Kolmården 2011-11-18
Till Dig som meddelat intresse att deltaga i ”immobiliseringskursen”!
Förutsättningar för kursen
IMMOBILISERING AV DJUR MED HJÄLP AV INJEKTIONSVAPEN
Ny lag och nya föreskrifter från 2010
Sveriges riksdag antog våren 2009 en ny lag, Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, vilken
börjar gälla den 1 jan 2010. I denna regleras bl a behörighet och ansvar vid behandling av djur.
För immobilisering av djur gäller föreskrifterna i D9 (f d C15) som handlar om läkemedel och läkemedelsanvändning.
D9 finns på http://www.jordbruksverket.se/download/18.72e5f95412548d58c2c80001782/2009-084.pdf
Sedan 2010 har förutsättningarna för användning av läkemedel skärpts. Förskrivning och användning av sederande
medel för injektion får endast förskrivas till legitimerad djursjukskötare (3 KAP, 3§). I den nya lagstiftningen har
veterinärs möjlighet att ”delegera” läkemedel till vissa djurhållare ersatts med ”villkorad läkemedelsanvändning”.
Möjlighet för immobiliseringsutbildad veterinär att förskriva läkemedel för immobilisering av vilt är oförändrad, medan
förskrivning av läkemedel till utbildad immobilisatör för immobilisering av tamdjur (inkl djurparksdjur) får ske först efter
veterinärens ansökan till och tillstånd från Jordbruksverket. Användning av Immobilon kräver förskrivande veterinärs
närvaro. Immobilisatör måste skriva noggranna immobiliseringsrapporter.
Utdrag ur D9:
5 Kap. LÄKEMEDEL FÖR IMMOBILISERING
1 § Veterinär, som har gått av Jordbruksverket godkänd kurs i immobilisering, får förskriva läkemedel till person som
har gått av Jordbruksverket godkänd kurs i immobilisering, samt uppfyller de krav om utbildning på vapen och
tillvägagångssätt vid jakten, som framgår av 21 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt.
2 § Veterinär, som har gått av Jordbruksverket godkänd kurs i immobilisering och som efter ansökan fått tillstånd hos
Jordbruksverket, får tillhandahålla läkemedel för immobilisering av tamdjur till person som har gått av Jordbruksverket
godkänd kurs i immobilisering.
3 § Förskrivning enligt 1-2 §§ får endast avse användning till djur som inte är sjuka, skadade eller i övrigt stressade om
inte veterinär är närvarande eller särskilda skäl föreligger.
4 § Läkemedel för immobilisering som innehåller etorfin får endast tillhandahållas och användas medan
tillhandahållande veterinär befinner sig på platsen när immobiliseringen utförs och kan agera om komplikationer
uppstår.
5 § Veterinär ska vid förskrivning av läkemedel enligt 1-2 §§ ge instruktion till den som utför immobiliseringen om att
rapport ska skickas till förskrivande veterinär efter varje immobilisering. Rapporten ska innehålla uppgifter som tydligt
beskriver motiv till immobilisering, händelseförlopp, läkemedelsdosering, hantering av överblivna läkemedel, samt
namn på veterinär i de fall veterinär varit närvarande vid immobiliseringen. Rapporten ska sparas av veterinären i minst
fem år för att kunna visas upp vid tillsyn.
Författningar om vapen och jakt
I Vapenförordningen (SFS 1996:70) anges i
5 § Behov att inneha skjutvapen bör i fråga om nedan angivna vapentyper anses föreligga endast för följande ändamål.
Vapentyp
Ändamål
4. Injektionsvapen
Jakt enligt tillstånd som meddelas av Naturvårdsverket eller veterinärarbete
som avser tamdjur, om sökanden visar att han genomgått utbildning enligt
föreskrifter som meddelas av SJV, såvitt avser jakt i samråd med
Naturvårdsverket
I Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om jakt och statens vilt (NFS 2002:18) beslutade den 26 juni
2002, anges i
21 § Injektionsvapen eller andra anordningar för immobilisering av vilt får användas vid jakt i vilthägn, vid jakt på
uppdrag av polis, länsstyrelse och kommun samt vid jakt på uppdrag av viltforskningsprojekt.
Sådan jakt får endast bedrivas av den som genomgått utbildning enligt krav i Jordbruksverkets föreskrifter (LSFS
1986:31, Vb 11) om utbildning för innehav av injektionsvapen, vilket även innefattar avlagd jägarexamen för
kulgevär avsedda för patroner i klass 1.
Följande gäller för jakt enligt första stycket:
1.
Jakten skall bedrivas under överinseende av en veterinär som besitter kunskaper om immobilisering av vilt.
2.
Alla erforderliga åtgärder skall vidtas för uppletande och tillvaratagande av skjutna injektionspilar; inga
injektionspilar skall således lämnas kvar i naturen.
3.
Varje injektionspil skall märkas med tillståndshavarens initialer och pillöpnummer samt med varningstexten
"VARNING! TAG EJ I KANYLEN. Kan innehålla gift. Ring (eget tel. nr) eller polisen (polisens tel. nr)."
4.
En för uppspårning av vilt lämplig hund skall medföras under jakten.
5.
Djur som förolyckas under jakten skall obduceras av veterinär, varvid histologiskt material i formalin och en
beskrivning av händelseförloppet samt utförlig obduktionsrapport snarast skall skickas till viltavdelningen vid
Statens veterinärmedicinska anstalt.
Kommentar till ovanstående författningar och möjlighet att immobilisera djur
”Immobilisatör och veterinär i samarbete, på veterinärens villkor”
Genomgången, godkänd kurs, är en förutsättning för att erhålla licens på ett injektionsvapen, men innebär ej rätt att
bedriva jakt med injektionsvapen eller rätt att infånga tamdjur.
Den lokale, immobiliseringsutbildade veterinären avgör således på vilka villkor samarbetet med immobilisatören skall
ske. Finns ingen "immobiliseringsutbildad" veterinär inom rimligt avstånd bör kursen gemensamt genomgås av den
lokale veterinären och immobilisatören som ett team. Uppföljande praktiska vapen-, ladd- och skjutträningar bör utföras
av teamet (veterinär och immobilisatör) efter kursen (när egen utrustning erhållits) på sätt och i den omfattning
veterinären anser nödvändigt. Likaså är det förskrivande veterinär som bestämmer rutinerna i samband med hantering
och övervakning av immobiliserade djur.
Det är därför helt nödvändigt att varje djurhållare/kursdeltagare snarast etablerar kontakt med en redan utbildad
veterinär och förhör sig om möjligheten till framtida samarbete. Det är olämpligt att utan personlig veterinär kontakt
genomgå kursen eftersom det är endast är veterinären som får använda läkemedlen.
Veterinär och immobilisatör bör tillsammans utföra ett antal immobiliseringar varefter veterinären kan, om
immobilisatören visat gott omdöme och besitter god praktisk skicklighet, efter särskild ansökan till och tillstånd
frånJordbruksverket, lämna ut immobiliserande läkemedel.
Kolmården 2010-11-18
Bengt O Röken
