Miljö
Yttre miljö och inre miljö
• Yttre miljö:
- Luft, vatten, mark och samhälle
T.ex. Skogsmiljö och stadsmiljö
• Inre miljö:
- Hur vi bor eller arbetar
Boendemiljö och arbetsmiljö påverkar hur vi
trivs och vår hälsa
Ständig förändring
• Både yttre och inre miljö förändras hela tiden
genom utveckling och evolution
• Människan förändrar miljön genom att t.ex:
- Bygger vägar och bostäder, odlar mat, bygger
kraftverk…
• Positiva saker:
- Resa snabbare och säkrare, mer mat, sjukvård,
varma hus, rinnande vatten i kran, datorer, vi
lever längre (generella förändringar av livsvillkor)
Miljöproblem
• Våra handlingar påverkar naturen och miljön
på ett sätt som inte är bra. Då kan det uppstå
miljöproblem.
• Lokala miljöproblem
- Problem som påverkar människor som lever
inom ett särskilt geografiskt område. T.ex. Vårt
land Sverige.
- Beror på var man bor i världen
Exempel på lokala miljöproblem
• Orent vatten (leder till sjukdomar)
• Smutsig luft (skadar organ)
• Höga ljud och oväsen från omgivningen (skapar
stress och skadar organ)
• Något som luktar illa och stör (påverkar trivsel)
• Mycket regn och översvämningar (skadar
boplatser, sprider sjukdomar)
• Problem med torka (svält och massflykt)
Historiska miljöproblem
• DDT är en kemikalie som användes förr i tiden
för att bekämpa insekter som förstörde grödor
för bönderna.
På 1960-talet (miljörörelsen startade) upptäckte
man att DDT kunde vara giftigt för människor,
djur och växter. Till exempel fick fågelägg
mycket tunnare skal och kunde gå sönder
innan de skulle kläckas. Idag använder man
inte DDT i jordbruket.
• Försurning av mark, sjöar och vattendrag var
ett stort miljöproblem i Sverige och Europa
under 1970- och -80 talet.
Med försurning menas att sura ämnen kommer
ut i naturen snabbare än naturen hinner ta
hand om dem. Svaveldioxid är ett surt ämne
som bland annat bilar och fabriker släppte ut
mycket av då.
Tack vare kärnkraft, ny teknik och nya drivmedel
släpper Sverige idag ut mycket lite
svaveldioxid.
Globala miljöproblem
• Att smutsa ner lokalt kan leda till större
miljöproblem om smutsen sprids till andra
ställen. Vind och vatten sprider föroreningar
till större områden.
• Påverkar i stort sett hela jorden och alla
människor, djur och växter som lever här.
• Internationella samarbeten krävs. T.ex. lagar,
miljöskatter, bidrag till miljöprojekt och
utveckling av ny teknik
Exempel på globala miljöproblem
• Utsläpp av växthusgaser
• Försurande ämnen som svaveldioxid
• Spridning av näringsämnen som kan leda till
övergödning och miljögifter av olika slag
• Utsläpp av freoner eller CFC som förstör
ozonskiktet i atmosfären. (freonutsläppen har
minskat men överlever länge i atmosfären)
Att fundera på – att diskutera
1. Hur är din och din familjs inre och yttre
miljö? Ge några exempel! Gör en miljöprofil.
2. Skriv ner tre globala miljöproblem.
3. Rita ett lokalt miljöproblem och beskriv för
en klasskompis varför det är ett problem.
4. Förklara hur ett utsläpp i Sverige kan
påverka miljön i Australien.
Klimat
Vad är klimat?
• Klimat är det som bestämmer hur vädret
vanligtvis brukar vara på olika platser på jorden.
- Nämn några olika klimat.
• Att klimatet ser olika ut innebär att villkoren för
djur och växter är olika. De har anpassat sig för
att leva på olika ställen.
- Ge exempel på hur människor, djur och växter
har anpassat sig till klimatet.
• Att vi har ett klimat som gör att vi kan bo på
jorden beror på den så kallade växthuseffekten.
