MPB 2 2004-12-15 p 5
Aktivitetsplan 2005
för medicinsk programberedning 2
(MPB2)
INNEHÅLL:
I.
Politiker och tjänstemän i MPB 2
2
II.
Beredningens uppdrag m m
3
III.
Hälso- och sjukvård för barn och ungdom
4
IV.
Hälso- och sjukvård för kvinnor
6
V.
Urologi och andrologi
8
VI.
Uppföljning av beredningens arbete år 2004
8
I.
Politiker och tjänstemän i MPB 2
Mia Birgersson (v), ordförande
Monica Karlsson (kd), vice ordförande
Mariana Buzaglo-Penchansky (s)
Cecilia Andersson (s)
Boel Carlsson (s)
Lars Rydlander (mp)
Gunilla Helmerson (m)
Anne Wompa (m)
Anita Hagelbäck (fp)
Torsten Ibring, Beställarkontor vård
Lena Kanström, FORUM för kunskap och gemensam utveckling
Lene Lindberg, FORUM för kunskap och gemensam utveckling
Örjan Sundqvist, Beställarkontor vård
2
II.
Beredningens uppdrag, definitioner och avgränsningar samt
långsiktiga prioriteringar
Uppdrag
MPB 2 har som ansvarsområde befolkningsgrupperna barn/ungdom och kvinnor samt
MPA-programområdena hälso- och sjukvård för barn/ungdom, gynekologi, obstetrik,
andrologi och urologi.
Beredningen har som huvuduppgift att säkra en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård av
god kvalitet i landstinget för ovanstående grupper. I arbetet ska beredningen lyfta och
belysa frågor som rör vårdutveckling, forskning, behovsinventering, kvalitetsuppföljning
samt kunskapsspridning om, och implementering av, aktuellt medicinskt programarbete.
Arbetet ska bedrivas med befolkningsperspektivet i fokus, i dialog med patient-/
handikapp- och intresseorganisationer, vårdens professioner och i samverkan med övriga
medicinska och geografiska beredningar samt andra aktörer som t.ex. kommuner,
socialtjänst och försäkringskassa. I allt arbete som rör barn och ungdomar ska FN:s
barnkonventions intentioner beaktas.
Aktivitetsplanen är ett årligt styrdokument för hur beredningen organiserar och följer upp
de långsiktiga prioriteringarna och målen.
Definitioner och avgränsningar
Barn och ungdom
Det hälsofrämjande arbetet omfattar fr a hälso- och sjukvårdens insatser inom MVC och
BVC samt samverkan med andra aktörer som t.ex. kommuner.
Barnsjukvården innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från kirurgi, medicin, psykiatri,
neonatologi, radiologi samt sjukdomsförebyggande arbete i landstinget. Ansvarsområdet
omfattar inte tandvård, onkologi, rehabilitering eller habilitering.
Kvinnor
Området innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från gynekologi, gynekologisk onkologi,
obstetrik, reproduktion samt sjukdomsförebyggande arbete i landstinget. Ansvarsområdet
omfattar inte rehabilitering eller habilitering.
Andrologi
Andrologin innefattar mannens reproduktiva och sexuella hälsa samt specifika sjukdomar,
exempelvis hormonella störningar, infertilitet och sexuell dysfunktion.
Urologi
Området innefattar män, kvinnor och barn med urologiska sjukdomar, såsom sjukdomar i
de övre urinvägarna och urinblåsan samt för männen, i prostata.
3
III.
Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
Det finns idag mer än 400.000 barn och ungdomar i Stockholms län och de berörs av i
stort sett alla landstingets verksamheter och de beslut som fattas. I syfte att bättre
tillgodose barns behov och att se till barns villkor, så inrättade Landstingsstyrelsen år2002
en politisk styrgrupp för implementering av Barnkonventionen i Stockholms läns
landstings samtliga verksamheter. Under 2005 kommer styrgruppens handlingsplan att
presenteras för fullmäktige och Medicinsk programberedning 2 avser att noga följa hur
Barnkonventionens intentioner efterlevs framöver samt att alla beslut granskas ur ett
barnperspektiv.
