Aktivitetsplan
medicinsk programberedning 3
(MPB3)
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSUTSKOTTET
Medicinsk programberedning 3
2004-12-15
Aktivitetsplan för medicinsk programberedning 3 (MPB 3) 2005
Aktivitetsplanen är ett årligt styrdokument för hur beredningen organiserar och följer
upp sitt arbete.
1. Beredningens uppdrag
Bakgrunden till att beredningarna har införts är bland annat att befolkningsperspektivet ska ges bättre förutsättningar att slå igenom i hälso- och sjukvårdens
utveckling. Beredningarna är en ny politisk styrform inom Stockholms läns
landsting. Beredningarna skall själva så långt som möjligt utforma sin egen agenda
och sina egna arbetsformer. De medicinska programberedningarna har enligt
reglementet som en huvuduppgift att säkra en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård
för hela befolkningen. Ett viktigt område är de gemensamma frågor som uppkommer
i de geografiska och medicinska beredningarnas arbete. Det gäller i synnerhet arbetet
med behovsfrågor. Detta arbete behöver utvecklas och få en fastare struktur. Genom
t ex gemensamma aktiviteter, seminarier och annan kompetensutveckling kan en
utveckling ske. De medicinska program- beredningarna förväntas också utgöra en
grund för initiativ och bedömningar i det löpande budgetarbetet.
Utgångspunkten är beredningens ansvar för de olika behovs- och patientgrupper som
finns i hela landstinget. I arbetet ska en uppföljning av hälso- och sjukvårdens
genomförande och kvalitet belysas. Prioriterings- arbetet bör bevakas och förslag till
prioriteringar lyftas fram.
De medicinska beredningarna ska:
föra en dialog med relevanta kompetenser och berörda producenter
bredda inflytandet över vårdfrågor genom att involvera
patient/handikapporganisationer m.fl. i sitt arbete
följa omvärldsutveckling inom sitt respektive ansvarsområde
fokusera på att ge ledamöter fördjupade kunskaper om verksamheten i syfte
att kvalificera ställningstaganden och beslut i HSU, LS och
landstingsfullmäktige
bidra till fördjupade kunskaper om medicinskt utvecklingsarbete ur ett
befolkningsperspektiv inom de politiska organen
skapa möjligheter för de förtroendevalda att vara med från idé till förslag till
beslut inom sakområdet
delta i förberedelserna för utformningen av uppdragsbeskrivningar inför nya
avtal utifrån sitt uppdrag i ett patient- och behovsgruppsperspektiv samt
uppföljning av avtal
följa upp projekt inom beredningens ansvarsområde som finansieras ur
folkhälsoanslaget
2
MPB 3 har följande ansvarsområden:
Habilitering, rehabilitering, hjälpmedel, rörelseorganen, öron-näsa-hals ,
plastikkirurgi, tal, hörsel, njurar, transplantation, tandvård, komplementär/alternativmedicin samt folkhälsa inom arbets- och miljömedicin.
Det medicinska programarbetet har breddats i syfte att omfatta beredningens
ansvarsområden. Tandvården har förts in i det medicinska programarbetet i gruppen
MK 2 (medicin-kirurgi 2) och en utredning pågår om vilken ställning områdena
habilitering och medicinsk rehabilitering skall ha i det medicinska programarbetet.
Idag har dessa inga egna medicinska programarbetsområden (MPA-områden).
Etiska riktlinjer för beredningens arbete
1. Större behov av vård går före mindre behov.
2. Livskvalitetsrelaterade behov vid sjukdom och skada väger lika tungt som hälsorelaterade behov.
3. När sjukdoms- och eller diagnosgrupp har hög prioritet gäller det samtliga åtgärder: diagnostik,
behandling, omvårdnad, habilitering/rehabilitering och prevention.
4. Behoven hos människor med nedsatt autonomi bör särskilt beaktas.
5. Möjligheten att stimulera till och instruera om egenvård bör tas till vara.
6. Vårdåtgärder utan nytta bör inte vidtas och därmed inte heller ingå bland prioriteringsalternativen.
7. Hälso- och sjukvård som är reglerad genom särskild lagstiftning får anses garanterad resurser. Det
gäller vård enligt smittskyddslagen, psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård och legala aborter.
