resultatet ses en tydlig skillnad på de
genomsnittliga NIBUT och BUT-mätvärdena. Många fler av försökspersonerna
hade BUT-mätvärden som indikerade
torra ögon. Felkällorna är dock flera vid
dessa mätningar. Att BUT-värdet var kortare än NIBUT-värdet kan bero på att tillsatsen av fluorescein destabiliserar tårfilmen. Samtidigt anses inte NIBUT värdet
vara mer exakt då endast en begränsad yta
på 3 mm av kornea observeras i keratometern. Alla mätningar genomfördes under
januari och februari månad. Vid denna
tidpunkt var det minusgrader i Stockholm, vilket medför en kraftigare uppvärmning av lokaler som i sin tur ger torrrare inomhusluft. Kanske är gränsvärdena
för vad som indikerar ett torrt öga inte
anpassade till vårt nordiska vinterklimat
och torra inomhusluft? Det finns inget
vedertaget värde på BUT och NIBUT. I litteraturen (Veys et al., 2002; Gasson et al.,
2003; Hom et al., 2006) anges olika gränsvärden för hur många sekunder som är
normalt och vad som indikerar torra
ögon. Ytterligare upphov till felmarginal
kan vara undersökarens reaktionshastighet vid tidtagningen och att försökspersonerna i många fall hann blinka innan
första distorsion i testbilden (NIBUT) eller
första svarta fläck (BUT) syntes.
En annan felkälla för mätvärdena är att
alla försökspersoner inte provade linserna
i exakt lika många dagar. I många fall var
det svårt för försökspersonerna att komma
på återbesök efter exakt en vecka och även
att komma vid samma tidpunkt på dygnet.
I ett par fall bokades besök om och ibland
räckte linserna inte till, även om försökspersonerna oftast fick några extra linser.
Det hände då att de hade använt glasögon istället någon dag under studien. Men
de instruerades alltid att spara ett par linser
så att de hade använt linserna hela dagen
de kom på återbesök.
Ytterligare en felkälla till resultaten kan
vara metodfel då jag, som undersökare, fick
mer rutin under studiens gång.
Det visade sig genom försökspersonernas kommentarer och genom enkätsvarens
resultat att både 1-Day Acuvue och 1-Day
Acuvue Moist upplevdes som mycket komfortabla, ofta mer än de kontaktlinser försökspersonerna normalt använde.
För att få ett mer tillförlitligt statistiskt
resultat kunde fler försökspersoner ha
ingått i studien.
De kunde ha fått fler extra linser och fått
prova dem under längre tid än en vecka.
Det hade också varit bättre att slumpa linserna så att inte alla försökspersoner fick
1-Day Acuvue som ”provlins 1” och 1-Day
Acuvue Moist som ”provlins 2”. Det hade
varit bra att instruera samtliga försökspersoner att komma till första besöket med
lika förutsättningar, till exempel instruera
alla att ha sina ordinarie kontaktlinser på
sig, då hade mätvärdena från första besöket
varit jämförbara med varandra och resultaten hade kunnat redovisas.
Det vore intressant att jämföra komforten mellan 1-Day Acuvue eller 1-Day
Acuvue Moist med någon annan tillverkares endagslins som finns på marknaden.
Kanske erhålls ett större utslag i komfortskillnad eftersom både 1-Day Acuvue och
1-Day Acuvue Moist har så god komfort?
VILKEN AV LINSERNA HAR KÄNTS
MEST KOMFORTABEL UNDER STUDIEN?
HUR STOR KOMFORTSKILLNAD HAR
DU UPPLEVT MELLAN LINSERNA?
Antal
personer
Antal
personer
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0
1-Day Acuvue
Ingen skillnad
1-Day Acuvue Moist
Mycket stor
Måttlig skillnad
Ganska liten eller ingen skillnad
34 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 34
07-11-15 14.21.48
Kontaktlinskongressen kommer bland annat att bjuda på workshops och seminarier. Här ses Jessica Horne i full aktion vid förra årets kongress.
Välkommen till
KONTAKTLINSKONGRESSEN 2008
Aronsborgs Konferenshotell, Bålsta, 14-16 mars
PROGRAM
Fredag:
Kurser:
Stabillinstillpassning
Presbyopilinstillpassning
Assistentkurs
Oftalmoskopi med + 90
D lins
Kontakt (buffé med mingel)
Lördag:
08.00 Registrering
08.45 Öppnande
09.00 Föreläsningar
10.15
11.00
12.15
13.15
14.30
15.50
16.20
17.15
19.30
Kaffe
Föreläsningar
Lunch
8 x 8: Åtta föredrag
om åtta minuter
Workshops/seminarier
Kaffe
Workshops/seminarier
Årsmöte
Drink
Söndag:
09.00 Föreläsningar
10.30 Kaffe
11.00
12.45
13.45
15.00
15.30
Föreläsningar
Lunch
Föreläsningar
Paneldiskussion
Avslutning
Anmälan, transporter, hotell, kongressavgift, utställning, föreläsningsrubriker, kallelse till årsmöte med
mera kommer i nästa nummer av
Nordic Vision.
