MPB 2 2006-10-17 p 2 Sammanfattning av aktivitetsplaner för medicinsk programberedning 2 (MPB2) 2004 Beredningens uppdrag, målgrupper och långsiktiga prioriteringar MPB 2 har som ansvarsområde befolkningsgrupperna barn/ungdom och kvinnor samt MPA-programområdena hälso- och sjukvård för barn/ungdom, gynekologi, obstetrik, reproduktion och urologi. Beredningen har som huvuduppgift att säkra en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet i landstinget för ovanstående grupper. I arbetet ska beredningen lyfta och belysa frågor som rör vårdutveckling, forskning, behovsinventering, kvalitetsuppföljning samt kunskapsspridning om, och implementering av, aktuellt medicinskt programarbete. Arbetet ska bedrivas med befolkningsperspektivet i fokus, i dialog med patienthandikapp- och intresseorganisationer, vårdens professioner och i samverkan med övriga medicinska och geografiska beredningar samt andra aktörer som t.ex. kommuner, socialtjänst och försäkringskassa. I allt arbete som rör barn och ungdomar ska FN:s barnkonventions intentioner beaktas. Aktivitetsplanen är ett årligt styrdokument för hur beredningen organiserar och följer upp de långsiktiga prioriteringarna och målen. Målgrupper Barn och ungdom Målgruppen omfattar barn och ungdomar upp till 25 års ålder. Det hälsofrämjande arbetet omfattar fr.a. hälso- och sjukvårdens insatser inom MVC, BVC och tandvården samt samverkan med andra aktörer som t.ex. kommuner. Barnsjukvården innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från kirurgi, medicin, psykiatri, neonatologi, radiologi samt sjukdomsförebyggande arbete i landstinget. Ansvarsområdet omfattar inte onkologi, rehabilitering eller habilitering. Kvinnosjukvård Området innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från gynekologi, gynekologisk onkologi, obstetrik, reproduktion samt sjukdomsförebyggande arbete i landstinget. Ansvarsområdet omfattar inte rehabilitering eller habilitering. Urologi och andrologi Målgruppen omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser för män, kvinnor och barn med urologiska sjukdomar såsom sjukdomar i övre urinvägarna, urinblåsan samt, för männen, i prostata. Området omfattar också urologisk onkologi. Andrologi omfattar sjukdomar specifika för mannen, exempelvis hormonella störningar, infertilitet och sexuell dysfunktion. 2 I. Barn och ungdomars psykiska hälsa Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen: Den psykiska hälsan ska främjas och psykiska sjukdomar förebyggas. Barn och ungdomar ska ges tillgång till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget. Väl fungerande vårdkedjor med jämlik tillgång till hälsofrämjande och förebyggande insatser samt vård gällande barn och ungdomars psykiska hälsa, inklusive neuropsykiatri, ska utvecklas. Plan för nästkommande års arbete: Inhämta kunskap om barn och ungdomars psykiska och fysiska hälsa, t.ex. genom barnhälsorapportering. Kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap om hur vårdkedjorna fungerar. Tillsammans med t.ex. MPB3 /habilitering/ och MPB5 /hälso- och sjukvård inom psykiatri, genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma frågor om barn och ungdomars psykiska hälsa. Tillsammans med MPB3 anordna två halvdagsseminarier om barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder (april 2004) Inhämta information om bl.a. projektet Bräckegatan, psykiatrisk mottagning för unga vuxna 16 – 25 år, för att få kunskap om samverkansformer. Inhämta lägesrapport om ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting år 2005”. Inhämta kunskap om verksamma former av förebyggande insatser i länet mot psykisk ohälsa hos barn och ungdomar (seminarium hösten 2004, i samverkan med MPB5). Inhämta lägesrapport från BUS-arbetet. Följa det medicinska programarbetet inom området. II. Misshandel av spädbarn Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen: All vårdpersonal, som i sitt arbete kommer i kontakt med spädbarn, ska ha tillräcklig kunskap för att