energi– och klimatplan

Anpassa elementet genom att skala (storleksförändra) proportionellt och placera
filen så att de svarta strecken tangerar formatets sidkanter.
När du är färdig, beskär bort alla svarta markeringar, men behåll utfallet.
ENERGI– OCH KLIMATPLAN
MÅL OCH ÅTGÄRDER
Mora kommun 2011–­­­­­­­­2014
1
Energi– och klimatplan 2011­-2014
2
Energi– och klimatplan 2011­-2014
MORA — EN UTHÅLLIG KOMMUN
För att skapa ett hållbart Mora måste miljöfrågorna tas på allvar. En klok hushållning med våra lokala och globala resurser är en förutsättning för en bra framtid i Mora. Grunden till
Moras miljöarbete är våra regionala och lokala miljömål som
upprättas och följs upp i årliga planer.
Att växthuseffekten påverkar vårt klot är de allra flesta forskare överens om. I denna stora fråga måste alla samarbeta för
att kunna nå resultat. Kommunen ska fortsätta arbetet med att,
tillsammans med det lokala näringslivet och organisationer,
utveckla Mora till en uthållig kommun.
Mora deltar i ett flertal projekt som alla handlar om att skapa
bättre förutsättningar för miljö och klimat.
För första gången så lyfter vi också fram klimatfrågorna genom
att göra en energi- och klimatplan för Mora kommun.
Med vänlig hälsning
Bengt-Åke Rehn
Kommunstyrelsens ordförande
Mora kommun
3
Energi– och klimatplan 2011­-2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
• ENERGI– OCH KLIMATMÅL
• LÅNGSIKTIGA MÅL FÖR MORA
• OLIKA DELMÅL FRAM TILL ÅR 2014
Delmål för byggnader
Delmål för transporter
Övriga delmål energi
Delmål för klimat
• åtgärder för energi
Åtgärder för byggnader
Åtgärder för transporter
Övriga åtgärder
Kommunala riktlinjer
• Uppföljning, REVIDERING och finansiering
• Kommentarer till beslutsdelen
Beslutsdelens struktur
Uppföljning av delmål och åtgärder
Energi– och klimatplanen består av två delar:
Mål och åtgärder som är planens beslutsdel samt
Fakta och underlag vilken innehåller bakgrundsfakta.
Beslutsdelen antogs av Kommunfullmäktige i juni 2011 (§64/2011).
Dokumenten finns även i pdf-format på:
www.mora.se/Miljo--trafik/Energi/Planer-och-program
4
Energi– och klimatplan 2011­-2014
5
6
7
7
9
10
11
12
13
14
17
20
20
22
23
24
ENERGI– OCH
KLIMATMÅL
Mora kommuns energi- och klimatplan ger en samlad bild över energi- och klimatfrågan i kommunen
samt vilka planer som finns för att
övergripande och långsiktiga mål
ska kunna uppnås. Mora kommun
ska gå i frontlinjen och visa att aktiv
energi- och klimatpolitik kan vara en
hävstång för långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Mora ska också
verka för och bidra till att nationella
och regionala mål för energi och klimatpåverkan uppnås.
Energitjänstedirektivet är ett EU-direktiv
som syftar till att Europa ska spara energi. Där ingår ett bindande mål om en
procents energibesparing per år i hela
samhället fram till 2016. EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s bedömning av risken för en allvarlig klimatförändring och
anger att temperaturen inte ska öka mer
än max 2 grader celcius, C, jämfört med
förindustriell nivå.
Forskarna har fastslagit att den dominerande orsaken till temperaturökningen
under de senaste 50 åren är människans
bidrag. Sedan mitten av 1800-talet har
halten av koldioxid i atmosfären ökat
med 37 procent. Under 1900-talet har
temperaturen ökat med cirka en grad.
Industriländerna svarar för 80 procent av
de globala utsläppen av koldioxid.
Inom EU, Sverige och Dalarna har målen formulerats och redovisas som följer.
Nationella beslut på energi- och klimatområdet styrs i hög grad av överenskommelser och beslut inom FN och EU.
