Aktivitetsplan

MPB 2 2003-11- 20 p 2
Aktivitetsplan
för medicinsk programberedning 2
(MPB2)
version 5
1. Beredningens uppdrag ................................................................................................ 3
Målgrupper ........................................................................................................................... 3
2. Långsiktiga prioriteringar ......................................................................................... 4
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa.............................................................................. 4
II. Barnmisshandel ............................................................................................................ 4
III. Sexualiserat våld mot kvinnor ..................................................................................... 4
IV. Ungdomsmottagningar ................................................................................................ 5
V. Barnhälso- och sjukvård ............................................................................................... 5
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård ............................................................................... 5
VII. Vårdkedjan (MVC – förlossning – eftervård – BVC) ................................................. 6
VIII. Urologi och andrologi .............................................................................................. 6
3. Mål kopplade till de långsiktiga prioriteringarna ............................................... 6
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa.............................................................................. 6
II. Barnmisshandel ............................................................................................................ 6
III. Sexualiserat våld mot kvinnor ..................................................................................... 7
IV. Ungdomsmottagningar ................................................................................................ 7
V. Barnhälso- och sjukvård ............................................................................................... 7
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård ............................................................................... 7
VII. Vårdkedja (MVC – förlossning – eftervård – BVC) ................................................... 7
VIII. Urologi och andrologi .............................................................................................. 7
4. Plan för nästkommande års arbete ......................................................................... 7
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa.............................................................................. 7
II. Barnmisshandel ............................................................................................................ 8
III. Sexualiserat våld mot kvinnor ..................................................................................... 8
IV. Ungdomsmottagningar ................................................................................................ 8
V. Barnhälso- och sjukvård ............................................................................................... 8
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård ............................................................................... 9
VII. Vårdkedja (MVC – förlossning – eftervård – BVC) ................................................... 9
VIII. Urologi och andrologi .............................................................................................. 9
5. Uppföljning av beredningens insatser .................................................................... 9
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 10
2
version 5
Aktivitetsplan för medicinsk programberedning 2 (MPB 2)
Aktivitetsplanen är ett årligt styrdokument för hur beredningen organiserar och följer upp
sitt arbete.
1. Beredningens uppdrag
MPB 2 har som ansvarsområde befolkningsgrupperna barn/ungdom och kvinnor samt
MPA-programområdena hälso- och sjukvård för barn/ungdom, gynekologi, obstetrik,
reproduktion och urologi.
Beredningen har som huvuduppgift att säkra en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård i
länet för ovanstående grupper. I arbetet ska beredningen lyfta och belysa frågor som rör
vårdutveckling, forskning, behovsinventering, kvalitetsuppföljning samt
kunskapsspridning om, och implementering av, aktuellt medicinskt programarbete.
Arbetet ska bedrivas med befolkningsperspektivet i fokus, i dialog med bl.a.
patient/handikapporganisationer och vårdens professioner samt i samverkan med övriga
medicinska och geografiska beredningar och andra aktörer såsom kommun, socialtjänst,
försäkringskassa etc. I allt arbete som rör barn och ungdomar ska FN:s barnkonventions
intentioner beaktas.
Arbetet i den medicinska beredningen kommer att innebära prioriteringar inom
ansvarsområdet. Se bilaga 1 för riktlinjer.
Målgrupper
Barn och ungdom
Målgruppen omfattar barn och ungdomar upp till 25 års ålder.
Barnsjukvården innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från kirurgi, medicin, psykiatri,
neonatologi, radiologi samt sjukdomsförebyggande arbete i hela Stockholms län.
Ansvarsområdet omfattar inte onkologi, rehabilitering eller habilitering.
Kvinnosjukvård
Området innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från gynekologi, gynekologisk onkologi,
obstetrik, reproduktion samt sjukdomsförebyggande arbete i hela Stockholms län.
Ansvarsområdet omfattar inte rehabilitering eller habilitering.
Urologi och andrologi
Målgruppen omfattar män och kvinnor med urologiska sjukdomar såsom sjukdomar i övre
urinvägarna, urinblåsan samt, för männen, i prostata. Området omfattar också urologisk
onkologi. Andrologi omfattar sjukdomar specifika för mannen, exempelvis hormonella
störningar, infertilitet och sexuell dysfunktion.
