Slutrapport Närsjukvård i SLL Fas 2
Delprojekt 1
Beställarkontor Vård
Ann Fjellner
2 (37)
1
Inledning ............................................................................................ 4
1.1
Metod ........................................................................................................................ 4
2
Uppdraget .......................................................................................... 5
3
Sammanfattning av kommentarer och svar på frågeställningarna ..... 6
3.1
3.2
3.2.1
Hur ser kärnan i uppdraget ut? ................................................................................. 6
Patient- och sjukdomsgrupper .................................................................................. 7
Vilka patient- och sjukdomsgrupper skall närsjukvården i första hand vara till för? . 8
3.2.1.1
3.2.1.2
3.2.1.3
3.2.1.4
Barn och ungdomar................................................................................................................ 8
Mitt i livet .............................................................................................................................. 10
Äldre..................................................................................................................................... 12
Patienter oavsett ålder i behov av rehabiliterande åtgärder inklusive behov av hjälpmedel
och bostadsanpassningar .................................................................................................... 13
3.2.2
Patient- och sjukdomsgrupper där det är särskilt viktigt med närhet, kontinuitet, en
sammanhållen vård och välfungerande vårdkedjor ................................................ 14
3.2.2.1
3.2.2.2
3.2.2.3
3.2.2.4
Närhet .................................................................................................................................. 14
Kontinuitet ............................................................................................................................ 15
Sammanhållen vård och välfungerande vårdkedjor ............................................................. 15
När är det inte viktigt med närhet, kontinuitet och en sammanhållen vård ........................... 15
3.3
3.3.1
Mål och uppdrag ..................................................................................................... 16
Vilka mål och resultatkrav är det rimligt att ställa på närsjukvården? Hur ska
uppföljningen gå till och vad ska följas upp i närsjukvården? ................................. 16
3.3.1.1
Resultat ................................................................................................................................ 17
3.4
På vilket sätt kan närsjukvården bidra till att stärka det hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbetet? ............................................................................. 20
3.4.1.1
3.4.1.2
3.4.1.3
3.4.1.4
Barn ..................................................................................................................................... 21
Ungdom ............................................................................................................................... 22
Mitt i livet .............................................................................................................................. 23
Äldre..................................................................................................................................... 24
3.5
Hur ska det akuta omhändertagandet se ut? .......................................................... 24
3.5.1.1
3.5.1.2
3.5.1.3
Barn ..................................................................................................................................... 26
Mitt i livet .............................................................................................................................. 28
Äldre..................................................................................................................................... 28
3.6
Hur tar man omhand patienter med kroniska och mer långvariga sjukdomar? ...... 29
3.6.1.1
3.6.1.2
3.6.1.3
3.6.1.4
Barn ..................................................................................................................................... 31
Mitt i livet .............................................................................................................................. 31
Äldre..................................................................................................................................... 31
Patienter oavsett ålder i behov av rehabiliterande åtgärder inklusive behov av hjälpmedel
och bostadsanpassningar .................................................................................................... 32
Mångkulturella aspekter på närsjukvård............................................................................... 33
3.6.1.5
3 (37)
3.7
3.8
3.9
Vad händer med områdesansvaret? ...................................................................... 33
Vilket behov av vårdplatser finns i närsjukvården?................................................. 34
Hur ser utvecklingen av dagkirurgiska ingrepp ut under de närmaste åren? ......... 35
4
Sammanfattande analys .................................................................. 35
5
Referenser ....................................................................................... 37
Bilaga 1, Mål och uppdrag
Bilaga 2, Kritiska framgångsfaktorer – Goda Exempel
Bilaga 3, Medverkande i arbetet med delrapporten
4 (37)
1 Inledning
Delprojekt 1 ingår som ett av fyra delprojekt i närsjukvårdsutredningen
”Närsjukvård i SLL Fas 2”. Närsjukvårdsutredningen ingår tillsammans
med utredningen om universitets- och akutsjukhusen i 3 S utredningen,
Stockholms framtida sjukvårdsstruktur.
Uppdraget till Delprojekt 1 utifrån de politiska direktiven, var att definiera
de patient- och sjukdomsgrupper som i första hand ska få sina behov
tillgodosedda i närsjukvården, mål och uppdrag. Rapporten är resultatet från
förslag framtagna av vårdgivare i SLL, kunskap från andra
närsjukvårdsprojekt inom och utom Sverige, genomgång av olika
utredningar, rapporter och litteratur av relevans för uppdraget och
synpunkter inkomna från referensgrupper. Delprojekt 1 har inte behandlat
frågor som gäller samverkan, kompetensutveckling/FOUU samt krav på och
konsekvenser för den sjukhusbundna vården. Dessa frågor utreds inom de
övriga delprojekten i närsjukvårdsutredningen. Delprojekt 1 har kopplingar
till pågående utredningar kring ekonomiska ersättningssystem,
uppdragsbeskrivningar för primärvård, MVC och BVC samt det s k
”snabbspåret” utredning med anledning av det ökande budgetunderskottet.
Avsaknad av definierade närsjukvårdsområden vid projektets inledning,
vikten av anpassning till lokala behov och förutsättningar i
närsjukvårdsområdet, kopplingar till övriga utredningar samt den korta
utredningstiden innebär att arbetet med att ta fram mål och uppdrag behöver
preciseras ytterligare i det fortsatta arbetet med att stärka och utveckla
närsjukvården.
1.1
Metod
Med utgångspunkt från uppdraget till delprojekt 1 bildades arbetsgrupper
för olika vårdbehov. Verksamhetschefer eller motsvarande från både
landstingsdriven, privat och kommunal vård inbjöds att medverka.
Ambitionen var att få medverkande av personer i ledande ställning men
också att få bred representation avseende yrkeskompetens (läkare och
sjuksköterskor med olika specialitet, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,
psykologer, kuratorer, logoped och olika kompetenser från kommunal
verksamhet) och geografisk tillhörighet. Totalt har ca 70 personer varit
involverade i arbetet.
5 (37)
I uppdraget till de olika arbetsgrupperna ingick att besvara de politiska
frågeställningarna i direktiven, att lyfta fram genusperspektivet och att ta
olika kulturella aspekter i beaktande samt att använda sin yrkeskompetens
och erfarenhet till att försöka ”se ur ett befolkningsperspektiv och inte ur ett
organisationsperspektiv”.
Det framtagna arbetsmaterialet har under projekttiden presenterats för
medarbetare inom beställarorganisationen och andra intressegrupper med
möjlighet att inkomma med viktiga synpunkter och kompletteringar. Via
dialogkonferenser för vårdgivare i öppenvård, politiker,
patientorganisationer, fackliga företrädare och representanter från
kommunernas och stadsdelarnas socialtjänst och äldreomsorg har
möjligheter givits att lämna synpunkter på framtaget arbetsmaterial både
muntligt och skriftligt. Arbetsmaterialet har även presenterats för alla
medarbetare i SLL via Uppdragsguiden på intranätet under november
månad med möjlighet att lämna synpunkter via mail eller brevledes.
I det fortsatta arbetet, tillsammans med företrädare från de olika
arbetsgrupperna, andra vårdgivare och medarbetare inom
beställarorganisationen, inriktades arbetet mot att ta fram mål och uppdrag
för närsjukvården. I detta arbete identifierades ett antal kritiska
framgångsfaktorer för att uppnå de generella mål som är framtagna för
närsjukvården. Med dessa som underlag efterlystes ”Goda exempel” från
vården. Någon värdering av inkomna exempel är inte utförd. I arbetet med
att ta fram effektmål och uppföljning av resultat framkom behov av att
fortsätta detta arbete utifrån lokala behov och förutsättningar i varje
närsjukvårdsområde.
2 Uppdraget
Landstingsstyrelsen har fastställt direktiv för arbetet med att stärka och
utveckla närsjukvården. I uppdraget till delprojekt 1 ingår att precisera och
komplettera de i Närsjukvårdsutredningens första delrapport framtagna
patient- och sjukdomsgrupperna samt mål och uppdrag. Vidare ingår att
lyfta fram goda exempel samt att föreslå avgränsade pilotprojekt.
Genusperspektivet ska beaktas i utredningen. Tilläggsuppdrag att utreda
”Närsjukvårdens ansvar för rehabilitering inklusive ansvaret för samarbete
med försäkringskassan” har getts till delprojekt 1 och 2 och detta uppdrag
kommer att redovisas separat.
6 (37)
I de politiska direktiven anges följande frågeställningar som önskvärda att
besvara:
Patient- och sjukdomsgrupper
Vilka patient- och sjukdomsgrupper skall närsjukvården i första hand vara
till för?
För vilka patient- och sjukdomsgrupper är det särskilt viktigt med närhet,
kontinuitet, en sammanhållen vård och välfungerande vårdkedjor och för
vilka är det mindre viktigt?
Mål och uppdrag
Vilka mål och resultatkrav är det rimligt att ställa på närsjukvården?
Hur ser kärnan i uppdraget ut?
På vilket sätt kan närsjukvården bidra till att stärka det hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbetet?
Hur ska det akuta omhändertagandet se ut?
Hur tar man omhand patienter med kroniska och mer långvariga sjukdomar?
Vad händer med områdesansvaret?
Hur skall uppföljningen gå till och vad ska följas upp i närsjukvården?
Vilket behov av vårdplatser finns i närsjukvården?
Hur ser utvecklingen av dagkirurgiska ingrepp ut under de närmaste åren?
3 Sammanfattning av kommentarer och svar på
frågeställningarna
Oavsett yrkesprofession och organisatorisk tillhörighet har några
behovsgrupper lyfts fram som särskilt angelägna att omhänderta i
närsjukvård. Dessa är äldre multisjuka, barn, ungdomar med psykisk ohälsa
och personer med missbruk.
3.1
Hur ser kärnan i uppdraget ut?
Närsjukvården ska organiseras utifrån de vårdbehov och förutsättningar som
finns lokalt i de olika närsjukvårdsområdena. Det handlar om att få de olika
vårdgivarna att fungera i ett vårdnätverk så att patienterna får tillgång till
rätt kompetens för sina olika vårdbehov och att vårdinsatserna är
samordnade.