BOKA IN DENNA HELG REDAN NU!
Här är vi som kommer
och berättar om det senaste inom KONTAKTOLOGIN
Jan
Bergmanson
Pat Caroline
Nicola Logan
Bill Miller
Baskar
Theagarayan
Inga-Lill ThunholmHenriksson.
Fler föreläsare presenteras i nästa nummer av Nordic Vision.
NORDIC VISION 5·2007 35
nordic_vision_5_07NY.indd 35
07-11-15 14.21.48
Seminarium om nattlinser
och synfelskirurgi i Malmö
De n  ok t obe r hölls ett seminarium
på temat Frihet från både kontaktlinser och
glasögon på dagen, i Malmö Börshus vackra
konferenslokaler. Leg optiker Skjöld/Skjöld
& Grönvall stod för arrangemanget tillsammans med Capio Medocular och Alcon. Programmet riktade sig till personer i åldrarna
50 år och uppåt men även några yngre intresserade hade sökt sig dit. Optiker Göran
Skjöld inledde seminariet med att berätta
om ögonhälsa och vikten av att regelbundet
låta undersöka sin syn. Det är oftast optikern
som upptäcker sjukliga förändringar i ögat
och som då remitterar till ögonläkare eller i
vissa fall till allmänläkare. Göran Skjöld
poängterade att en hälsoundersökning av
ögonen inte är kopplad till glasögon- eller
kontaktlinsköp. Han fortsatte med att förklara hur Orto-K-behandling korrigerar
närsynthet och astigmatism. En av Skjöld/
Skjöld & Grönvall’s patienter berättade om
sin Ortho-K-behandling och svarade på frågor från publiken. För- och nackdelar med
Orto-K-behandling diskuterades.
Efter en kort paus övergick man till att
informera om kirurgiska metoder. Joakim
Pettersson, produktspecialist från Alcon i
Stockholm informerade om ReSTOR-
Klarsynt
på dagen
DreamLens
på natten
behandling, en terapiform som personer
från 45 år och uppåt kan ha nytta av. 80-90%
av patienterna som fått denna multifokala
lins inopererad slipper använda glasögon
helt och hållet. Dr Nils Molander från Capio
Medocular i Malmö avslutade kvällens program med att tala om grå starr och linskirurgi. Han visade även en film om hur en
linsoperation går till. En patient som haft grå
starr berättade om sina erfarenheter av ope-
rationen där båda hennes linser byttes ut mot
ReSTOR-linsen.
Skjöld/Skjöld & Grönvall har mycket goda
erfarenheter av att anordna seminarier i
samarbete med andra aktörer inom ögonhälsa och synkorrigering. De inbjudna deltagarna uppskattar att möta specialister
under trevliga former, vilket ger möjlighet
att diskutera och ställa frågor.
Gunnel Kapusta, Kapusta-Comart
DreamLens
den moderna ORTHO K linsen.
• 85% of Ortho-K wearers are
former soft lens wearers
• Discomfort during the day
• Computer workers
• Airco
• Poor blinkers
• Marginal Dry Eyes
Tel. 031-748 49 40 • www.nordiska-lins.se
Tel. 031-748 49 40 • www.nordiska-lins.se
36 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 36
07-11-15 14.21.55
PRODUKTNY T T
Trippelverkande fukteffekt i CIBA Visions
nya lins
C I BA V i sion tillkännagav den 10 oktober
of Professional Affairs för CIBA Vision i
2007 att man nu introducerar sin nya mjuka
Europa, Mellanöstern och Afrika.
lins, DAILIES AquaComfort Plus, den första
Den nya linsen lanseras som en premiumoch hittills enda linsen med CIBA Visions
produkt som komplement till Focus DAILIES
unika trippelverkande fukteffekt. Efter varje
All Day Comfort. Det krävs ingen retillpassblinkning smörjer linsen sig själv, återfuktas
ning för att byta från Focus DAILIES All Day
och blir allmänt fräschare. Detta åstadkoms
Comfort till den nya linsen..
genom tre separata och samverkande fuktDAILIES AquaComfort Plus tillverkas från
ämnen. Det smörjande ämnet är HPMC +0,50 till +6,00 i 0,25 dioptriers steg, från
(hydroxypropyl methylcellulosa) vilket ger –0,50 till –6,00 i 0,25 dioptriers steg och från
komfort vid isättning. Det vattenbindande –6,50 till –10,00 i 0,50 dioptriers steg. Linsen
ämnet PEG (polyethylene glycol) återfuktar
finns i en diameter, 14,00 mm och en radie,
linsen under dagen och PVA (polyvinylalko- 8,70 mm. Hanteringsfärgen är ljusblå. Linserna tillverkas med CIBA Visions patentehol) ger komfort även i slutet av dagen.
