Sammanfattning av aktivitetsplaner

MPB 2 2006-10-17 p 2
Sammanfattning av aktivitetsplaner
för medicinsk programberedning 2
(MPB2)
2004
Beredningens uppdrag, målgrupper och långsiktiga
prioriteringar
MPB 2 har som ansvarsområde befolkningsgrupperna barn/ungdom och kvinnor samt
MPA-programområdena hälso- och sjukvård för barn/ungdom, gynekologi, obstetrik,
reproduktion och urologi.
Beredningen har som huvuduppgift att säkra en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård av
god kvalitet i landstinget för ovanstående grupper. I arbetet ska beredningen lyfta och
belysa frågor som rör vårdutveckling, forskning, behovsinventering, kvalitetsuppföljning
samt kunskapsspridning om, och implementering av, aktuellt medicinskt programarbete.
Arbetet ska bedrivas med befolkningsperspektivet i fokus, i dialog med patienthandikapp- och intresseorganisationer, vårdens professioner och i samverkan med övriga
medicinska och geografiska beredningar samt andra aktörer som t.ex. kommuner,
socialtjänst och försäkringskassa. I allt arbete som rör barn och ungdomar ska FN:s
barnkonventions intentioner beaktas.
Aktivitetsplanen är ett årligt styrdokument för hur beredningen organiserar och följer upp
de långsiktiga prioriteringarna och målen.
Målgrupper
Barn och ungdom
Målgruppen omfattar barn och ungdomar upp till 25 års ålder.
Det hälsofrämjande arbetet omfattar fr.a. hälso- och sjukvårdens insatser inom MVC,
BVC och tandvården samt samverkan med andra aktörer som t.ex. kommuner.
Barnsjukvården innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från kirurgi, medicin, psykiatri,
neonatologi, radiologi samt sjukdomsförebyggande arbete i landstinget. Ansvarsområdet
omfattar inte onkologi, rehabilitering eller habilitering.
Kvinnosjukvård
Området innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från gynekologi, gynekologisk onkologi,
obstetrik, reproduktion samt sjukdomsförebyggande arbete i landstinget. Ansvarsområdet
omfattar inte rehabilitering eller habilitering.
Urologi och andrologi
Målgruppen omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser för män, kvinnor och barn med
urologiska sjukdomar såsom sjukdomar i övre urinvägarna, urinblåsan samt, för männen, i
prostata. Området omfattar också urologisk onkologi. Andrologi omfattar sjukdomar
specifika för mannen, exempelvis hormonella störningar, infertilitet och sexuell
dysfunktion.
2
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
Den psykiska hälsan ska främjas och psykiska sjukdomar förebyggas. Barn och ungdomar
ska ges tillgång till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser oavsett
vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget.
Väl fungerande vårdkedjor med jämlik tillgång till hälsofrämjande och förebyggande
insatser samt vård gällande barn och ungdomars psykiska hälsa, inklusive neuropsykiatri,
ska utvecklas.
Plan för nästkommande års arbete:
 Inhämta kunskap om barn och ungdomars psykiska och fysiska hälsa, t.ex. genom
barnhälsorapportering.
 Kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap om hur vårdkedjorna fungerar.
 Tillsammans med t.ex. MPB3 /habilitering/ och MPB5 /hälso- och sjukvård inom
psykiatri, genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma
frågor om barn och ungdomars psykiska hälsa.
 Tillsammans med MPB3 anordna två halvdagsseminarier om barn, ungdomar och
vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder (april 2004)
 Inhämta information om bl.a. projektet Bräckegatan, psykiatrisk mottagning för unga
vuxna 16 – 25 år, för att få kunskap om samverkansformer.
 Inhämta lägesrapport om ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns
landsting år 2005”.
 Inhämta kunskap om verksamma former av förebyggande insatser i länet mot psykisk
ohälsa hos barn och ungdomar (seminarium hösten 2004, i samverkan med MPB5).
 Inhämta lägesrapport från BUS-arbetet.
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
II. Misshandel av spädbarn
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
All vårdpersonal, som i sitt arbete kommer i kontakt med spädbarn, ska ha tillräcklig
kunskap för att kunna uppmärksamma skador orsakade av misshandel och erbjuda
förebyggande stöd och behandling till familjen utifrån enhetliga riktlinjer för hela