7 (37)
3.2
Patient- och sjukdomsgrupper
Sjukdomsbördan i befolkningen har under senare år ändrat karaktär. Vi ser
minskade hälsoproblem med hög dödlighet som hjärtinfarkt och ökade
hälsoproblem med låg dödlighet som psykisk ohälsa (depressioner,
stresstillstånd och missbruk), allergier och värk i rörelseorganen. De långa
sjukskrivningarna har ökat markant och de dominerande grupperna är
patienter med psykisk ohälsa och värk i rörelseorganen. Under kommande
år sker en ökning av andelen äldre-äldre i befolkningen, vilket också
kommer att påverka sjukdomsbördan i befolkningen.
Det är viktigt att beakta genusperspektivet då folksjukdomarna skiljer sig åt
mellan könen. Männen drabbas i högre utsträckning av hjärt-kärlsjukdomar
och skador med dödlig utgång medan kvinnor i högre utsträckning drabbas
av psykisk ohälsa och smärtor i rörelseorganen med funktionsnedsättning
som följd. Hjärt-kärlsjukdomar förmodas dock vara underdiagnosticerade/behandlade hos kvinnor. Under senare år har en ökning av KOL (kronisk
obstruktiv luftvägssjukdom) och lungcancer noterats hos kvinnor som en
följd av ökad tobakskonsumtion. Bland ungdomar finns en klar
överrepresentation av ätstörningar, psykisk ohälsa, stress och depression hos
unga kvinnor. Hos unga killar dominerar aggressionsproblem och
alkoholmissbruk. Det föreligger en underdiagnostik av depressioner
generellt i befolkningen, vilken förmodas vara ännu mer uttalad hos män
beroende på att vårdutbudet ibland kan vara styrt mot kvinnors särskilda
behov. Förvirrings och demenstillstånd uppges vara vanligare hos äldre
kvinnor liksom osteoporos och frakturer efter fallolyckor. När det gäller
cancersjukdomar har vi en naturlig uppdelning utifrån könet med
bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män. Vi har en ökande
förekomst av cancersjukdomar i befolkningen beroende på förbättrade
behandlingsmetoder inklusive palliativa metoder, med längre överlevnad
men också genom en ökad incidens pga den ökande andelen äldre i
befolkningen.
Det föreligger även skillnader i sjukdomsbörda beroende på etniska och
socio- ekonomiska förhållanden. Invandare och flyktingar har sämre hälsa
generellt. En större andel av männen röker. Övervikt/fetma är mer vanligt
förekommande hos barn och kvinnor. Barnen har sämre tandstatus. Den
psykiska hälsan är också sämre, särskilt hos unga kvinnor. Ungdomar från
utomeuropeiska länder löper kraftigt ökad risk att begå självmord. En högre
andel av män som vårdas för psykisk sjukdom i slutenvård kommer från
socialt utsatta områden.
8 (37)
I arbetet med att definiera patient- och sjukdomsgrupper finns en samsyn
mellan yrkesprofessionerna, oavsett organisatorisk tillhörighet, om att
viktiga grupper i närsjukvården är barn och ungdom, äldre multisjuka och
personer med psykisk sjukdom eller missbruk.
3.2.1
Vilka patient- och sjukdomsgrupper skall
närsjukvården i första hand vara till för?
Närsjukvården ska ta hand om de vanliga sjukdomarna, som är vanligt
förekommande för individen och är samhällsekonomiskt rimligt att bedriva
lokalt. Nedan har även andra behovsgrupper angivits där närsjukvården
fyller en viktig funktion.
3.2.1.1
Barn och ungdomar
Närsjukvården ska tillgodose huvuddelen av barns och ungdomars behov av
hälsofrämjande insatser och prevention, utredning/behandling och
rehabilitering vid somatisk och psykisk ohälsa/sjukdom samt tandvård.
Viktiga grupper är barn till socio- ekonomiskt utsatta föräldrar inklusive
ensamstående mödrar, kroniskt sjuka barn, barn med akuta
infektionssjukdomar, ungdomar med psykisk ohälsa, missbruk och
ätstörningar, barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.
Uppväxande barn
Uppföljning av barns psykiska och fysiska utveckling för tidig upptäckt och
tidiga insatser vid eventuell avvikelse. Upptäckt av anknytningssvårigheter,
uppfödningssvårigheter, tillväxtstörningar, neurologiska
utvecklingsavvikelser, mag-tarmsjukdomar och vissa
ämnesomsättningssjukdomar
Barn med mindre allvarlig sjukdom
Utredning av lättare uppfödningsbesvär, upprepade öroninflammationer m
m
Barn med sjukdomar med tidsbegränsat vårdbehov
Diagnos och behandling av sjukdomar som ex obstruktiv bronchit, enures,
enkopres, UVI och okomplicerade psykosomatiska symtom
Barn och ungdomar med livsstilsrelaterade hälsoproblem
Prevention, utredning/behandling av barn med övervikt/fetma
9 (37)
Barn och ungdomar med livslånga sjukdomar och funktionshinder samt
tillstånd med minst ett års vårdbehov
Behandling av kroniskt sjuka barn som drabbas av tillstötande,
lättbehandlade sjukdomar. Kontroller av kronisk sjuka barn i stabilt skede
såsom allergiska sjukdomar, hjärtsjukdomar m fl i samverkan med
respektive subspecialist.
Akuta infektionssjukdomar som behöver utredas/behandlar hos
1)I övrigt friska spädbarn/barn 2) Barn med kroniska sjukdomar 3) Barn
med fysiska och psykiska funktionshinder
Barm och ungdom med psykisk ohälsa, utredning/behandling av
1) Barn och ungdomar med psyko- sociala problem såsom utvecklingskriser
och skilsmässokriser eller andra kriser 2) Barn och ungdomar med klassiska
psykiatriska diagnoser 3) Barn med koncentrations- och
uppmärksamhetstörningar 4) Barn till missbrukande eller psykiskt sjuka
föräldrar
Ungdomar med behov av råd och stöd
1) För den kroppsliga utvecklingen 2) Kring sexualitet och samlevnad,
preventivmedel och sexuellt överförda sjukdomar, graviditet, abort 3) Efter
att ha utsatts för sexuella eller andra övergrepp och traumatiska upplevelser
(ofta missbrukande föräldrar) 4) Relationsproblem, psykisk ohälsa,
depressioner, missbruk mm 5) Ätstörningar inklusive övervikt/fetma 6) Med
riskbeteende eller missbruk
Barn och ungdomar med behov av särskilt stöd
se BUS – utredningen
Barn med funktionshinder
- har rätt att få sina behov av hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodosedda i
närsjukvårdsområdet
Flyktingar och asylsökande barns behov av vård
– har rätt att söka vilken vårdcentral som helst i närsjukvårdsområdet.
Nedanstående sjukdomsgrupper kan överföras till barnspecialist i
öppenvård för fortsatt handläggning i samarbete med respektive
subspecialist vid akutsjukhusklinik:
● Barn med astma (en stor del redan överförda till öppenvård), i behov av
immunoterapi med pollenextrakt, eksem och enklare födoämnesallergier).
10 (37)
● Utredning av
infektionskänsliga barn.
● Uppföljning av ätstörningar hos matvägrande mindre barn, tonåringar med
anorexi och bulemi samt övervikt.
● Infektioner och andra problem hos barn med symtomgivande hjärtfel,
symptomfria barn över 6 mån med nyupptäckta blåsljud, uppföljning vid 18
mån ålder av barn med litet VSD.
● Barn med funktionshinder i form av lätta till måttliga förståndshandikapp
efter initial bedömning av neurolog (ofta inskrivna i habilitering).
● Barn med ADHD och DAMP. Barn med Downs syndrom.
● Barn med glutenintolerans efter initial utredning och barn med kroniska
tarmsjukdomar i samverkan med specialist.
● Utredning av hypothyreos, kort-/storvuxenhet, fördröjda
pubertetsutvecklingar och övervikt/fetma.
● Barn födda från graviditetsvecka 32 i en okomplicerad förlossning eller
barn med födelsevikt >1500 g utan svåra restsymtom.
● Uppföljning efter njurbäckeninflammationer, barn med kronisk bakterie
bärande urin.
● Barn med behov kontrollröntgen efter fraktur, gips- och suturtagningar,
bråckoperationer, borttagande av hudförändringar och suturering av
sårskador.
3.2.1.2
Mitt i livet
Till skillnad från besöken vid akutsjukhusen uppges stor del (65%) av
besöken inom primärvården vara föranledd av patienter med upplevda
hälsoproblem utan medicinsk sjukdomsdiagnos. Patienter med
livsstilsrelaterad ohälsa och sjukdom ökar. Viktiga grupper är patienter med
psykisk ohälsa, sjukdom eller missbruk, kroniska sjukdomar inklusive
livsstilsrelaterad ohälsa och smärtproblematik.
Patienter med livsstilsrelaterad ohälsa/sjukdom
Övervikt/fetma inklusive bukfetma, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, metabola
syndromet, infertilitetsproblem, cancer, stress och psykisk ohälsa.
Patienter med medicinskt väldefinierade sjukdomar
Diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, allergi, astma, KOL och andra
lungsjukdomar, artros och osteoporos m fl.
Patienter med smärtproblematik
Långdragna och/eller återkommande smärtor i nacke, axlar eller rygg.
Fibromyalgi. Smärtor i övre eller nedre delen av buken.
11 (37)
Patienter med psykisk ohälsa, sjukdom, funktionshinder eller
personlighetsstörning
Patienter med relationsproblem, livskriser, traumatiska kriser,
stressrelaterade kriser och existentiella problem. Patienter som lider av
odiagnosticerade och/eller obehandlade depressioner, ångest- och
somatiseringstillstånd, ofta mer eller mindre kroniska tillstånd.
Patienter med psykiska funktionshinder och psykisk sjukdom. De psykiskt
funktionshindrades behov av somatisk vård, det finns en både översjuklighet
och överdödlighet i somatiska sjukdomar. Psykiskt sjuka med
missbruksproblematik.
