MPB1 2003-11 18 p 2
Stockholms läns landsting
OBS! ARBETSMATERIAL 1
AKTIVITETSPLAN 2004 -2006
FÖR MEDICINSK PROGRAMBEREDNING 1 – MPB 1
BEREDNINGEN FÖR GEMENSAMMA NÄRSJUKVÅRDSFRÅGOR
1
MPB1 2003-11 18 p 2
Aktivitetsplan för MPB 1
Detta dokument utgör underlag för de medicinska programberedningarnas
arbete med att ta fram en verksamhetsplan/aktivitetsplan. Aktivitetsplanen är
ett årligt styrdokument för hur beredningen organiserar och följer upp sitt eget
arbete. Planen fastställs i slutet av året och ska anmälas till HSU.
Aktivitetsplanen ska vara i linje med HSU:s centrala mål – att gapet mellan
kostnader och intäkter skall minskas radikalt, - att den dramatiska
kostnadsutvecklingen skall brytas, och vara underlag för BKV att planera ett
relevant tjänstemannastöd till beredningen.
1. Beredningens uppdrag
Ansvarsområdet för den medicinska programberedningen för gemensamma
närsjukvårdsfrågor, MPB 1, omfattar primärvård, hälso- och sjukvård för äldre,
omvårdnad och akut omhändertagande.
Huvuduppgiften för beredningen är att säkra en jämlik tillgång till hälso- och
sjukvård för länets befolkning. Ett viktigt område blir härmed de frågor som
uppkommer i de geografiska beredningarnas arbete med behov, efterfrågan och
utbud.
Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 18 februari 2003 att göra följande
förtydliganden av de medicinska programberedningarnas uppgifter:
-
-
Beredningarna ska föra en dialog med relevanta kompetenser och berörda
producenter.
Beredningarna ska bredda inflytandet över vårdfrågorna genom att involvera
patient/handikapporganisationer m fl i sitt arbete.
Beredningarna ska följa omvärldsutvecklingen inom sitt respektive
ansvarsområde.
Beredningarna ska fokusera på att ge ledamöter fördjupade kunskaper om
verksamheten i syfte att kvalificera ställningstaganden och beslut i HSU, LS
och fullmäktige.
Beredningarna ska bidra till fördjupade kunskaper om det medicinska
utvecklingsarbetet ur ett befolkningsperspektiv inom de politiska organen.
Beredningarna ska skapa möjligheter för de förtroendevalda att vara med
från idé till förslag till beslut inom sakområdet.
Hälso- och sjukvårdsutskottet har också anvisat de medicinska
programberedningarna att de ska driva ett kontinuerligt utvecklingsarbete och ta
fram förslag till handlingsprogram för prioriterade behovs-, befolknings- och
sjukdomsgrupper. Programberedningarna ska vidare utarbeta underlag för utskottets
arbete med preciserade budgetdirektiv enligt anvisningar som antogs av utskottet
den 22 april 2003.
2
MPB1 2003-11 18 p 2
2. Mål kopplade till beredningens långsiktiga arbete är
-
att införa Hälsosamtal/Hälsokontroller för äldre på X antal enheter?
att befolkningen ska uppleva god tillgänglighet till närsjukvården
att äldre ska uppleva att Tillgängligheten, Tryggheten och
Samordningen av vård och omsorg är god
att det i avtal/överenskommelser formuleras uppdrag till
Primärvården/närsjukvården att arbeta hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande med fokus på livsstilsrelaterade sjukdomar
3. Beredningens långsiktiga prioriteringar
Beredningen har valt att arbeta med följande frågor inom ramen för
beredningens ansvarsområden
♣ Närsjukvård/primärvård
Utveckla samarbetsformer med de geografiska beredningarna och övriga
medicinska beredningar
Beredningen ska följa och vara delaktiga i närsjukvårdsutredningen
Tillgänglighet
- Beredningen ska verka för en förbättring av tillgängligheten till närsjukvård
avseende såväl telefon, fysisk tillgänglighet som väntetider för besök
- stämma av hur de geografiska beredningarna arbetar med tillgänglighet för
att skapa en helhetsbild
- kartlägga och sammanställa pågående och genomförda utredningar/studier
kopplat till tillgänglighet inom SLL.
- definiera ”vad begreppet en god tillgänglighet för befolkningen är,
- beskriva tillgänglighet kopplat till olika åldersgrupper, olika
sjukdomstillstånd,
- koppla tillgänglighet till ersättning,
- ställa krav på fysisk tillgänglighet i avtal och följa upp detta!(stäm av med
MPB3)
- se huruvida telefonväxlar orsakar dålig telefontillgänglighet.
