Projekt medfinansierade av Europeiska

Projekt medfinansierade av Europeiska flyktingfonden 2013 2013-08-23
Projektmedfinansierade
av Europeiska flyktingfonden 2013
Projektnamn: Handlingsplaner och analysverktyg hbtq och
genus
Projektägare: Migrationsverket,
verksamhetsområde Mottagning
Projekttid: fr.o.m. 2013-05-01 t.o.m. 2013-04-30
De lagar och regler som styr Migrationsverkets verksamhet innebär ett
tydligt uppdrag till myndigheten att arbeta med hbtq- och genusfrågor.
Migrationsverket har under de senaste åren drivit ett antal projekt på
temaområde kön, könsuttyck och sexuell läggning. Vi har däremot saknat en
gemensam överbyggnad som håller samman, säkrar implementering och står
för en enhetlig och gemensam inriktning på myndighetens arbete med
frågorna. Myndigheten är nu på väg in i ett organiserat arbete och
samordning gentemot två övergripande mål: Ingen diskriminering för att ske
och arbetssätt som säkerställer att ingen blir diskrimineras ska vara
standardiserade. Generaldirektören förväntas fatta beslut rörande
övergripande mål och samordning under hösten 2012. När dessa
övergripande mål är styrande för Migrationsverkets arbete saknas
fortfarande handlingsplaner som konkretiserar de övergripande målen på
operativ nivå i genomförande- och aktivitetsplaner samt ett gemensamt
analysverktyg som säkerställer värden och enhetlighet i arbetet som sedan
kan inbegripas i handläggningens alla delar. Detta projekt avser att utveckla
handlingsplaner och ett enhetligt analysverktyg som kan tillämpas i
prövning och bemötande och säkerställa rättigheter rörande kön,
könsuttryck och sexuell läggning
Projektnamn: Leanviz
Projektägare: Migrationsverket,
verksamhetsområde Asylprövning
Projekttid: fr.o.m. 2013-03-01 t.o.m. 2014-06-30
Kvotfunktionen drev under 2010-2011 ERF-projektet Vidarebosättning i
ord, bilder och siffror, i syftet att göra vidarebosättningsprocessen lättare att
presentera för medarbetare, ledning och samarbetspartners. Som en del i
projektet togs ett verktyg fram som visualiserar handläggningsprocessen av
vidarebosättningsärenden. Syftet med verktyget var att underlätta
överskådligheten och den löpande uppföljningen av verksamheten.
Verktyget, kallat Leanviz, togs fram som en körbar prototyp, som skulle
fungera att använda men i begränsad form. Efter att ha testat prototypen
önskar kvotfunktionen gå vidare och utveckla den till ett fullt användbart
verktyg, samt förbättra erfarenhetsspridning, utvärdering och
implementering. Projektet avser också föra en dialog med andra delar av
Migrationsverket om hur Leanviz eller liknande typer av
visualiseringsverktyg kan komma fler till nytta samt passa in i den nya
teknikutvecklingen på verket framöver.
Projektets mål är att Leanviz ska kunna användas som ett väl fungerande
stöd i handläggningen av vidarebosättningen. Det förväntade resultatet är att
den befintliga prototypen blir mer lättanvänd och bättre anpassad till
verksamhetens behov. Förhoppningsvis kan den fortsatta utvecklingen av
(och diskussionen om) Leanviz också bidra till den inom lean viktiga
utvecklingen av e-tjänster och visualiseringsverktyg på verket i sin helhet.
Projektnamn: VEFÖ II – pilot och nationell implementering
Projektägare: Migrationsverket,
verksamhetsområde Mottagning
Projekttid: fr.o.m. 2013-04-01 t.o.m. 2014-06-30
ID-enheten genomförde tillsammans med VO AP pilot VEFÖ under
perioden november 2011 till januari 2012. Projektet visade på en rad
positiva effekter med en enhet som verifierar och förvarar handlingar i våra
asylärenden. Det återstod en del frågeställningar innan ett fullständigt
beslutsunderlag kunde presenteras inför ett beslut om en nationell VEFÖfunktion. Styrgruppen för pilot VEFÖ föreslog därför att ID-enheten i en ny
pilot, VEFÖ II, skulle fungera som verkets enhet för verifiering och
förvaring av handlingar för ärenden initierade vid ansökningsenheten i
Malmö.