Vuxna med missbruk, riskbruk och beroende
Påträffas överallt i vården under olika diagnoser och med olika pågående
behandlingar. Riskbruk av alkohol är inte sällan bidragande (eller enda)
bakomliggande faktor vid ett flertal sjukdomstillstånd ex hypertoni,
hjärtrytmstörningar, magbesvär, psykisk sjukdom och rörelseorganens
sjukdomar samt vid diffusa och oförklarliga tillstånd.
Vuxna med utvecklingsstörning
Får inte sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda. Det är vanligt med
oupptäckta syn- och hörselproblem i många av dessa grupper. Det är också
viktigt också att diagnosticera och behandla de sjukdomar som är
överrepresenterade vid vissa bakomliggande tillstånd som t ex hypothyreos,
celiaki och demens hos de med Downs syndrom.
Patienter med akuta behov
Akuta infektionssjukdomar, smärttillstånd m m.
Kvinnosjukdomar inklusive uppföljning av graviditet
Infektioner inklusive sexuellt överförda infektioner, cytologisk screening,
preventivmedelsrådgivning, besvär i samband med graviditet (mindre
blödningar i tidig graviditet, illamående i tidig graviditet, annan sjuklighet
under graviditet som inte innebär allvarlig risk för mor eller barn),
uppföljning efter missfall, uppföljning efter abort, besvär och sjuklighet
efter förlossning, klimakteriebesvär, inkontinens m m.
Patienter som kan överföras till närsjukvården från akutsjukhusens
öppenvårdsmottagningar
En stor del (uppskattningsvis 50 %) av de patienter som idag kontrolleras på
akutsjukhusens mottagningar kan föras över till olika specialister i
12 (37)
närsjukvården. Detta gäller de flesta medicinska åkommor som redan till
stor del handhas av allmänläkare.
Invärtesmedicinska sjukdomar
Hjärtsjukdomar som arytmier, astma, diabetes och tarmsjukdomar.
Kvinnor med obstetriska eller gynekologiska besvär
Enklare graviditetskomplikationer i tidig graviditet. Relativt ”banala” besvär
i sen graviditet. Abortsökande, avstannad graviditet, extrauterin graviditet
kan utredas i öppenvård och därefter läggas in direkt på gynekologisk klinik
för kirurgisk åtgärd.
Elektiv kirurgi
Allt som inte kräver intensivvårdsresurser. Här kan dock behov av
övervakning över natten förekomma. ASA I-II. Allmän kirurgi (varicier,
bråck, galla). Urologi (prostata). Ortopedi (höfter, knän, ryggar).
Handkirurgi. Gynekologi (framfall och inkontinens).
3.2.1.3
Äldre
Den åldrande människan med sviktande funktioner från flera organsystem
(innebärande problem med syn, hörsel, nutrition, yrsel och balanssvårigheter
med fysisk inaktivitet, förvirring, trötthet, allmän kraftlöshet, sömnstörning,
urin- och avföringsinkontinens) vars problem kan vara svåra att avgränsa
från sjukdomsorsakade tillstånd. Viktiga grupper är alla äldre med kroniska
psykiska och somatiska sjukdomar men f ö förhållandevis friska, vid akut
försämring av hälsotillståndet samt äldre patienter med svikt från flera
organsystem och flera medicinska diagnoser.
Den åldrande människan
Med sviktande funktioner från flera organsystem (innebärande problem med
syn, hörsel, nutrition, yrsel och balanssvårigheter med fysisk inaktivitet,
förvirring, trötthet, allmän kraftlöshet, sömnstörning, urin- och
avföringsinkontinens) vars problem kan vara svåra att avgränsa från
sjukdomsorsakade tillstånd och som ofta är i behov av samordnade insatser
från både kommun och landsting i närsjukvårdsområdet för att klara eget
boende.
Äldre patienter med kroniska sjukdomar
KOL, hjärt-kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar inklusive osteoporos
och frakturer, diabetes och cancer i kronisk och palliativ fas, psykisk ohälsa
13 (37)
och förvirring (kan vara underliggande somatisk eller psykisk sjukdom) och
demens.
Äldre patienter med komplexa och långvariga vårdbehov
i behov av basal eller avancerad hemsjukvård oavsett boendeform.
Äldre patienter med mycket stort omvårdnadsbehov
men mindre medicinskt utredningsbehov som behöver kortvarig vårdplats
dygnet runt, kan komma från akutsjukhus som medicinskt utskrivningsklar
alternativt från hemmet.
Äldre patienter med svikt från flera organsystem och flera medicinska
diagnoser däribland ”äldre multisjuka”
Riskgrupp för högkonsumtion av sjukhusbunden vård, en mindre andel av
de äldre multisjuka står för en större sjukvårdskonsumtion än vad som
tidigare varit känt.
Äldre patienter med psykisk ohälsa eller sjukdom
Stor andel lider av oro, ångest och oupptäckta/ obehandlade depressioner.
3.2.1.4
Patienter oavsett ålder i behov av rehabiliterande åtgärder
inklusive behov av hjälpmedel och bostadsanpassningar
I närsjukvården återfinns den stora gruppen öppenvårdspatienter. Det är
endast patienter som är i behov av avancerad teknisk utrustning och smal,
specialiserad kompetens för sin rehabilitering som bör återfinnas i
sjukhusens öppenvård. Många patienter i den specialiserade öppenvården
vid akutsjukhus skulle kunna tas omhand av multiprofessionella team i
närsjukvården, detta gäller speciellt de stora folksjukdomarna. Det finns
även behovsgrupper som inte får tillräckliga rehabiliterande insatser i dag,
vars behov i större utsträckning måste tillgodoses i den framtida
närsjukvården
Patienter med av bedömning/behandling av funktionsnedsättning efter
skada eller sjukdom.
Patienter med behov av återkommande uppehållande träning vid kronisk
sjukdom.
Patienter med behov av hjälpmedel eller bostadsanpassning i hemmet.
14 (37)
Patienter med behov av kostråd givning vid olika sjukdomar inklusive
näringsbrist.
Patienter med behov av träning av språklig förmåga efter skada/sjukdom
Patienter med behov av teaminsats
Patienter med hjärt-/kärlsjukdomar (hjärtsvikt och eftervård vid infarkt),
KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), övervikt/fetma, smärttillstånd,
stroke, Mb Parkinson, MS, reumatoid artrit och demens (oavsett ålder).
Behovsgrupper som riskerar att underdiagnostiseras/- behandlas
Patienter med cancersjukdomar, neurologiska sjukdomar med kognitiva
problem, lättare psykiska problem som ej tillhör öppen-psykiatrin,
stressrelaterade symptom, behov av mycket stöd för att återgå i arbete, barn
med övervikt/fetma, stress och ”bokstavsbarn”.
3.2.2
Patient- och sjukdomsgrupper där det är särskilt viktigt
med närhet, kontinuitet, en sammanhållen vård och
välfungerande vårdkedjor
För flertalet av behovsgrupperna föreligger ett samtidigt behov av både
närhet, kontinuitet, en sammanhållen vård och välfungerande vårdkedjor.
Detta gäller särskilt för barn i familjer med brister i det sociala nätverket och
sköra ekonomiska och sociala förhållanden, barn med fysiska och psykiska
funktionshinder och barn med kronisk psykisk och somatisk sjukdom. Detta
gäller även personer med utvecklingsstörning, liksom den äldre patienten
med både sviktande funktion från olika organsystem samt medicinsk
sjukdom. Även vid ohälsa hos våra ungdomar samt vid
beroende/missbruksproblematik oavsett ålder är närhet, kontinuitet, en
sammanhållen vård och välfungerande vårdkedjor viktigt.
3.2.2.1
Närhet
Barn i familjer med brister i det sociala nätverket och sköra ekonomiska och
sociala förhållanden (viktigt med korta resvägar, etablerade personliga
kontakter underlättar kontroller och uppföljning). Asylsökande familjer.
Ungdom med psykisk ohälsa och missbruk, behöver kunna söka själva.
Patienter med psykiska funktionshinder och psykisk sjukdom som behöver
stöd i vardagen. Patienter med psykiskt funktionshinder i behov av dagvård.
Patienter med beroende-/missbruksproblematik för samverkan med
kommunen. Den åldrande människan med sviktande funktioner från flera
15 (37)
organsystem och ofta i behov av samordnade insatser från både kommun
och landsting för att klara eget boende. Äldre patienter med kroniska
sjukdomar. Äldre patienter med svikt från flera organsystem och flera
medicinska diagnoser däribland ”äldre multisjuka” som kan behöva insatser
i hemmet.
3.2.2.2
Kontinuitet
Barn i familjer med brister i det sociala nätverket och sköra ekonomiska och
sociala förhållanden. Anknytningssvårigheter mellan mor och spädbarn och
vid depression hos modern. Sjukdomsgrupper där familjens integritet och
innehåll i sjukdomsbilden av känsligt och psykologiskt skört material är
betydande. Barn med kroniska sjukdomar. Barn med fysiska och/eller
psykiska funktionshinder. Asylsökande familjer. Vid medicinska tillstånd
som kräver kontinuerlig uppföljning för godkontroll/behandling, kroniska
sjukdomar hos ffa barn och äldre. Patienter med kroniska psykiska
sjukdomar eller missbruk. Äldre patienter med sviktande funktioner från
flera organsystem och flera medicinska diagnoser däribland ”äldre
multisjuka”.
3.2.2.3
Sammanhållen vård och välfungerande vårdkedjor
Barn med sammansatta symtombilder, vid sjukdomstillstånd med många
inblandade specialister. Patienter med psykiska funktionshinder och psykisk
sjukdom. Patienter med beroendeproblematik/missbruk samlokaliserade
beroendemottagningar med socialtjänsten – sammanhållen vård med akuta
besök, hembesök vid avgiftning eller bedömning. Äldre patienter med
komplexa och långvariga vårdbehov i behov av basal eller avancerad
hemsjukvård oavsett boendeform. Äldre patienter med mycket stort
omvårdnadsbehov men mindre medicinskt utredningsbehov, kan komma
från sjukhusklinik som medicinskt utskrivningsklar alternativt från hemmet
och behöver kortvarig inneliggande utredning/behandling/rehabilitering.