3
version 5
2. Långsiktiga prioriteringar
Beredningen ska inom de kommande åren arbeta med följande prioriteringar:
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa
Området har valts av följande skäl:
Enligt folkhälsorapporten ökar det psykiska ohälsan bland barn, ungdomar och i gruppen
unga vuxna. Tecken på psykisk ohälsa, som återkommande huvudvärk, magont och
sömnsvårigheter har ökat under senare år. Det finns studier som visar att upp till tjugofem
procent av alla barn har psykiska problem som kan beskrivas som problem antingen för
barnet eller för omgivningen och drygt fem procent bedöms ha så uttalade problem att
deras dagliga liv väsentligt påverkas. Problem under uppväxten ökar risken för psykisk
ohälsa senare i vuxen ålder.
Tankar om döden ingår i många människors fantasier om att klara en svår situation.
Självmord är en betydande dödsorsak under ungdomstiden.
Eftersom åldersgrupperna små barn och tonåringar ökar ställs också ökade krav på både
kapacitet och omhändertagande. Förebyggbarheten gällande psykisk ohälsa hos barn och
ungdomar är stor, men enighet om handlingsprogram/vårdprogram och jämlik tillgång till
evidensbaserade metoder saknas.
II. Barnmisshandel
Området har valts av följande skäl:
Förekomsten av barnmisshandel är troligen större än vad som är allmänt känt. Många fall
av misshandel förblir oupptäckta, trots en god barnsjukvård. En av de viktigaste
orsakerna till detta är att läkare och sjukvårdspersonal saknar kunskap om de fynd och
symtom som ska väcka misstanke om misshandel. En annan orsak kan vara de
psykologiska försvarsmekanismer som inträder, som gör att personalen gärna vill bortse
från misshandel som orsak till barns skada och sjukdom. Två viktiga metoder för att
förbättra omhändertagandet av misshandlade barn är utbildning och emotionellt stöd till
den sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med dessa barn. Vårdprogram mot
barnmisshandel finns framtagna men behöver implementeras inom såväl öppen som sluten
vård.
III. Sexualiserat våld mot kvinnor
Området har valts av följande skäl:
Det finns undersökningar som menar att det sexualiserade våldet mot kvinnor och barn har
ökat. Konsekvenserna av våldet är flera; direkt fysiska skador, psykiska störningar och
sociala problem. De fysiska skadorna hos kvinnor som misshandlas varierar från
blåmärken till livshotande skador. Misshandel är en viktig orsaksfaktor till psykisk ohälsa
hos kvinnor som också ofta har diffusa somatiska åkommor som leder till upprepade
sjukbesök.
Det finns stora brister i dagens vård gällande våldtagna/misshandlade kvinnor. Vård- och
handlingsprogram saknas såväl lokalt – med vissa undantag – som länsövergripande.
4
version 5
Personal som möter kvinnorna saknar kunskap och utbildning om misshandel och
sexualiserat våld och det finns ett motstånd att ställa frågan om misshandel ligger bakom
den skada som uppstått. Beredningen anser att det är av stor vikt att vård- och
handlingsprogram tas fram och implementeras i såväl sluten som öppen vård.
IV. Ungdomsmottagningar
Området har valts av följande skäl:
Ungdomsmottagningarna har som mål att främja fysisk och psykisk hälsa genom ett brett
förebyggande arbete. Många ungdomsmottagningar har bred kompetens med medicinska,
sociala och/eller psykologiska insatser förutom basverksamheten med främjandet av
ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa. Stora olikheter råder dock inom länet
gällande såväl tillgänglighet till ungdomsmottagning som utbud av resurser inom
mottagningen. Mot bakgrund av ökande frekvens av sexuellt överförda sjukdomar,
ökande aborttal, ökande psykisk ohälsa bland ungdomar och växande tonårsgrupper
kommer ungdomsmottagningarna att spela en än viktigare roll i framtiden.
V. Barnhälso- och sjukvård
Området har valts av följande skäl:
Enligt befolkningsprognosen står Stockholms län åter inför en babyboom med ökande
födelsetal vilket ställer ökade krav på hälso- och sjukvården. Barnsjukvården har också ett
ökande patientunderlag beroende på ökat insjuknande i t.ex. diabetes och allergier samt
ökande överlevnad av mycket för tidigt födda barn.