Syftet med VEFÖ II pilot är att ta fram ett underlag för en nationell VEFÖ
funktion och vilka konsekvenser det får för berörda verksamhetsområden.
Vidare ska utredas på vilken nivå granskningen av handlingar ska ligga på
eftersom det påverkar resursbehovet. Det måste även utredas vad slags
teknisk utrustning som behövs och vilket ärendehanteringssystem som krävs
för att hantera en stor mängd inkomna handlingar. Vidare är avsikten med
VEFÖ II att genomföra en volym- och stresstest i syfte att få logistiken
prövad samt se hur ledtiderna påverkas när fler enheter är inblandade och
urkunder skickas långa sträckor med post. Projektet har även för avsikt att
göra en nyttorealiseringsanalys i syfte att identifiera, analysera och realisera
nyttan av en nationell VEFÖ funktion för att sedan övergå till
implementeringsfasen NAT-VEFÖ efter beslut.
Projektnamn: Beredskap för ett hållbart boende –
förstudie/pilot om ett boendesekretariat
Projektägare: Migrationsverket,
verksamhetsområde Mottagning
Projekttid: fr.o.m. 2013-04-01 t.o.m. 2014-06-30
För att hantera den ökande arbetsmängden som hör ihop med anskaffning
och fördelning av boende för asylsökande behöver Migrationsverket tänka i
nya banor för att ha en bättre beredskap och organisation för boendefrågan
och den utmaning som uppdraget medför. Med nuvarande ordning hinner
myndigheten inte hantera tips på nya boendeobjekt. Konsekvensen blir att
man förlorar möjliga platser. Den administrativa hanteringen är omfattande
med nuvarande utbyggnadsbehov. Det gäller formella lokalbesiktningar,
kontroller av fastighetsägare och avtalsskrivning.
Migrationsverket och verksamhetsområde Mottagning planerar därför att
pröva inrätta ett boendesekretariat som får ansvar för logistik,
kapacitetsplanering, administrativt och initialt operativt stöd till
mottagningsenheter som ska öppna nya boenden. Genom en funktion för
boende får myndigheten en nationell samverkan- och samordningsfunktion
som kan ha en överblick av behov, anskaffning, avveckling och användning
av boendeplatser för asylsökande. Boendesekretariat kan säkra att ramavtal,
rangordning och garantiplatser används rättssäkert och ekonomiskt vid
fördelning av bostäder till asylsökande. Vidare kan man bereda underlag för
upphandling av boende och varor/tjänster i anslutning till boende för
asylsökande, samt att administrera, sortera, och prioritera bland
inkommande tips/erbjudande om tillfälliga bostäder när upphandlade platser
inte räcker till.
Projektet genomförs i form av en förstudie/pilot under drygt ett år, därefter
utvärderas dess effekter, nyttor och vinster av dess initiala verksamhet.
Projektnamn: Förstudie av kvotflyktingars
etableringsprocess ur ett brukarperspektiv
Projektägare: Länsstyrelsen Västerbottens Län
Projekttid: fr.o.m. 2013-09-01 t.o.m. 2014-05-31
En förstudie som syftar till att, ur ett brukarperspektiv, ta del av
vidarebosattas egna upplevelser av etableringsprocessen ska tas fram.
Vidarebosatta utgör en stor del av mottagna nyanlända i Västerbotten. Det
saknas dock studier som kartlägger hur denna grupp upplever olika
etableringsinsatser och hur etableringsprocessen kan förbättras ur ett
brukarperspektiv. Förstudiens övergripande syfte är att ta fram kunskap som
kan främja en effektiv och individanpassad etableringsprocess genom att ta
del av vidarebosattas upplevelser av denna.