Äldre patienter med svikt från flera organsystem och flera diagnoser
däribland ”äldre multisjuka”, riskgrupp för högkonsumtion av
sjukhusbunden vård.
3.2.2.4
När är det inte viktigt med närhet, kontinuitet och en
sammanhållen vård
Patienter med bibehållna psykiska och fysiska funktioner som drabbas av
tillfälliga besvär, botbar, akut åkomma/sjukdom/skada. Där är istället en hög
tillgänglighet viktig.
16 (37)
3.3
Mål och uppdrag
Styrande i arbetet med att beskriva närsjukvårdens mål och uppdrag är de
övergripande mål som finns formulerade hälso- och sjukvårdslagen,
beställarplanen för SLL 2004 samt målen för närsjukvården, redovisade i
Närsjukvårdsutredningen delrapport 1. Det är viktigt att effektmål och mått
tas fram gemensamt av beställare och vårdgivare för att kunna följa att vi
närmar oss inriktningsmålen. I arbetet med att ta fram effektmål framkom
att det ofta saknas ett definierat avgränsat och vedertaget mått för det man
vill mäta samt att vi ofta saknar utgångsvärden delvis beroende på brister i
uppföljningssystemen. Även om närsjukvården ska utgå från lokala behov
och förutsättningar är det viktigt att några gemensamma mått används i
varje närsjukvårdsområde, för att möjliggöra jämförelser och se att vård ges
på lika villkor. Behovet av lokala anpassningar tillgodoses genom att en
”måttbank” inrättas där val kan göras mellan olika definierade mått.
3.3.1
Vilka mål och resultatkrav är det rimligt att ställa på
närsjukvården? Hur ska uppföljningen gå till och vad ska följas
upp i närsjukvården?
Målen för närsjukvården är formulerade enligt följande:
Mål 1
Mål 2
Mål 3
Mål 4
Mål 5
Mål 6
Ökad tillgänglighet på telefon och för besök
Tidig upptäckt och tidiga insatser
Skapa trygghet hos patienter och befolkning
Stärka allmänmedicinens roll och bredda närsjukvården med
fler medicinska specialister
Behovsbaserade vårdinsatser för att överbrygga hälsoklyfter
Sammanhållen vård och förstärkta vårdkedjor
De mål som formulerats för närsjukvården är inriktningsmål. De är som
inriktningsmål inte mätbara eller tidsbestämda. Det är då viktigt, i den
fortsatta utvecklingen av närsjukvården, att vi formulerar effektmål så att vi
kan mäta, om de åtgärder vi vidtar, gör att vi närmar oss eller uppnår
inriktningsmålen. Effektmålen ska vara konkreta, mätbara, tidsbestämda och
realistiska.
I arbetet med målen har vi koncentrerat oss på fyra av de sex målen, se
bilaga 1. Målen om att stärka allmänmedicins roll och bredda närsjukvården
med flera specialiteter berör inte direkt det patient- eller behovsperspektiv
17 (37)
som vi arbetat med. Kritiska framgångsfaktorer har tagits fram för de fyra
utvalda inriktningsmålen, se bilaga 2. Utifrån dessa har sedan ”Goda
Exempel” efterlysts, se bilaga 3.
3.3.1.1
Resultat
Mål 1
Ökad tillgänglighet på telefon och för besök
För samtliga patient- eller behovsgrupper var de gemensamma kritiska
framgångsfaktorerna under detta mål:
ett telefonnummer för patienter och anhöriga för upplysning,
rådgivning, och hjälp in i vårdsystemet
gräddfil” för telefonkontakt och besök
akuttider framför allt inom psykiatrin
Förslag på effektmål:
Ett
telefonnummer per närsjukvårdsområde.
X st dokumenterade rutiner för ”gräddfiler” för barn och ungdomar
inom ett år.
Patienterna och/eller anhöriga ska ha kvitterat ut ett
”gräddfilsdokument”.
X procent av tillgängliga besökstider inom exempelvis psykiatrin
ska utgöras av akuttider
Den längsta väntetiden från remiss till tidpunkt för besök hos
specialist inom närsjukvården får högst vara 4 veckor
Vårdcentralens andel av öppenvårdsbesöken inom
närsjukvårdsområdet ska öka
Andelen bokningsbara tider hos husläkaren om 3 dagar ska öka
Mål som kan formuleras utifrån de frågor som idag ställs till befolkningen
via Vårdbarometern:
Andel patienter som är nöjda med telefontillgängligheten ska vara
minst 80 procent (idag 52 % till husläkarmottagningar)
Andel patienter som är nöjda med innehållet och resultatet av
telefonsamtalet 80 procent (idag?)
Andel patienter som anser att väntetiden varit rimlig ska vara minst
80 procent (idag 74)
18 (37)
Mål 2
Andel patienter som anser sig ha fått den hjälp de förväntat vid
vårdtillfället ska vara minst 80 procent (idag 79)
Andel patienter som anser sig ha fått ett värdigt bemötande ska vara
minst 90 procent (idag 86)
Tidig upptäckt och tidiga insatser
De absolut vanligaste förslagen på kritiska framgångsfaktorer under detta
mål kan sammanfattas enligt följande:
”signalsystem” som talar om när du som vårdgivare ska ställa några
frågor
ett antal adekvata frågor så du som vårdgivare vet vad du ska fråga
om
ett antal förslag till åtgärder så du vet hur du ska ta hand om
patienten/lotsa patienten vidare, beroende på vilket svar du fått.
För nedanstående områden/riskgrupper/sjukdomar anser vi att det är särskilt
viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser:
droganvändning
o tobak
o alkohol
o narkotika
ohälsa
o
o
o
o
o
övervikt
fetma
demens
psykisk ohälsa
högt blodtryck
övergrepp
o misshandel
o sexuella övergrepp
19 (37)
Förslag till effektmål
Mål 3
Senast 2005 ska det finnas X st handlingsprogram.
Minst hälften av avtalen som tecknas nästa år ska innehålla krav på
användning av modellen för tidig upptäckt.
Riskbruk, missbruk, beroende – rätt instans för varje behovsgrupp.
Checklista för äldre över 80 år.
Skapa trygghet hos patienter och befolkning
De vanligaste förslagen på kritiska framgångsfaktorer under detta mål kan
sammanfattas enligt följande
.
Anhörigkontakt/-information/-telefon/-råd
Kunskap och kompetens om olika gruppers behov
Språklig och kulturell kompetens
Kontinuitet
Gruppverksamhet
Den vanligaste kommentaren under detta mål var att om målen om
tillgänglighet, tidig upptäckt och sammanhållen vård uppfylldes så ökade
också tryggheten. Därför var de flesta av de redovisade faktorerna desamma
som också angetts för de två tidigare målen. Därutöver angavs dock
ytterligare några faktorer som ökar tryggheten
Förslag till effektmål
Mål 4
X procent av personalen ska inom ett år ha genomgått utbildning i
”kulturkompetens”.
Andelen patienter som känner förtroende för närsjukvården ska öka.
Ytterligare några mål om hur patienter och anhöriga upplever
tryggheten
Sammanhållen vård och förstärkta vårdkedjor
Följande faktorer framhölls som kritiska när det gäller en sammanhållen
vård och förstärkta vårdkedjor.
Gemensam vårddokumentation
Koordinator, ev närsjukvårdskoordinator
20 (37)
Stödjande ersättnings- eller finansieringssystem
Team
Förslag till effektmål
Ett journalsystem
En check-lista för äldre ska finnas framtagen före 2004-07-01
Andelen patienter som upplever att informationsöverföringen
fungerar väl ska öka
3.4 På vilket sätt kan närsjukvården bidra till att stärka
det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet?
Enligt de nationella och regionala hälsopolitiska målen antagna av politiken
våren 2003 är det övergripande målet för folkhälsan ”Att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Elva
målområden anges, formulerade utifrån hälsans så kallade
bestämningsfaktorer. Folkhälsoarbete föreslås att mer inriktas mot
bestämningsfaktorerna istället för de enskilda sjukdomarnas riskfaktorer, t
ex en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, gott skydd mot
smittspridning, trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa,
ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel samt minskat bruk
av tobak, alkohol, narkotika och doping. Hälso- och sjukvårdslagen
föreskriver att vi ska arbeta förebyggande på såväl individ som
befolkningsnivå.
Trots att den förväntade livslängden hos såväl män som kvinnor ökat i
Sverige under de senaste decennierna har ohälsotalen och sjukskrivningarna
ökat. Vi ser en oroande utveckling av den psykiska hälsan,
alkoholkonsumtionen och övervikt i befolkningen. Förekomsten av övervikt
BMI>25 och fetma BMI>30 har fördubblats hos både barn och vuxna
medförande en ökning av diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Barnspecialister
rapporterar förekomst av sjukdomar hos feta barn (diabetes typ 2, tidigare
benämnd åldersdiabetes och åderförkalkningssjukdomar) som tidigare bara
förkommit hos vuxna. I den vuxna befolkningen finns ett stort mörkertal av
oupptäckta diabetiker och farhågor finns att den positiva trend vi sett i form
av minskat insjuknande i hjärtinfarkt ska brytas i framtiden.
Under projektarbetet har vi även funderat över målet tidig upptäckt och
tidiga insatser. Behovet av ett ändrat arbetssätt i närsjukvården mot tidig
upptäckt och tidiga insatser lyfts fram från flera håll. Här anges insatser för
att upptäcka och kunna bistå vid anknytningssvårigheter mellan mor och
21 (37)
spädbarn liksom vid depression hos modern. Att upptäcka och behandla
psykisk ohälsa, missbruk och ätstörning hos ungdomar, bakomliggande
riskbruk/missbruk hos ”Mitt i livet” gruppen som söker vård för olika andra
symptom. Upptäcka och utreda/behandla den förvirrade äldre, varvid
livskvaliteten förbättras, de anhörigas situation underlättas och behovet av
vård för andra somatiska åkommor minskar.