landstinget. Välfungerande vård- och handlingsprogram för diagnos och behandling av
misshandlade spädbarn ska finnas och implementeras inom såväl akutsjukvård som
öppenvård.
Plan för nästkommande års arbete:
 Inventera vilka vård- och handlingsprogram för diagnos och behandling av
misshandlade spädbarn som redan finns. Inhämta kunskap om omhändertagande från
bl.a. MIO-gruppen på Astrid Lindgrens barnsjukhus och barnkliniken på Huddinge
universitetssjukhus.
 Medverka till framtagande av bra underlag till handlingsprogram inom akut- och
primärvård i samverkan med kommun/socialtjänst och förskola.
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
3
III. Mäns våld mot kvinnor och barn
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
All vårdpersonal ska ha kunskap att kunna bemöta kvinnor, och deras barn, i denna utsatta
situation och erbjuda stöd och behandling utifrån enhetliga riktlinjer för hela landstinget.
Välfungerande vård- och handlingsprogram ska finnas och tillämpas inom såväl
akutsjukvård som öppenvård.
Plan för nästkommande års arbete:
 Kartlägga och inhämta kunskap om omhändertagande av i första hand våldtagna
kvinnor inom akut- och primärvård.
 Inventera de vård- och behandlingsprogram som redan finns (t.ex. på Södersjukhuset
och ROKS, RiksOrganisationen Kvinnojourer i Sverige).
 Medverka till att välfungerande och länsövergripande vård- och handlingsprogram –
som också omfattar de barn som åsett misshandeln – implementeras. Arbetet ska
bedrivas i samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer.
 Följa samarbetet med Operation Kvinnofrid
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
 Följa upp seminariet ”mäns våld mot kvinnor” (januari 2004).
IV. Ungdomsmottagningar
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
Länets ungdomsmottagningar ska stärka en positiv hälsoutveckling hos ungdomar
gällande sexualitet och samlevnad, könsroller och identitetsutveckling och därmed
sammanhängande frågeställningar. En välfungerande och länsövergripande samordning
för ungdomsmottagningarnas basåtagande ska finnas.
Plan för nästkommande års arbete:
 Kartlägga och inhämta kunskap om ungdomsmottagningarna i länet genom
studiebesök och genom rapportering från beställaravdelningarna avseende tillgång och
uppdrag.
 Medverka till samordning av ungdomsmottagningarnas basåtagande i samverkan med
kommunerna och andra aktörer.
 Följa BUS-arbetet och det medicinska programarbetet inom området.
V. Hälso- och sjukvård för barn
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
Hälsan för barnet och dess familj ska främjas och ohälsa förebyggas i de miljöer där de
vistas. En väl fungerande vårdkedja kring barnet och dess familj (MVC – förlossning –
eftervård – BVC) ska finnas och fortsätta fungera genom skolhälsovård och
ungdomsmottagningar. Riktlinjerna gällande amning ska vara implementerade.
Vårdkedjan gällande barnsjukvård ska vara väl fungerande utifrån de behov som
föreligger, oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget.
4
Plan för nästkommande års arbete:
 Kontinuerligt följa HSUs uppdrag gällande vårdkedjan (MVC – förlossning –
eftervård – BVC) och medverka till god implementering.
 Inhämta kunskap från mödra- och barnahälsovårdsöverläkare och specialsakkunnig
inom barnmedicin. (januari 2004)
 Medverka till implementering av riktlinjer gällande amning.
 Inhämta information om ”pappa-se-mig-projektet”
 Bevaka och kartlägga tillgänglighet till familjecentraler i samarbete med kommunerna.
 Följa upp frågan till de geografiska beredningarna gällande familjecentralers
förekomst och åtagande.
 Följa upp närsjukvårdsutredningens förslag och implementering avseende
barnläkarkompetens.
 Inhämta kunskap om barns astma och allergi, bl.a. ur ett socioekonomiskt perspektiv,
och inventera behovet av handlingsprogram inom området.
 Tillsammans med andra medicinska beredningar, t.ex. MPB 1 /närsjukvård, MPB 3
/öron-näsa-hals, tandvård, MPB 4 /allergi, mage-tarm, genomföra minst ett
gemensamt möte för beredningarna kring gemensamma frågor om hälso- och sjukvård
för barn.
 Seminarium om föräldrastöd (hösten 2004).
 Inhämta kunskap om barnkonventionen.
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för kvinnor