Öppenvården har en stor volym, ca 650 000 besök per år fördelad på allmänläkare (50%),
barnspecialister (25%) och övriga specialiteter (25%).
Tillgängligheten till barnspecialister är ojämlikt fördelad över länet. Bristerna inom
öppenvården leder till ökad belastning för den slutna vården, där Stockholm har det lägsta
antalet slutenvårdsplatser för barn av alla landsting i Sverige.
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård
Området har valts av följande skäl:
En stor del av den gynekologiska vården sker i öppen vård, tillgången till gynekologiska
mottagningar är dock mycket ojämlikt fördelad över länet. Tillgängligheten försvåras
dessutom av det stora antal hälsokontroller som utförs utan specifik indikation. Den
bristande tillgängligheten leder till en ökad belastning på de gynekologiska
akutmottagningarna.
De gynekologiska cancersjukdomarna tros komma att fortsätta att långsamt öka i antal.
Vårdprogram är framtagna och kan bidra till att utredning och diagnostik kommer att ske
på ett adekvat sätt. Vårdkedjor spelar stor roll när det gäller patienter med
cancersjukdomar. En fortsatt bevakning av att dessa kedjor fungerar och fortsätter att
byggas ut är av stor betydelse.
5
version 5
VII. Vårdkedjan (MVC – förlossning – eftervård – BVC)
Området har valts av följande skäl:
Det är av stor betydelse för såväl de blivande föräldrarna som för barnet att god
kontinuitet upprätthålls av vårdgivarna under graviditet, förlossning och den första tiden
därefter. Ett flertal projekt att förstärka kontinuiteten i vårdkedjan pågår. Fortfarande
finns brister i kedjan på några punkter.
De sexförlossningsklinikerna i SLL; Danderyds sjukhus, Huddinge sjukhus, Karolinska
sjukhuset, Södertälje sjukhus, Södersjukhuset och BB Stockholm täcker för närvarande
det förväntade behovet av förlossningsvård. En fortsatt utbyggnad av förlossnings- och
neonatalvård är planerad.
VIII. Urologi och andrologi
Området har valts av följande skäl:
Urologin är den näst största enskilda cancerspecialitén efter onkologin och omfattar totalt
cirka en fjärdedel av all cancer och en tredjedel av all cancer hos mannen. Prostatacancer
är den vanligaste cancerformen hos män. Andra vanliga cancersjukdomar inom urologin
är njurcancer och urinblåsecancer. Godartad prostataförstoring, njursten samt överaktiv
blåsa är vanligt hos befolkningen och orsakar stort lidande hos de drabbade.
Manlig infertilitet glöms ofta bort och varken utreds eller behandlas. Detta innebär att
botbara åkommor inte upptäcks och att forskning som leder till botande behandling
hämmas.
3. Mål kopplade till de långsiktiga prioriteringarna
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa
Den psykiska hälsan ska främjas och psykiska sjukdomar förebyggas. Barn och ungdomar
ska ges tillgång till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser oavsett
vårdnivå eller geografiskt läge i Stockholms län. Beredningen ska verka för en utveckling
av väl fungerande vårdkedjor med jämlik tillgång till förebyggande insatser och vård
gällande barn och ungdomars psykiska hälsa inklusive neuropsykiatri.
II. Barnmisshandel
All vårdpersonal ska ha tillräcklig kunskap för att kunna bemöta barn i denna utsatta
situation och erbjuda stöd och behandling till familjen utifrån enhetliga riktlinjer för hela
Stockholms län. Beredningen ska följa utvecklingen av vård- och handlingsprogram för
diagnos och behandling av misshandlade spädbarn (0 – 24 mån) och verka för att dessa
implementeras inom såväl akutsjukvård som öppenvård. Arbetet ska ske i samverkan med
kommun/socialtjänst och förskola.
6
version 5
III. Sexualiserat våld mot kvinnor
All vårdpersonal ska ha kunskap för att kunna bemöta kvinnor i denna utsatta situation
och erbjuda stöd och behandling utifrån enhetliga riktlinjer för hela Stockholms län.