Samma gäller även en rad rättsliga skyldigheter såsom att fastställa dödsorsak, göra olika rättsliga
undersökningar och utge utlåtanden därom.
Riktlinjer för prioriteringar
Riksdagen har beslutat om riktlinjer för prioriteringar på politisk/administrativ nivå.
Politisk/administrativ prioritering är befolkningsinriktad, rör grupper, är opersonlig,
sker efter grundlig beredning och för en viss period. Detta till skillnad från
prioriteringar i det dagliga arbetet inom vården som är individinriktade, rör enskilda
människor och är personliga.
Riksdagens prioriteringsbeslut
I Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder
till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska
sjukdomar. Palliativ (lindrande) vård i livets slutskede. Vård av människor med
nedsatt autonomi.
II Prevention med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m.m. enligt
hälso- och sjukvårdslagens definition.
III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar.
IV Vård av andra skäl än sjukdom och skada.
Beredningens ansvarsområden omfattar i huvudsak grupp I och II.
Beredningen ska redovisa hur riksdagens prioriteringar fördelar sig inom respektive
ansvarsområde.
År 2003 ägnades huvudsakligen åt analyser och förberedelser. År 2004 är det första
år som möjligheter funnits att utveckla beredningens arbetsformer sett i relation till
Hälso- och sjukvårdsutskottets hela budgetprocess. Erfarenheter har vunnits som är
av värde inför 2005 och 2006.
3
2. Beredningens långsiktiga prioriteringar
Ett övergripande mål för beredningen och landstinget som helhet är att utforma
hälso- och sjukvården och insatser i övrigt så att alla människor blir fullt delaktiga.
Tillgängligheten i hela hälso- och sjukvården skall öka.
Jämställdhet och jämlikhet är övergripande mål. Ojämlikhet i hur kvinnor och män,
flickor och pojkar bemöts, behandlas och vårdas skall uppmärksammas och åtgärdas.
Beredningen skall undersöka hur olika minoritetsgruppers behov tillgodoses inom
sitt ansvarsområde.
Beredningen skall fokusera sitt arbete kring prioriteringar, samverkan och
kvalitetsutveckling samt uppföljning. Arbetet med att utveckla vertikala (inom
sjukdoms-/funktionshindergrupper) och horisontella (mellan olika behovsgrupper)
verksamhetsprioriteringar skall ägnas särskild uppmärksamhet.
Den övergripande inriktningen är att äldre, barn och unga, psykisk ohälsa, folkhälsa,
jämlik vård på lika villkor, tandvård och närsjukvård skall prioriteras. Beredningen
kommer att fortsätta att arbeta med tidiga insatser och en bättre samordning mellan
miljö- och folkhälsofrågorna.
3. Underlag för beredningens långsiktiga prioriteringar
Handikapp
Det handikappolitiska program som antogs i september 2004 skall implementeras.
Detta innebär att beredningen bevakar att handikappolitiska frågor inom
beredningens ansvarsområde integreras i landstingets verksamheter samt beaktas i
budgethänseende. Bemötande och tillgänglighet kommer även fortsättningsvis att
vara viktiga frågor. Diskussioner pågår hur stödet, till människor med
funktionshinder när det gäller hjälpmedel, syncentral, hörcentral, tolkverksamhet
samt habilitering inom ramen för närsjukvårdskonceptet, skall se ut.
Habilitering
Idag finns stora och omfattande behov av insatser för barn, ungdomar och vuxna med
neuropsykiatriska störningar. Barn med autismspektrum-störningar (autism, asperger,
autismliknande tillstånd) kan genom tidig diagnos och fokuserade insatser få hjälp att
kommunicera med omgivningen. Under 2004 startar ett nytt autismcenter för små
barn och som ska arbeta med fokuserade insatser. Centret kommer att kunna ge
insatser till ca. 250-300 barn från hela länet. Samarbete kommer att ske med
kommunerna. Verksamheten kommer i huvudsak att inriktas på att ge handledning
till de personer som finns nära barnet i vardagen.