Förstudiens mål är bl.a. att identifiera utvecklingsområden och goda
exempel i etableringsprocessen, ta fram metoder för uppföljning, öka de
vidarebosattas delaktighet i vidarebosättnings- och etableringsprocessen
samt öka kunskap hos kommuner och myndigheter om vidarebosattas
upplevelser av etableringsprocessen.
Inom ramen för projektet planeras intervjuer med vidarebosatta och
workshop med deltagare och projektledning. Med utgångspunkt i resultatet
från intervjuerna och workshopen ska en rapport med rekommendationer
som riktas till kommuner och myndigheter sedan tas fram. En strategi för
genomförande av rekommendationerna ska också antas.
Projektnamn: Före och efter - Nya perspektiv på
vidarebosatta flyktingars integrationsprocess
Projektägare: Malmö högskola
Projekttid: fr.o.m. 2013-01-01 t.o.m. 2015-06-30
Vidarebosättning av flyktingar är en av de prioriterade delarna i
uppbyggnaden av ett gemensamt europeiskt asylsystem. I EU:s program för
vidarebosättning efterlyser man bland annat ett ökat samarbete så att
medlemsländerna kan arbeta mer strategiskt med vidarebosättningen.
Vidarebosättning erbjuder den väsentliga fördelen att det går att genomföra
integrationsförberedande insatser redan före ankomst till mottagarlandet.
Sådana insatser skulle kunna genomföras inom ramen för EU-samarbetet.
Idag finns det dock liten kunskap om vilken roll miljöer och insatser före
överföringen till mottagarlandet har för möjligheten till en lyckad
integrationsprocess i mottagarlandet.
Projektet vill fördjupa kunskapen om vidarebosatta flyktingars
integrationsprocess i mottagarlandet, med särskilt fokus på betydelsen av
tiden före vidarebosättning. Följande frågor ska besvaras i projektet:
a.
Vilken betydelse spelar tiden före vidarebosättningen för
flyktingars integrationsprocess i mottagarlandet?
b.
Vidarebosatta burmeser: Hur påverkar sociala nätverk olika
vidarebosatta gruppers integrationsprocess i mottagarlandet?
c.
Vilka mobilitets- och flyttmönster finns det bland
vidarebosatta flyktingar?
Projektnamn: En gemensam forskningsmiljö i
migrationsrätt-Uppsala och Lunds universitet
Projektägare: Uppsala universitet
Projekttid: fr.o.m. 2013-01-01 t.o.m. 2015-06-30
Syftet med projektet är att bygga upp en gemensam miljö för akademisk
forskning och utveckling vid de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund.
Intentionen är att skapa förutsättningar för att långsiktigt kunna möta behov
av forskning och utbildning inom migrationsrätten och på så sätt bidra till
att öka kunskapen hos lagstiftaren, rättstillämparen och andra berörda parter
om hur migrationsrätten ska tolkas, förstås och tillämpas. I förlängningen är
syftet att etablera ett stabilt och vitalt nätverk för migrationsrättslig
forskning och utbildning i Sverige. Forskningsmiljön ska i den första fasen
omfatta fyra doktorander och två postdoktorer vars olika delprojekt
undersöker olika fält inom migrationsrätten som alla är kopplade till den
slutliga målgruppen asylsökande. Förutom forskningsprojekten kommer
forskningsmiljön att ha en omfattande verksamhet i form av seminarier med
forskare och/eller praktiker, forskningsutbyte mellan olika akademiska
institutioner, dialog med praktiker och myndigheter samt nätverksbyggande.
