Aktivitetsplan
för medicinsk programberedning 2
(MPB2)
version 8
Politiker och tjänstemän i MPB 2 ............................................................................................. 2
Beredningens uppdrag, målgrupper och långsiktiga prioriteringar ....................................... 3
Målgrupper ........................................................................................................................... 3
Långsiktiga prioriteringar ................................................................................................... 3
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa ................................................................... 4
II. Misshandel av spädbarn ....................................................................................... 5
III. Mäns våld mot kvinnor och barn ....................................................................... 5
IV. Ungdomsmottagningar ......................................................................................... 6
V. Hälso- och sjukvård för barn ............................................................................... 7
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård..................................................................... 8
VII. Urologi och andrologi ........................................................................................ 8
Uppföljning av beredningens insatser ...................................................................................... 9
Politiker och tjänstemän i MPB 2
Mia Birgersson (v), ordförande
Monica Karlsson (kd), vice ordförande
Mariana Buzaglo-Penchansky (s)
Cecilia Andersson (s)
Boel Carlsson (s)
Lars Rydlander (mp)
Gunilla Helmersson (m)
Anne Wompa (m)
Christina Andersson (fp)
Marianne Aggestam, avd för medicin och omvårdnad, Beställarkontor vård
Lena Kanström, avdelningen för folkhälsoarbete, Samhällsmedicin
Lene Lindberg, enheten för psykisk hälsa, Samhällsmedicin
Jenny Strollo, avd för gemensam utveckling och projekt, Beställarkontor vård
Örjan Sundqvist, avd för service och kommunikation, Beställarkontor vård
2
version 8
Beredningens uppdrag, målgrupper och långsiktiga
prioriteringar
MPB 2 har som ansvarsområde befolkningsgrupperna barn/ungdom och kvinnor samt
MPA-programområdena hälso- och sjukvård för barn/ungdom, gynekologi, obstetrik,
reproduktion och urologi.
Beredningen har som huvuduppgift att säkra en jämlik tillgång till hälso- och sjukvård av
god kvalitet i landstinget för ovanstående grupper. I arbetet ska beredningen lyfta och
belysa frågor som rör vårdutveckling, forskning, behovsinventering, kvalitetsuppföljning
samt kunskapsspridning om, och implementering av, aktuellt medicinskt programarbete.
Arbetet ska bedrivas med befolkningsperspektivet i fokus, i dialog med patienthandikapp- och intresseorganisationer, vårdens professioner och i samverkan med övriga
medicinska och geografiska beredningar samt andra aktörer som t.ex. kommuner,
socialtjänst och försäkringskassa. I allt arbete som rör barn och ungdomar ska FN:s
barnkonventions intentioner beaktas.
Aktivitetsplanen är ett årligt styrdokument för hur beredningen organiserar och följer upp
de långsiktiga prioriteringarna och målen.
Målgrupper
Barn och ungdom
Målgruppen omfattar barn och ungdomar upp till 25 års ålder.
Det hälsofrämjande arbetet omfattar fr.a. hälso- och sjukvårdens insatser inom MVC,
BVC och tandvården samt samverkan med andra aktörer som t.ex. kommuner.
Barnsjukvården innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från kirurgi, medicin, psykiatri,
neonatologi, radiologi samt sjukdomsförebyggande arbete i landstinget. Ansvarsområdet
omfattar inte onkologi, rehabilitering eller habilitering.
Kvinnosjukvård
Området innefattar hälso- och sjukvårdsinsatser från gynekologi, gynekologisk onkologi,
obstetrik, reproduktion samt sjukdomsförebyggande arbete i landstinget. Ansvarsområdet
omfattar inte rehabilitering eller habilitering.
Urologi och andrologi
Målgruppen omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser för män, kvinnor och barn med
urologiska sjukdomar såsom sjukdomar i övre urinvägarna, urinblåsan samt, för männen, i
prostata. Området omfattar också urologisk onkologi. Andrologi omfattar sjukdomar
specifika för mannen, exempelvis hormonella störningar, infertilitet och sexuell
dysfunktion.