För vuxna med neuropsykiatrisk problematik avsätts 2005 medel inom habiliteringen
för både utredning och behandling. Bland vuxna utvecklingsstörda finns en grupp
personer med grava beteendestörningar som idag har mycket begränsad möjlighet att
få adekvat medicinsk och/eller psykiatrisk hjälp. Beslut har fattats om insatser och nu
pågår planering för inrättande av en vårdkedja innefattande mobilt hembesöksteam,
viss öppenvårdsverksamhet samt utredningsplatser.
En fokusrapport ”Habilitering i utveckling” tas nu fram och beräknas vara klar vid
årsskiftet 2004/2005. Den kommer att belysa områden som behöver utvecklas
och/eller prioriteras. Specifika rapporter planeras under 2005 dels kring
4
behandlingsmetoder inom området autismspektrumstörningar dels kring vuxna
utvecklingsstördas psykiska och fysiska hälsa.
Förutom ovanstående grupper bör personer med flerfunktionshinder
uppmärksammas. De har ofta ett omfattande behov av habilitering. Ökad kunskap
kring målgruppen behövs, liksom utveckling av arbetsmetoder.
Ett intressant utvecklingsområde är begåvningsstöd/kognitivt stöd och
begåvningstödjande hjälpmedel. Genom begåvningsstöd har behovet av
kompenserande stöd till personer med utvecklingsstörning synliggjorts.
För barn med koncentrationssvårigheter (ADHD m fl) pågår ett medicinskt
programarbete kopplat till MPB 2. Arbetet sker tillsammans med kommunerna i
länet. En slutrapport sammanställs under 2004 som kommer att tydliggöra vilka
insatser som bör erbjudas från landsting och/eller kommun. Personer med ADHD
och m fl andra neuropsykiatriska funktionshinder kan vara i behov av t ex psykosociala insatser, råd/stöd och behandling.
Rehabilitering
Rehabilitering är ett område som behöver ökad uppmärksamhet, både den
rehabilitering som omfattar kroniker och olika sjukdomsgrupper på specialistnivå
och den rehabilitering som kan ske i primärvården. De ökande sjukskrivningarna är
ytterligare ett motiv för att stärka rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsmedicinens
ställning inom det medicinska programarbetet analyseras för närvarande i en
fokusrapport. En multiprofessionell helhetssyn kring rehabiliteringsinsatserna
behöver utvecklas. Detta för att ge optimala förutsättningar för en kvalitetsutveckling
inom området.
Landstinget och försäkringskassan har infört en gemensam garanti avseende
arbetslivsinriktad rehabilitering. Inledningsvis omfattas personer sjukskrivna för
besvär från rörelseorganen och ett principbeslut är fattat om att utvidga garantin att
också gälla psykisk ohälsa.
Hjälpmedel
Landstingsfullmäktige godkände i mars 2003 en hjälpmedelspolicy i 17 punkter.
Policyn utgör en värdegrund och viljeinriktning för hjälpmedels- hanteringen. HSU
beslutade i november 2003 att en hjälpmedelsguide skulle införas och en styrgrupp
utsågs inom MPB 3. Under 2005 påbörjas implementeringen av hjälpmedelsguiden
som beräknas vara fullt införd under 2006. Syftet med en guide är att åstadkomma en
mer behovsstyrd hjälpmedelsförskrivning som tydligt relaterar till den enskildes
behov och funktionsförmåga.
Medicinska programarbetsområden
De medicinska programarbetsområden (MPA) som är knutna till MPB 3 är
Rörelseorganen och Medicin-kirurgi 2 (MK 2). Beredningen kommer fortlöpande att
ta del av del av och bedöma de rapporter som tas fram inom MPA. När det gäller
årsrapporterna är inriktningen framöver att fokusera på de avsnitt där förändringar
skett i förhållande till föregående år. Beredningens ställningstaganden skall
kanaliseras via HSU till berörda intressenter. En administrativ rutin för detta behöver
byggas upp.