Varje enskilt patientbesök i vården kan vara hälsofrämjande om man är
lyhörd och har ett preventivt tänkande. Hinder för detta utgör bristande
kunskap och attityder hos vårdgivare och ledning. För att möta de stora
behovsgrupperna med psykisk ohälsa (stress, utmattningssyndrom),
smärttillstånd och övervikt behöver kompetenscentra för livstilsrelaterade
sjukdomar och rehabilitering inrättas i närsjukvårdsområdet. Där ska en
utvecklad teamverksamhet med olika yrkeskompetens inklusive
beteendeterapeutisk kompetens finnas som tillsammans med olika aktörer,
även utanför vården stödjer patienten i arbete med livsstilsförändring eller
återgång i arbete. Här skulle även ett mer systematiskt förebyggande arbete
riktat mot riskgrupper i befolkningen kunna ske. Det hälsofrämjande arbetet
mot äldre kan också utgå härifrån liksom tobaksavvänjningsgrupper m m.
Nedan ges exempel både av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
karaktär liksom av möjlighet till tidig upptäckt och tidiga insatser.
3.4.1.1
Barn
Inom BVC- verksamheterna kan barns hälsa, trygghet och utveckling
främjas genom stöd till föräldrarna i föräldraskapet, både enskilt och genom
utökad föräldrautbildning. Genom särskilt stöd till psykosocialt utsatta barn
och föräldrar, vid anknytningssvårigheter, utvecklingsavvikelser och
bristande socialt samspel som autismspektrumstörningar samt
koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar främjas dessa barns hälsa.
Screening och behandling av ångest och depression hos mödrar på MVC
och BVC då dessa tillstånd påverkar barnets mentala, sociala utveckling och
för barnet är en riskfaktor för psykisk sjukdom i sig.
I socio- ekonomiskt utsatta områden ses både ökad förekomst av
övervikt/fetma och karies. Här skulle vi genom utökad föräldraverksamhet
på BVC och samverkan mellan barnhälsovården, folktandvården, förskolan
och skolan kunna vända denna utveckling.
Vi har en sjunkande vaccinationsfrekvens av barn, med stora geografiska
variationer. När det gäller MPR (mässling, påssjuka och röda hund)
22 (37)
rapporteras att vaccinationsfrekvensen ligger under 90% vilket medför risk
för sjukdomsutbrott i befolkningen. Här behövs förbättrad information till
föräldrar om för- respektive nackdelar med vaccinationer, en information
anpassad till de olika kulturella skillnaderna i befolkningen.
Barn till psykiskt sjuka föräldrar löper större risk för psykisk sjukdom, här
kan samarbete med förskola och skola underlätta tidiga stödinsatser.
3.4.1.2
Ungdom
Vi måste ge ungdomar från andra kulturer möjlighet att söka råd och få stöd
då deras önskade livsval hamnar i konflikt med föräldrars förväntningar och
krav. Det är viktigt att tidigt identifiera denna problematik och bedöma
ungdomars eventuella behov av skydd, stöd under längre tid för att få ihop
sina världar.
Vid psykisk ohälsa ger tidiga insatser mindre depressioner i vuxen ålder.
Bred information till allmänheten t ex info till högstadiet om social fobi som
är vanligt och relativt lättbehandlat. Ökad information till skolan,
ungdomsmottagningar, allmänhet m fl kring specifika diagnoser t ex
tvångssyndrom där tiden från symtomdebut till vård är omkring 10 år och
psykossjukdomar som upptäcks först efter två – fem år, symptomen
misstolkas ofta som depressioner eller sociala problem.
Öka kunskapen om ohälsan hos ungdomar och riskbeteende kopplat till bruk
av alkohol och droger. Fråga om missbruk; vid alla psykiatriska diagnoser
hos ungdomar, om det i anamnesen framkommer beteendeförändringar,
riskbeteende, sociala missförhållanden (skola, hem) vid andra
vårdkontakter. Vid misstanke om droger (fråga efter användning av tobak,
alkohol, övriga droger), våld mot andra och sig själv, övergrepp, kontakt
med andra vårdgivare (socialtjänsten, polis mm)
Tidig insats vid alkohol och annat drogmissbruk med möjlighet för
ungdomarna att reflektera över sig själva, sitt sammanhang och sina
möjligheter, minskar riskerna att dras in i brottslig verksamhet. Det
rapporterade ökade berusningsdrickandet bland ungdomar ska föranleda en
strukturerad utfrågning kring alkoholkonsumtion vid besök p g a oönskad
graviditet eller vid besök på akutmottagning p g a skador (särskilt
helgkvällar). Erbjudande om fortsatt utredning och behandling vid
ungdomsmottagning eller ”ungdoms”beroendemottagning i
närsjukvårdsområdet ska ges när missbruk av alkohol eller andra droger
(narkotika eller dopingpreparat) misstänks.
23 (37)
Det rapporteras en minskande smittspårning av sexuellt överförda
sjukdomar som t ex klamydia. Detta kan hos unga kvinnor leda till en ökad
frekvens av äggledarinfektion med infertilitet som följd. Detta i sin tur leder
till ökade behov av infertilitetsutredningar och konstgjord befruktning.
Bristande rådgivning kring preventivmedel kan leda till oönskad graviditet
med behov av abort.
Den ökande förekomsten av både ätstörningar hos flickor och
övervikt/fetma hos båda könen är också viktig att upptäcka och behandla
tidigt.
3.4.1.3
Mitt i livet
Ett hälsofrämjande synsätt är viktigt för att minska uppkomst av
livsstilsrelaterade sjukdomar. Vid dessa tillstånd är även tidig upptäckt och
tidiga insatser av särskilt stort värde för att förhindra/minska komplikationer
(diabetes, hjärt-kärlsjukdomar m fl) och kronifiering med ibland lång
sjukskrivning som följd.
Screening för utmattnings- och arbetsrelaterad depression, ångest och
somatisering i primärvård? De ökade långa sjukskrivningarna p g a besvär
från rörelseorganen hos f f a kvinnor eller psykisk ohälsa (sömnstörningar,
stress och depression) behöver mötas med ett rehabiliterande synsätt
(empowerment) där patienten ges reell möjlighet till delaktighet. Team med
olika kompetens f f a kompletterad med beteendeterapeutisk kompetens ska
finnas i närsjukvården.
Riskbruk av alkohol är inte sällan bidragande (eller enda) bakomliggande
faktor vid ett flertal sjukdomstillstånd ex hypertoni, hjärtrytmstörningar,
magbesvär, psykisk sjukdom, sömnrubbningar och rörelseorganens
sjukdomar samt vid diffusa och oförklarliga tillstånd. Dessa diagnoser eller
tillstånd kan användas som markörer i anamnes och journal för uppföljning.
Undersökningar har visat på oupptäckta syn- och hörselnedsättningar hos
många av de utvecklingsstörda, här kan tidiga insatser med uppföljande
medicinska kontroller, förbättra livskvaliteten för en av våra viktigaste
behovsgrupper.
24 (37)
3.4.1.4
Äldre
Många i den äldre befolkningen lider av näringsbrist som tillsammans med
fysisk inaktivitet leder till nedsatt kraft och balanssvårigheter med risk för
fallolyckor med benbrott som följd.. Ett sätt att åtgärda detta kan vara att
tillsammans med patient- och pensionärsorganisationer bjuda in alla över en
viss ålder till ”gruppundervisning” i närsjukvården. Där skulle då kunskap
ges om det naturliga åldrandet, hur man undviker de vanligaste
näringsbristtillstånden, riskerna med fysisk inaktivitet (sämre styrka och
balans med yrsel som följd), de vanligaste åldersrelaterade sjukdomarna och
varför man ska vaccinera sig mot influensa. Vidare skulle information ges
om vad kommunen kan bistå med samt vart man vänder sig med sina frågor
- ”Ett telefonnummer” till vården i närsjukvårdsområdet skulle underlätta.
Möjlighet kunde ges att t ex erbjuda hälsosamtal med enklare undersökning.
Tidig upptäckt och utredning vid förvirring och behandling vid demens,
förbättrar livskvaliteten, fördröjer sjukdomsförloppet, minskar andra
vårdkontakter pga somatisk sjukdom och underlättar för anhöriga. Det
behövs bättre kunskapsförmedling till anhöriga, äldreboende personal,
hemtjänst m fl kring tidigupptäckt. Obs checklista!
3.5
Hur ska det akuta omhändertagandet se ut?
För att skapa trygghet för befolkningen är det viktigt att öka tilltron till att
man får vård/omvårdnad när man behöver. Särskilt viktigt är detta för de
grupper i befolkningen som har svårast att ”ta för sig”. Ett sätt att göra detta
är att öka tillgängligheten per telefon, ett område där befolkningen
fortfarande upplever brister. För att uppnå målet ”ökad trygghet” behövs
fortsatta insatser för att sprida information om Vårdguiden. Utredningar har
visat att hälften av besökarna före akutbesöket vid sjukhus, inte har ringt för
rådgivning. Utredningar har också visat att en mycket stor del av
befolkningen inte känner till Vårdguiden. Vårdguiden innehåller både på
Internet funktion, telefon (upplysning och råd) och tidningen Vårdguiden
som ges ut till alla hushåll. Enligt Vårdbarometern kontaktar 1/3 av
Stockholms vuxna invånare telefonrådgivning, en mycket stor andel av
rådgivningen avser sjuka barn. Vid uppföljning av telefonrådgivning visas
att 2/3 av råden ledde till egenvård (mag-tarmsjukdomar, infektioner och
sjukdomar in önro-näsa-hals), närmare 40 % avsåg barn.
Ett problem är när det finns behov som inte är uppenbart medicinska. Vart
ringer man då? Ett sätt att lösa detta, kan vara att varje närsjukvårdsområde
får ett eget närsjukvårdstelefonnummer. Dit kan samtal kring upplevda
25 (37)
behov av insatser av sjukvårdande eller omvårdande karaktär kopplas från
både kommun/stadsdels- och landstingsverksamheter.
Närsjukvårdstelefonen bör bemannas av sjuksköterskor med både
allmänmedicinsk-, geriatrisk-, psykiatrisk- och biståndsbedömarkompetens.