Projektnamn: Stödplattform för migration och hälsa MILSA
Projektägare: Malmö högskola
Projekttid: fr.o.m. 2013-01-01 t.o.m. 2015-06-30
Projektet utgör ett delprojekt inom Partnerskap Skåne och är kopplat till den
regionala överenskommelsen om samverkan gällande asylsökande,
flyktingar och andra invandrare. Projektets utgångspunkt är att hälsa är
avgörande för nyanlända personers möjligheter för lärande, integration och
etablering på arbetsmarknaden och att det behövs mer kunskap om orsaker
och lämpliga åtgärder. Syftet är att är att stödja samverkansprocesser
gällande prestationsbedömningar och nyanländas hälsa genom att
genomföra specifika insatser riktade till problemområden gällande
nyanlända flyktingars hälsa i relation till mottagande, etablering och
integration. Plattformen, MILSA, ska utgöra ett stöd i arbetet med en
hälsofrämjande arbetsmarknadsetablering. MILSA ska erbjuda personal
och ledning inom berörda myndigheter och organisationer stöd i form av
utbildning, handledning, kompetenshöjande insatser samt forskning och
aktionsforskning i relation till faktiska behov. Projektet är organiserat i fem
delprojekt varav det ena är av samordnande karaktär. Delprojekten
adresserar frågor gällande; hälsostatus, bedömningar av arbets- och
prestationsförmåga, fysisk aktivitet samt professionalisering av samhällsoch hälsokommunikatörer. Projektets samverkansaktörer är: Malmö
Högskola (projektägare), Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne,
kommunerna Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö, Lunds
universitet, Länsstyrelserna samt Region Skåne. Projektet samverkar även
på EU nivå.
Projektnamn: Hållbar bosättning och etablering av
nyanlända i Sorsele och Arvidsjaur
Projektägare: Sorsele kommun
Projekttid: fr.o.m. 2013-01-01 t.o.m. 2015-06-30
Sorsele och Arvidsjaur kommuner har under flera år tagit emot ett stort antal
kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Denna målgrupps
möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället behöver
stärkas. Genom projektet vill vi:
1.
Skapa en Glesbygdsmodell för målgruppens etablering i
samhället samt för ökad samverkan mellan kommunerna, lokala företag, AF
och övriga myndigheter. Här ingår bl.a. mentorutbyten mellan kommunerna
och samverkansmöten / utbildningar med företag. Glesbygdsmodellen ska
innehålla organisationsutveckling samt utveckling av en rad befintliga och
nya metoder för utslussning i arbetslivet, individuellt stöd etc, se
projektplanen avsnitt 4.
2.
På individnivå underlätta nyanländas
vidarebosättning/etablering genom stöd av resurspersoner, handlingsplaner
samt utvecklad praktik och samarbete med lokala företag.
3.
Ge särskilt stöd enligt punkt 2 till funktionshindrade och
ensamkommande flyktingbarn.
4.
Tydligt koppla insatserna till arbete för jämställdhet och
hållbar utveckling genom utbildning och samarbete med gröna företag inom
ramen för Sorseles Ekokommunarbete.
Projektet ska bl.a. resultera i att:
•
Minst 50 personer (varav 20 kvinnor) ur målgruppen samt 25
arbetsplatser deltar i projektets aktiviteter
•
Deltagarnas behov av försörjningsstöd minskar med 50 %
•
En färdig Glesbygdsmodell med dokumenterade metoder tas
fram.
Projektnamn: Samhällsorientering på Hemspråk
Projektägare: Ronneby kommun
Projekttid: fr.o.m. 2012-09-30 t.o.m. 2014-06-30
Enligt förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända
invandrare står det att samhällsorientering i möjligaste mån ska ges på
hemspråk. I Blekinges kommuner finns inte kapacitet och kompetens att
erbjuda de nyanlända detta. Detta projekt har för avsikt att hitta former för
regional samverkan som gör det möjligt att erbjuda samhällsorientering på
hemspråk. Vuxenutbildningen i Ronneby vill utbilda 12
samhällskommunikatörer som talar de sex vanligaste språken som finns
representerade bland de nyanlända. Efter genomförd utbildning ska dessa
samhällskommunikatörer arbeta ambulerande i de deltagande kommunerna
med samhällsorientering. En avsiktsförklaring finns från Karlskrona,
Olofström och Tingsryd kommun där det framgår att de stödjer projektet
och har för avsikt att utnyttja de tjänster som samhällskommunikatörerna
erbjuder.