Beredningen ska inventera vilka vård- och handlingsprogram som redan finns (t.ex. på
Södersjukhuset och ROKS, RiksOrganisationen Kvinnojourer i Sverige) och verka för att
programmen implementeras inom såväl akutsjukvård som öppenvård. Arbetet ska
bedrivas i samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer.
IV. Ungdomsmottagningar
Länets ungdomsmottagningar arbetar med att stärka en positiv hälsoutveckling hos
ungdomar gällande sexualitet och samlevnad, könsroller och identitetsutveckling och
därmed sammanhängande frågeställningar. Beredningen ska verka för en
länsövergripande samordning av ungdomsmottagningarnas åtagande och avtal. Arbetet
ska ske i samverkan med kommunerna och andra aktörer.
V. Barnhälso- och sjukvård
En obruten vårdkedja av jämlik och god hälso- och sjukvård för barn ska fungera oavsett
vårdnivå eller geografiskt läge i Stockholms län. Beredningen ska verka för en jämlik
tillgänglighet till barnhälso- och sjukvård utifrån de behov som föreligger i länet.
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård
En obruten vårdkedja av jämlik och god hälso- och sjukvård för kvinnor ska fungera
oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i Stockholms län. Beredningen vill verka för att
tillgången till gynekologisk hälso- och sjukvård, mammografi och hälsokontroller i länet
utvecklas – rätt vård på rätt nivå – samt att vårdkedjor gällande gynekologisk onkologi
fortsätter att implementeras.
VII. Vårdkedja (MVC – förlossning – eftervård – BVC)
Hälsan för barnet och dess familj ska främjas och ohälsa förebyggas i de miljöer där de
vistas. Beredningen ska följa arbetet med utvecklingen av en väl fungerande vårdkedja
kring barnet och dess familj samt verka för en implementering av riktlinjerna gällande
amning.
VIII. Urologi och andrologi
En obruten vårdkedja av jämlik och god hälso- och sjukvård för män med urologiska
besvär ska fungera oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i Stockholms län.
Beredningen ska verka för en jämlikt fördelad tillgänglighet i länet fördelad utifrån behov.
Beredningen vill kartlägga kopplingen gynekologi – urologi samt belysa
behandlingsbarheten hos mannen i infertilitetsutredningar.
4. Plan för nästkommande års arbete
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa
 Kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap om hur vårdkedjan fungerar.
 Tillsammans med t.ex. MPB3 /habilitering/ och MPB5 /hälso- och sjukvård inom
psykiatri, genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma
frågor om barn och ungdomars psykiska hälsa.
7
version 5





Presentation av projektet Bräckegatan, psykiatrisk mottagning för unga vuxna 16 – 25
år.
Lägesrapport om ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting
år 2005”.
Presentation av förebyggande insatser gällande psykisk ohälsa hos barn och ungdomar
Lägesrapport från BUS-arbetet.
Följa det medicinska programarbetet inom området.
II. Barnmisshandel
 Inventera vilka vård- och handlingsprogram för diagnos och behandling av
misshandlade spädbarn som redan finns. Inhämta kunskap om omhändertagande från
MIO-gruppen på Astrid Lindgrens barnsjukhus samt från barnkliniken på Huddinge
universitetssjukhus.
 Medverka till framtagande av bra underlag till handlingsprogram inom akut- och
primärvård.
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
III. Sexualiserat våld mot kvinnor
 Kartläggning och kunskapsinhämtning om omhändertagande av i första hand
våldtagna kvinnor inom akut- och primärvård.
 Medverka till att ta fram länsövergripande vård- och handlingsprogram.
 Följa samarbetet med Operation Kvinnofrid
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
IV. Ungdomsmottagningar
 Kartläggning och kunskapsinhämtning om ungdomsmottagningarna i länet.
 Studiebesök på ungdomsmottagning
 Rapportering från beställaravdelningarna om ungdomsmottagningarna, tillgång och
uppdrag.
 Följa BUS-arbetet och det medicinska programarbetet inom området.
V. Barnhälso- och sjukvård
 Bevaka och kartlägga tillgänglighet i länet i samarbete med kommunerna.
 Tillskriva geografiska beredningarna gällande familjecentraler – finns de? Hur ser
avtalen ut?
