FACIT TESTA DIG SJÄLV KAP 5 5.1 1. Vi människor skiljer oss från

FACIT TESTA DIG SJÄLV KAP 5
5.1
1. Vi människor skiljer oss från andra djur bland annat genom bruket av elden. Vi är
också unika i vår förmåga att samarbeta och kommunicera mellan individer, men
även mellan generationer, vilket gjort att vi kunnat bygga upp en enorm kunskapsbank.
2. En jägar- och samlarkultur kännetecknas av små grupper av kringvandrande
människor som letar rötter, växter, insekter och annat ätbart. I undantagsfall fångas
större byten.
3. Bruket av elden har gjort det möjligt för oss människor att spridas över jorden och
överleva i kallare trakter än annars, och bättre tillgodogöra oss mat från fler växter
och djur.
4. De första jordbrukssamhällenas konstbevattning kan beskrivas som sin tids miljöproblem
eftersom vattnets innehåll av olika mineraler ledde till att jordarna försaltades
och blev obrukbara.
5. Den industriella revolutionen kom att förändra vår användning av naturresurser.
Tack vare de fossila bränslena, och att olika redskap gick att tillverka så mycket
billigare, blev det också möjligt att utnyttja större mängder naturresurser, vilket
också den snabbt växande ekonomin krävde.
6. Den privata konsumtionen har blivit ett miljöproblem eftersom den växer snabbt
och ställer allt större krav på naturresurserna och ekosystemtjänsterna. Den är
också svår att begränsa. Miljödebatten handlar mycket om oron för att ekosystemens
resiliens ska överskridas.
5.2
1. En stad kan beskrivas som ett ekosystem därför att den har sina producenter och
konsumenter som är beroende av varandra på ungefär samma sätt som i ett ”naturligt”
ekosystem.
2. Det finns flera olika skäl till att ersätta fossila bränslen med förnybara. Främst för
att minska den förstärkta växthuseffekten, men också för att de fossila bränslena
bidrar med en rad andra föroreningar och miljöproblem.
3. Peak Oil är en tänkt situation där oljepriserna rusar i höjden när efterfrågan ökar,
samtidigt som produktionen minskar. Kraftigt höjda oljepriser kan slå hårt mot länder
med stort oljeberoende. Vissa forskare menar att vi i princip redan har kommit
dit, medan andra anser att det är mer ett teoretiskt resonemang.
4. Det högaktiva avfallet avger livsfarlig strålning i 100 000 år och måste därför förvaras
på ett absolut säkert sätt hela tiden.
5. Det finns miljöproblem även med förnybara energikällor. Vid all förbränning – även
av biobränslen – bildas till exempel kväveoxider och kolväten som kan ställa till
problem. Vattenkraften innebär kraftiga störningar i vattendragens biologi. Vindkraften
möter ofta motstånd från människor som tycker att de gör landskapet fult.
6. Om jorden bara tål en viss mängd utsläpp, totalt sett, är det förstås viktigt att vi
kan hålla nere våra utsläpp så att det ger andra och fattigare länder chans att öka
sina utsläpp under den tid de bygger upp sin ekonomi – om det skulle behövas
sådana utsläpp.
5.3
1. Jorden har en helt annorlunda atmosfär än grannplaneten Venus eftersom det
uppstod liv och fotosyntes på jorden som gjort att atmosfären sakta tömts på
koldioxid och berikats med syre.
2. Koldioxid och andra gaser har en växthuseffekt eftersom de släpper in solens
kortvågiga strålning men reflekterar tillbaka jordens långvågiga strålning som
annars skulle ha försvunnit ut i rymden. Därmed hålls värmen kvar och ökar temperaturen
vid jordytan.
3. Den ”naturliga” växthuseffekten är nödvändig – utan den skulle allt vatten på
jorden vara fruset.