A. Vårdprogram för upptäckt och behandling av misshandlade barn
Bakgrund
Under åren 2003 och 2004 har beredningen inhämtat kunskap om och inventerat
vårdutbudet för misshandlade spädbarn, bl a genom MIO-gruppens arbete och
vårdprogram för akutmottagningarna på Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens
sjukhus Huddinge. Förekomsten av misshandlade barn och omsorgssvikt är långt större än
vad som upptäcks, diagnosticeras och behandlas idag. Behovet av utbildning och stöd till
vårdpersonal är stort, och bristfälligt tillgodosett, man saknar kunskap om de fynd och
symtom som ska väcka misstanke om misshandel. Beredningen anser att det är av största
vikt att ett länsövergripande vårdprogram snarast tas fram av det medicinska
programarbetet i samarbete med MIO-gruppen och kommunernas socialtjänst och
förskola.
Mål
All vårdpersonal som i sitt arbete kommer i kontakt med barn, ska ha tillräcklig kunskap
för att kunna uppmärksamma skador och symtom orsakade av misshandel och erbjuda
förebyggande stöd och behandling till familjen utifrån enhetliga riktlinjer för länet.
Välfungerande vårdprogram ska finnas och vara implementerade inom såväl
barnhälsovård, närsjukvård som slutenvård.
Plan för 2005 års arbete
Initiera att det medicinska programarbetet tar fram ett vårdprogram
Följa MIO-gruppens fortsatta arbete
Medverka till att uppdrag och beställning av vård för misshandlade barn kommer till
stånd inom SLL
Följa det medicinska programarbetet inom området
Anordna seminarium kring filmen om barn som upplevt våld
B Barns och ungdomars psykiska hälsa
Bakgrund
Enligt folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan bland barn, ungdomar och i gruppen
unga vuxna, framför allt unga kvinnor. Tecken på psykisk ohälsa, som återkommande
huvudvärk, magont och sömnsvårigheter har ökat under senare år. Det finns studier som
visar att upp till tjugofem procent av alla barn har psykiska problem som kan beskrivas
som problem antingen för barnet eller för omgivningen och drygt fem procent bedöms ha
4
så uttalade problem att deras dagliga liv väsentligt påverkas. Problem under uppväxten
ökar risken för psykisk ohälsa senare i vuxen ålder, t.ex. för barn till misshandlade
kvinnor.
Tankar om döden ingår i många människors fantasier om att klara en svår situation.
Självmord är en betydande dödsorsak under ungdomstiden.
Åldersgrupperna små barn och tonåringar ökar nu, vilket ställer ökade krav på både
kapacitet och omhändertagande. Förebyggbarheten gällande psykisk ohälsa hos barn och
ungdomar är stor, men enighet om handlingsprogram/vårdprogram och jämlik tillgång till
evidensbaserade metoder saknas.
Mål
Den psykiska hälsan ska främjas och psykiska sjukdomar förebyggas. Barn och ungdomar
ska ges tillgång till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser oavsett
vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget.
Väl fungerande vårdkedjor med jämlik tillgång till hälsofrämjande och förebyggande
insatser samt vård gällande barn och ungdomars psykiska hälsa, inklusive neuropsykiatri,
ska utvecklas.
Plan för 2005 års arbete
Fortsätta inhämta kunskap om barn och ungdomars psykiska och fysiska hälsa, t.ex.
genom barnhälsorapportering
Fortsätta kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap om hur vårdkedjorna
fungerar
Noga följa utvecklingen av arbetet med övergången mellan barn-/ungdomspsykiatrin
och vuxenpsykiatrin
Noga följa ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting år
2005” samt väntetider inom den vården
Fortsätta följa BUS-arbetet
Följa det medicinska programarbetet inom området
C Amning
Bakgrund
Socialstyrelsens amningsstatistik i SLL visar att hel amning vid sex månaders ålder har
minskat med 14,6 % sedan år 1996. Stora lokala skillnader finns inom länet. Amning
berör i stort sett alla nyblivna familjer då 98 % av alla nyförlösta kvinnor påbörjar
amning. Brist på ansvar i organisationen, kvalitetssäkring av amning, kunskap hos
vårdpersonalen, negativa attityder, inadekvata och motsägelsefulla råd har negativa
konsekvenser för amningen samt utgör en stor förvirring i vårdkedjan. Bristen på
tillämning av evidensbaserad amningskunskap är ett etiskt dilemma för vården idag.