MÅL INOM EU
EU antog år 2009 målet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent
till år 2020 jämfört med 1990 och till
2050 bör minskningen vara 60–80 procent.
Energianvändningen ska minska med 20
procent till 2020 jämfört med 2005 och
andelen förnybar energi ska öka till 20
procent. Biobränslen ska stå för 10 procent av transportsektorns konsumtion.
5
SVERIGES KLIMAT- OCH ENERGIMÅL
Sveriges regering bedriver en sammanhållen klimat- och energipolitik. I de
två propositioner som behandlades av
riksdagen våren 2009, ingår nya klimatoch energimål till år 2020 som i hög grad
bygger på de mål som EU lagt fast.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
•
•
•
•
•
•
40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med 1990.
Minst 50 procent förnybar energi.
20 procent effektivare energianvändning jämfört med 2008. Avser tillförd energi per BNP-enhet.
10 procent förnybar energi i transportsektorn.
En ökning med 25 TWh produktion
av förnybar el jämfört med 2002 års
nivå.
En planeringsram för vindkraft på 30
TWh, varav 20 TWh på land och 10
TWh till havs.
Därtill ingår målet att landet år 2030 ska
ha en fordonsflotta som är oberoende av
fossil energi och att Sveriges nettoutsläpp
av växthusgaser vid mitten av detta sekel
ska vara noll.
Enligt det nationella miljökvalitetsmålet
bör minskningen av energianvändningen i
hela byggnadssektorn vara 20 procent till
år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995.
REGIONALA MÅL
I länet har en bred regional samverkan
byggts upp inom EnergiIntelligent Dalarna. EnergiIntelligent Dalarna är ett
program fastställt 2006 som syftar till att
uppnå miljömålen för energi och klimatpåverkan samt regionala utvecklingsmål.
Programmet kompletteras med en regional energi- och klimatstrategi under 2012
samt en strategi för miljöanpassade transporter fastställd av Region Dalarna 2009.
Visionen i klimat- och energistrategin
6
BRA ATT VETA!
Effekt mäts i watt (W) =
mängden arbete uträttat
per tidsenhet.
1 kilowattimme (kWh) =
1 000 W använt i en timme
10 000 kWh = ca. 1 m3 olja,
2,2 ton pellets eller
11,2 m3 travad, prima björkved.
1 000 kWh = 1 MWh.
1 000 MWh = 1 GWh.
speglar Dalarnas energisystem år 2050 då
vi bara behöver hälften så mycket energi
för dagens behov och då vi producerar
ett överskott av förnybar energi.
LÅNGSIKTIGA MÅL
FÖR MORA
Långsiktiga mål blickar fram mot ett
energiintelligent och klimatsmart
Mora år 2050:
Energianvändningen är så effektiv och
hushållande att energisystemet bara behöver hälften så mycket energi för dagens behov.
• Den genomsnittliga användningen
av energi i byggnader i Mora kommun är 50 procent lägre än 1990.
• Förnybara energikällor huvudsakligen används och användningen av
Energi– och klimatplan 2011­-2014
•
•
•
•
•
fossila bränslen har i stort sett upphört.
Energiutvinning och energiomvandling sker på ett uthålligt sätt.
Energitillförseln sker i så stor utsträckning som möjligt av energikällor som producerats lokalt.
Energisystemet är säkert, medger en
god materiell standard och är ekonomiskt konkurrenskraftigt. Beredskapsplan för effekter av klimatförändringar finns.
Klimatpåverkan är begränsad. Detta
innebär en minskning från 1990
med minst 60 procent.
Den kommunala organisationen och
dess bolag är föregångare i arbetet
för uthålliga energi- och transportsystem och begränsad klimatpåverkan.
OLIKA DELMÅL FRAM
TILL ÅR 2014
Delmålen för perioden fram till 2014
års utgång är satta utifrån de långsiktiga och övergripande energimålen, samt med hänsyn till vad som är
ekonomiskt och tekniskt rimligt.
DELMÅL FÖR BYGGNADER
NULÄGE
Kommunen som organisation
Målen för år 2020 beskriver ambitionerna för Mora:
•
•
•
•
•
•
Energianvändningen är 20 procent
effektivare jämfört med 2008.