kunna uppmärksamma skador orsakade av misshandel och erbjuda förebyggande stöd och behandling till familjen utifrån enhetliga riktlinjer för hela landstinget. Välfungerande vård- och handlingsprogram för diagnos och behandling av misshandlade spädbarn ska finnas och implementeras inom såväl akutsjukvård som öppenvård. Plan för nästkommande års arbete: Inventera vilka vård- och handlingsprogram för diagnos och behandling av misshandlade spädbarn som redan finns. Inhämta kunskap om omhändertagande från bl.a. MIO-gruppen på Astrid Lindgrens barnsjukhus och barnkliniken på Huddinge universitetssjukhus. Medverka till framtagande av bra underlag till handlingsprogram inom akut- och primärvård i samverkan med kommun/socialtjänst och förskola. Följa det medicinska programarbetet inom området. 3 III. Mäns våld mot kvinnor och barn Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen: All vårdpersonal ska ha kunskap att kunna bemöta kvinnor, och deras barn, i denna utsatta situation och erbjuda stöd och behandling utifrån enhetliga riktlinjer för hela landstinget. Välfungerande vård- och handlingsprogram ska finnas och tillämpas inom såväl akutsjukvård som öppenvård. Plan för nästkommande års arbete: Kartlägga och inhämta kunskap om omhändertagande av i första hand våldtagna kvinnor inom akut- och primärvård. Inventera de vård- och behandlingsprogram som redan finns (t.ex. på Södersjukhuset och ROKS, RiksOrganisationen Kvinnojourer i Sverige). Medverka till att välfungerande och länsövergripande vård- och handlingsprogram – som också omfattar de barn som åsett misshandeln – implementeras. Arbetet ska bedrivas i samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer. Följa samarbetet med Operation Kvinnofrid Följa det medicinska programarbetet inom området. Följa upp seminariet ”mäns våld mot kvinnor” (januari 2004). IV. Ungdomsmottagningar Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen: Länets ungdomsmottagningar ska stärka en positiv hälsoutveckling hos ungdomar gällande sexualitet och samlevnad, könsroller och identitetsutveckling och därmed sammanhängande frågeställningar. En välfungerande och länsövergripande samordning för ungdomsmottagningarnas basåtagande ska finnas. Plan för nästkommande års arbete: Kartlägga och inhämta kunskap om ungdomsmottagningarna i länet genom studiebesök och genom rapportering från beställaravdelningarna avseende tillgång och uppdrag. Medverka till samordning av ungdomsmottagningarnas basåtagande i samverkan med kommunerna och andra aktörer. Följa BUS-arbetet och det medicinska programarbetet inom området. V. Hälso- och sjukvård för barn Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen: Hälsan för barnet och dess familj ska främjas och ohälsa förebyggas i de miljöer där de vistas. En väl fungerande vårdkedja kring barnet och dess familj (MVC – förlossning – eftervård – BVC) ska finnas och fortsätta fungera genom skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Riktlinjerna gällande amning ska vara implementerade. Vårdkedjan gällande barnsjukvård ska vara väl fungerande utifrån de behov som föreligger, oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget. 4 Plan för nästkommande års arbete: Kontinuerligt följa HSUs uppdrag gällande vårdkedjan (MVC – förlossning – eftervård – BVC) och medverka till god implementering. Inhämta kunskap från mödra- och barnahälsovårdsöverläkare och specialsakkunnig inom barnmedicin. (januari 2004) Medverka till implementering av riktlinjer gällande amning. Inhämta information om ”pappa-se-mig-projektet” Bevaka och kartlägga tillgänglighet till familjecentraler i samarbete med kommunerna. Följa upp frågan till de geografiska beredningarna gällande familjecentralers förekomst och åtagande. Följa upp närsjukvårdsutredningens förslag och implementering avseende barnläkarkompetens. Inhämta kunskap om barns astma och allergi, bl.a. ur ett socioekonomiskt perspektiv, och inventera behovet av handlingsprogram inom området. Tillsammans med