Långsiktiga prioriteringar
Beredningen har för tiden 2003 – 2006 lagt fast följande prioriteringar:
Barn och ungdomars psykiska hälsa
3
version 8
Misshandel av spädbarn
Mäns våld mot kvinnor och barn
Ungdomsmottagningar
Hälso- och sjukvård för barn
Gynekologisk hälso- och sjukvård
Urologi och andrologi
I. Barn och ungdomars psykiska hälsa
Området har valts av följande skäl:
Enligt folkhälsorapporten ökar den psykiska ohälsan bland barn, ungdomar och i gruppen
unga vuxna, framför allt unga kvinnor. Tecken på psykisk ohälsa, som återkommande
huvudvärk, magont och sömnsvårigheter har ökat under senare år. Det finns studier som
visar att upp till tjugofem procent av alla barn har psykiska problem som kan beskrivas
som problem antingen för barnet eller för omgivningen och drygt fem procent bedöms ha
så uttalade problem att deras dagliga liv väsentligt påverkas. Problem under uppväxten
ökar risken för psykisk ohälsa senare i vuxen ålder, t.ex. för barn till misshandlade
kvinnor.
Tankar om döden ingår i många människors fantasier om att klara en svår situation.
Självmord är en betydande dödsorsak under ungdomstiden.
Åldersgrupperna små barn och tonåringar ökar nu, vilket ställer ökade krav på både
kapacitet och omhändertagande. Förebyggbarheten gällande psykisk ohälsa hos barn och
ungdomar är stor, men enighet om handlingsprogram/vårdprogram och jämlik tillgång till
evidensbaserade metoder saknas.
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
Den psykiska hälsan ska främjas och psykiska sjukdomar förebyggas. Barn och ungdomar
ska ges tillgång till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser oavsett
vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget.
Väl fungerande vårdkedjor med jämlik tillgång till hälsofrämjande och förebyggande
insatser samt vård gällande barn och ungdomars psykiska hälsa, inklusive neuropsykiatri,
ska utvecklas.
Plan för nästkommande års arbete:
Inhämta kunskap om barn och ungdomars psykiska och fysiska hälsa, t.ex. genom
barnhälsorapportering.
Kartlägga aktuella arbetsformer och inhämta kunskap om hur vårdkedjorna fungerar.
Tillsammans med t.ex. MPB3 /habilitering/ och MPB5 /hälso- och sjukvård inom
psykiatri, genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma
frågor om barn och ungdomars psykiska hälsa.
Tillsammans med MPB3 anordna två halvdagsseminarier om barn, ungdomar och
vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder (april 2004)
Inhämta information om bl.a. projektet Bräckegatan, psykiatrisk mottagning för unga
vuxna 16 – 25 år, för att få kunskap om samverkansformer.
Inhämta lägesrapport om ”Den nya barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns
landsting år 2005”.
4
version 8
Inhämta kunskap om verksamma former av förebyggande insatser i länet mot psykisk
ohälsa hos barn och ungdomar (seminarium hösten 2004, i samverkan med MPB5).
Inhämta lägesrapport från BUS-arbetet.
Följa det medicinska programarbetet inom området.
II. Misshandel av spädbarn
Området har valts av följande skäl:
Förekomsten av misshandel av spädbarn (0 – 24 mån) är troligen större än vad som är
allmänt känt. Många fall av misshandel förblir oupptäckta, trots en god barnsjukvård. En
av de viktigaste orsakerna till detta är att läkare och sjukvårdspersonal saknar kunskap om
de fynd och symtom som ska väcka misstanke om misshandel. En annan orsak kan vara
de psykologiska försvarsmekanismer som inträder, som gör att personalen gärna vill
bortse från misshandel som orsak till barns skada och sjukdom. Två viktiga metoder för
att förbättra omhändertagandet av misshandlade barn är utbildning och emotionellt stöd
till den sjukvårdspersonal som kommer i kontakt med dessa barn. Vårdprogram mot
barnmisshandel finns framtagna men behöver implementeras inom såväl öppen som sluten
vård.
