Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Fiji
2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Fijis moderna historia präglas av motsättningar mellan etniska fijianer och fijiindier som samlats inom Fiji Labour Party, FLP. Dessa motsättningar och även
spänningar inom den fijianska befolkningsgruppen har sedan självständigheten
1970 resulterat i fyra statskupper – den senaste i december 2006. Vid samtliga
kupper har de mänskliga rättigheterna i varierande grad åsidosatts. Den senaste
kuppen innebär ett klart brott mot konstitutionen och ett kraftigt bakslag för
den demokratiska utvecklingen.
Den 5 december 2006 avsatte överbefälhavaren Voreqe Bainimarama
regeringen och presidenten, upplöste parlamentet och införde
undantagstillstånd, utropade sig själv till president och tillsatte en regering helt
beroende av hans vilja. I januari 2007 återinsatte Bainimarama presidenten och
lät sig själv utses till ny premiärminister. Chefer inom polis och förvaltning har
avsatts och nya lojala krafter utsetts. Pressfriheten och den fria rörligheten har
inskränkts, och ett antal politiker har satts i husarrest. Den nya regimen har
förklarat att varje försök att motsätta sig dess åtgärder kommer att slås ned
med våld om nödvändigt.
Efter statskuppen har Fiji har isolerats internationellt och den nya regimen har
fördömts av bland annat FN och EU. Fiji har suspenderats ur Samväldet.
Redan före kuppen var vissa mänskliga rättigheter eftersatta. Viktiga brister
gäller kvinnors och barns åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.
Funktionshindrade är en annan utsatt grupp. Förhållandena i fängelserna är
bristfälliga.
2
Domstolar och rättsskipning har emellertid en lång tradition av självständighet
och integritet i Fiji och har vid tidigare oro kunnat stå emot odemokratiska
krafter och ta beslut som riktat sig mot brott mot konstitutionen och de
mänskliga rättigheterna. Det var i januari 2007 oklart om denna självständiga
ställning kan hävdas och påverka utvecklingen.
En bekymmersam och oviss tid väntar Fiji. Grundläggande rättigheter har
åsidosatts och vägen tillbaka blir svår.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Fiji har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av
rasdiskriminering (CERD), konventionen om avskaffandet av alla former av
diskriminering mot kvinnor (CEDAW ) och konventionen om barnets
rättigheter (CRC). Fiji har undertecknat men ännu inte ratificerat de två
anslutande protokollen till CRC.
Landet ligger efter med rapporteringen till övervakningskommittéerna för
CEDAW och CRC. En rapport till CERD lämnades under 2006 och kommer
att behandlas under 2007.
Fiji har ratificerat FN:s flyktingkonvention och Romstadgan för den
internationella brottmålsdomstolen (ICC).
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr garanteras i
konstitutionen och dessa rättigheter respekteras i stort. Fall av polisbrutalitet
har rapporterats men dessa har i stor utsträckning åtgärdats och beivrats.
Poliser har genomgått utbildning om mänskliga rättigheter. Under kuppen år
2000 åsidosattes rättigheterna gravt. De skyldiga har i viss utsträckning lagförts
men processerna är ännu inte avslutade.
4. Dödsstraff
Dödsstraff kan utdömas i krig eller under andra exceptionella omständigheter.
Inget dödsstraff har utdömts eller verkställts sedan 1964.
3
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Fijis rättsystem är i hög grad utformat efter det brittiska systemet. Rörelsefrihet
är garanteras i lag och det finns inbyggda garantier mot godtyckliga
frihetsberövanden. En anhållen har rätt att inom viss, kortare tid få sin sak
preliminärt prövad, det vill säga om han ska fortsatt hållas i förvar eller ska
friges.
Fram till kuppen i december 2006 hade inga politiskt motiverade
frihetsberövanden rapporterats. Efter kuppen är läget oklart. Ett antal för de
nya makthavarna misshagliga personer har tagits om hand och satts i förvar
eller husarrest, däribland flera ministrar ur den avsatta regeringen.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolarna är självständiga och har kunnat fatta beslut utan inblandning.
Friheten markeras med att man ofta lånar in domare utifrån. Ett stort problem
är långa handläggningstider och att fängelserna inte håller måttet. En anhållen
har rätt till ombud, besök och partsinsyn. Domar kan överklagas men värdet av
denna rätt hämmas av de långa väntetiderna.
Den nationella MR-kommissionen Fiji Human Rights Commission
(www.humanrights.org.fj) har en konstitutionell roll som oberoende
övervakningsorgan av den rättighetsförklaring (Bill of Rights) som ingår i
landets konstitution. Kommissionen har undersökt och inskridit vid övergrepp
från militär, polis och kriminalvården, samt mot korruption. Kommissionens
rapporter sprids vitt, publiceras på Internet och läses. Efter kuppen 2006 synes
kommissionens fortsatta verksamhet något oklar.
7. Straffrihet
Det förslag som den tidigare regeringen drev om straffrihet för ett antal av
kuppmakarna från år 2000 är knappast längre aktuellt.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Regeringen har inflytande över vissa medier men bilden har hittills varit att
debatten är fri och att det gått bra att uttrycka olika åsikter utan restriktioner.
Den nya militärledda regeringen har emellertid uttalat att man inte tvekar
inskrida mot kritiska röster, och inskränkningar i pressfriheten kan redan
noteras. Det är hittills oklart vilka effekter detta kommer att få för den fria
opinionsbildningen. Det finns ingen inskränkning i användningen av Internet.
Den akademiska friheten respekteras.