andra medicinska beredningar, t.ex. MPB 1 /närsjukvård, MPB 3 /öron-näsa-hals, tandvård, MPB 4 /allergi, mage-tarm, genomföra minst ett gemensamt möte för beredningarna kring gemensamma frågor om hälso- och sjukvård för barn. Seminarium om föräldrastöd (hösten 2004). Inhämta kunskap om barnkonventionen. Följa det medicinska programarbetet inom området. VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen: En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för kvinnor ska fungera oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget, dvs rätt vård på rätt nivå. Tillgången till gynekologisk hälso- och sjukvård, mammografi och hälsokontroller ska vara jämt fördelad. Vårdkedjor gällande gynekologisk onkologi ska vara implementerade. Plan för nästkommande års arbete: Kartlägga hur tillgång och fördelning av gynekologisk vård, mammografi och hälsokontroller ser ut i landstinget, främst inom primärvårdsledet. Kartläggningen gäller också mottagningar för flickor och kvinnor med speciella behov t.ex. funktionshindrade, kvinnor tidigare utsatta för sexualiserat våld och könsstympade kvinnor. Kartlägga vilka handlingsprogram som redan finns (t.ex. Onkologiskt centrums handlingsprogram för hälsoundersökningar). Tillsammans med andra medicinska beredningar (MPB 1/ närsjukvård, MPB 4 /cancer, bröstcancer, diabetes, övervikt/ MPB 5 /folkhälsa) genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma frågor inom området kvinnohälsovård/sjukvård. Inhämta kunskap från Trankulturellt centrum gällande eventuella speciella behov av gynekologisk hälso- och sjukvård ur ett multikulturellt perspektiv. Inhämta information om, och medverka till spridning av Vårdguiden – rätt vård på rätt nivå. Följa det medicinska programarbetet inom området. 5 VII. Urologi och andrologi Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen: En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för män, kvinnor och barn med urologiska besvär ska fungera utifrån behov, oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget. Plan för nästkommande års arbete: Inhämta kunskap inom området, inkluderande förebyggande och behandlande egenvård. Kartlägga kopplingen gynekologi – urologi. Följa upp studiebesöket på andrologiskt centrum. Belysa behandlingsbarheten hos mannen i infertilitetsutredningar. Tillsammans med andra medicinska beredningar, t.ex. MPB 3 /njurar, och MPB 4 / cancer, genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma frågor om urologi och andrologi. Följa det medicinska programarbetet inom området. 6 2005 Uppföljning av beredningens arbete år 2004 Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarna har som mål att främja fysisk och psykisk hälsa genom ett brett förebyggande arbete. Många ungdomsmottagningar har bred kompetens med medicinska, sociala och/eller psykologiska insatser förutom basverksamheten med främjandet av ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa. Stora olikheter råder dock inom länet gällande såväl tillgänglighet till ungdomsmottagning som utbud av resurser inom mottagningen. Mot bakgrund av ökande frekvens av sexuellt överförda sjukdomar, ökande aborttal, ökande psykisk ohälsa bland ungdomar och växande tonårsgrupper kommer ungdomsmottagningarna att spela en än viktigare roll i framtiden. Familjecentraler Mödra- och barnhälsovården gör betydelsefulla hälsofrämjande insatser för barnen och deras familjer. Tidig upptäckt av sjukdomar, skador och funktionshinder, liksom behovet av psykosocialt stöd, gör också att insatser kan sättas in tidigt. Genom fasta former för samarbete mellan öppen förskola, mödra- och barnhälsovård och även socialtjänst kan familjer få stöd och hjälp till självhjälp. Allt samarbete som sker över huvudmannagränser är värt att uppmuntra. På flera håll i länet sker sådan samverkan i form av familjecentraler. Det behövs fler familjecentraler, minst en i varje kommun/stadsdel. Beredningen kommer att följa utvecklingen av familjecentraler i länets