5
Rörelseorganens sjukdomar
Enligt befolkningsundersökningar har var tredje person svarat ja på frågan om
han/hon haft smärtor från rörelseapparaten under den senaste tiden. En stor del av
sjukvårdens kostnader (23%) går till rörelseorganens sjukdomar. Här återfinns de
stora vårdområdena reumatologi och ortopedi men även mer högspecialiserade
områden som t ex handkirurgi. Värk och smärta i rörelseorganen kan vara
svårtolkade. De återfinns inom diagnosgrupper som fibromyalgi, stressrelaterad
utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom m fl ”nya diagnoser” inom området
neurosomatiska sjukdomar.
Regionala vårdprogram har utarbetats för följande tillstånd: Reumatoid artrit (RA),
ledplastik vid höftartros och diskbråck i ländryggen. Fokusrapport om smärta är
under framtagande, som kommer att leda till att flera regionala vårdprogram kommer
att utarbetas.
Behandling med sjukdomsmodulerande och s k biologiska läkemedel är på stark
frammarsch. Patienter med misstänkt eller nydiagnostiserad RA ska bedömas av
reumatologspecialist inom en månad och behandling ska sättas in inom 3 månader
efter diagnos för att utveckling av kroniska besvär och handikapp ska kunna
undvikas. I avtalen med akutsjukhusen inför 2004 har båda dessa faktorer skrivits in
som uppföljningsbara kvalitetsmått. Beredningen har konstaterat att klimatvård är ett
kostnadseffektivt behandlingsalternativ vid b l a inflammatorisk ledsjukdom.
Nyare forskning speglar ett ökande intresse för kostens betydelse vid ledsjukdom. I
samband med revideringen av det regionala vårdprogrammet kommer detta att
närmare belysas.
När det gäller rehabiliterande insatser har upphandling skett. Dessa avtal avses följas
upp kontinuerligt.
Medicin-kirurgi 2
Öron-näsa-hals: Av patienterna inom slutenvården tillhör 60% prioriteringsgrupp 1.
Arbete pågår med att ta fram regionalt vårdprogram vid kronisk sömnapnésyndrom.
Hörsel och balansrubbningar: Cirka 10 000 hörapparatförskrivningar sker per år.
Patienter med tinnitus och yrsel har långa väntetider. Arbete pågår med att
fokusbelysa yrselproblematik.
Röst- och talrubbningar: Verksamheten omfattar inte barn med försenad
språkutveckling eller vuxna med förvärvad språkstörning (s.k. afasi)
Inom röst och talområdet pågår arbete med fokusrapport om sväljningssvårigheter.
Beredningen har påtalat vikten av att personalen inom äldreboenden får del i
kompetensutveckling så att sväljstörningar uppmärksammas.
Plastikkirurgi: KS arbetar med högspecialiserad vård och rekonstruktiv kirurgi. 65%
av patienterna tillhör prioritetsgrupp 1. Estetisk plastikkirurgi inom prioritetsgrupp
IV bekostas ej av landstinget.
Njurar: 95% av verksamheten utgörs av diagnostik och behandling för kronisk
njursvikt, dvs för patienter i prioriteringsgrupp 1. Njursjukvården planerar att
publicera ett regionalt vårdprogram vid kronisk njursvikt vid årsskiftet 2004-2005.
Tidig diagnostik och bättre uppföljning polikliniskt är viktiga faktorer för att minska
6
behovet av dialys och njurtransplantation. Beredningen har efterlyst en fördjupad
analys kring primärpreventiva åtgärder.
Tandvård
Det övergripande målet för tandvården är att förbättra befolkningens mun- och
tandhälsa samt att identifiera och åtgärda ojämlikhet när det gäller vårdutnyttjande.
Tandvården och hälso- och sjukvården verkar huvudsakligen i skilda organisationer
utan tillräcklig samverkan kring sjukdom och hälsa. Ett integreringsarbete har därför
påbörjats dels genom samverkan i folkhälsoarbetet, dels genom att tandvården
inlemmats i MK 2.