4
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Fiji var fram till den 5 december 2006 en parlamentarisk demokrati med vissa
inslag av traditionella beslutsstrukturer. Flerpartisystem har rått och partierna
har varit etniskt uppdelade liksom även merparten av mandaten i
representanthuset (46 av 71). Samma förhållande har gällt i senaten. Partierna
är väl organiserade och debatterna är många och intensiva. Val skall hållas vart
femte år. Val genomfördes i huvudsak i god ordning i maj 2006. Valet vanns
knappt av de fijianska partierna, men resulterade i en bred koalition mellan de
båda befolkningsgruppernas partier. Denna regering styrde landet framtill
statskuppen i december 2006.
Great Council of Chiefs, som består av representanter från framstående etniska
fijifamiljer, har till uppgift att vaka över fijisamfundets traditioner och
värdegrunder. Rådet har också en politisk roll, man utser president och
vicepresident och ett antal ledamöter i senaten.
Genom statskuppen har alla nu nämnda institutioner upplösts eller åsidosatts.
Det är oklart om och när val kan hållas igen och vilka villkor som då kommer
att gälla.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Det finns en betydande arbetslöshet främst i städerna. På landsbygden utgör
tvister om mark och arrende ett stort problem. Marken ägs av etniska fijianer
men arrenderas och brukas i stor utsträckning av fiji-indier. Osäkerheten om
rättsläget har gjort att arrenden inte förnyats, att mark ligger obrukad och att de
som brukat jorden flyttar. Efter år 2000 har många fiji-indier valt att lämna Fiji.
Förenings- och förhandlingsrätt garanteras i lag. De fackliga organisationerna
står fria och är etniskt uppdelade. Det har förkommit klagomål från arbetare
som anser sig utsatta för påtryckningar och uppsägningshot.
Det finns regler mot tvångsarbete, om minimiålder och om minimilön och om
arbetarskydd och yrkesinspektion. Kollektivavtalsförhandlingar förs och
konflikträtt kan utövas efter varselanmälan till Arbetsmarknadsministeriet.
Några strejker förekom under året.
Fiji har ratificerat samtliga Internationella arbetsorganisationens (ILO)
konventioner av särskild MR-betydelse.
- Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105)
- Förbud mot barnarbete (konventionerna nr 138 och 182)
5
- Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111)
- Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nr 87 och 98)
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Sjukvårdsresurserna är begränsade och ibland svåråtkomliga. Det finns ett
större sjukhus i Suva. Där finns även Fiji School of Medicine som utbildar alla
typer av medicinsk personal och dessutom är en forskningsinstitution. Skolan
är regional och rekryterar från samtliga stater på öarna i Stilla havet.
Barnsjukvården är kostnadsfri men har brist på resurser, särskilt i mer avlägsna
delar av landet.
12. Rätten till utbildning
Utbildning har hög prioritet och tar 28 procent av statsbudgeten. Avgifter i de
högre klasserna gör att många familjer inte har råd med skola för sina barn.
Det finns ingen påtaglig skillnad när det gäller skolgång mellan pojkar och
flickor.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Fiji hade efter kuppen år 2000 ett antal svåra år men läget förbättrades
successivt. Turismen utvecklade sig särskilt väl och man var 2005 ikapp
siffrorna före kuppen. Det investerades stort i allt fler turistanläggningar och
många nya arbetstillfällen skapades. Konfrontationen och kuppen 2006 har
dramatiskt förändrat bilden. Redan i september förekom avbokningar och
många resor ställdes in.
Fiji hade redan före kuppen många problem inom näringslivet. Dit hör
sockeröverskottet, den problemtyngda textilindustrin och utvandringen av
kompetent arbetskraft.
I UNDP:s Human Development Index ligger Fiji på plats 92 av 177 länder.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Våld och diskriminering av kvinnor är vanligt förekommande. Långtifrån alla
fall anmäls. Det finns ett antal aktiva kvinnorättsorganisationer som hjälper
drabbade och stödjer utsatta kvinnor. Kvinnor har lagstadgad lika rätt men de
är ofta i realiteten uteslutna från att delta i beslut om mark och ägande.
Kvinnor är oftast sämre betalda än manliga kolleger.
6
15. Barnets rättigheter
Se beskrivningarna ovan om utbildning och hälsovård. Det finns tecken på
ökade övergrepp mot barn och barnprostitution.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Det råder sedan lång tid svåra etniska motsättningar mellan inhemska fijianer
och fiji-indier. Motsättningarna har utlöst statskupper och lett till nationella
trauman.
Företrädare för den kinesiska minoriteten har framfört klagomål över ökad
utsatthet.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
I april 2005 dömdes två män för homosexuella handlingar. Landets högsta
domstol upphävde domen i augusti samma år och uttalade att
brottslagstiftningen var diskriminerande och bröt mot konstitutionen genom
att straffbelägga frivilliga sexuella förbindelser mellan män.
18 Flyktingars rättigheter
Fiji har ratificerat flyktingkonventionen och dess protokoll. Lagstiftningen
torde efter kompletteringar som låg för behandling i det nu upplösta
parlamentet helt uppfylla flyktingkonventionens krav. Man utvisar inte någon
som hotas av förföljelse i sitt hemland. Regeringen samarbetade med
flyktingkommissarien och ett antal frivilligorganisationer.
19. Funktionshindrades rättigheter
Allas lika rätt stipuleras i lag. Det finns bestämmelser som avser att på olika sätt
underlätta för funktionshindrade (transporter, tillträde till offentliga lokaler
med mera) men stora brister finns fortsatt vad gäller efterlevnad och sanktion.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett stort antal frivilligorganisationer verksamma på MR-området. De
har hittills kunnat arbeta fritt och självständigt och i viss samverkan med
7
myndigheterna. På Fiji finns också flertalet FN-organ med inriktning på MRfrågor representerade.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Mänskliga rättigheter är av central betydelse och har hög prioritet i
givarsamfundets mål och inriktning.