Organspecialister
- Beredningen ska följa närsjukvårdsutredningens arbete (delprojekt 1) med
kartläggning och analys av tillgången till ”organspecialister” i närsjukvården som
ska utgå från befolkningens behov och lokala förutsättningar
Livstilsrelaterade sjukdomar
- Beredningens ska verka för att de livsstilsrelaterade sjukdomarna
ingår i ett förändrat uppdrag till pv/närsjukvården?
3
MPB1 2003-11 18 p 2
-
Följa arbetet i delprojekt 1 om livsstilsrelaterade sjukdomar, Maj-Lis
Hellenius rapport
Ersättningsfrågor
- Beredningen ska följa och vara delaktig i utredningen om
ersättningssystem i närsjukvården. (Georg Engel)
- Ersättningsfrågorna bör kopplas till tillgänglighetsfrågorna
IT/IS som stöd till närsjukvården
- Beredningen ska följa utredningen om IT som stöd för närsjukvården
I närsjukvårdsutredningens delprojekt 2 ”Samverkan” ingår att göra en
sammanställning av våra erfarenheter av på vilket sätt nya eller ändrade IS/ITlösningar har bidragit till en effektiv närsjukvård. Vi vill även identifiera de
områden där vi ännu saknar relevanta IS/IT-lösningar i praktiken. De IS/ITlösningar vi förväntar oss att få beskrivna kan te x avse kommunikation med
patienten kommunikation mellan öppenvård, sjukhus och specialister eller
kommunikation mellan landstingets verksamheter, kommun och
försäkringskassa.
♣ Äldrevård
- Samordning av hälsofrämjande insatser och vård för äldre utifrån den
enskildes behov och förutsättningar i samverkan mellan landsting och
kommuner/stadsdelar efterlyses.
- Det saknas en sammanhållande organisation.
- Bättre koordination av befintliga resurser behövs.
- Exempel på problemområden är Läkemedel-över/underbehandling och
Rehabilitering-lt/komunansavr otydligt
- Inhämta äldres syn på behov av vård och omsorg. Brister i snabb
anpassning till den äldres skiftande behov av vård och omsorg.
- Exempel på organisatoriska lösningar kan vara; Äldreteam,
äldrevårdscentraler, Fyrar, mobila team
- Följa uppdraget kopplat till delprojekt 2 i närsjukvårdsutredningen
avseende samverkan kommun/landsting
- Få en bild över hur samverkansavtal med kommunerna ser
ut och hur de fungerar.
- Verka för att skapa gemensamma nämnder
- Följa utvecklingen kopplat till kommunernas
omhändertagande av utskrivningsklara patienter.
Självkostnaden för sjukvården jämfört med ersättningen
från kommunen. Hur påverkar den nya lagstiftningen
antalet utskrivningsklara patienter.
- Identifiera och ta initiativ till försöksprojekt
Området har valts av följande skäl:
Brister i samverkan och avsaknad av helhetssyn utifrån den äldres
behov.
4
MPB1 2003-11 18 p 2
♣ Akut omhändertagande
Beskriver vårdkedjan från akut insjuknande (symptomdebut) eller skada till
omhändertagande (bedömning, diagnostik och/eller behandling)
Akut omhändertagande innefattar – Akutmedicin. Intagningsavdelningar.
Anestesi. Intensivvård. Katastrofmedicin. Intoxikationer. Sjukvårdsupplysning.
Sjukvårdstransporter. Trauma/ Multitrauma. Brännskador. Prevention.
-
Beredningen ska verka för möjligheten till rådgivning före
ett akutbesök
Beredningen ska följa och vara delaktig i
Ambulanssjukvårdens arbete och utveckling
Beredningen ska verka för att akut omhändertagande ingår
som en del i vårdkedjan
♣ Omvårdnad
Omvårdnad (Sjuksköterskans karaktärsområde)
God omvårdnad är en förutsättning för en bra hälso- och sjukvård och syftar
till att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa
utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt ge
möjlighet till en värdig död.
Centralt i omvårdnaden är de aktiviteter som utgår från patientens behov som t
ex upplevelse av trygghet, smärta, psykosocialt välbefinnande, delaktighet och
självbestämmande och att lyfta fram helhetsperspektivet på patientens vård och
behandling utifrån kunskapsområdena medicin, omvårdnad och rehabilitering.
Ett annat viktigt område är att lyfta fram de närståendes roll i vården och att
möjliggöra ökad delaktighet och egenvård genom utbildning till både patienter
och närstående
Områden som medicinsktprogramarbete i omvårdnadsgruppen bl a fokuserar
är
* Patientundervisning och informerat samtycke,* Kontinuitetsbrister
Uppdrag till Omvårdnadsgruppen MPA att beskriva distriktsköterskans roll i
närsjukvården och hemsjukvården?