kommuner. Barnsjukvårdsutredningen Inom ramen för 3S-utredningen bedrivs en utredning med uppdrag att lämna förslag på den fortsatta strukturutvecklingen för barnsjukvården. En del av utredningen avser fördelningen av patienter i behov av specialiserad och högspecialiserad vård mellan Karolinska universitetssjukhusets barndivision och Sachsska barnsjukhuset vid SÖS. En annan del utveckling av samverkan mellan landsting och kommun beträffande barnsjukvård och skolhälsovård samt också utveckling av hemsjukvården för barn. Folkhälsoanslaget Årligen beviljas bidrag till ett antal projekt. Varje beredning har till uppgift att följa dem som faller inom respektive berednings uppdrag. För MPB2 finns för åren 2004 och 2005, 23 projekt beviljade, se bilaga. Plan för 2005 års arbete Följa upp att ungdomsmottagningarnas hemsidor på internet finns som länkar från Vårdguiden. Följa upp utvecklingen av ungdomsmottagningarnas basåtagande Följa upp familjecentralernas utveckling och basåtagande Följa barnsjukvårdsutredningen och hemsjukvård för barn 7 Följa beviljade projekt (folkhälsoanslaget) inom ramen för beredningens ansvarsområde A. Vårdprogram för upptäckt och behandling av misshandlade barn Mål All vårdpersonal som i sitt arbete kommer i kontakt med barn, ska ha tillräcklig kunskap för att kunna uppmärksamma skador och symtom orsakade av misshandel och erbjuda förebyggande stöd och behandling till familjen utifrån enhetliga riktlinjer för länet. Välfungerande vårdprogram ska finnas och vara implementerade inom såväl barnhälsovård, närsjukvård som slutenvård. Plan för 2005 års arbete Initiera att det medicinska programarbetet tar fram ett vårdprogram Följa MIO-gruppens fortsatta arbete Medverka till att uppdrag och beställning av vård för misshandlade barn kommer till stånd inom SLL Följa det medicinska programarbetet inom området Anordna seminarium kring filmen om barn som upplevt våld B Barns och ungdomars psykiska hälsa Mål Den psykiska hälsan ska främjas och psykiska sjukdomar förebyggas. Barn och ungdomar ska ges tillgång till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget. Väl fungerande vårdkedjor med jämlik tillgång till hälsofrämjande och förebyggande insatser samt vård gällande barn och ungdomars psykiska hälsa, inklusive neuropsykiatri, ska utvecklas. Plan för 2005 års arbete Fortsätta inhämta kunskap om barn och ungdomars psykiska och fysiska hälsa, t.ex. genom barnhälsorapportering Fortsätta kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap om hur vårdkedjorna fungerar Noga följa utvecklingen av arbetet med övergången mellan barn-/ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin Noga följa ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting år 2005” samt väntetider inom den vården Fortsätta följa BUS-arbetet Följa det medicinska programarbetet inom området C Amning Mål Att öka amningsfrekvensen genom kvalitetssäkring av skydd, stöd och främjande av amningen i en sammanhållen vårdkedja från mödrahälsovård till och med barnhälsovård. 8 Plan för 2005 års arbete Krav på kunskap om amning skall tydligt in i vårduppdraget när vårdkedjan beskrivs Anordna ett miniseminarium om amning med målgrupperna redaktioner på föräldratidningar, BKV och Vårdguiden Att beredningen utgör referensgrupp för AMSAKs utredning Följa det medicinska programarbetet inom området Medverka till att kvinnoklinikerna återupptar arbetet med Baby friendly hospitals. Hälso- och sjukvård för kvinnor I. A Dolda folkhälsoproblem Bakgrund Fyra stora men dolda och svårt handikappande sjukdomar som främst drabbar kvinnor, men i beredningens arbete kommer både män och barn att inkluderas. Sjukdomarna leder till stor mängd sjukskrivning och betraktas ibland som ”skamliga”. Mål Belysa och öka kunskapen om dessa folkhälsoproblem samt medverka till att fungerande vårdkedjor skapas. Plan för 2005 års arbete Inventera inom vilka områden det finns fokusrapporter och vårdprogram Kartlägga kopplingen mellan gynekologi och urologi Träffa patientföreningarna