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
All vårdpersonal ska ha tillräcklig kunskap för att kunna bemöta barn i denna utsatta
situation och erbjuda förebyggande stöd och behandling till familjen utifrån enhetliga
riktlinjer för hela landstinget. Välfungerande vård- och handlingsprogram för diagnos och
behandling av misshandlade spädbarn ska finnas och implementeras inom såväl
akutsjukvård som öppenvård.
Plan för nästkommande års arbete:
Inventera vilka vård- och handlingsprogram för diagnos och behandling av
misshandlade spädbarn som redan finns. Inhämta kunskap om omhändertagande från
bl.a. MIO-gruppen på Astrid Lindgrens barnsjukhus och barnkliniken på Huddinge
universitetssjukhus.
Medverka till framtagande av bra underlag till handlingsprogram inom akut- och
primärvård i samverkan med kommun/socialtjänst och förskola.
Följa det medicinska programarbetet inom området.
III. Mäns våld mot kvinnor och barn
Området har valts av följande skäl:
Det finns undersökningar som menar att det sexualiserade våldet mot kvinnor och barn har
ökat. Konsekvenserna av våldet är flera; fysiska skador, psykiska störningar och sociala
problem. De fysiska skadorna hos kvinnor som misshandlas varierar från blåmärken till
livshotande skador. Misshandel är en viktig orsak till psykisk ohälsa hos kvinnor och
barn. Kvinnor som misshandlas har också ofta diffusa somatiska åkommor som leder till
upprepade sjukbesök.
Det finns stora brister i dagens vård gällande våldtagna/misshandlade kvinnor. Vård- och
handlingsprogram saknas ofta såväl lokalt som länsövergripande. Personal som möter
5
version 8
kvinnorna saknar kunskap och utbildning om misshandel och sexualiserat våld och det
finns ett motstånd att ställa frågan om misshandel ligger bakom den skada som uppstått.
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
All vårdpersonal ska ha kunskap att kunna bemöta kvinnor, och deras barn, i denna utsatta
situation och erbjuda stöd och behandling utifrån enhetliga riktlinjer för hela landstinget.
Välfungerande vård- och handlingsprogram ska finnas och tillämpas inom såväl
akutsjukvård som öppenvård.
Plan för nästkommande års arbete:
Kartlägga och inhämta kunskap om omhändertagande av i första hand våldtagna
kvinnor inom akut- och primärvård.
Inventera de vård- och behandlingsprogram som redan finns (t.ex. på Södersjukhuset
och ROKS, RiksOrganisationen Kvinnojourer i Sverige).
Medverka till att välfungerande och länsövergripande vård- och handlingsprogram
implementeras. Arbetet ska bedrivas i samverkan med andra myndigheter och
frivilligorganisationer.
Följa samarbetet med Operation Kvinnofrid
Följa det medicinska programarbetet inom området.
Följa upp seminariet ”mäns våld mot kvinnor” (januari 2004).
IV. Ungdomsmottagningar
Området har valts av följande skäl:
Ungdomsmottagningarna har som mål att främja fysisk och psykisk hälsa genom ett brett
förebyggande arbete. Många ungdomsmottagningar har bred kompetens med medicinska,
sociala och/eller psykologiska insatser förutom basverksamheten med främjandet av
ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa. Stora olikheter råder dock inom länet
gällande såväl tillgänglighet till ungdomsmottagning som utbud av resurser inom
mottagningen. Mot bakgrund av ökande frekvens av sexuellt överförda sjukdomar,
ökande aborttal, ökande psykisk ohälsa bland ungdomar och växande tonårsgrupper
kommer ungdomsmottagningarna att spela en än viktigare roll i framtiden.
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
Länets ungdomsmottagningar ska stärka en positiv hälsoutveckling hos ungdomar
gällande sexualitet och samlevnad, könsroller och identitetsutveckling och därmed
sammanhängande frågeställningar. En välfungerande och länsövergripande samordning
för ungdomsmottagningarnas basåtagande ska finnas.