Mandat att boka in besök på VC, jourmottagning och närakut ska finnas
liksom att föranstalta hembesök av vårdgivare med allmänmedicinsk-,
geriatrisk- eller psykiatrisk kompetens. Vid behov av hemsjukvård, ska detta
kunna ordnas dygnet runt. Likaså ska behov av omvårdnad och medicinska
insatser dygnet runt kunna ordnas genom direktinläggning på geriatrisk
klinik eller på korttidsplatser i kommunal regi med utökad medicinsk insats
från hemsjukvårdsteamen.
En ytterligare anledning att införa ett särskilt närsjukvårdstelefonnummer
är att patienten inte ska behöva hålla reda på vem som är huvudman
(kommun eller landsting) för den vård man anser sig behöva. En annan
anledning är att skapa en ”gräddfil” för patienter med särskilda behov av
tillgänglighet som kroniskt sjuka barn, patienter med psykisk sjukdom och
äldre multisviktande/multisjuka patienter.
Under dagtid bör satsningar göras för att öka tillgängligheten på telefon till
respektive vårdcentral. Ett sätt att göra detta kan vara att installera Tele Q,
om samtalet inte kan besvaras omgående blir patienten uppringd inom ett
angivet tidsintervall. Goda erfarenheter finns från flera vårdcentraler.
Förbättrad telefontillgänglighet kan också ske genom ökade insatser från
andra vårdgivare.
För att motsvara behoven av akuta mottagningsbesök dagtid bör den akuta
verksamheten skiljas från planerade mottagningsbesök, vilket kräver
översyn av befintlig organisation och arbetssätt.
För att närsjukvården ska vara ett förstahandsalternativ för befolkningen
måste omhändertagandet vid akuta behov för de olika behovsgrupperna
ordnas. Närsjukvården har där en stor möjlighet att genom ett nytt arbetssätt
tillgodose detta. Det finns mycket positiva erfarenheter hos både patienter
och medarbetare, av att skilja upp det akuta omhändertagandet från de
planerade besöken vid vårdcentral. Det finns även exempel hur mindre
enheter genom samarbete kan lösa detta.
Under kvällstid mellan 17.00 och 22.00 samt under helger dagtid behöver
varje närsjukvårdsområde en Närakutmottagning med tillgång till röntgen
och laboratorium. Önskemål har framförts om tillgång till barnradiologi
26 (37)
vilket kan ske genom samarbete digitalt. För att Närakutmottagningen ska
vara ett reellt alternativ för den äldre behovsgruppen behövs möjlighet till
direktinläggning på geriatrisk vårdavdelning eller befintliga lokala sjukhem
i kommunen med förstärkt vård från hemsjukvården.
En förstärkt hemsjukvård verksam dygnet runt är en förutsättning för en god
vård i närsjukvårdsområdet. Kompetens ska finna inom omvårdnad,
allmänmedicinsk, psykiatrisk, geriatrisk och rehabiliteringsverksamhet.
Hemsjukvård ska kunna ges till alla patientgrupper där detta är mest
fördelaktigt ur patientens synpunkt. Detta innebär att barn med kroniska
sjukdomar inklusive cancersjukdomar eller akuta infektionssjukdomar med
behov av intravenös behandling ska kunna erbjudas behandling i hemmet.
Likaså är det inte ålder (>65 år) eller diagnos (palliativ behandling vid
cancer) som avgör om den vuxne erbjuds sjukvård/rehabilitering i hemmet,
utan avgörande ska vara att behovet på ett ur patientsynpunkt bättre sätt
tillgodoses via hemsjukvård.
När det gäller behov av akuta insatser från psykiatrin pågår utredningar
inom både BUP och vuxenpsykiatrin.
I närsjukvårdsområdet behövs tillgång till akuta insatser från psykiatrin både
vid mottagning och i hemmet. Hur denna ska organiseras finns det flera
olika förslag på. Inom psykiatrin finns en utveckling mot ökad
subspecialisering som möjliggörs genom ökad centralisering. Den
allmänpsykiatriska verksamheten för behandling av patienter medpsykisk
ohälsa, ångest och depressioner behöver finnas i närsjukvården. Vidare
behövs ett psykiatriskt stöd till kommunen för omvårdnaden av psykiskt
funktionshindrade. Behov av akuta vårdplatser behöver utredas vidare.
Sjukvårdsupplysning kopplad till ett nationellt telefonnummer 1177
beräknas vara införd 2005. Det är viktigt att all landstingsfinansierad
verksamhet är anknuten till denna verksamhet.
3.5.1.1
Barn
En lätt tillgänglig vård har stor betydelse för upplevelse av trygghet. Att
veta vart man ska vända sig, att komma fram på telefon omedelbart, att
kunna ge sitt barn rätt åtgärd omedelbart, att bemötas av barnkompetens –
träffa barnläkare i öppen vård, att inte behöva rycka upp ett sjukt barn mitt i
natten i onödan är några av de synpunkter som förts fram från föräldrahåll.
För dålig tillgänglighet på telefon gör att man istället söker akutmottagning
27 (37)
med sitt sjuka barn. På Astrid Lindgrens barnsjukhus är annat modersmål än
svenska, avsaknad av fast husläkarkontakt och barn < 3 år riskfaktorer för
medicinskt omotiverade besök vid akutmottagningen. Sjukvårdsupplysning
med specifik barnkompetens kulturell kompetens – hur organiserar vid
detta?
Från barnhälsovården har föreslagits att fler BVC skulle kunna samarbeta
för att öka tillgängligheten på telefon under dagtid. Undersökningar har
visat på en mycket omfattande telefonrådgivning vid BVC där 50 % av
samtalen berör hälso- och sjukvård och av dessa behöver endast 5 %
hänvisas till annan vårdgivare
Akuta sjukdomar hos spädbarn under 6 mån och akuta sjukdomar hos de
kroniskt sjuka barnen måste prioriteras på BUMM (barn och
ungdomsmedicinsk mottagning).
Önskvärt att barn med kroniska sjukdomar hade en fast länk till sjukvården
antingen i form av en sjuksköterska knuten till en barnläkare inom ett
klinikteam eller inom öppenvården.
Det akuta omhändertagandet av barn med kroniska sjukdomar (>5 års
duration) såsom kroniskt restillstånd efter neonatala komplikationer,
lungsjukdomar som cystisk fibros eller astma, inflammatoriska och
immunologiska sjukdomar i mag-tarmkanalen, diabetes, barn med
hjärtmissbildningar eller cancer, neurologiska utvecklingsavvikelser med
eller utan kromosomrubbning, vid infektioner och andra enkla besvär bör
ske enligt följande
1) Vid täta kontakter med specialistläkare och team på kliniknivå kontaktas
sjuksköterska där för rådgivning och vidare åtgärd.
2) Vid glesa kontakter med specialistklinik och ej inskriven i team,
omhändertas barnet på BUMM.
Barn med funktionshinder är ofta inskrivna vid Habiliteringscenter, som
dock inte medger kontakt med habiliteringsläkare vid akuta insatser som
inte har med grundproblematiken att göra. Beroende av boendeform och
personlig assistent eller omvårdnadspersonal fås hjälp till kontakt med
läkare knuten till institutionen eller i närsjukvården. Ska en vårdcentral med
särskild kompetens dagtid ta hand om funktionshindrade med intercurrenta
sjukdomar?
28 (37)
Tankar som finns inom BUP för att förbättra det akuta omhändertagandet är
att samordna och koncentrera akutverksamheten till en enhet vilket skulle
möjlighet till en specialisering av verksamheten.
För barn med missbruk finns akut omhändertagande dygnet runt vid Maria
ungdom. Möjlighet finns till avgiftning och utredning i slutenvård samt
genom specialiserad öppenvårdsbehandling. Vidare ges telefonkonsultation
dygnet runt för allmänheten. Vid akutbesök ska familjen vara med, urinprov
tas för droganalys, gemensam bedömning och planering görs tillsammans
med familjen, vid behov finns möjlighet till avgiftning eller tillnyktring
inneliggande, alla får återbesökstid. Maria ungdom rapporterar alltid till
lokala Mini Marior och socialtjänsten i området där ungdomen bor.
Förutsättningar för ett bra omhändertagande är låg tröskel – lätt att söka,
öppen mottagning, vårdkedjor, ansvar på lokal nivå - beroende mottagning
för ungdomar i nära samarbete med socialtjänsten i närsjukvårdsområdena.
3.5.1.2
Mitt i livet
Kvinnor med komplikationer under graviditet skulle kunna omhändertas i
större utsträckning via MVC om det ges större möjlighet till akut
läkarbedömning. Detta kan ske av gynekologer verksamma inom
öppenvården i närsjukvårdsområdet (vid förfrågan till privata gynekologer
uppger 90 % att de har möjlighet att ge akuttid).
3.5.1.3
Äldre
Ett problem är när det finns behov som inte är uppenbart medicinska. Vart
ringer man då?
Ett sätt att lösa detta, kan vara att varje närsjukvårdsområde får ett eget
telefonnummer. En lots – vägvisarfunktion kan skapas på detta sätt dit
samtal kring upplevda behov av insatser av sjukvårdande eller omvårdande
karaktär kan kopplas från både kommun/stadsdels- och
landstingsverksamheter samt från patient och anhörig själv. Personal inom
kommunens äldreomsorg saknar ofta stöd i medicinska frågor och kunskap
om vart man skall vända sig vid vårdtagarens försämring.
Närsjukvårdstelefonen bör som tidigare nämnts bemannas av
sjuksköterskor med både allmänmedicinsk-, geriatrisk-, psykiatrisk- och
biståndsbedömarkompetens. Möjlighet ges där till rådgivning, kunskap om
egenvård, vägledning till rätt vårdinstans.