Den nya DAILIES AquaComfort Plus ger
rade Lightstream Technology.
ifrån sig vätande ämnen vid varje blinkning.
För mer information, kontakta Anita
Det stöttar tårfilmens funktioner och ger
Robertson, 031-7226692, anita.robertson@
komfort hela dagen, säger Ross Grant, Head
cibavision.com
Annons 170x115
Två nya kontaktlinser från CIBA Vision
C I B A V i s io n l a n s e r a r nu två nya
medlemmar i AIR OPTIX familjen, nämligen
AIR OPTIX for Astigmatism och AIR OPTIX
Individual, den senare världens första skräddarsydda silikonhydrogellins.
En ny torisk linsdesign, ”Precision Balance
8/4” och en stor optisk zon ger AIR OPTIX for
Astigmatism en enastående stabilitet och synskärpa, enligt tillverkaren. Linsen har den
högsta syretransmissionen bland alla astigmatiska kontaktlinser med sitt Dk/t på 108 vid
en styrka på –3,00 dioptrier. Hela 95 procent
av patienterna tillpassas med rätt lins redan
vid första försöket, vilket reducerar stoltiden
och ger nöjdare patienter, säger Anita Robertson på CIBA Vision.
Introduktionen av AIR OPTIX Individual
innebär att CIBA Vision nu kan erbjuda kontaktlinstillpassare en lins som även ger de
mest krävande patienterna fördelar med silikonhydrogellinser.
Kontaktlinsen (Sifilcon A) har Dk/t på 117
vid – 3,00 dioptrier och släpper igenom fem
gånger så mycket syre som mjuka kontaktlinser. Linsen har ett mycket brett styrkeomfång för såväl hög myopi som hög hyperopi,
inklusive afaki. Den tillverkas förstås i
många olika optiska radier och diametrar.
För mer information, kontakta Anita
Robertson, 031-7226692, anita.robertson@
cibavision.com
Ny vätska från AMO
I au g u s t i l a n s e r a d e Advanced
Medical Optics (AMO) sin nya desinfektionsvätska, Complete MPS Easy Rub Formula. Vätskan är en lösning som innehåller Poloxamer
237. Lanseringen markerar AMOs återinträde
på multi-purpose-solution-marknaden efter
indragningen av Complete MoisturePlus.
Den nya vätskan har fått alla nödvändiga
godkännanden och utför en effektiv desinfektion i kombination med en god komfort.
Vi rekommenderar gnuggning och sköljning
av linserna som en del av desinfektionen,
säger Randy Meier, ansvarig för företagets
”eye care business”.
(Contact Lens Spectrum, sept, 2007).
Ögondroppar från
Bausch & Lomb
B au s c h & L om b har förvärvat ögondropparna Soothe från Alimera Sciences.
B & L planerar att utvidga Soothe-sortimentet med inriktning på ögondroppar för torra
ögon. Preparaten som ska säljas över disk,
innehåller en ny hydrofil polymer som stabiliserar och bygger upp tårfilmen. Soothe
Lubricant Eye Drops Lasting Relief Preservative Free har redan börjat distribueras.
(Contact Lens Spectrum, sept, 2007).
Vågfrontsstyrd
Mono Vision
A dva nc e d M e dic a l Op t ic s (AMO),
har fått godkännande av Food and Drug
Administration (FDA) i USA för sin Mono
Vision lösning, Advanced CustomVue
Monovision. Det är en vågfrontsstyrd laserkorrektion vid myopi och presbyopi med
eller utan astigmatism.
(Contact Lens Spectrum, sept, 2007).
NORDIC VISION 5·2007 37
nordic_vision_5_07NY.indd 37
07-11-15 14.21.56
Information från SKLF:s styrelse Kalendarium
SKLF:s nästa årsmöte närmar sig med
stormsteg och valberedningen håller nu
ögonen öppna efter lämpliga kandidater till
nästa års styrelse. Känner du dig själv
manad, eller har du förslag på någon person
som du tror kan vara intresserad, hör då av
dig till Jan Johnsson på [email protected] eller
Erik Sundbom på [email protected].
SKLF:s Kontaktlinsforum börjar nu
komma igång riktigt bra och för att uppmuntra alla er medlemmar till ett besök
kör vi en liten kampanj under perioden
1 november till 31 januari. Mer information
hittar du på sida 16.