4. Halten av koldioxid i atmosfären har ökat de senaste 200 åren. Mest beror det på
att människan har utnyttjat fossila bränslen vars kolinnehåll (koldioxid) tidigare
tagits upp ur atmosfären under hundratals miljoner år.
5. Att havsytan stiger som en följd av klimatförändringarna beror främst på att
varmt vatten tar mer plats än kallt. I viss mån även för att glaciärer på land smälter
och rinner ut i havet.
6. Klimatförändringarna kan göra haven surare eftersom koldioxid löser sig lättare i
varmt vatten. Sedan ombildas gasen till kolsyra.
7. Havens plankton är viktiga för att bromsa klimatförändringarna eftersom de står
för den absolut största delen av jordens fotosyntes, som binder koldioxiden.
8. Ska vi klara tvågradersmålet, och begränsa klimatförändringarna, måste vi i den
rika världen minska våra klimatpåverkande utsläpp med 75-90 procent till år
2050.
9. Biobränslen anses inte bidra till växthuseffekten. De sprider visserligen koldioxid
vid förbränning, men den koldioxiden har ganska nyligen tagits upp ur luften
genom växternas fotosyntes. Då räknar man med att upptag och utsläpp tar ut
varandra.
10. Det är viktigt att spara energi för att minska klimatförändringarna eftersom ju
mer energi vi sparar, desto snabbare kan vi avveckla de fossila bränslena och
desto lättare blir det att ersätta dem med förnybar energi.
5.4
1. Försurningen av skog och sjö uppstår genom att surt nedfall, bildat ur svaveldioxid
och kväveoxider, faller ned över skog och sjö. Det kan ofta ske på mycket stora
avstånd från utsläppskällorna.
2. Skogen påverkas av försurningen genom att barr, löv och rötter kan få frätskador.
Marken urlakas dessutom på näringsämnen så att träden får svårt att växa.
3. Vattnet påverkas av försurningen genom att det sura nedfallet gör att många
växt- och djurplankton dör. Därmed försvinner näringen för många fiskar och andra
djur.
4. Sjöar och vattendrag kan kalkas. Kalken motverkar det sura nedfallet och gör det
lättare för ekosystemen att återhämta sig.
5. Statyer, broar och andra föremål drabbas av luftföroreningar eftersom de rostar
och vittrar snabbare än de skulle ha gjort annars.
6. Ozon skadar växande gröda genom att det skadar klorofyll och klyvöppningar så
att växten riskerar näringsbrist och uttorkning.
7. Det hjälper inte att byta från fossila bränslen till biobränslen om man vill sänka
utsläppen av kväveoxider eftersom kväveoxiderna bildas ur luftens kväve. Vilket
bränsle man använder spelar därför ingen roll i sammanhanget.
8. Ozon är en gas som är både skadlig och livsviktig. Den irriterar ögon och slemhinnor
i närkontakt, men skyddar mot solens ultravioletta strålning högt uppe i atmosfären.
9. Ozonskiktet byggs numera sakta upp igen, men det kommer att ta flera årtionden
innan det är tillbaka på de nivåer som gällde innan vi började sprida föroreningar.
5.5
1. Med övergödning avses att vi spritt så mycket gödande ämnen att ekosystemen
helt ändrar karaktär.
2. De viktigaste källorna till övergödande ämnen är kväve och fosfor från jordbruk och
avlopp. Kväve kommer dessutom från vägtrafikens och kraftverkens kväveoxider.
3. Ett hushåll eller en fritidsbåt kan vara ett större övergödningsproblem än ett helt
samhälle eftersom samhällenas reningsverk idag oftast är mycket effektiva, medan
ett enskilt hushåll eller en fritidsbåt kan sakna rening helt och hållet.
4. Östersjön är drabbat av övergödning på grund av att stora jordbruksområden och många
städer leder till stora utsläpp. Dessutom är vattenutbytet med världshavet litet.