29 (37)
Mandat att boka in besök på VC, jourmottagning och närakut ska finnas
liksom att föranstalta hembesök av vårdgivare med allmänmedicinsk-,
geriatrisk- eller psykiatrisk kompetens. Vid behov av hemsjukvård, ska detta
kunna ordnas. Likaså ska behov av omvårdnad och medicinska insatser
dygnet runt kunna ordnas genom direktinläggning på geriatrisk klinik eller
på korttidsplatser i kommunal regi med utökad medicinsk insats från
hemsjukvårdsteamen. Möjlighet till biståndsbedömning under jourtid
behövs för att tillgodose ”akuta” omvårdnadsbehov i hemmet.
3.6 Hur tar man omhand patienter med kroniska och mer
långvariga sjukdomar?
Vissa behov är gemensamma för patienter med kroniska sjukdomar det är
trygghet, god tillgänglighet, närhet och sammanhållen vård, trots skillnader i
övrigt mellan grupperna. Jämfört med övriga patienter har patienter med
kroniska sjukdomar
1) Större eller delvis andra behov
2) Andra resurser genom kunskap om sin egen sjukdom, ökad
egenvårdskompetens, patientföreningar och anhörigstöd m m. God vård av
kroniska patienter kräver väl fungerande strukturer, processer och
kontinuerlig utvärdering med uppföljning av vårdens resultat i ett
befolkningsperspektiv.
Följande strategiska framgångsfaktorer i omhändertagande av patienter med
kronisk sjukdom bör framhållas.
● Kunskap om sjukdomen och faktorer som påverkar denna
Det är viktigt att den drabbade genom kunskap om sjukdomens förlopp,
behandlingsprinciper och tecken till komplikationer ges möjlighet att själv
ta ett aktivt ansvar för sin hälsa och medverka vid planering och
genomförande av vård. Vid vanliga sjukdomar såsom astma och diabetes
finns goda erfarenheter av strukturerad patientundervisning i grupp.
● Delaktighet
Välutbildade patienter med stor kunskap om sin sjukdom kräver ett annat
angreppssätt från vårdens sida (paradigmskifte där tidigare tendenser till
paternalistiskt förhållningssätt ersätts av ett synsätt där patienten ses som
delaktig och medansvarig i den vård som ges empowerment).
30 (37)
● Trygghet, tillgänglighet, kontinuitet samt adekvat medicinsk behandling
och omvårdnad
För patienter med kroniska sjukdomar är detta extra tydligt.
● Prioritering
Närsjukvården har ett särskilt ansvar för de patienter som på grund av
nedsatt autonomi och kronisk sjukdoms inte kan föra fram sina egna behov
● Genderperspektiv
Tillämpa attityder och arbetsrutiner som utgår ifrån en förståelse att kvinnor
och män kan ha olika livssituationer med olika behov, att sjukdomar och
symptompresentation kan skilja sig åt inte minst när det gäller de kroniska
tillstånd som sjukvården idag saknar kunskap att förstå eller behandla, och
att medicinens vetenskapliga underlag till stor del baseras på forskning
utförd på män där resultaten inte alltid självklart även gäller kvinnor
● Etnicitet och socialgruppstillhörighet
Även etnisk tillhörighet och övriga sociala faktorer kan påverka sådana
faktorer som symptompresentation, benägenhet att söka vård, preferenser
vid val av behandlingsmetod
Genom fokusering på den kroniskt sjukes behov och vilken kompetens som
behövs för att möta detta har Närsjukvården med dess breda
yrkeskompetens och många samarbetspartners alla möjligheter att tillgodose
befolkningens behov av insatser vid kronisk sjukdom. Detta innebär att ”den
viktigaste personen” för den kroniskt sjuke inte nödvändigtvis är
allmänläkaren. För kroniskt sjuka barn kan detta istället vara
barnsjuksköterskan vid BUMM eller vid kronisk psykisk sjukdom
mentalskötaren. Det ska dock alltid finnas en namngiven patientansvarig
läkare för patienten. Och basen i närsjukvården utgörs av primärvårdens alla
yrkeskategorier.
Genom ett annat angreppssätt med utvecklande av sjuksköterskeledd
mottagningsverksamhet, teamverksamhet och gruppundervisning för några
av de större folksjukdomarna (diabetes, hjärtsvikt m fl) kan patienten ges
bättre redskap att kontrollera sin sjukdom och därigenom minska
komplikationer till sjukdomen.
För att möta de stora behovsgrupperna med psykisk ohälsa (stress,
utmattningssyndrom), smärttillstånd och övervikt behöver som tidigare
nämnts livsstils-/rehabiliteringscentra inrättas i närsjukvårdsområdet. Där
ska en utvecklad teamverksamhet med olika yrkeskompetens inklusive
31 (37)
beteendeterapeutisk kompetens finnas som tillsammans med och olika
aktörer, även utanför vården stödjer patienten i arbete med
livsstilsförändring eller återgång i arbete. Här skulle även ett mer
systematiskt förebyggande arbete riktat mot riskgrupper i befolkningen
kunna ske. Det hälsofrämjande arbetet mot äldre kan också utgå härifrån
liksom tobaksavvänjningsgrupper m m.
3.6.1.1
Barn
Barn med kroniska sjukdomar bör skötas till större del vid BUMM i
närsjukvård. ”Gräddfil” till mottagningen vid akuta försämringar och stor
tillgänglighet för råd per telefon ska finnas. Utökat samarbete med
vårdcentralen för fortsatta kontroller där, liksom utökat samarbete med
ungdomsmottagningar och BUP behövs för exempelvis barn med
uppmärksamhetsstörningar, ätstörningar m fl. Ett utvecklat arbete i team
med olika kompetens, utvecklande av gruppbehandlingsmetoder för barn
med ex övervikt fordras.
3.6.1.2
Mitt i livet
Undersökningar har visat på oupptäckta syn- och hörselnedsättningar hos
många av de utvecklingsstörda. Medicinsk kontroll och uppföljning av
personer med utvecklingsstörning ffa avseende syn- och hörsel, behov av
specialanpassad information, förlängda undersöknings- och
behandlingstider och särskild kompetens hos vårdgivaren är viktiga
områden att utveckla i närsjukvården.
Mellanvård för patienter med funktionsnedsättning avseende ADL eller
socialt/yrkesmässig funktion, återfinns inom de flesta diagnosgrupper.
Mobila verksamheter som bedriver vård i hemmet, gruppbehandling med
pedagogiska och/eller psykoterapeutiska metoder, dagvård med hög
omhändertagandenivå, sviktplatser ibland organiserade i samverkan med
kommunen.
3.6.1.3
Äldre
Till stöd för vårdgivarna i närsjukvårdsområdet bör en checklista tas fram.
Denna ska användas vid kontakter med de äldre och kan också i vissa delar
vara ett stöd för hemtjänst och anhöriga. Checklista för de över 80 år? bör
innefatta kontroll av medicinering, höftskydd?, förekomst av
minnesstörning, näringsbrist, fysisk aktivitet, balanssvårigheter, given
influensavaccination m m. (Ca 4500 behöver utredas för förvirring).
32 (37)
En ökad satsning bör göras bland de äldre sjuka för att identifiera
riskgrupper för hög konsumtion av sluten vård (5% av de äldre sjuka står för
>50% av kostnaderna för sjukvård, av dessa 5 % är det 1 % som står för 2030 % av kostnaderna). Ska redan det första slutenvårdstillfället leda till en
”remiss” till närsjukvården för uppföljning i hemmet av både anledningen
till vårdtillfället och enligt checklistan? När ska man erbjudas anslutning till
gräddfilen?
Gräddfil med ”eget” telefonnummer för de multisjuka till ansvarig
sjusköterska för rådgivning och vid behov akut hembesök. Möjlighet ska
finnas att koppla in jourläkare eller hemsjukvård dygnet runt som alternativ
till inläggning på akutsjukhus. Vid behov av inläggning sker denna i
närsjukvården antingen på geriatrisk klinik eller på särskilt boende med
utökad vårdinsats från närsjukvårdens hemsjukvårdsteam.
Möjlighet till specialiserad utredning och behandling av t ex
demenssjukdom ska finnas i närsjukvårdsområdet. Det är också viktigt att
det finns tillgång till fortsatt slutenvårdsbehandling och rehabilitering efter
inledande utredning/behandling vid akutsjukhusklinik.
För äldre patienter med psykisk sjukdom (25 % av de äldre) bör
äldrepsykiatriska team inrättas som handlägger det som inte kräver
slutenvård som akut och bokad mottagningsverksamhet, hembesök,
konsultverksamhet till PV och geriatrik. God samverkan med den
kommunala äldrevården, primärvården och geriatriken är en förutsättning.
Ett äldrepsykiatriskt centrum knutet till psykiatrisk klinik ansvarar för den
mer kvalificerade vården och där det krävs inläggning ex psykiatrisk
tvångsvård.
3.6.1.4
Patienter oavsett ålder i behov av rehabiliterande åtgärder
inklusive behov av hjälpmedel och bostadsanpassningar
I närsjukvården återfinns den stora gruppen öppenvårdspatienter. Det är
endast patienter som är i behov av avancerad teknisk utrustning och smal,
specialiserad kompetens för sin rehabilitering som bör återfinnas i
sjukhusens öppenvård. Många patienter i den specialiserade öppenvården
vid akutsjukhus skulle kunna tas omhand av multiprofessionella team i
närsjukvården, detta gäller speciellt de stora folksjukdomarna. Det finns
även behovsgrupper som inte får tillräckliga rehabiliterande insatser i dag,
vars behov i större utsträckning måste tillgodoses i den framtida
närsjukvården. Rehabiliteringsinsatser ska ges både på mottagning och i
patientens hem när detta är mer fördelaktigt ur patientsynpunkt.
33 (37)
Det är viktigt att utveckla strukturerade överrapporteringsrutiner mellan
slutenvård och närsjukvård. Idag sker många av dessa överrapporteringar
mellan rehabiliterande yrkesgrupper tack vare personkännedom.
3.6.1.5
Mångkulturella aspekter på närsjukvård
För att tillgodose alla behovsgrupper i närsjukvården behövs
en välfungerande tolkförmedling i närområdet och vårdinformation på olika
språk och med hänsyn tagen till olika befolkningars olika förväntningar på
vården. Det är viktigt att beakta könsaspekter vid bemanning av
vårdverksamheterna i närsjukvården t ex efterfrågas kvinnliga gynekologer.