Den genomsnittliga användningen
av energi i Mora kommuns byggnader är 25 procent lägre än 1998, minus 15 procent jämfört med 2009.
50 procent är förnybar energi i energibalansen.
10 procent är förnybar energi inom
transportsektorn.
50 procent är förnybar energi inom
Mora kommuns drivmedelsmix.
Klimatutsläppen har minskat med
30 procent jämfört med år 1990.
7
I kommunala fastigheter har energianvändningen, kWh/m2, effektiviserats
med 11 procent för 2010 jämfört med
1998: Mora kommun 13 procent och
Morastrand AB 10 procent. Dessutom
har oljeanvändningen i det närmaste helt
fasats ut som uppvärmningsalternativ.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
BRA ATT VETA!
NULÄGE
Kommunen som geografiskt område
Fjärrvärme: vattenburen värme
som levereras till abonnenter
via ledningssystem som inte är
begränsade till fastigheter
eller kvarter.
Småhusen står för omkring 52 procent av
den uppvärmda byggnadsarean i Mora.
Fossila bränslen för uppvärmning har
även här minskat stort 88 procent mindre år 2009 jämfört med 2000.
Närvärme: vattenburen värme
som levereras till abonnenter
via ledningssystem begränsade
till fastigheter eller kvarter.
Totalt sett kan vi se att energianvändningen i bostads- och servicesektorn enligt SCB:s statistik har ökat med omkring
10 procent (år 2008 jämfört med 2005).
Förnyelsebar energi: energikällor som är ständigt flödande,
t.ex. biomassa, vattenkraft,
solenergi, vindkraft, geotermisk energi m.m.
DELMÅL
Kommunen som organisation
Fossila bränslen: bränslen
som har bildats under tusentals år, t.ex. kol, olja och
naturgas.
BiobränslE: restprodukter från
skogsindustrin och flisade
skogsrester. Pellets är en
förädlad produkt, används för
både el- och värmeproduktion.
Solenergi: solfångare ger
varmvatten och solpaneler med
solceller ger el.
Spillvärme: energiförluster,
framförallt i industrisammanhang, som tas till vara för
uppvärmningsändamål.
8
Delmål 1, D1: Tillförd energi till byggnader ägda av Mora kommun ska minska
till 184 kWh/m2 i genomsnitt till år
2014. Detta motsvarar en minskning
med 8 procent jämfört med 2010, 5 procent jämfört med 2009 och 20 procent
jämfört med 1998.
D2: Tillförd energi till byggnader ägda av
Morastrand ska minska till 192 kWh/m2
i genomsnitt till år 2014. Detta motsvarar en minskning med 11 procent jämfört
med 2010, 12 procent jämfört med 2009
och 20 procent jämfört med 1998.
D3: Antalet byggnader ägda av Mora
kommun och Morastrand AB som värms
med el som huvudsaklig värmekälla ska
minska till år 2014 jämfört med 2009.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
D4: Solenergi ska installeras på minst en
offentlig byggnad i Mora under perioden.
DELMÅL
Kommunen som geografiskt område
D5: Den genomsnittliga användningen
av tillförd energi per invånare i byggnader i Mora kommun ska vara 10 procent
lägre år 2014 jämfört med 2008.
D6: Elanvändningen i de av Mora kommuns hushåll som är eluppvärmda, även
fritidshus, ska vara lägre 2014 än 2009.
D7: Antalet möjliga fjärrvärmeanslutna
byggnader i Mora tätort – villor, flerbostadshus, industrilokaler och andra offentliga byggnader – ska kontinuerligt
öka under perioden 2011 till utgången
av 2014.
DELMÅL FÖR TRANSPORTER
DELMÅL FÖR TRANSPORTER
NULÄGE
Kommunen som organisation
I Mora kommun och de kommunala bolagen finns 122 personbilar, hösten 2010.
28 procent av dessa klassas som miljöbilar. Mängden inköpt bensin och diesel
har, mellan åren 2001 till 2010, ökat med
22 procent.