Mål
Att öka amningsfrekvensen genom kvalitetssäkring av skydd, stöd och främjande av
amningen i en sammanhållen vårdkedja från mödrahälsovård till och med barnhälsovård.
5
Plan för 2005 års arbete
Krav på kunskap om amning skall tydligt in i vårduppdraget när vårdkedjan beskrivs
Anordna ett miniseminarium om amning med målgrupperna redaktioner på
föräldratidningar, BKV och Vårdguiden
Att beredningen utgör referensgrupp för AMSAKs utredning
Följa det medicinska programarbetet inom området
Medverka till att kvinnoklinikerna återupptar arbetet med Baby friendly hospitals.
IV.
Hälso- och sjukvård för kvinnor
A Dolda folkhälsoproblem
Bakgrund
Fyra stora men dolda och svårt handikappande sjukdomar som främst drabbar kvinnor,
men i beredningens arbete kommer både män och barn att inkluderas. Sjukdomarna leder
till stor mängd sjukskrivning och betraktas ibland som ”skamliga”.
Urininkontinens
Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som berör cirka en halv miljon människor i
Sverige. Kvinnor drabbas oftare än män. Förekomsten av urininkontinens hos kvinnor
ökar med stigande ålder från cirka 4% vid 20 års ålder till upp till 25% vid 80 års ålder.
Det kan uppskattas att omkring 100 000 stockholmskvinnor har problem med
urininkontinens.
Med urininkontinens menas ”ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som
utgör ett socialt eller hygieniskt problem för individen”(SBU).
Målet med vården är i första hand att göra patienten kontinent eller minska urinläckage
men om detta inte är möjligt normalisera eller förbättra blåstömning och förbättra
patientens livskvalitet trots urininkontinens.
Migrän
Huvudvärksattacken vid migrän kan föregås av synupplevelser (t ex blixtar), irritation,
trötthet, hyperaktivitet eller andra signaler. Därefter följer en mycket kraftig huvudvärk
som varar mellan tre och 72 timmar. Barn drabbas av betydligt kortare attacker.
Migränattacker utlöses av t ex stress, oregelbunden livsföring eller olämpligt
födoämnesintag. Sjukdomen genererar stort lidande och många sjukskrivningsdagar.
Endometrios
Man uppskattar att det finns 50 000 kvinnor i Stockholms län med endometrios. Det finns
både lättare och svårare former av sjukdomen. Endometrios är en kronisk inflammatorisk
underlivssjukdom som framför allt drabbar kvinnor mellan 20 och 50 år. Det tar mycket
lång tid till rätt diagnos. Internationella studier har visat på utredningstider på mellan sex
och nio år. Endometrios orsakar stort lidande, höga sjukskrivningstal och men i form av
infertilitet.
6
Fibromyalgi
Fibromyalgi drabbar främst kvinnor (cirka 9 av 10). Prevalensen har i internationella
studier uppskattats till 2-4% i vuxenpopulationer. Fibromyalgi innefattar ett stort antal
symtom såsom t.ex. muskelvärk, muskelsvaghet, ledvärk, trötthet/kraftlöshet, allmän
stelhetskänsla, dålig sömn, närminnesstörningar, huvudvärk och yrsel. Det finns olika
förklaringar till varför sjukdomen uppstår, såväl biologiska som sociokulturella och
psykologiska. Stress är en av flera kända riskfaktorer. Patienterna tas främst om hand vid
vårdcentraler, smärtkliniker och hos reumatologer.
Mål
Belysa och öka kunskapen om dessa folkhälsoproblem samt medverka till att fungerande
vårdkedjor skapas.