Projektnamn: Va med!-Ung
Projektägare: Uppsala kommun
Projekttid: fr.o.m. 2013-01-01 t.o.m. 2014-12-31
Va Med-Ung! är ett utvecklingsprojekt som innehåller åtgärder som syftar
till att ta hänsyn till utsatta gruppers behov, i det här fallet asylsökande barn
och ungdomar. Projektet kommer att bidra till kompetenshöjande insatser
för de personalgrupper inom gymnasieskolan som kommer i kontakt med
målgruppen. Insatsen kommer även att bidra till och underlätta för
samverkan i de kommuner som ska medverka i projektet. Projektet ska
utveckla ett material och en metod för information till målgruppen
nyanlända/ensamkommande ungdomar. Materialet kommer att bestå av text,
bild och film och ha fokus på dialog och reflektion. Projektet syftar till att
stärka de nyanlända/ensamkommande ungdomarnas vilja och förmåga att ta
ansvar för och styra sina egna liv. Projektet kommer att ingå som en del av
ungdomarnas introduktion i det svenska samhället inom ramen för de
grundskolor och gymnasieskolor som i de olika kommunerna samverkande i
projektet har ansvar för den här målgruppen. Va Med-Ung! syftar ytterst till
att förbättra förhållandet för nyanlända/ensamkommande ungdomar i
Sverige och att ta stärka och tillvara på deras egen inneboende kraft samt att
göra målgruppen själva aktiva i utvecklandet av materialet och metoden för
samhällsinformation för nya unga i Sverige.
Projektnamn: Barn och ungdomars rättigheter som
nyanlända(BURN)
Projektägare: Länsstyrelsen Västra götaland
Projekttid: fr.o.m. 2013-01-01 t.o.m. 2014-06-30
Barn som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare, sk.
ensamkommande barn, kommer ofta i kontakt med flera myndigheter med
olika uppdrag inom mottagandet. Informationen sker såväl muntligt som
skriftligt. Den muntliga informationen som lämnas av aktörerna kan av
barnen upplevas som förvirrande. Det kan vara svårt att utskilja vuxnas och
myndigheters roller. Det ställer stora krav på sändaren och barnet som
informationsmottagare.
Projektet ska tillgängliggöra korrekt och relevant information till barn och
ungdomar som kommer till Sverige som ”ensamkommande barn” genom att
belysa deras rättigheter och skyldigheter samt informera om det svenska
samhället och vardagsfrågor. Tillgängligheten ska anpassas för olika
åldersgrupper, på individens eget språk och efter kunskapsnivå.
Anpassningen kan ske genom alternativa sätt som inte kräver stora
textmassor för mottagaren.
Arbetet ska ske genom att utveckla och förenkla tillgängligheten av
informationsutbudet genom webbportalen informationsverige.se. En
webbportal som har utvecklats genom det ERF finansierade EFIS projekt i
Västra Götalands län. Det görs bl.a. genom guidning och intuitiva länkar för
att stärka information främst till individen men även till tjänstemän.
Projektet ska även ge ett utökat kunskapsstöd och möjlighet till
erfarenhetsutbyte för personer som arbetar nära ensamkommande barn via
webbportaleninformationsverige.se. På portalen kan man få tillgång till en
samverkansyta för erfarenhetsutbyte och samtalsforum.
Projektnamn: Stärkt kvalitet i arbetet med
ensamkommande barn i Södermanland
Projektägare: Länsstyrelsen Södermanland
Projekttid: fr.o.m. 2013-06-01 t.o.m. 2014-06-30
Ansökan avser ett angeläget område inriktat mot ensamkommande
asylsökande barn. Syftet med projektet är att ytterligare öka och förbättra
mottagandet av ensamkommande asylsökande barn i Södermanlands län
med utgångspunkt i ett stärkt kvalitetsarbete. Detta ska möjliggöras genom
kompetensutveckling av skolpersonal, gode män, socialsekreterare och
boendepersonal samt att genom nya former av samarbeten skapas mellan
länets kommuner. Det förväntade resultatet är att den ökade kunskapen ska
öka kommunernas vilja och förmåga att ta emot fler ensamkommande
asylsökande barn och skapa en modell för långsiktig utveckling av
mottagande av ensamkommande asylsökande barn i Södermanlands län.