 Tillskriva närsjukvårdsutredningen gällande barnläkare inom närsjukvård.
 Handlingsprogram gällande barns astma och allergi?
 Tillsammans med andra medicinska beredningar, t.ex. MPB 1 /närsjukvård, MPB 3
/öron-näsa-hals, tandvård, MPB 4 /allergi, mage-tarm, genomföra minst ett
gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma frågor om barnhälsovård och
–sjukvård.
 Seminarium om föräldrautbildning.
 Kunskapsinhämtning om barnkonventionen
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
8
version 5
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård
 Kartlägga hur tillgång och fördelning av gynekologisk vård, mammografi och
hälsokontroller ser ut i länet, främst inom primärvårdsledet.
 Kartlägga vilka handlingsprogram som redan finns (t.ex. Ocs (?) handlingsprogram
för hälsoundersökningar)
 Tillsammans med andra medicinska beredningar (MPB 1/ folkhälsa, MPB 4 /cancer,
bröstcancer, diabetes, övervikt/ MPB 5 /folkhälsa)genomföra minst ett gemensamt
möte kring för beredningarna gemensamma frågor inom området
kvinnohälsovård/sjukvård.
 Information om rätt vårdnivå/vårdguiden.
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
VII. Vårdkedja (MVC – förlossning – eftervård – BVC)
 Kontinuerligt följa HSUs uppdrag gällande vårdkedjan och medverka till god
implementering.
 Rapportering från och kommunikation med MPA, mödra- och barnahälsovård och
förlossningskliniker.
 Rapportering av ”pappa-se-mig-projektet”
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
VIII. Urologi och andrologi
 Kunskapsinhämtning
 Studiebesök andrologiskt centrum
 Föreläsning urologi och andrologi
 Tillsammans med andra medicinska beredningar, t.ex. MPB 3 /njurar, och MPB 4 /
cancer, genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma
frågor om urologi och andrologi.
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
5. Uppföljning av beredningens insatser
Beredningens arbete under året dokumenteras. De aktiviteter som ställts upp och
resultaten av dessa stäms av med de mål för verksamheten som satts upp i
aktivitetsplanen. I samband med uppföljningen hämtas synpunkter från samarbetspartners
in. Resultatet av uppföljningen redovisas till HSU.
9
version 5
Bilaga 1
Prioriteringar
I den statliga Prioriteringsutredningens slutbetänkande finns riktlinjer för prioriteringar på
politisk/administrativ nivå. Politisk/administrativ prioritering är befolkningsinriktad, rör
anonyma grupper, bör vara opersonlig, sker vanligtvis efter grundlig beredning och ofta
vid ett tillfälle. Detta till skillnad från prioriteringar på klinisk nivå som däremot är
individinriktad, rör enskilda människor och är personliga.
De etiska principerna ger en rad gemensamma riktlinjer för bägge nivåerna:
1. Större behov av vård går före mindre behov.
2. Livskvalitetsrelaterade behov vid sjukdom och skada väger lika tungt som
hälsorelaterade behov.
3. När sjukdoms- och eller diagnosgrupp har hög prioritet gäller det samtliga åtgärder:
diagnostik, behandling, omvårdnad, habilitering/rehabilitering och prevention.
4. Behoven hos människor med nedsatt autonomi bör särskilt beaktas.
5. Möjligheten att stimulera till och instruera om egenvård bör tas till vara.
6. Vårdåtgärder utan nytta bör inte vidtas och därmed inte heller ingå bland
prioriteringsalternativen.
7. Hälso- och sjukvård som är reglerad genom särskild lagstiftning får anses garanterad
resurser. Det gäller vård enligt smittskyddslagen, psykiatrisk tvångsvård,
rättspsykiatrisk vård och legala aborter. Samma gäller även en rad rättsliga
skyldigheter såsom att fastställa dödsorsak, göra olika rättsliga undersökningar och
utge utlåtanden därom.
Prioriteringsgrupperna på politisk/administrativ nivå:
I Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till
varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av kroniska sjukdomar.
Palliativ (lindrande) vård i livets slutskede. Vård av människor med nedsatt autonomi.
II Prevention med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m.m. enligt hälso- och
sjukvårdslagens definition.
III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.
IV Vård av andra skäl än sjukdom och skada.
10