ska fungera oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget, dvs rätt vård på rätt nivå.
Tillgången till gynekologisk hälso- och sjukvård, mammografi och hälsokontroller ska
vara jämt fördelad. Vårdkedjor gällande gynekologisk onkologi ska vara implementerade.
Plan för nästkommande års arbete:
 Kartlägga hur tillgång och fördelning av gynekologisk vård, mammografi och
hälsokontroller ser ut i landstinget, främst inom primärvårdsledet. Kartläggningen
gäller också mottagningar för flickor och kvinnor med speciella behov t.ex.
funktionshindrade, kvinnor tidigare utsatta för sexualiserat våld och könsstympade
kvinnor.
 Kartlägga vilka handlingsprogram som redan finns (t.ex. Onkologiskt centrums
handlingsprogram för hälsoundersökningar).
 Tillsammans med andra medicinska beredningar (MPB 1/ närsjukvård, MPB 4
/cancer, bröstcancer, diabetes, övervikt/ MPB 5 /folkhälsa) genomföra minst ett
gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma frågor inom området
kvinnohälsovård/sjukvård.
 Inhämta kunskap från Trankulturellt centrum gällande eventuella speciella behov av
gynekologisk hälso- och sjukvård ur ett multikulturellt perspektiv.
 Inhämta information om, och medverka till spridning av Vårdguiden – rätt vård på rätt
nivå.
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
5
VII. Urologi och andrologi
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för män,
kvinnor och barn med urologiska besvär ska fungera utifrån behov, oavsett vårdnivå eller
geografiskt läge i landstinget.
Plan för nästkommande års arbete:
 Inhämta kunskap inom området, inkluderande förebyggande och behandlande
egenvård.
 Kartlägga kopplingen gynekologi – urologi.
 Följa upp studiebesöket på andrologiskt centrum.
 Belysa behandlingsbarheten hos mannen i infertilitetsutredningar.
 Tillsammans med andra medicinska beredningar, t.ex. MPB 3 /njurar, och MPB 4 /
cancer, genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma
frågor om urologi och andrologi.
 Följa det medicinska programarbetet inom området.
6
2005
Uppföljning av beredningens arbete år 2004
Ungdomsmottagningar
Ungdomsmottagningarna har som mål att främja fysisk och psykisk hälsa genom ett brett
förebyggande arbete. Många ungdomsmottagningar har bred kompetens med medicinska,
sociala och/eller psykologiska insatser förutom basverksamheten med främjandet av
ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa. Stora olikheter råder dock inom länet gällande
såväl tillgänglighet till ungdomsmottagning som utbud av resurser inom mottagningen. Mot
bakgrund av ökande frekvens av sexuellt överförda sjukdomar, ökande aborttal, ökande
psykisk ohälsa bland ungdomar och växande tonårsgrupper kommer ungdomsmottagningarna
att spela en än viktigare roll i framtiden.
Familjecentraler
Mödra- och barnhälsovården gör betydelsefulla hälsofrämjande insatser för barnen och deras
familjer. Tidig upptäckt av sjukdomar, skador och funktionshinder, liksom behovet av
psykosocialt stöd, gör också att insatser kan sättas in tidigt.
Genom fasta former för samarbete mellan öppen förskola, mödra- och barnhälsovård och även
socialtjänst kan familjer få stöd och hjälp till självhjälp. Allt samarbete som sker över
huvudmannagränser är värt att uppmuntra.
På flera håll i länet sker sådan samverkan i form av familjecentraler. Det behövs fler
familjecentraler, minst en i varje kommun/stadsdel.
Beredningen kommer att följa utvecklingen av familjecentraler i länets kommuner.
Barnsjukvårdsutredningen
Inom ramen för 3S-utredningen bedrivs en utredning med uppdrag att lämna förslag på den
fortsatta strukturutvecklingen för barnsjukvården. En del av utredningen avser fördelningen
av patienter i behov av specialiserad och högspecialiserad vård mellan Karolinska
universitetssjukhusets barndivision och Sachsska barnsjukhuset vid SÖS. En annan del
utveckling av samverkan mellan landsting och kommun beträffande barnsjukvård och
skolhälsovård samt också utveckling av hemsjukvården för barn.
Folkhälsoanslaget
Årligen beviljas bidrag till ett antal projekt. Varje beredning har till uppgift att följa dem som
faller inom respektive berednings uppdrag. För MPB2 finns för åren 2004 och 2005, 23
projekt beviljade, se bilaga.
Plan för 2005 års arbete