Vad är växthuseffekten?
• Växthuseffekten behövs för att människor, djur
och växter ska kunna leva. Utan växthuseffekten
hade jorden varit kall och utan liv.
• Föreställ dig att jorden omges av en glasbubbla
som fungerar som glaset i ett växthus
- Solens värme släpps in genom glaset på växthuset
och träffar marken. Sedan stoppas solstrålarnas
värme så att den inte försvinner.
- Luften inne i växthuset värms upp och blir
varmare än utanför
- Växthusets glas är inte helt tätt utan lite värme
kan komma ut och på så sätt blir det inte för
varmt inne i växthuset.
- Jordens ”växthusglas” består av gaser, så
kallade växthusgaser.
- Växthusgaserna är luktfria och oftast osynliga.
- Vattenånga och koldioxid är de vanligaste
växthusgaserna
- Hur kommer det sig att vi har vattenånga och
koldioxid i atmosfären?
Klimatförändringar
• Klimat har förändrats många gånger under
jordens historia
• Det har gjort att många djur och växter har
försvunnit eller anpassat sig till nya miljöer
- Ge exempel på stora klimatförändringar.
• Problemet med dagens förändringar i klimatet
är att de sker snabbt och man inte riktigt vet
vad som kommer att hända när det blir
varmare.
- Ge exempel på vad forskare är oroliga för.
Vad kan vi göra?
• Två sätt att minska växthusgaserna:
1. Släppa ut en mindre mängd växthusgaser
2. Fånga upp koldioxid från luften
- Ge exempel på hur vi kan göra för att släppa
ut mindre växthusgaser.
- Hur kan vi se till att koldioxid fångas upp
från luften?
• Vi kan köpa el som kommer från förnybar
energi eller kärnkraft
• Vi kan bygga hus som inte behöver lika mycket
el för att värmas upp.
• Vi kan köpa nya energisnålare maskiner till
hemmet såsom diskmaskin, tvättmaskin och
kylskåp.
• Man kan också fånga upp koldioxid genom att
plantera fler träd och växter.
• Alla länder, inte bara Sverige, släpper ut
växthusgaser. Därför är det viktigt att vi
samarbetar med andra länder. Vissa länder är
mycket fattigare än Sverige. De har inte råd att
tänka lika mycket på miljön. Att fattigare
länder blir rikare är därför mycket viktigt om vi
ska förhindra utsläpp av växthusgaser.
• Företag anpassar sina varor efter det folk vill
ha. När fler männiksor vill köpa exempelvis
miljövänliga bilar, kommer bilföretagen att
satsa på att ta fram nya bilar som är bättre för
miljön
Utgångspunkt – vi behöver energi
Vad är energi?
• Själva ordet energi kommer från grekiskans energia
som betyder i arbete.
• Energi är något som medför förändring, rörelse, eller
någon form av utfört arbete.
• Energiprincipen kallas den regel som säger att energi
varken kan nyskapas eller förstöras. Energi kan bara
omvandlas från en form till en annan.
• Jordens tillgångar av energi kan delas in i lagrad och
förnyelsebar energi. Lagrad energi är exempelvis kol,
olja och uran. Förnyelsebar energi kommer från sol,
vind, vatten eller växter och tar aldrig slut.
Varför behöver vi energi?
• För att vi ska orka cykla, gå och springa behövs energi.
Energi behövs också för att vi ska kunna tänka.
• Vi får energi från maten vi äter. Alla levande varelser
behöver energi för att leva.
• Människor och djur får energi i form av mat från växter
och djur.
• Växter får energi från solen och genom den näring
som de suger upp ur jorden (mineraler).
• Vi behöver också energi för att få ljus och värme, kunna
förflytta oss med bil, spela datorspel och många andra
saker som vi vill ha och behöver för att leva.
Mat och jordbruket
Jordbrukets utveckling
• När människan började med jordbruk blev det ett överskott av mat,
vilket gjorde att alla människor inte behövde skaffa all mat på egen
hand. Människor kunde istället sälja till och köpa av varandra.