Tandvårdsenheten avser att tillsammans med folkhälsoansvariga och leverantörer
utforma tandvårdens uppgift och praktiska arbete i landstingets handlingsprogram
mot övervikt och fetma, med fokus på barn och ungdomar. Avtal om detta kommer
att tecknas från och med år 2006. Vidare kommer ett program för tandvårdens
delaktighet inom det tobaksförebyggande arbetet att tas fram, även detta med fokus
på barn och ungdomar. De olika yrkesrollernas förutsättningar i detta arbete kommer
att analyseras.
Frågeställningar kring omhändertagandet av patienter med besvär från dentala
material, tandvårdspersonalens kunskaper om detta, kartläggning av behovsläget
samt övriga frågor kopplade till dentala material har hittills beretts i MK2. Uppdraget
har formulerats av landstingsstyrelsen och ställningstagande behöver ske kring
formerna för återrapportering och behov analyseras av vilka ytterligare insatser som
krävs för att slutföra uppdraget.
Patienter med långvariga smärttillstånd i mun och ansikte och andra diffusa
sjukdomstillstånd och symptom behöver ibland ett multidisciplinärt
omhändertagande. Beredningen har ett uppdrag från landstingsstyrelsen att följa hur
stödet kan utvecklas till dessa patientgrupper.
På Huddinge sjukhus finns ett multidisciplinärt omhändertagande som även
inkluderar tandläkare. Tandvårdsenheten skall undersöka möjligheterna att göra en
systematisk utvärdering av denna verksamhet. Beredningen har vid ett studiebesök
där uppmärksammats på orättvisor när det gäller ersättningssystemen som drabbar
patienter med smärtor i mun- och ansiktsregionen. Beroende på vilken nervgren
smärtan utgår ifrån kan patienten få betala antingen enligt hälso- och sjukvårdens
taxa eller tandvårdstaxan. Beredningen avser att beskriva detta område närmare för
att kunna påverka staten att ändra nuvarande bestämmelser.
Frågan om hur biverkningsriskerna för tandhälsan av psykofarmaka och andra
läkemedel ska kunna minimeras ska lyftas till läkemedels-kommittéerna.
Genom förbättrad samverkan med kommunerna, via t ex KSL och de geografiska
beredningarna, kan den uppsökande verksamheten för att nå dem som omfattas av
det reformerade tandvårdsstödet effektiviseras. Syftet är att fler av dem som är
berättigade till munhälsobedömning och s k nödvändig tandvård skall få erbjudande
om detta. Tandvårdsenheten kommer även att genomföra en kartläggning av
tandhälsan för de äldre som inte ingår i det reformerade tandvårdsstödet.
Vårdbehovstillägget inom barn och ungdomstandvården skall följas kontinuerligt
avseende b l a tandhälsoutveckling och uteblivandefrekvens.
7
Behov av särskilda åtgärder för barn med neuropsykiatriska funktionshinder och/eller
utvecklingsstörning bör kartläggas. Fortsatt uppföljning kommer att ske beträffande
tandvårdsmottagningarnas tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Tandvårdsenheten skall enligt beställarplan och budget 2004-2006 utarbeta ett
åtgärdsprogram för att underlätta för invandrare med dålig tandhälsa att besöka
tandläkare.
Komplementär-/alternativmedicin
Användningen av komplementär-/alternativmedicin, tm/cam (traditional
medicine/complementary and alternative medicine) har ökat väsentligt de senaste
åren. Andelen av befolkningen som nyttjar tm/cam varierar mellan 30 och 70 %
enligt europeiska och amerikanska studier. I Stockholms län noterades 49% enligt en
enkätstudie som genomfördes år 2000. Medborgarna i länet har tydligt talat om att
man vill att detta skall vara ett område som alla har rätt till och att de båda områdena
skall ha närmare samverkan. Arbete pågår också såväl på riksnivå som på
landstingsförbundsnivå. En målsättning är att uppnå en integrering av synsätten
mellan skolmedicin och tm/cam, s k integrativ medicin.
Under 2005 och 2006 genomförs ett projekt innefattande bl. a. ett policyarbete och
olika insatser för att öka samverkan. Projektet kommer att bevaka kraven på
utbildning inom området.