Området har valts av följande skäl:
Tydliggöra sjuksköterskans roll i närsjukvården
4. Val av fördjupningsområden– Handlingsprogram
Handlingsprogram – Hälsosamtal/Hälsokontroller för äldre
-
Kartläggning och analys av hur andra landsting arbetar med frågan
Bjuda in berörda patientorganisationer, producenter m fl för att
diskutera upplägg av arbete med ett handlingsprogram
5
MPB1 2003-11 18 p 2
-
5.
Studiebesök under framtagande av programmet. Förslagsvis kan ett
besök göras i Danmark där man lagstiftat om hälsokontroller för äldre.
Konferenser under framtagande av handlingsprogrammet
Hur ska beredningsmötena användas?
Anordna en konsensuskonferens under hösten 2004 kring
Handlingsprogram - hälsokontroller/hälsosamtal
Förankra hos profession, politiker och patientorganisationer under
framtagandet av handlingsprogrammet
Arbetsformer
Beredningsmöten 1g/månad. Planera innehåll och utformning
Hearings med specialister, politiker, tjänstemän och berörda patient-och
handikapporganisationer
Fokusgrupper för att inhämta befolkningens syn på en viss fråga
Samarbeta med geografiska och medicinska programberedningar i de frågor
som ligger inom beredningens ansvarsområden
Anordna seminarier i samverkan med närsjukvårdsutredningen, medicinskt
programarbete –äldre, omvårdnad och akut omhändertagande
Utarbeta samråd med patient-, handikapp- och pensionärsorganisationerna?
Initiera och genomföra studiebesök- goda exempel kopplat till beredningens
ansvarsområden
Gruppera ledamöter i beredningen i olika fördjupningsområden?
6.
Uppföljning av beredningens insatser
Beredningens arbete under året dokumenteras. De aktiviteter som ställts upp
och resultaten av dessa stäms av med de mål för verksamheten som satts upp i
aktivitetsplanen. I samband med uppföljningen hämtas synpunkter från
samarbetsparters in. Resultatet av uppföljningen redovisas till HSU.
6
MPB1 2003-11 18 p 2
Utgångspunkter inför beredningens långsiktiga prioriteringar
Den nationella prioriteringsutredningen har formulerat tre övergripande värderingar med
fallande inbördes rangordning enligt följande;
Människovärdesprincipen
Detta är den högsta principen, som innebär att alla människor har lika värde och rättigheter,
oberoende av egenskaper och social funktion.
Behovs- och solidaritetsprincipen
Denna princip innebär att en persons behov, och inte vem personen är, skall ligga till grund för
prioritering.
Kostnadseffektivitetsprincipen
Den tredje övergripande principen innebär att en rimlig relation mellan kostnader och effekt –
definierad som bättre hälsa och förhöjd livskvalitet – skall eftersträvas vid val mellan olika
alternativ. Denna princip är underordnad de två ovanstående
De etiska principerna ger en rad gemensamma riktlinjer för bägge nivåerna;
- Större behov av vård går före mindre behov
- Livskvalitetsrelaterade behov vid sjukdom och skada väger lika
tungt som hälsorelaterade behov
- När sjukdoms- och /eller diagnosgrupp har hög prioritet gäller det
samtliga åtgärder; diagnostik, behandling, omvårdnad,
habilitering/rehabilitering och prevention
- Behoven hos människor med nedsatt autonomi bör särskilt beaktas
- Möjligheten att stimulera till och instruera om egenvård bör tas
tillvara
- Vårdåtgärder utan nytta bör inte vidtas och därmed inte heller ingå
bland prioriteringsalternativen.
- Hälso- och sjukvård som är reglerad genom särskild lagstiftning får
anses garanterad resurser. Det gäller vård enligt smittskyddslagen,
psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård, och legala aborter.
Samma gäller även en rad rättsliga skyldigheter såsom att fastställa
dödsorsak, göra olika rättsliga undersökningar och utge utlåtanden
därom.
Prioriteringsgrupperna i prioriteringsordning är
Prioritetsgrupp I
Vård av livshotande akuta sjukdomar, vård som utan behandling leder till varaktigt
invalidiserande tillstånd eller förtidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och
vård i livets slutskede, vård av människor med nedsatt autonomi
Prioritetsgrupp II
Prevention, habilitering/rehabilitering
Prioritetsgrupp III
Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar
Prioritetsgrupp IV
Vård av andra skäl än sjukdom och skada
7