Plan för 2005 års arbete
Inventera inom vilka områden det finns fokusrapporter och vårdprogram
Kartlägga kopplingen mellan gynekologi och urologi
Träffa patientföreningarna för alla fyra sjukdomsgrupperna
Klargöra hus barnhälsovården och skolhälsovårdn arbeter med migrän hos barn
Följa det medicinska programarbetet inom området
B Vårdkedjan runt födelsen
Bakgrund
Vården under graviditet och förlossning är inte likvärdig i länet. Vissa kvinnor kan
erbjudas hela vårdkedjor genom graviditeten fram till och med vården efter förlossningen,
men de flesta inte. Beställarkontor vård har av HSU fått uppdraget att skapa vårdkedjor
som omfattar alla kvinnor i länet fr o m år 2006.
Mål
Att hela vården under graviditeten, förlossningen och eftervården erbjuds alla kvinnor
som hela vårdkedjor innefattande prioriterad förlossningsplats.
Plan för 2005 års arbete
Beredningen följer Beställarkontor vårds piloter i vårdkedjan under året
Beredningen följer genomförandet i hela länet
C Lesbiska kvinnors hälsa
Bakgrund
Hälso- och sjukvården är inte jämställd eller jämlikt fördelad, studier visar att kvinnor
generellt är missgynnade inom vården jämfört med män. Detta gäller i än högre grad
lesbiska kvinnor som är en osynliggjord grupp i befolkningen, vars behov är mycket
bristfälligt tillgodosedda. Homosexuella män får mer resurser av hälso- och sjukvården än
homosexuella kvinnor. Det är en jämställdhetsfråga att lyfta detta område. Lesbiska
kvinnor har inom vissa områden ökade riskfaktorer jämfört med icke lesbiska, de deltar t
7
ex i mindre omfattning i hälsokontroller av bröst- och livmoderhalscancer. Tillgången till
psykosocialt stöd är i det närmaste obefintlig.
Mål
Att alla kvinnor i Stockholms läns landsting, oavsett sexuell läggning, har tillgång till en
god och jämlikt fördelad hälso- och sjukvård samt att vårdens personal har HBTkompetens, det vill säga har kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoners
livs- och levnadsvillkor.
Plan för 2005 års arbete
Seminarium 13 maj 2005 om lesbiska kvinnors hälsa
Medverka till samordning av befintlig vård för lesbiska
Inhämta kunskap om Regnbågsprojektet för lesbiska föräldrar
Följa det medicinska programarbetet inom området
V.
Urologi och andrologi
Bakgrund
Urologin omfattar totalt cirka en fjärdedel av all cancer och en tredjedel av all cancer hos
mannen. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Andra vanliga
cancersjukdomar inom urologin är njurcancer och urinblåsecancer. Godartad
prostataförstoring hos män, njursten samt överaktiv blåsa är vanligt hos befolkningen och
orsakar stort lidande hos de drabbade.
Manlig infertilitet glöms ofta bort och varken utreds eller behandlas. Detta innebär att
botbara åkommor inte upptäcks och att forskning som leder till botande behandling
hämmas.
Mål
En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för män,
kvinnor och barn med urologiska besvär ska fungera utifrån behov, oavsett vårdnivå eller
geografiskt läge i landstinget.
Plan för 2005 års arbete
Fortsätta inhämta kunskap inom området, inkluderande förebyggande och
behandlande egenvård
Besöka IVF-enheten på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge
Följa det medicinska programarbetet inom området
VI.
Uppföljning av beredningens arbete år 2004
Ungdomsmottagningar
Ungdomsmottagningarna har som mål att främja fysisk och psykisk hälsa genom ett brett
förebyggande arbete. Många ungdomsmottagningar har bred kompetens med medicinska,
sociala och/eller psykologiska insatser förutom basverksamheten med främjandet av
ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa. Stora olikheter råder dock inom länet
gällande såväl tillgänglighet till ungdomsmottagning som utbud av resurser inom
mottagningen. Mot bakgrund av ökande frekvens av sexuellt överförda sjukdomar,
8
ökande aborttal, ökande psykisk ohälsa bland ungdomar och växande tonårsgrupper
kommer ungdomsmottagningarna att spela en än viktigare roll i framtiden.