Plan för nästkommande års arbete:
Kartlägga och inhämta kunskap om ungdomsmottagningarna i länet genom
studiebesök och genom rapportering från beställaravdelningarna avseende tillgång och
uppdrag.
Medverka till samordning av ungdomsmottagningarnas basåtagande i samverkan med
kommunerna och andra aktörer.
Följa BUS-arbetet och det medicinska programarbetet inom området.
6
version 8
V. Hälso- och sjukvård för barn
Området har valts av följande skäl:
Det är av stor betydelse för såväl de blivande föräldrarna som för barnet att god
kontinuitet upprätthålls av vårdgivarna under graviditet, förlossning och den första tiden
därefter. Ett flertal projekt att förstärka kontinuiteten i vårdkedjan pågår. Fortfarande
finns brister i kedjan på några punkter.
De sex förlossningsklinikerna i SLL; Danderyds sjukhus, Huddinge sjukhus, Karolinska
sjukhuset, Södertälje sjukhus, Södersjukhuset och BB Stockholm täcker för närvarande
det förväntade behovet av förlossningsvård. En fortsatt utbyggnad av förlossnings- och
neonatalvård är planerad.
Enligt befolkningsprognosen står Stockholms län åter inför en babyboom med ökande
födelsetal vilket ställer ökade krav på hälso- och sjukvården. Barnsjukvården har också ett
ökande patientunderlag beroende på ökat insjuknande i t.ex. diabetes och allergier samt
ökande överlevnad av mycket för tidigt födda barn.
Öppenvården har en stor volym, ca 650 000 besök per år fördelad på allmänläkare (50%),
barnspecialister (25%) och övriga specialiteter (25%).
Tillgängligheten till barnspecialister är ojämlikt fördelad över länet. Bristerna inom
öppenvården leder till ökad belastning för den slutna vården, där landstinget dessutom har
det lägsta antalet slutenvårdsplatser för barn av alla landsting i Sverige.
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
Hälsan för barnet och dess familj ska främjas och ohälsa förebyggas i de miljöer där de
vistas. En väl fungerande vårdkedja kring barnet och dess familj (MVC – förlossning –
eftervård – BVC) ska finnas och fortsätta fungera genom skolhälsovård och
ungdomsmottagningar. Riktlinjerna gällande amning ska vara implementerade.
Vårdkedjan gällande barnsjukvård ska vara väl fungerande utifrån de behov som
föreligger, oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget.
Plan för nästkommande års arbete:
Kontinuerligt följa HSUs uppdrag gällande vårdkedjan (MVC – förlossning –
eftervård – BVC) och medverka till god implementering.
Inhämta kunskap från mödra- och barnahälsovårdsöverläkare och specialsakkunnig
inom barnmedicin. (januari 2004)
Medverka till implementering av riktlinjer gällande amning.
Inhämta information om ”pappa-se-mig-projektet”
Bevaka och kartlägga tillgänglighet till familjecentraler i samarbete med kommunerna.
Följa upp frågan till de geografiska beredningarna gällande familjecentralers
förekomst och åtagande.
Följa upp närsjukvårdsutredningens förslag och implementering avseende
barnläkarkompetens.
Inhämta kunskap om barns astma och allergi, bl.a. ur ett socioekonomiskt perspektiv,
och inventera behovet av handlingsprogram inom området.
Tillsammans med andra medicinska beredningar, t.ex. MPB 1 /närsjukvård, MPB 3
/öron-näsa-hals, tandvård, MPB 4 /allergi, mage-tarm, genomföra minst ett
7
version 8
gemensamt möte för beredningarna kring gemensamma frågor om hälso- och sjukvård
för barn.
Seminarium om föräldrastöd (hösten 2004).
Inhämta kunskap om barnkonventionen.
Följa det medicinska programarbetet inom området.