NULÄGE
Kommunen som geografiskt område
Enligt SCB:s energibalans används 36
procent av energin i Mora till transportsektorn. Motsvarande siffra för Sverige
är 23 procent. Dessa statistikuppgifter
grundar sig på oljeleveranser till kommunen. Uppgifter från körsträckedatabasen
visar att antalet körda mil per invånare
under perioden 1998-2009 har ökat med
11 procent. I Mora är andelen miljöbilar
2,0 procent jämfört med hela landet 4,5
procent.
DELMÅL
Kommunen som organisation
D8: Alla personbilar som köps eller leasas
av kommunen och de kommunala bolagen ska vara miljöbilar enligt de statliga
myndigheternas miljö- och säkerhetskrav. Den självklara målsättningen med
den kommunala bilparken är att den ska
kunna drivas på fossilfria bränslen.
9
Energi– och klimatplan 2011­-2014
DELMÅL
Kommunen som geografiskt område
D9: Andelen fordon som drivs med förnybara drivmedel i Mora kommun ska
årligen öka under perioden 2011– 2014.
D10: Antalet personresor med kollektiva
färdmedel som går i Mora kommun ska
öka under perioden 2011–2014.
ÖVRIGA DELMÅL ENERGI
NULÄGE
Kommunen som organisation
I början av år 2011 har 5 915 belysningspunkter i gatubelysningen bytts till energieffektivare armaturer. Belysningen i
centrum återstår att byta ut.
Statistiken visar på en minskning av
elanvändningen i kommunal gatubelysning på 44 procent mellan åren 2008
och 2010. Under 2011 togs kommunens
eget vindkraftverk i bruk. Verket ligger
på Hedbodberget i Rättviks kommun.
Vindkraftverket beräknas producera ca
5 GWh per år.
NULÄGE
Kommunen som geografiskt område
Enligt SCB:s energibalans 2008 är tillförseln av energi till Mora 943 GWh. Andelen förnybar och lokal energitillförsel
är ca 31 procent, vilket motsvarar 295
10
GWh. I maj 2009 invigdes vindkraftsparken på Säliträdberget och producerade
under detta första år omkring 44 GWh.
Detta medför att andelen förnybart i energibalansen bör ha ökat till ca 36 procent.
SCB:s energibalans visar att den totala
energianvändningen till industrisektorn
ökat med 8 procent 2008 jämfört med
2005. Detta är dock en osäker statistik
på kommunnivå och värdena varierar
ganska kraftigt mellan olika år. År 2008
var den fossila andelen i industrins energianvändning ca 11 procent.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
DELMÅL
Kommunen som organisation
D15:Tillförsel av fossila bränslen och energi i Moras industrisektor (b-verksamheter
enligt Miljöbalkens tillsynsobjekt) bör per
producerad enhet minska fram till 2014.
D11: Övriga kommunala bolag ska energieffektivisera under perioden fram till
2014.
DELMÅL FÖR KLIMAT
D12: Tillförd el för kommunal gatu- och
vägbelysning ska minska 2014 jämfört
med 2009.
NULÄGE
Kommunen som organisation
D13: Produktion av 10 GWh förnybar
elenergi ska tillkomma i kommunal verksamhet under perioden 2011-2014.
DELMÅL
Kommunen som geografiskt område
D14: Utvinning och produktion av förnybar energi (bioenergi från skog och
jordbruksmark, vindkraft, solenergi
m.m.) i Mora kommun ska kontinuerligt
öka fram till 2014.
BRA ATT VETA!
Ppm, parts per million, är
alltså miljondelar.
Koldioxidekvivalenter, som
vanligen skrivs CO2e, betyder att effekten av olika
växthusgaser räknas om till
motsvarande mängd koldioxid.
Växthusgaser är t.ex. koldioxid CO2, metan, lustgas.
11
Koldioxidutsläppen från energianvändning i byggnader har mellan åren 1998
och 2010 minskat med 29 procent. Koldioxutsläppen relaterade till tjänsteresor
har per årsarbetare ökat med 11 procent
mellan åren 2005 till 2010.