Folkhälsa rörande arbets- och miljömedicin - Folkhälsopolicy
Arbete pågår inom landstinget för att ta fram en folkhälsopolicy, som ska gälla för
alla verksamheter inom landstinget. Policyarbetet omfattar även de miljömedicinska
folkhälsofrågorna. De nationella folkhälsomålen är utgångspunkten för arbetet. De
nationella miljömålen har i många fall nära koppling till folkhälsomålen. Några av de
nationella mål som torde vara av särskilt intresse för beredningens område är
folkhälsomålen ”ökad hälsa i arbetslivet”, ”sunda och säkra miljöer och produkter”
och ”en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård”, och miljömålen ”frisk luft”,
”Giftfri miljö” och ”god bebyggd miljö”.
Arbets- och miljömedicin inom nuvarande Samhällsmedicin (från 2005 Centrum för
folkhälsa) arbetar med forskning, kartläggning och kunskapsstöd till landstinget och
andra intressenter.
Samverkan med miljöavdelningen i miljömedicinska frågor kommer att förstärkas
genom ett uppdrag från Landstingsfullmäktige om att ta fram en lista över de tio
viktigaste miljöåtgärderna för en förbättrad folkhälsa.
Buller och luftföroreningar
Buller och luftföroreningar är viktiga orsaker till miljö- och arbetsrelaterad ohälsa,
bl. a. hjärt- kärlsjukdom. Trafiken är en betydande källa till skadlig exponering.
Dessa nya kunskaper kommer att föranleda åtgärder från samhällets sida för att
minska exponeringen. Det kan t ex vara reglering av trafik och begränsningar i
användningen av dubbdäck. Det är angeläget att åtgärderna och informationen är
sakligt grundade.
8
Inomhusmiljö
Ohälsa relaterad till inomhusmiljön har uppmärksammats bl. a. av WHO och genom
det nationella miljömålet ”god bebyggd miljö”. Vi vistas i allt större utsträckning
inomhus och utsätts för miljöföroreningar mera via luften inomhus än genom
livsmedel, dricksvatten och utomhusmiljön. Enligt den nationella miljöhälsoenkäten
1999 rapporterade 18% av den vuxna befolkningen besvär (huvudvärk, trötthet,
irritation i näsa och ögon) som den ansåg berodde på miljön i bostaden, i skolan eller
på arbetet.
Allergier och annan överkänslighet
Allergisjukdomar såsom astma, hösnuva, eksem, nässelutslag och mag-tarmbesvär
har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena. Ökningen förklaras sannolikt av
förändringar i livsstil och miljö. Under början av 2005 kommer den nationella
barnmiljörapporten att publiceras, och senare under året en fördjupad rapport som
gäller Stockholms län.
Kemikalier, tungmetaller, elektromagnetisk strålning
Ett stort antal kemikalier har tillförts vår miljö de senaste årtiondena.
Kemikalieexponering är en viktig del av det miljömedicinska folkhälsoområdet.
Särskild uppmärksamhet skall riktas mot de långlivade produkter som t ex genom
immunologiska mekanismer och/eller hormonstörande verkan kan påverka även
kommande generationer.
Ett omfattande område är också exponeringen för olika tungmetaller som bly,
kadmium och kvicksilver som är erkänt skadliga och som utsöndras mycket
långsamt. Ytterligare en exponering som måste beaktas ur folkhälsosynpunkt och
som har ökat framför allt under den senaste 10-årsperioden är den från
elektromagnetisk strålning/elektromagnetiska fält. För samtliga nämnda
exponeringar gäller att beakta att vissa individer är känsligare än andra.
Samverkanseffekter av olika exponeringar måste också beaktas.