5. Övergödningen kan minskas genom mer och effektivare avloppsrening och stopp
för utsläpp från hushåll och båtar som saknar rening. Försiktigare gödsling i jordbruket
och mer av så kallade fånggrödor och våtmarker som binder näringsämnen.
Lägre hastigheter på vägarna och en minskad användning av bilar med förbränningsmotorer
kan också bidra till en minskad övergödning.
5.6
1. Anrikningen i en näringsväv sker genom att en liten mängd av ämnet hamnar i
fettet hos exempelvis ett djurplankton. När dessa plankton äts av en fisk samlas
alla de små mängderna av ämnet hos fisken. För varje ny trofinivå slås fler och fler
av de små mängderna samman och blir till slut en stor mängd. Ämnet har anrikats.
2. Rovfåglar och sälar kan skadas av miljögifter eftersom de lever på en hög trofinivå
och därför kan få i sig skadligt höga halter av farliga ämnen, som till exempel skadar
deras fortplantning.
3. Läkemedel kan vara ett miljöproblem om de kommer ut i naturen eftersom de kan
innehålla ämnen som påverkar exempelvis hormonsystem hos olika organismer.
4. När djur utsätts för kvicksilver, bly eller kadmium uppstår ofta skador på hjärnan,
nerverna och skelettet.
5. Vanliga reningsverk spelar oftast mycket liten eller ingen roll alls för att få bort
miljögifter från miljön. Reningsverken tar hand om övergödande ämnen men inte
gifter. I värsta fall kan gifterna störa de mikroorganismer i reningsverket som renar
vattnet.
6. Producentansvar innebär att de som till exempel producerar tidningspapper, kartonger
eller plastförpackningar också är ansvariga för att materialet tas om hand
när det blir avfall. Efter att vi konsumenter källsorterat i återvinningscentraler går
materialet ofta till ny användning.
7. Miljöfarligt avfall är sådana ämnen som kan vara direkt farliga i miljön. Några exempel
är spillolja från motorer, målarfärgsrester, vissa batterier och lysrör.
5.7
1. Ofta är lokala miljöproblem lätta att märka och åtgärda. Stinker det från ett avloppsrör
är det lätt att kräva rening. Globala miljöproblem som växthuseffekten är
ofta svårare att göra sig en bild av, och det är svårare att utkräva ansvar.
2. Redan idag producerar jorden mer mat än som behövs för att försörja nio miljarder
människor på jorden. Problemet är att maten fördelas skevt. De som svälter har
helt enkelt inte råd att köpa den mat som finns.
3. Med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet menas att till exempel ett samhälle
inte bara skyddar miljön, utan också stimulerar en god ekonomi och ser till att det
finns skola, läkarvård med mera för alla medborgare.
4. Lagar gäller lika för alla och beskriver vad som är tillåtet och inte. De kan dock vara
krångliga att efterleva och gör att den som förorenar inte minskar sina utsläpp mer
än vad lagen kräver. Skatter och avgifter kan, om de är rätt utformade, snabbare
och enklare driva på en mer miljöanpassad utveckling – men de kan också uppfattas
som orättvisa. En effektiv miljöpolitik innehåller ofta både lagar och skatter.
5. Det har blivit viktigt för företag att bedriva ett miljöarbete dels för att det ofta
sparar pengar i form av mindre energi och råvaror, dels för att det kostar och är
krångligt att ha problem med exempelvis tillstånd. Allt fler kunder kräver dessutom
att tillverkarna tar miljöhänsyn i sin produktion.
6. En resurssnål livsstil kan bland annat innebära att man gör viktiga och roliga saker,
men utan att ta så mycket energi och material i anspråk. Att man klarar sig med
gång, cykel och kollektivtrafik hellre än egen bil. Att man köper kläder, möbler och
annat som håller länge, att man väljer miljö- och rättvisemärkta varor och att man
ser till att det avfall som ändå bildas går att återvinna så långt som möjligt.