NULÄGE
Kommunen som geografiskt område
Det finns inget givet svar på frågan vilken
klimatbelastning som en kommunal klimatplan ska omfatta. Vanligast är att utifrån nedbrutna nationella data beskriva
de direkta utsläpp som sker inom kommunens gränser.
I Fakta och underlagsdelen redovisas olika
sätt att räkna. I Moras energi- och klimatplan har vi valt att utgå från SMED:s
material och addera koldioxidutsläppen
från el som inte producerats inom kommunens gränser. Enligt vår beräkningsmetod blir koldioxidutsläppen i Mora
5,2 ton per invånare 1990 och 5,8 ton
per invånare 2008. Detta är en ökning
med 12 procent.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
Liksom för riket som helhet ökar transportsektorn utsläppen. För Moras del
innebär det en ökning från 2,6 ton koldioxid per invånare 1990 till 3,1 ton koldioxid per invånare 2008. En ökning med
19 procent.
Utsläppssiffrorna utgör dock underskattningar av verklig klimatpåverkan. Genom
konsumtion av varor som producerats i
andra länder bidrar vi till utsläpp som
inte syns i den svenska statistiken. Med
ett konsekvent konsumtionsperspektiv
där importerade varor, utrikes flygresor
m.m. räknas in har utsläppen beräknats
till drygt 10 ton koldioxidekvivalenter
per person för en genomsnittlig svensk.
D19: Koldioxidutsläppen från transporter i Mora kommun ska 2014 ha stabiliserats på 1990 års nivå.
ÅTGÄRDER FÖR ENERGI
2011–2014
Följande beskrivna åtgärder bör kunna leda fram till att delmålen nås.
I Fakta- och underlagsdelen utvecklas exempel på strategiskt viktiga insatser inom de olika åtgärderna.
DELMÅL
Kommunen som organisation
D16: Koldioxidutsläppen från energianvändningen i byggnader ägda av Mora
kommun och Morastrand AB ska minska
med 50 procent till 2014 jämfört med
1998.
D17: Koldioxidutsläppen från Mora
kommuns och de kommunala bolagens
resor ska minska med 10 procent till
2014 jämfört med 2005.
DELMÅL
Kommunen som geografiskt område
D18: Koldioxidutsläppen per person ska
minska med 20 procent till 2014 jämfört
med 1990.
12
Energi– och klimatplan 2011­-2014
ÅTGÄRDER FÖR BYGGNADER
Åtgärder som genomförs av
den kommunala organisationen utan andras medverkan:
Åtgärd1, Å1: Energieffektivisering i kommunägda byggnader.
Rutiner för informationspridning och
brukarsamverkan kopplat till energianvändning ska tas fram inom ramen för
respektive förvaltnings ledningssystem.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, Morastrand AB samt alla övriga
nämnder.
Leder till delmål: 1–2 (även 5).
Kommunala åtgärder: Åtgärder för energieffektivisering i kommunägda byggnader beslutas av tekniska nämnden och
genomförs av ansvarig förvaltning inom
fastställd ram. Beslut om åtgärder fattas
direkt av ansvariga inom fastställd ram.
Vid ombyggnad av kommunägda byggnader ska olika energieffektiviseringsåtgärder utredas, målsättningen är att
minst halvera energianvändningen. Vid
nybyggnad ska energianvändningen uppfylla minst krav motsvarande minienergihus-specifikation.
Lönsamheten ska utvärderas genom
LCC-kalkyler (livscykelkostnad). I bedömningen ska även ingå en miljövärdering.
Prioriterade insatser under perioden är
att genomföra lönsamma åtgärder för att
minska energiförbrukningen i Mora kommun och Morastrands fastighetsbestånd,
utveckla egna krav och anvisningar vid
om- och nybyggnad, noga följa upp förbrukningen av fastighetsel samt att förbättra de statistiska verktygen för att
mäta energianvändningen.
13
BRA ATT VETA!
Mini-energihus = lågenergihus som syftar till att
ha bättre prestanda än nybyggnadskraven enligt BBR
16 (BFS 2008:20). Energikravet för köpt energi är:
≤ 74 kWh/m²Atemp (zon II).
Kravspecifikationen är framtagen av Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY)
tillsammans med branschen.