för alla fyra sjukdomsgrupperna Klargöra hur barnhälsovården och skolhälsovården arbetar med migrän hos barn Följa det medicinska programarbetet inom området B Vårdkedjan runt födelsen Mål Att hela vården under graviditeten, förlossningen och eftervården erbjuds alla kvinnor som hela vårdkedjor innefattande prioriterad förlossningsplats. Plan för 2005 års arbete Beredningen - följer Beställarkontor vårds försöksprojekt i vårdkedjan under året har minst ett möte med arbetsgruppen för vårdkedjan runt födelsen, i projekt vårdgivarval möter tjänstemän i alla geografiska beredningars områden angående MVC/BMM och BVC följer genomförandet i hela länet C Lesbiska kvinnors hälsa Mål Att alla kvinnor i Stockholms läns landsting, oavsett sexuell läggning, har tillgång till en god och jämlikt fördelad hälso- och sjukvård samt att vårdens personal har HBT- kompetens, det 9 vill säga har kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoners livs- och levnadsvillkor. Plan för 2005 års arbete Seminarium 13 maj 2005 om lesbiska kvinnors hälsa Medverka till samordning av befintlig vård för lesbiska Inhämta kunskap om Regnbågsprojektet för lesbiska föräldrar Följa det medicinska programarbetet inom området II. Urologi och andrologi Mål En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för män, kvinnor och barn med urologiska besvär ska fungera utifrån behov, oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget. Plan för 2005 års arbete Fortsätta inhämta kunskap inom området, inkluderande förebyggande och behandlande egenvård Besöka IVF-enheten på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Följa det medicinska programarbetet inom området 10 2006 Redovisning och uppföljning av beredningens aktiviteter år 2005 Barn och ungdom Vårdprogrammet för misshandlade barn är färdigt inom kort, och beredningen har följt hur barn som upplevt våld tas omhand i länet. Beredningen har också fortsätt att kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap kring barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Amning Beredningen har följt AMSAKs utredning som under våren publiceras som en fokusrapport. Seminariet om amning har flyttats fram till maj 2006, och planeras genomföras som ett utökat ordinarie beredningsmöte. Kvinnor Beredningen har inhämtat kunskap om de fyra stora men dolda och svårt handikappande sjukdomar som främst drabbar kvinnor urininkontinens, migrän, endometrios och fibromyalgi. Beredningen har följt Beställare vårds arbete med vårdkedjan runt födelsen. Ett välbesökt heldagsseminarium genomfördes i maj som belyste lesbiskas hälsa. Fokusområden under kommande år Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Plan för 2006 års arbete Barns och ungdomars psykiska hälsa Noga följa ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting år 2005” samt väntetider inom den vården Noga följa utvecklingen av arbetet med övergången mellan barn-/ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin Fortsätta följa BUS-arbetet Fortsätta inhämta kunskap om barn och ungdomars psykiska hälsa, till exempel genom barnhälsorapportering Följa det medicinska programarbetet inom området Vårdprogram för upptäckt och behandling av misshandlade barn Medverka till att landstinget utvecklar formerna för upptäckt, bemötande och vård av misshandlade barn samt beställning av sådan vård Följa upp implementeringen av vårdprogrammet i närsjukvården Följa upp samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola och skola samt rättsvårdande myndigheter Följa det medicinska programarbetet inom området Barns och ungdomars fysiska hälsa 11 Följa hur sjukvården för barn utvecklas inom ramen för genomförandet av 3S Noga följa hur barnkompetensen förstärks i närsjukvården Amning Uppdragsbeskrivningen för den nya vårdkedjan skall tydligt ange hur amningsstöd bedrivs och dokumenteras under barnets amningsperiod Anordna ett halvdagsmöte om amning med målgrupperna kommersiella föräldratidningar, BV och Vårdguiden