Följa upp att ungdomsmottagningarnas hemsidor på internet finns som länkar från
Vårdguiden.

Följa upp utvecklingen av ungdomsmottagningarnas basåtagande

Följa upp familjecentralernas utveckling och basåtagande

Följa barnsjukvårdsutredningen och hemsjukvård för barn
7

Följa beviljade projekt (folkhälsoanslaget) inom ramen för beredningens ansvarsområde
A. Vårdprogram för upptäckt och behandling av misshandlade barn
Mål
All vårdpersonal som i sitt arbete kommer i kontakt med barn, ska ha tillräcklig kunskap för
att kunna uppmärksamma skador och symtom orsakade av misshandel och erbjuda
förebyggande stöd och behandling till familjen utifrån enhetliga riktlinjer för länet.
Välfungerande vårdprogram ska finnas och vara implementerade inom såväl barnhälsovård,
närsjukvård som slutenvård.
Plan för 2005 års arbete





Initiera att det medicinska programarbetet tar fram ett vårdprogram
Följa MIO-gruppens fortsatta arbete
Medverka till att uppdrag och beställning av vård för misshandlade barn kommer till stånd
inom SLL
Följa det medicinska programarbetet inom området
Anordna seminarium kring filmen om barn som upplevt våld
B Barns och ungdomars psykiska hälsa
Mål
Den psykiska hälsan ska främjas och psykiska sjukdomar förebyggas. Barn och ungdomar ska
ges tillgång till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser oavsett vårdnivå eller
geografiskt läge i landstinget.
Väl fungerande vårdkedjor med jämlik tillgång till hälsofrämjande och förebyggande insatser
samt vård gällande barn och ungdomars psykiska hälsa, inklusive neuropsykiatri, ska
utvecklas.
Plan för 2005 års arbete






Fortsätta inhämta kunskap om barn och ungdomars psykiska och fysiska hälsa, t.ex.
genom barnhälsorapportering
Fortsätta kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap om hur vårdkedjorna
fungerar
Noga följa utvecklingen av arbetet med övergången mellan barn-/ungdomspsykiatrin och
vuxenpsykiatrin
Noga följa ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting år 2005”
samt väntetider inom den vården
Fortsätta följa BUS-arbetet
Följa det medicinska programarbetet inom området
C Amning
Mål
Att öka amningsfrekvensen genom kvalitetssäkring av skydd, stöd och främjande av
amningen i en sammanhållen vårdkedja från mödrahälsovård till och med barnhälsovård.
8
Plan för 2005 års arbete





Krav på kunskap om amning skall tydligt in i vårduppdraget när vårdkedjan beskrivs
Anordna ett miniseminarium om amning med målgrupperna redaktioner på
föräldratidningar, BKV och Vårdguiden
Att beredningen utgör referensgrupp för AMSAKs utredning
Följa det medicinska programarbetet inom området
Medverka till att kvinnoklinikerna återupptar arbetet med Baby friendly hospitals.
Hälso- och sjukvård för kvinnor
I.
A Dolda folkhälsoproblem
Bakgrund
Fyra stora men dolda och svårt handikappande sjukdomar som främst drabbar kvinnor, men i
beredningens arbete kommer både män och barn att inkluderas. Sjukdomarna leder till stor
mängd sjukskrivning och betraktas ibland som ”skamliga”.
Mål
Belysa och öka kunskapen om dessa folkhälsoproblem samt medverka till att fungerande
vårdkedjor skapas.
Plan för 2005 års arbete