Överskottet gjorde att folkmängden kunde öka, eftersom fler
människor kunde äta sig mätta av maten från jordbruket.
• Under årens lopp har människor försökt att förbättra jordbruket.
Uppfinningar såsom traktorn, konstgödsel och växtskyddsmedel har
gjort det möjligt för fler människor att äta sig mätta.
• Människan har också genom tiderna arbetat med att göra växterna
bättre, genom så kallad växtförädling. Man brukar tala om den
gröna revolutionen. En grupp forskare lyckades ta fram nya
sädesslag som kunde ge mycket mer mat. Denna upptäckt anses ha
räddat miljontals människor från svält.
Hur påverkar jordbruket miljön?
• När människor använder mark för att odla
växter eller föda upp djur såsom grisar, får och
kor, förändras naturen och allt som lever i den.
• Att naturen förändras behöver inte vara
negativt. Många växter och djur trivs i det
öppna jordbrukslandskapet.
• Precis som nämndes tidigare har det löst
många av svältproblemen i världen
Problem med jordbruket
• När det regnar kan överflödiga näringsämnen
som finns i jorden följa med regnvattnet ut i
sjöar och vattendrag och bidra till
övergödning.
• Övergödning kan göra att alger och bakterier
(nedbrytare) växer till sig och förbrukar syret i
vattnet.
• Då blir det svårt för fiskar och andra djur att
leva där.
Ekologiska jordbruket (fördelar)
• I det ekologiska skogsbruket använder man
inte konstgödsel.
• I ett ekologiskt skogsbruk använder man inte
heller miljöfarliga gifter för att bekämpa
insekter och ogräs
• Det ekologiska jordbruket påverkar därför inte
växter, insekter och djur på samma sätt som
det vanliga jordbruket.
Brister med ekologiskt jordbruk
(nackdelar/begränsningar)
• Ekologiska jordbruk kräver större odlingar
• Organisk gödsel är svår att sprida i väl avvägda
mängder, och den avger ofta sin näring vid
tidpunkter när grödans behov är litet eller när det
rentav inte finns någon gröda alls på åkern
• Stallgödsel och gröngödsel ger således större
läckage till naturen av kväve och fosfor än
handelsgödsel
• Handelsgödseln kan ges vid rätt tidpunkt och mer
anpassat till växternas behov.
Hur ser framtiden ut?
• Kunskapen om hur jordbruket påverkar miljön ökar hela tiden.
• Forskare jobbar för att hitta nya lösningar på problemen med
växthusgaser, övergödning och växtskyddsmedel i jordbruket.
• Forskare arbetar bland annat för:
- att hitta bättre och miljövänligare växtskyddsmedel.
- att genom forskning ta fram nya växter som är bättre för
miljön, så att de exempelvis inte behöver lika mycket
växtskyddsmedel.
- att minska utsläppen av koldioxid.
- att ge djuren lämpligt foder som gör att de fiser och rapar
mindre metangas.
- att framställa kött i laboratorium.
Att fundera på - diskutera
1. Rita ett miljöproblem med jordbruket.
2. Diskutera med en klasskamrat hur man
skulle kunna lösa detta problem.
3. Vad är skillnaden mellan ekologiskt jordbruk
och vanligt jordbruk?
4. Hur kommer jordbruket se ut i framtiden?
Internetsidor med artiklar om ekologiskt jordbruk mm
http://fof.se/tidning/2006/5/ekologisk-odling-gynnar-varken-miljon-ellerkonsumenterna
• Titta på filmer om försurning på Youtube, exempelvis
http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=P9f8WzGFBGc
• Läs mer om försurning och kalkning på Naturvårdsverkets hemsida
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Tillstandet-i-miljon/Forsurning/
• Titta på filmer om skogsbruk och askåterföring på Youtube, exempelvis
http://www.youtube.com/watch?v=0B9lCK6lQio&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=XKS_IjwvZxY