med flera Medverka till att kvinnoklinikerna återupptar arbetet med Baby friendly hospitals Bevaka implementeringen av fokusrapporten om amning Även i övrigt följa det medicinska programarbetet inom området Hälso- och sjukvård för kvinnor Plan för 2006 års arbete Vårdkedjan runt födelsen Följa upp Beställare Vårds försöksprojekt kring vårdkedjan Ordna möte för de tjänstemän i geografiska beredningars områden som handlägger MVC/BMM och BVC i länet Dolda folkhälsoproblem Bevaka implementeringen av fokusrapporten om endometrios Anordna heldagsseminarium om vården av patienter med urininkontinens, migrän, endometrios och fibromyalgi Medverka till väl fungerande vårdkedjor inom dessa områden Även i övrigt följa det medicinska programarbetet inom området Lesbiska och bisexuella kvinnors hälsa Följa tillämpningen av inseminationslagen avseende lesbiska och graviditet Medverka till att förlossningsklinikerna lär sig mer om lesbiskas situation, med Danderyds sjukhus förlossning som förebild Medverka till samordning och spridning av information om befintlig vård för lesbiska Följa upp arbetet med spridning av HBT-kompetens enligt landstingets personalpolicy Urologi och andrologi Plan för 2006 års arbete Fortsätta inhämta kunskap inom området, även inkluderande förebyggande och behandlande egenvård Följa det medicinska programarbetet inom området Seminarier 12 Anordna ett heldagsseminarium om vården av patienter med urininkontinens, migrän, endometrios och fibromyalgi. Seminariet skall riktas till politiker, vårdgivare och beställare. Beredningens roll i avtalsprocessen Beredningen skall delta i framtagandet av förslag till uppdragsbeskrivning, avtalsuppföljning och kvalitetsparametrar för vårdkedjan MVC-förlossning-eftervård. Beredningen kommer i samband med upphandlingar att bevaka och påminna om vikten av att utbildningsuppdrag för framför allt ST-läkare, finns med i alla avtal (med såväl privata som offentliga vårdgivare) i förhållande till vårduppdragets storlek. Beredningen kommer att bevaka att jämställdhets-, barn- och HBT-perspektiv beaktas i såväl uppdragsbeskrivningar som i avtal och uppföljningsmallar. Ärendehantering MPB 2 ska vara delaktig i att ta fram förslag till uppdragsbeskrivning, avtalsuppföljning och kvalitetsparametrar för vårdkedjan MVC-förlossning-eftervård. Delaktigheten avser diskussionsstadiet, utkaststadiet och slutligen som remissinstans före HSU-behandling. Till exempel skall beskrivningen av vårduppdraget tydligt ange hur amningsstöd bedrivs och dokumenteras under barnets amningsperiod medverka till att landstinget utvecklar formerna för upptäckt, bemötande och vård av misshandlade barn samt beställning av sådan vård delta i arbetet med att ta fram förslag till samtliga uppdragsbeskrivningar, avtalsuppföljning och kvalitetsparametrar för MVC/BMM, BVC och barnsjukvård vara närmsta politiska instans för de tjänstemän som skall arbeta med implementeringen av handlingsprogram för barnkonventionen och handlingsprogrammet för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. MPB 2s uppföljningar av folkhälsoanslaget 2005 års anslag ”Barn och ungdomar i sorg”, folkhälsoarbete i Södertälje och Nykvarns kommuner. Sjukhuskyrkan Södertälje sjukhus Trygga barn – ett projekt för att få våldsamma pappor att upphöra med sin våldsamhet. Socialförvaltningen i Botkyrka kommun. Utveckling av webbaserad kunskapsbank avseende barns och ungdomars hälsa. Centrum för folkhälsa. Överviktsprevention i praktiken – utveckling av en verktygslåda för lokalt arbete bland barn 0-12 år med tyngdpunkt på länets resurssvaga delar. Centrum för folkhälsa. 2006 års anslag 13 Ökad rörelseträning genom införande av metoden MUGI (motorisk utveckling som grund för inlärning) för 5-6 åringar i Tullinge. Socialförvaltningen i Botkyrka kommun Informationssatsning för säkrare sex till alla 23-åringar i Stockholms län. Centrum för folkhälsa www.frågachans.nu - en hemsida om sex- och samlevnad för 10-13 åringar Centrum för folkhälsa 14