VI. Gynekologisk hälso- och sjukvård
Området har valts av följande skäl:
En stor del av den gynekologiska vården sker i öppen vård. Tillgången till gynekologiska
mottagningar är ojämlikt fördelad över länet och tillgängligheten försvåras av det stora
antal hälsokontroller som utförs utan specifik indikation. Den bristande tillgängligheten
leder till en ökad belastning på de gynekologiska akutmottagningarna.
De gynekologiska cancersjukdomarna tros komma att fortsätta att långsamt öka i antal.
Vårdprogram är framtagna och kan bidra till att utredning och diagnostik kan ske på ett
adekvat sätt. Väl fungerande vårdkedjor är viktiga för patienter med cancersjukdomar.
En fortsatt bevakning av att dessa kedjor fungerar och fortsätter att byggas ut är av stor
betydelse.
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för kvinnor
ska fungera oavsett vårdnivå eller geografiskt läge i landstinget, dvs rätt vård på rätt nivå.
Tillgången till gynekologisk hälso- och sjukvård, mammografi och hälsokontroller ska
vara jämt fördelad. Vårdkedjor gällande gynekologisk onkologi ska vara implementerade.
Plan för nästkommande års arbete:
Kartlägga hur tillgång och fördelning av gynekologisk vård, mammografi och
hälsokontroller ser ut i landstinget, främst inom primärvårdsledet. Kartläggningen
gäller också mottagningar för kvinnor med speciella behov t.ex. funktionshindrade,
kvinnor tidigare utsatta för sexualiserat våld och könsstympade kvinnor.
Kartlägga vilka handlingsprogram som redan finns (t.ex. Onkologiskt centrums
handlingsprogram för hälsoundersökningar).
Tillsammans med andra medicinska beredningar (MPB 1/ närsjukvård, MPB 4
/cancer, bröstcancer, diabetes, övervikt/ MPB 5 /folkhälsa) genomföra minst ett
gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma frågor inom området
kvinnohälsovård/sjukvård.
Inhämta information om, och medverka till spridning av Vårdguiden – rätt vård på rätt
nivå.
Följa det medicinska programarbetet inom området.
VII. Urologi och andrologi
Området har valts av följande skäl:
Urologin omfattar totalt cirka en fjärdedel av all cancer och en tredjedel av all cancer hos
mannen. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Andra vanliga
cancersjukdomar inom urologin är njurcancer och urinblåsecancer. Godartad
prostataförstoring hos män, njursten samt överaktiv blåsa är vanligt hos befolkningen och
orsakar stort lidande hos de drabbade.
8
version 8
Manlig infertilitet glöms ofta bort och varken utreds eller behandlas. Detta innebär att
botbara åkommor inte upptäcks och att forskning som leder till botande behandling
hämmas.
Mål kopplade till den långsiktiga prioriteringen:
En obruten vårdkedja av jämlikt fördelad hälso- och sjukvård av god kvalitet för män,
kvinnor och barn med urologiska besvär ska fungera utifrån behov, oavsett vårdnivå eller
geografiskt läge i landstinget.
Plan för nästkommande års arbete:
Inhämta kunskap inom området, inkluderande förebyggande och behandlande
egenvård.
Kartlägga kopplingen gynekologi – urologi.
Följa upp studiebesöket på andrologiskt centrum.
Belysa behandlingsbarheten hos mannen i infertilitetsutredningar.
Tillsammans med andra medicinska beredningar, t.ex. MPB 3 /njurar, och MPB 4 /
cancer, genomföra minst ett gemensamt möte kring för beredningarna gemensamma
frågor om urologi och andrologi.
Följa det medicinska programarbetet inom området.
Uppföljning av beredningens insatser
Beredningens arbete under året dokumenteras. De aktiviteter som ställts upp och
resultaten av dessa stäms av med de mål för verksamheten som satts upp i
aktivitetsplanen. I samband med uppföljningen hämtas synpunkter från samarbetspartners
in. Resultatet av uppföljningen redovisas till HSU.
9