Man bör även fundera över samlevnads/familjeaspekterna när det gäller
planering av ungdomsmottagningar, BUP och familjerådgivning med
möjlighet till särskild rådgivning för män och kvinnor. Kulturella möten i
det svenska samhället kan ge kriser. Det är viktigt med god samverkan med
kommun och olika invandrarföreningar i närsjukvårdsområdet. Geriatriken
och kommunen måste tillgodose den mångkulturella befolkningens behov
av språklig och kulturell kompetens vid vårdavdelningar och särskilda
boenden. Även missbruksvården ska vara kulturellt anpassad. För en
förbättrad folkhälsa i ett mångkulturellt område är samverkan med
flyktingmottagningen viktig.
3.7
Vad händer med områdesansvaret?
Områdesansvaret har olika stor betydelse för olika behovsgrupper. Det är de
utsatta grupperna – med nedsatt autonomi som är i behov av det skydd som
ett områdesansvar kan ge. För de med bibehållna fysiska och psykiska
funktioner är detta av mindre betydelse. Ur samhällsaspekt finns också
intresse av att det finns verksamheter som har ett ansvar för insatser mot
smittspridning, katastrofplanering m m för ett väldefinierat område.
Vid avsaknad av områdesansvar finns risk att spädbarn och förskolebarn i
familjer med brister i det sociala nätverket och sköra ekonomiska och
sociala förhållanden inte får det stöd (tidig upptäckt av
anknytningssvårigheter, uppfödningssvårigheter, utvecklingsavvikelser m
m) som en kontinuerlig kontakt med BVC kan innebära. Områdesansvaret
utgör här en trygghet för dessa barn genom BVC´s kännedom om barnets
existens och möjlighet till uppsökande verksamhet i de utsatta familjerna.
Det har kommit signaler om att det idag kan förekomma brister i
överrapportering från förlossningsklinik till BVC. Även för äldre barn med
psykisk och fysisk ohälsa/sjukdom underlättar ett avgränsat
34 (37)
upptagningsområde samarbetet med övriga aktörer runt barnet som BVC,
socialtjänst, skola m fl.
För barn-ungdomar med missbruksproblem underlättar ett områdesansvar
inrättande av lokala beroendemottagningar i nära samarbete med
socialtjänsten, som även kan ha ett preventivt uppdrag – uppsökande
verksamhet.
För patienter med psykiatriska sjukdomar tillhörande både BUP och
vuxenpsykiatrin anges också områdesansvaret som en viktig förutsättning
för god vård. För att kunna erbjuda en god differentiering av innehållet i
verksamheten behövs områden av tillräcklig storlek.
För patienter med kroniska sjukdomar i behov av en sammanhållen vård och
välfungerande vårdkedjor med behov av medicinska och rehabiliterande
insatser i hemmet underlättar också ett områdesansvar.
För en del av de arbetsuppgifter som utförs av primärvården är ett
områdesansvar en förutsättning detta gäller t ec förebyggande insatser för
befolkning och riskgrupper, spårande av smittsamma sjukdomar i
befolkning ex dagis, hemsjukvård/-rehabilitering, insatser vid katastrofer,
utfärdande av dödsfallsintyg och vårdintyg.
3.8
Vilket behov av vårdplatser finns i närsjukvården?
Behov av vårdplatser föreligger i första hand inom vården av äldre sjuka.
För äldre patienter med sviktande organsystem och mindre allvarlig
medicinsk åkomma kan korttidsplatser för observation, utredning och
behandling möjliggöra fortsatt eget boende. För äldre patienter med mycket
stort omvårdnadsbehov men mindre medicinskt utredningsbehov som
behöver kortvarig vårdplats dygnet runt, kan komma från akutsjukhus som
medicinskt utskrivningsklar alternativt från hemmet. Äldre patienter med
svikt från flera organsystem och flera medicinska diagnoser däribland ”äldre
multisjuka” riskgrupp för högkonsumtion av sjukhusbunden vård, en mindre
andel av de äldre multisjuka står för en större sjukvårdskonsumtion än vad
som tidigare varit känt. Vid relativt ”banala” medicinska sjukdomar t ex
urinvägsinfektion eller luftvägsinfektion om inte utökade insatser av
hemsjukvården räcker till, ska möjlighet finnas till inläggning i
närsjukvården för behandling och omvårdnad.
35 (37)
3.9 Hur ser utvecklingen av dagkirurgiska ingrepp ut
under de närmaste åren?
Denna frågeställning besvaras av projektet som behandlar akutsjukhusen i 3
S utredningen.
4 Sammanfattande analys
Närsjukvården står inför stora utmaningar och möjligheter. En utbyggd
tillgänglighet både via telefon och för akuta besök är nödvändig för att
utgöra ett naturligt förstahandsalternativ för befolkningen i området. Till
denna ska kopplas möjligheter till direktinläggning på vårdplats i området
liksom insatser i hemmet. En förutsättning för att detta skall fungera är
gemensam vårddokumentation..
En ökad satsning på att identifiera grupper i befolkningen med eftersatta
vårdbehov bör ske. Närsjukvården har ett särskilt ansvar gentemot
patientgrupper med nedsatt autonomi som inte har så lätt att föra sin egen
talan.
Morgondagens hälso- och sjukvårdsproblem i befolkningen kan inte mötas
med gårdagens lösningar, därför behövs ett annat angreppssätt med mer
hälsofrämjande och förebyggande insatser av team med mångprofessionell
kompetens. Genom ett bättre samarbete mellan olika kompetenser och
aktörer i närsjukvården kan stora hälsovinster göras för befolkningen.
Dem fortsatta utvecklingen av närsjukvården behöver basera på respektive
närsjukvårdsområdes behov och förutsättningar. Detta bör ske i samverkan
mellan respektive Beställaravdelning, där kompetens finns att ta fram
specifika behovsanalyser för området, och vårdgivare i området.
I denna rapport har försök gjorts att lyfta fram några behovsgrupper i
närsjukvården samt några av de insatser som borde göras för att möta en del
av behoven i dessa grupper.
För att göra närsjukvården till ett attraktivt förstahandsval har några kritiska
framgångsfaktorer identifierats ”ett telefonnummer, utökad
telefonrådgivning av fler yrkesgrupper, vägvisarfunktion, gräddfil för vissa
behovsgrupper, ökad andel akuttider, bred yrkeskompetens, andra
angreppssätt för patienter med kroniska sjukdomar, mer gruppinriktad
36 (37)
verksamhet för arbete med livsstilsförändringar, sekundärprevention efter
den första sjukhusvistelsen och utökad hemsjukvård”.
Med några av de föreslagna kritiska framgångsfaktorerna som underlag har
ett antal effektmål och mått tagits fram. För att kunna styra mot ”vård på
lika villkor” är det viktigt att några gemensamma mått används i samtliga
närsjukvårdsområden, dessa kan sedan kompletteras med andra mått utifrån
lokala behov och förutsättningar.
Den efterlysning som gjorts av ”Goda exempel” från vården baseras på
några av de i mål och uppdragsdiskussionen framtagna kritiska
framgångsfaktorerna.
Den kunskap vi har om hälsotillståndet hos våra ungdomar gör att vi måste
fundera över ett ändrat och utökat åtagande för ungdomsmottagningarna
med kompetensförstärkning från BUP m fl och utökat samarbete med lokala
beroendemottagningar = Mini Marior. Detta skulle kunna göras inom ramen
för ett pilotprojekt i något av närsjukvårdsområdena. Ett annat angeläget
pilotprojekt är utvecklande av tidiga insatser för den äldre sjuke efter första
slutenvårdstillfället på akutsjukhus, för att genom bättre förebyggande
insatser förhindra återinläggning på akutsjukhus p g a bristande omvårdnad i
hemmet.
37 (37)
5 Referenser
Rapporter och utredningar
Nya närsjukvården i Göteborg. Göteborg 30 augusti 2001.
Utvärdering av nya närsjukvården i Göteborg. Huvudrapport, Göteborg 18
september 2003.
Skånsk livskraft - vård och hälsa. Region Skåne.
Nationell Handlingsplan för hälso- och sjukvården. Årsrapport 2003,
Socialstyrelsen.
Kartläggning av närsjukvård – en underlagsrapport inom uppföljningen av
den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen.
Från sjukhusgeriatrik mot fältgeriatrik. Rapport HSNstaben, SLL.
Närvård – en vårdpolitisk idé. Vårdförbundet, Augusti 2002.
Behovsanalys avseende äldre multisjukas behov av vård och omsorg. Ett
utvecklingsarbete mellan SSSO, Samhällsmedicin och Äldrecentrum. 2001.
Befolkningens syn på vården år 2002. Vårdbarometern, MoA,
Beställarkontor Vård, SLL.
Hembesök eller telefonkö – ett konsumentperspektiv på primärvården i
Sverige, Danmark och Belgien. Timbro Hälsa, maj 2003.
Landstingsrevisorerna:
Projektrapport Närsjukvård i Nacka och Huddinge – en
jämförande studie. Rapport nr 22/02
Projektrapport, En uppföljning av äldrevården – Vad hände
sedan?, Rapport nr 2/01
Kan man ge personlig vård? – Om lotsfunktionen i första
linjen. Rapport nr 15, maj 2002.
Medicinskt Program Arbete, SLL:
Akut omhändertagande, Årsrapport 2002
Äldrevård, Årsrapport 2001
Akut omhändertagande av äldre multisjuka Steg 1 och 2, 2002
Primärvård, Årsrapport 2002
Arbetsmaterial
Folkhälsorapport. 2003. Samhällsmedicin, SLL.
Hälso- och sjukvårdsrapport (2003) 2004. Beställarkontor Vård, SLL.
Underlag till diskussion ang kvalitetsindikatorer och mått för uppföljning av
närsjukvården. MoA, Beställarkontor Vård, SLL, Nov 2003.
Borta bra men hemma bäst. Hemsjukvården i SLL, December 2001.
Närsjukvårdsutredningen, Region Skåne. Grufman - Reje