Åtgärder som förutsätter
medverkan från andra aktörer än kommunala:
Å2: Utbyggnad av fjärrvärmen i Mora
centralort.
Leder till delmål: 7
Kommunala och andra aktörers åtgärder: Under perioden verkar kommunen
för en så stor anslutning som möjligt till
Energi– och klimatplan 2011­-2014
fjärrvärmenätet, en rättvis och rimlig taxesättning och anslutningsavgift samt att
leveranser av biobränsle så långt möjligt
sker från närområdet.
verka för att biobränslebaserade närvärmesytem i kommunen utreds och byggs,
framförallt med utgångspunkt från konvertering av kommunens egna fastigheter.
Kommunalt ägda byggnader inom fjärrvärmeområdet ansluts fortlöpande, om
det inte kan visas att annat system sammantaget är mer fördelaktigt. E.ON
kommer årligen att samråda med kommunen om fjärrvärmens utveckling. En
utbyggnad av kraftvärme bör ske.
Intresse att bygga och driva närvärme
finns hos flera entreprenörer.
Vid översiktsplanering utpekas bebyggelseområden som är möjliga för fjärrvärmeutbyggnad.
Andra aktörer: Lokala intresseföreningar,
fastighetsägare, energiföretag, LRF.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden, Morastrand AB.
Andra aktörer: E.ON Värme Sverige AB,
fastighetsägare.
Å3: Utredning och byggande av närvärme på andra platser i kommunen
Leder till delmål: 14, 18
Kommunala och andra aktörers åtgärder:
14
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, byggnadsnämnden, Morastrand AB.
ÅTGÄRDER FÖR TRANSPORTER
Åtgärder som genomförs av
den kommunala organisationen utan andras medverkan:
Å4: Kommunala organisationens transporter.
Leder till delmål: 8, 17
Kommunala åtgärder: Åtgärder för att
effektivisera och miljöanpassa den kommunala organisationens transporter och
de transporter den påverkar genomförs.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
Några prioriterade insatser under perioden är att: uppdatera resepolicyn, ta fram
ett förenklat system för resande med
kollektiva färdmedel t.ex. länskort/månadskort, bygga upp en cykelpool, skaffa
uppföljningsverktyg för transporterna, utveckla logistikplaneringen och om möjligt
inrätta en bilpool för optimalt utnyttjande av bilparken.
Utöver ovanstående åtgärder även arbeta
mer med beteende, underlätta distansmöten och utveckla kriterier för upphandling
av fordon och transportentreprenörer.
Å6: Insatser för att underlätta gång och
cykling
Leder till delmål: 19
Kommunala åtgärder: Gång- och cykelvägnätet byggs ut i nio etapper och det
befintliga nätet knyts ihop bättre med
målsättningen att säker gång och cykling
ska öka. Trafikräkning av antalet cyklister
genomförs under perioden.
Tid för genomförande: Fortlöpande
Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen,
alla nämnder och alla kommunala bolag.
Å5: Kommunal upphandling med lokal
distributionscentral
Leder till delmål: 19
Kommunala åtgärder: Kommunen utreder möjligheten till samordnade varutransporter, en lokal distributionscentral
dit varuleveranser kan ske och därefter
samdistribueras till de olika enheterna.
Detta minskar transporterna och ökar
möjligheten till inköp av närproducerade
livsmedel. Exempel kan studeras i Borlänge och Arvika.
Tid för genomförande: Under perioden.
Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen.
Andra aktörer: Grannkommuner
15
Energi– och klimatplan 2011­-2014
mentrådgivning satsar på rådgivning, information och kampanjer om hållbara
transporter och vad man som kommuninvånare och företag kan göra. Samarbete
söks med andra aktörer.
Kommunen ska, tillsammans med Dalatrafik, göra en översyn av hur kollektivtrafiken i Mora kan utvecklas. Syftet är
att öka andelen resenärer med kollektivtrafik och att få fler att cykla eller gå.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, tekniska nämnden, kulturnämnden.
Även andra insatser övervägs, t.ex. prioritering av gång- och cykelvägar vid snöröjning och cykelparkeringar. Därtill sker
informationsinsatser.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden,
byggnadsnämnden samt kommunstyrelsen.
ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTER
medverkan FRÅN ANDRA AKTÖRER ÄN KOMMUNALA:
Å7: Rådgivning, information och kampanjer kring transporter
Å8: Utvecklad gods- och kollektivtrafik i
Mora centrum
Leder till delmål: 10, 18, 19
Kommunala åtgärder: Kommunen verkar
för nya industrispår vid Norets bangård
och långsiktigt för en ny godsbangård.
Under planperioden byggs ett nytt regionalt resecentrum för buss, järnväg och
taxi för att underlätta gods- och persontransporter.
Tid för genomförande: Under perioden.
Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden.
Leder till delmål: 9, 10, 18, 19
Kommunala och andra aktörers åtgärder:
Kommunens energi-, klimat- och konsu-
16
Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik,
studieförbund, bilförsäljare, Vasaloppet,
idrottsföreningar, m fl.
Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik,
Energi– och klimatplan 2011­-2014
Dalabanans intressenter, Tåg i Bergslagen, SJ, Inlandsbanan AB, Green Cargo,
m.fl.
Under perioden ska upphandling av bussar med biogas eller miljödiesel genomföras.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Å9: Regional samverkan för hållbara
transporter
Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen.
Leder till delmål: 9, 10, 18, 19
Kommunala åtgärder: medverka i en
samverkansprocess för hållbart transportsystem i Dalarna, som drivs av Region
Dalarna och transportsektorn. Kommunen verkar även i andra regionala samverkansorgan och planeringsprocesser
för effektivare och mer miljöanpassade
transporter, bl.a. Dalatrafik och Dalabanans Intresseförening.
BRA ATT VETA!
Normaldagskorrigering – hänsyn tagen till varierande
temperatur för det specifika året, kallas även
graddagskorrigering.
Klimatsmart – någon eller något som tar hänsyn
till eventuell klimatpåverkan vid en aktivitet.
LCC – beräknad livscykelkostnad, inkluderar installations- och driftskostnad,
förväntad energiprisökning
och inflationstakt, avskrivningstid samt intern ränta
på kapital.
17
Andra aktörer: Trafikverket, Dalatrafik,
Dalabanans intressenter, Tåg i Bergslagen, SJ, Inlandsbanan AB, Green Cargo,
m.fl.
ÖVRIGA ÅTGÄRDER
ÅTGÄRDER SOM genomförs av
den kommunala organisationen utan andras medverkan:
Å10: Energi- och klimatrådgivning
Leder till delmål: Flertalet delmål
Kommunala åtgärder: Mora och Orsa
samarbetar kring tjänsten som energioch klimatrådgivare. Rådgivningen syftar
till att nå ut med information till hushåll, föreningar, organisationer och företag inom Mora kommun samt att hjälpa
dessa inom ramen för energimyndighetens direktiv.
Vid ny- och ombyggnationer ska ske rådgivning via byggnadsinspektörer.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, byggnadsnämnden.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
Tid för genomförande: Årligen.
Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, kommunstyrelsen.
Å12: Skolornas energiarbete
Leder till delmål: Flertalet delmål.
Kommunala åtgärder: Skolornas arbete
med energi- och transportfrågor uppmuntras, i undervisning och genom konkreta insatser. I detta ingår energi- och
klimatrådgivarens arbete med energieffektiviseringsprojekt på utvalda skolor.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvarig: För- och grundskolenämnden, gymnasienämnden, tekniska
nämnden.
Å11: Energiarrangemang
Leder till delmål: Flertalet delmål
Kommunala åtgärder: Kommunen har
som ambition att årligen anordna ett
större arrangemang kring energi, miljö
och klimatfrågor.
Målgrupper är hushåll, föreningar, organisationer och företag främst inom Mora
kommun. Arrangemangets huvudsyfte
ska vara att öka medvetenheten kring energi, miljö och klimatfrågor genom t.ex.
föreläsningsserier, studiecirklar, klimatfamiljer m.m.