Vår målsättning är att Kontaktlinskongressen ska bli både större och bättre och
som ett led i denna strävan tillsätter vi nu
en projektgrupp inför Kontaktlinskongressen 2008. Kolla in annonsen på sida 16 för
ytterligare information.
Per-Åke Östman i Umeå har skickat in
en motion till styrelsen där han ifrågasätter
det faktum att Sveriges besultsfattare inte
vill medge att kontaktlinser kan användas
som synförbättrande hjälpmedel i rehabiliteringssyfte. Per-Åke menar att SKLF bör
tillsätta en delegation som informerar
berörda myndigheter om möjligheterna
med kontaktlinser. Motionen är för närvarande under behandling av styrelsens
grupp för externa frågor.
I slutet av oktober skickade vi ut ett
erbjudande till föreningens ögonläkare om
subventionerat medlemskap i ECLSO. Jag
vill härmed påminna dig som är ögonläkare om att vi måste ha din intresseblankett tillbaka senast sista november för att
du ska kunna utnyttja erbjudandet.
SKLF kommer framöver att verka för att
utöka sitt samarbete med BCLA. Samarbetet kommer inledningsvis att ske på sekreterarnivå och exakt vad det kommer att
utmynna i får framtiden utvisa.
I samband med mötet mellan SKLF och
Optikerförbundet i början av september
diskuterades huruvida SKLF bör ingå i
paraplyorganisationen Optikbranschen
eller ej. För att få en uppfattning om vad
våra medlemmar egentligen tycker om
detta har vi nu lagt upp en poll på SKLF:s
hemsida. Gå gärna in och besvara den!
Observera att du måste logga in först,
annars kan du inte se pollen.
Apropå hemsidan vill jag understryka
att för att komma åt de mest intressanta
delarna, exempelvis matrikel och forum,
måste du vara inloggad. Glöm inte det.
Samtliga medlemmar har fått ett eget
konto på hemsidan. Saknar du ett sådant
trots att du är medlem hör du av dig till
kansliet för hjälp.
Om du har någon fråga till SKLF som du
tror att även andra medlemmar kan ha
nytta av att veta svaret på, gör då gärna ett
inlägg på Kontaktlinsforum så besvarar jag
(eller någon annan i styrelsen) din fråga där.
Johan Östlund
2007
28–30 november
Medicinsk Riksstämma, Stockholm
30 november–2 december
Optometric Management
Symposium, Orlando, USA,
www.omconference.com
30 november–2 december
Cornea, Contact Lenses and
Contemporary VisionCare, The
24th Symposium, Houston, USA
[email protected].
1 december
Kurs i orthokeratologi, S:t Eriks ögonsjukhus, Stockholm,
[email protected]
2008
24–27 januari
Optikmässan, Stockholmsmässan,
Stockholm
25–27 januari
Global Keratoconus Congress,
Las Vegas, USA,
www.GKCongress.com
14–16 mars
Kontaktlinskongressen, Aronsborgs
konferenshotell, Stockholm, (Bålsta),
29 maj– 1 juni
BCLA Annual Clinical Conference
and Exhibition, Birmingham,
Storbritannien, www.bcla.org.uk.
38 NORDIC VISION 5·2007
nordic_vision_5_07NY.indd 38
07-11-15 14.21.56
XXX
Ta dina linsanvändare
till en sundare plats...
...resan börjar med
En ”gnugg- och sköljvätska” som tar bort betydande
mängd mikrober innan blötläggningen startar.
COMPLETE® EASY RUB™ FORMULA kombinerar
”gnugg- och sköljvätskans” teknik med en tillförlitlig
6-timmars desinficering för att säkerställa ett sunt
linsanvändande.
COMPLETE® EASY RUB™ FORMULA, tar tillsammans
med AMOs underhållspaket, dina linsanvändare till
en sundare plats.
Advanced Medical Optics Norden AB · Johanneslundsvägen 2 · Business Campus
194 81 Upplands Väsby · Sverige · www.amo-inc.com
COMPLETE, COMPLETES logo och AMO ADVANCED MEDICAL OPTICS Logo är registrerade
varumärken och EASY RUB är ett varumärke från Advanced Medical Optics, Inc. inom
flertalet världsomspännande samfund såsom USA och ett flertal länder i Europa.
Referens: 1. Hom MM, Simmons PA. Contact Lens Spectrum. September 2001.
nordic_vision_5_07NY.indd 39
07-11-15 14.22.00
Posttidning B
Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB
Isafjordsgatan 22B
164 40 Kista
nordic_vision_5_07NY.indd 40
07-11-15 14.22.00