Inventera inom vilka områden det finns fokusrapporter och vårdprogram
Kartlägga kopplingen mellan gynekologi och urologi
Träffa patientföreningarna för alla fyra sjukdomsgrupperna
Klargöra hur barnhälsovården och skolhälsovården arbetar med migrän hos barn
Följa det medicinska programarbetet inom området
B Vårdkedjan runt födelsen
Mål
Att hela vården under graviditeten, förlossningen och eftervården erbjuds alla kvinnor som
hela vårdkedjor innefattande prioriterad förlossningsplats.
Plan för 2005 års arbete
Beredningen
-
följer Beställarkontor vårds försöksprojekt i vårdkedjan under året
har minst ett möte med arbetsgruppen för vårdkedjan runt födelsen, i projekt vårdgivarval
möter tjänstemän i alla geografiska beredningars områden angående MVC/BMM och
BVC
följer genomförandet i hela länet
C Lesbiska kvinnors hälsa
Mål
Att alla kvinnor i Stockholms läns landsting, oavsett sexuell läggning, har tillgång till en god
och jämlikt fördelad hälso- och sjukvård samt att vårdens personal har HBT- kompetens, det
9
vill säga har kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoners livs- och
levnadsvillkor.
Plan för 2005 års arbete




Seminarium 13 maj 2005 om lesbiska kvinnors hälsa
Medverka till samordning av befintlig vård för lesbiska
Inhämta kunskap om Regnbågsprojektet för lesbiska föräldrar
Följa det medicinska programarbetet inom området
II.
Urologi och andrologi
Mål
En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för män, kvinnor
och barn med urologiska besvär ska fungera utifrån behov, oavsett vårdnivå eller geografiskt
läge i landstinget.
Plan för 2005 års arbete



Fortsätta inhämta kunskap inom området, inkluderande förebyggande och behandlande
egenvård
Besöka IVF-enheten på Karolinska universitetssjukhuset Huddinge
Följa det medicinska programarbetet inom området
10
2006
Redovisning och uppföljning av beredningens aktiviteter år 2005
Barn och ungdom
Vårdprogrammet för misshandlade barn är färdigt inom kort, och beredningen har följt hur
barn som upplevt våld tas omhand i länet.
Beredningen har också fortsätt att kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap kring
barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa.
Amning
Beredningen har följt AMSAKs utredning som under våren publiceras som en fokusrapport.
Seminariet om amning har flyttats fram till maj 2006, och planeras genomföras som ett utökat
ordinarie beredningsmöte.
Kvinnor
Beredningen har inhämtat kunskap om de fyra stora men dolda och svårt handikappande
sjukdomar som främst drabbar kvinnor urininkontinens, migrän, endometrios och
fibromyalgi.
Beredningen har följt Beställare vårds arbete med vårdkedjan runt födelsen.
Ett välbesökt heldagsseminarium genomfördes i maj som belyste lesbiskas hälsa.
Fokusområden under kommande år
Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
Plan för 2006 års arbete
Barns och ungdomars psykiska hälsa
 Noga följa ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting år 2005”
samt väntetider inom den vården
 Noga följa utvecklingen av arbetet med övergången mellan barn-/ungdomspsykiatrin och
vuxenpsykiatrin
 Fortsätta följa BUS-arbetet
 Fortsätta inhämta kunskap om barn och ungdomars psykiska hälsa, till exempel genom
barnhälsorapportering
 Följa det medicinska programarbetet inom området
Vårdprogram för upptäckt och behandling av misshandlade barn
 Medverka till att landstinget utvecklar formerna för upptäckt, bemötande och vård av
misshandlade barn samt beställning av sådan vård
 Följa upp implementeringen av vårdprogrammet i närsjukvården
 Följa upp samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola och skola samt
rättsvårdande myndigheter
 Följa det medicinska programarbetet inom området
Barns och ungdomars fysiska hälsa
11


Följa hur sjukvården för barn utvecklas inom ramen för genomförandet av 3S
Noga följa hur barnkompetensen förstärks i närsjukvården
Amning





Uppdragsbeskrivningen för den nya vårdkedjan skall tydligt ange hur amningsstöd bedrivs
och dokumenteras under barnets amningsperiod
Anordna ett halvdagsmöte om amning med målgrupperna kommersiella föräldratidningar,
BV och Vårdguiden med flera
Medverka till att kvinnoklinikerna återupptar arbetet med Baby friendly hospitals
Bevaka implementeringen av fokusrapporten om amning
Även i övrigt följa det medicinska programarbetet inom området
Hälso- och sjukvård för kvinnor
Plan för 2006 års arbete
Vårdkedjan runt födelsen