Projektnamn: Nätverk, Aktivitet och Delaktighet (NAD)
Projektägare: Länsstyrelsen Skåne
Projekttid: fr.o.m. 2013-07-01 t.o.m. 2014-06-30
Genom ERF projekt Partnerskap Skåne (E-81-233) och delprojektet
”Föreningslivet som en aktiv part i introduktionen” lades grunden för en
samverkan på både operativ och strategisk nivå mellan offentliga aktörer
och idéburen sektor i Skåne. Denna samverkan har fortsatt och utvecklats,
genom projektet ”Integration i Förening” och sedan 2012 har Nätverk Social
Ekonomi och Länsstyrelsen inom ramen för Partnerskap Skåne arbetat med
ett förprojekt ”Nätverk, Aktivitet och Delaktighet”. Förprojekteringen har
gjort det tydligt att innovation och nya metoder krävs för god tvärsektoriell
samverkan på integrationsområdet.
Det här projektet syftar till att skapa metodutveckling och lärande kring
tvärsektoriell samverkan vad gäller mottagande av flyktingar i Skåne.
Genom nära samverkan med övriga Partnerskap Skåne och projektet
MILSA i synnerhet kommer projektet verka för att ny kunskap skapas kring
tvärsektoriell samverkan mellan Arbetsförmedlingen och lokala idéburna
organisationer.
Genomgående kommer projektet kombinera metodutveckling på
individnivå, processutveckling på organisationsnivå och utveckling av
strategier på systemnivå. Detta kommer att göras möjligt genom projektets
kontext i Partnerskap Skåne och den nära samverkan med forskningen i
projektet MILSA. Operativ verksamhet och metodutveckling kommer att
ske i samverkan mellan offentliga och idéburna organisationer på
delregional nivå. Två tvärsektoriella samverkansgrupper kommer att bildas
i syfte att utveckla aktiviteter i föreningsliv för två pilotgrupper (15
deltagare per grupp). Syftet är att åstadkomma kompletterande insatser i
nyanländas etableringsplaner som främjar hälsa, språkinlärning och
delaktighet utifrån nyanländas egna behov och att följa upp de initiala
effekterna i de två pilotgrupperna.
Projektnamn: Gemensam kompetensutveckling migration
och hälsa Projektägare: Länsstyrelsen Skåne
Projekttid: fr.o.m. 2013-09-01 t.o.m. 2014-06-30
Ohälsa utgör ett konstaterat hinder för en effektiv etablering av nyanlända
flyktingar. Det saknas samsyn om sambandet mellan migration och hälsa i
relation till myndigheters och organisationers samverkan inom
etableringsprocessen. Detta utgör en bakgrund till Partnerskap Skånes
delprojekt stödplattform för migration och hälsa MILSA (E86-302). I
länsstyrelsernas samordnande roll för myndigheters och organisationers
samverkansarbete har en intern fokusgrupp för hälsa formerats i syfte att
stödja ett integrerat hälsoperspektiv. Gruppen ingår tillsammans med
Arbetsförmedlingen på nationell nivå i MILSA. Fokus-gruppen kommer att
ha en viktig roll i det nationella spridnings- och implementeringsarbetet av
delar inom MILSA och avser ta fram en handlingsplan för detta. I syfte att
stödja fokus-gruppens kommande insatser att i relation till MILSA kunna
initiera och leda eller stödja relaterade samverkansprocesser på motsvarande
regionala nivåer avser ingående parter att tillsammans med Lunds
universitet genomföra ett utbildnings- och kompetensförstärkande program.
Parallellt med detta avser projektet att bidra till att ett hälsoperspektiv
integreras i relation till myndighetens arbete med ensamkommande barn.
Genom denna ansökan avser parterna länsstyrelsernas fokusgrupp för hälsa,
representant för EKB och Lunds universitet bidra till dels att grundläggande
kunskap och förståelse om hälsa i ett migrations- och etableringsperspektiv
uppnås hos projektdeltagarna och dels bidra till att ta fram kunskap om hur
man kan professionsutveckla strategisk kompetens kring området migration
och hälsa.