Familjecentraler
Mödra- och barnhälsovården gör betydelsefulla hälsofrämjande insatser för barnen och
deras familjer. Tidig upptäckt av sjukdomar, skador och funktionshinder, liksom behovet
av psykosocialt stöd, gör att insatser kan sättas in tidigt.
Genom fasta former för samarbete mellan öppen förskola, mödra- och barnhälsovård och
även socialtjänst kan familjer få stöd och hjälp till självhjälp. Allt samarbete som sker
över huvudmannagränser är värt att uppmuntra.
På flera håll i länet sker sådan samverkan i form av familjecentraler. Det behövs fler
familjecentraler, minst en i varje kommun/stadsdel.
Beredningen kommer att följa utvecklingen av familjecentraler i länets kommuner.
Barnsjukvårdsutredningen
Inom ramen för 3S-utredningen bedrivs en utredning med uppdrag att lämna förslag på
den fortsatta strukturutvecklingen för barnsjukvården. En del av utredningen avser
fördelningen av patienter i behov av specialiserad och högspecialiserad vård mellan
Karolinska universitetssjukhusets barndivision och Sachsska barnsjukhuset vid SÖS. En
annan del utveckling av samverkan mellan landsting och kommun beträffande
barnsjukvård och skolhälsovård samt också utveckling av hemsjukvården för barn.
Folkhälsoanslaget
Årligen beviljas bidrag till ett antal projekt. Varje beredning har till uppgift att följa dem
som faller inom respektive berednings uppdrag. För MPB2 finns för åren 2004 och 2005,
24 projekt beviljade, se bilaga.
Plan för 2005 års arbete
Följa upp att ungdomsmottagningarnas hemsidor på internet finns som länkar från
Vårdguiden.
Följa upp utvecklingen av ungdomsmottagningarnas basåtagande
Följa upp familjecentralernas utveckling och basåtagande
Följa barnsjukvårdsutredningen och hemsjukvård för barn
Följa beviljade projekt (folkhälsoanslaget) inom ramen för beredningens
ansvarsområde
9
Bilaga
Projekt från folkhälsoanslaget
1. Bra mat- och rörelsevanor för gravida
2. Disa – att förebygga psykisk ohälsa hos tonårsflickor
3. Att förebygga psykisk ohälsa hos tonårspojkar
4. Ungdomars hälsa – en kartläggning av hur risk- och friskfaktorer utvecklas i
årskurs 7-9
5. Främja psykisk hälsa när det gäller barn till psykiskt sjuka
6. SLLs miljöhälsoenkät för barn och ungdomar
7. Hälsofrämjande skolutveckling för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa
8. Utveckling av metoder för att mäta barns psykiska hälsa
9. Hälsofrämjande arbete för att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa och
levnadsvanor
10. Kostvanor och ätbeteende, daglig fysisk aktivitet, ett utbildningsprogram för
ungdomar med utvecklingsstörning
11. Överviktsprevention bland barn i 6-års ålderna och årskurs 1-3
12. Överviktiga tonårsflickor
13. Kost, livsstil och kamratstöd
14. Utvärdering av ett program för skolbaserad prevention av ANT
15. Ett kultur och hälsopedagogiskt samverkansprojekt mellan kommun och landsting,
för elever, föräldrar och skolpersonal
16. Livsstil och allergi – en undersökning av miljö- och livsstilsfaktorer under
graviditet och barnets tidiga uppväxt
17. Barn och ungdomar i sorg
18. Indikationer på kommunen arbete med att främja matvanor och fysisk aktivitet
bland barn och ungdomar
19. Psykisk hälsa hos unga vuxna
20. Utveckling av webbaserad kunskapsbank avseende barn och ungdomars hälsa
21. Överviktsprevention i praktiken
22. Orsaker till buller i skolmatsalar
23. Trygga barn – ett projekt för att få våldsamma pappor att upphöra med sin
våldsamhet
10