Följa upp Beställare Vårds försöksprojekt kring vårdkedjan
Ordna möte för de tjänstemän i geografiska beredningars områden som handlägger
MVC/BMM och BVC i länet
Dolda folkhälsoproblem
 Bevaka implementeringen av fokusrapporten om endometrios
 Anordna heldagsseminarium om vården av patienter med urininkontinens, migrän,
endometrios och fibromyalgi
 Medverka till väl fungerande vårdkedjor inom dessa områden
 Även i övrigt följa det medicinska programarbetet inom området
Lesbiska och bisexuella kvinnors hälsa
 Följa tillämpningen av inseminationslagen avseende lesbiska och graviditet
 Medverka till att förlossningsklinikerna lär sig mer om lesbiskas situation, med Danderyds
sjukhus förlossning som förebild
 Medverka till samordning och spridning av information om befintlig vård för lesbiska
 Följa upp arbetet med spridning av HBT-kompetens enligt landstingets personalpolicy
Urologi och andrologi
Plan för 2006 års arbete


Fortsätta inhämta kunskap inom området, även inkluderande förebyggande och
behandlande egenvård
Följa det medicinska programarbetet inom området
Seminarier
12
Anordna ett heldagsseminarium om vården av patienter med urininkontinens, migrän,
endometrios och fibromyalgi. Seminariet skall riktas till politiker, vårdgivare och beställare.
Beredningens roll i avtalsprocessen
Beredningen skall delta i framtagandet av förslag till uppdragsbeskrivning, avtalsuppföljning
och kvalitetsparametrar för vårdkedjan MVC-förlossning-eftervård.
Beredningen kommer i samband med upphandlingar att bevaka och påminna om vikten av att
utbildningsuppdrag för framför allt ST-läkare, finns med i alla avtal (med såväl privata som
offentliga vårdgivare) i förhållande till vårduppdragets storlek.
Beredningen kommer att bevaka att jämställdhets-, barn- och HBT-perspektiv beaktas i såväl
uppdragsbeskrivningar som i avtal och uppföljningsmallar.
Ärendehantering
MPB 2 ska

vara delaktig i att ta fram förslag till uppdragsbeskrivning, avtalsuppföljning och
kvalitetsparametrar för vårdkedjan MVC-förlossning-eftervård. Delaktigheten avser
diskussionsstadiet, utkaststadiet och slutligen som remissinstans före HSU-behandling.
Till exempel skall beskrivningen av vårduppdraget tydligt ange hur amningsstöd bedrivs
och dokumenteras under barnets amningsperiod

medverka till att landstinget utvecklar formerna för upptäckt, bemötande och vård av
misshandlade barn samt beställning av sådan vård

delta i arbetet med att ta fram förslag till samtliga uppdragsbeskrivningar,
avtalsuppföljning och kvalitetsparametrar för MVC/BMM, BVC och barnsjukvård

vara närmsta politiska instans för de tjänstemän som skall arbeta med implementeringen
av handlingsprogram för barnkonventionen och handlingsprogrammet för
omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.
MPB 2s uppföljningar av folkhälsoanslaget
2005 års anslag
”Barn och ungdomar i sorg”, folkhälsoarbete i Södertälje och Nykvarns kommuner.
Sjukhuskyrkan Södertälje sjukhus
Trygga barn – ett projekt för att få våldsamma pappor att upphöra med sin våldsamhet.
Socialförvaltningen i Botkyrka kommun.
Utveckling av webbaserad kunskapsbank avseende barns och ungdomars hälsa.
Centrum för folkhälsa.
Överviktsprevention i praktiken – utveckling av en verktygslåda för lokalt arbete bland barn
0-12 år med tyngdpunkt på länets resurssvaga delar.
Centrum för folkhälsa.
2006 års anslag
13
Ökad rörelseträning genom införande av metoden MUGI (motorisk utveckling som grund för
inlärning) för 5-6 åringar i Tullinge.
Socialförvaltningen i Botkyrka kommun
Informationssatsning för säkrare sex till alla 23-åringar i Stockholms län.
Centrum för folkhälsa
www.frågachans.nu - en hemsida om sex- och samlevnad för 10-13 åringar
Centrum för folkhälsa
14