4. Plan för beredningens eget arbete nästkommande år
Funktionshinder
Följa upp det tillgänglighetsarbete som sker enligt HSU-beslut,
2004-04-27
Fortsätta arbeta med att identifiera eftersatta områden inom beredningens
ansvarsområden när det gäller bemötande
Utveckla samverkan med handikapporganisationerna
Habilitering
Ta ställning till rapporten ”Habilitering i utveckling” som skall ge en
överblick över området och prioritera vilka specifika frågeställningar som
behöver belysas med anledning av rapporten
Följa arbetet med fokusrapporterna inom området autismspektrumstörningar
och om vuxna utvecklingsstördas psykiska och fysiska hälsa
Rehabilitering
Följa arbetet med fokusrapporten om rehabiliteringsmedicinens ställning som
eget medicinskt programområde
9
Följa rehabiliteringsgarantin som landstinget har tillsammans med
försäkringskassan
Ta ställning till fokusrapporten om rehabilitering inom neuroområdet
Följa upp avtalen inom extern rehabilitering
Följa upp trepartsavtalen inom rehabiliteringsområdet
Hjälpmedel
Utredningsarbete att utifrån landstingets hjälpmedelspolicy ta fram en
hjälpmedelsguide. Utbildningsinsatser till förskrivare för införandet av
hjälpmedelsguiden
Rörelseorganens sjukdomar
Reumatoid artrit, följa upp att bedömning av specialist sker inom en månad
och att behandling påbörjas inom 3 månader efter diagnos
Följa arbetet med rapporter inom området smärta ur ett befolkningsperspektiv
Ta ställning till årsrapporter inom programområdet
Medicin-kirurgi 2 dvs. öron-näsa-hals, plastikkirurgi, tal, hörsel, njurar,
transplantation
Ta ställning till årsrapporter inom programområdet
Tandvård
Följa arbetet med utvärdering av vårdbehovstilläggen
Följa arbetet med att föra ut information kring regelverket för det reformerade
tandvårdsstödet
Följa arbetet med att utarbeta ett åtgärdsprogram för att underlätta för
invandrare med dålig tandhälsa att besöka tandläkare.
Följa arbetet med hur patienter med besvär från dentala material liksom
tandvårdspatienter med komplexa vårdbehov, exempelvis smärtproblem, kan
erbjudas fullgoda behandlingsalternativ och ett gott omhändertagande
I samarbete med de geografiska beredningarna fördjupa kunskaperna om
tandvård och förebyggande insatser för äldre, barn och ungdomar samt andra
angelägna målgrupper där skillnader i ohälsa vad gäller tandvård föreligger
Påverka utformningen av avtal mellan hälso- och sjukvården och tandvården
när det gäller folkhälsa.
Initiera en ökad aktivitet inom tandvården beträffande det
tobaksförebyggande arbetet
Komplementär-/alternativmedicin
Följa projektet om komplementär-/alternativmedicin och samverkan med
hälso- och sjukvården
Folkhälsa rörande arbets- och miljömedicin
Följa/bevaka arbetet med framtagande av 10-punktslistan över miljöåtgärder
för att minska miljörelaterade hälsorisker
Initiera en konferens med anledning av barnmiljörapporten
Följa policyarbetet kring området elektromagnetisk
strålning/elektromagnetiska fält
10
Följa upp projekt som fått medel ur folkhälsoanslaget enligt uppdrag från
HSU – gäller buller, arbetsrelaterad psykisk ohälsa samt manual för
arbetsanalys
Bevaka, öka och föra ut kunskapen om kemikaliers påverkan på folkhälsan
Egna aktiviteter
Studieresa till Danmark och Norge angående komplementär/alternativmedicinska frågor
Utbildningsinsatser till ledamöterna om avtalsarbetet, kvalitets- och
viktningskriterier m.m.
Seminarieverksamhet inom beredningens ansvarsområden
Studiebesök inom beredningens ansvarsområden
Gemensamt planeringsmöte med MPB 2 och 5 kring gemensamma frågor
5. Uppföljning av beredningens insatser
Beredningens arbete dokumenteras i protokoll. För de aktiviteter och mål som
beslutats i aktivitetsplanen görs en planering under 2005, som sedan följs upp. I
samband med uppföljningen hämtas synpunkter från samarbetspartners in. Resultatet
av uppföljningen redovisas till HSU i samband med anmälan av kommande års
aktivitetsplan.
11