18
Å13: Energieffektiviseringsarbete hos övriga kommunala bolag
Leder till delmål: 11
Kommunala åtgärder: Åtgärder för energieffektivisering genomförs. Till grund
för beslut för åtgärd ska LCC-kalkyler
genomföras. I bedömningen ska även ingå
en miljövärdering.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvariga: Kommunala bolag.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
Å14: Energieffektivisering av gatu- och
vägbelysningen
ÅTGÄRDER SOM FÖRUTSÄTTER
medverkan FRÅN ANDRA AKTöRER ÄN KOMMUNALA:
Leder till delmål: 12
Kommunala åtgärder: Åtgärder sker som
syftar till att minska energianvändningen
för gatu- och vägbelysning under kommunalt ansvar.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvarig: Tekniska nämnden,
byggnadsnämnden.
Å16: Energieffektivisering och konvertering inom industrin och näringslivet.
Leder till delmål: 15, 18
Kommunala och andra aktörers åtgärder: Kommunen stödjer industrins och
näringslivets energiarbete genom energirådgivning och näringslivsutveckling.
Å15: Upphandling av energieffektiva varor och tjänster
Leder till delmål: 1, 2, 11, 16
Kommunala åtgärder: Att vid kommunal
upphandling av varor och tjänster ställa
energiprestandakrav och ta hänsyn till
LCC (livscykelkostnad) vid utvärdering.
I bedömningen ska även ingå en miljövärdering. Miljöstyrningsrådets kriterier kan
här vara till god hjälp.
Det finns energikrav för olika produkter
och dessa kriterier uppdateras fortlöpande. På Miljöstyrningsrådets webbsida
finns även information om beräkning
av livscykelkostnader samt en generell
LCC-kalkyl.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Tid för genomförande: Fortlöpande
Kommunalt ansvariga: Tekniska nämnden, miljönämnden, kommunstyrelsen
och byggnadsnämnden.
Kommunalt ansvarig: Kommunstyrelsen,
alla nämnder och alla kommunala bolag.
Andra aktörer: Företag, Mora Köpstad,
företagarföreningar, Länsstyrelsen m.fl.
19
Energi– och klimatplan 2011­-2014
Å17: En fortsatt ökad biobränslemarknad
Leder till delmål: 14, 18
Kommunala och andra aktörers åtgärder:
Kommunen följer utvecklingen för träbränslen och verkar på olika sätt för att en
biobränslemarknad finns samt att denna
marknad ökar.
samverkar med andra aktörer för att genom
utbildnings- och informationsinsatser höja
klimatmedvetandet i vardagliga val bland
invånare och anställda.
Intranätet kan vara en viktig kommunikationskanal för t.ex. samåkning och byteshandel. Åtgärder genomförs för att i de
kommunala köken välja klimatsmarta produkter och att utreda matsvinnet.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen,
tekniska nämnden.
Andra aktörer: Skogsföretag, fjärr- och
närvärmebransch, m.fl.
Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen,
övriga nämnder och kommunala bolag.
Andra aktörer: Bildningsförbund, handeln,
lokala livsmedelsproducenter, Landstinget
Dalarna, restauranger m.fl.
Å18: Medverkan i EnergiIntelligent Dalarna och annan regional samverkan.
UPPFÖLJNING, REVIDERING OCH FINANSIERING
Leder till delmål: Flertalet delmål.
Kommunala åtgärder: Mora kommun
medverkar när det är lämpligt i aktiviteter inom den regionala samverkan kring
EnergiIntelligent Dalarna, Byggdialog Dalarna och andra sammanhang.
ENERGI- OCH KLIMATBOKSLUT
•
Tid för genomförande: Fortlöpande.
Kommunalt ansvariga: Kommunstyrelsen,
övriga nämnder, Morastrand.
•
•
Å19: Klimatsmarta konsumtionsmönster
Leder till delmål: Flertalet delmål.
Kommunala åtgärder: Mora kommun
20
Varje år ska ett energi- och klimatbokslut tas fram, där läget med energioch klimatplanens delmål och åtgärder redovisas. Bokslutet ska ingå i eller
vara kopplat till kommunens bokslut.
Kommunstyrelsen ansvarar för att energi- och klimatbokslutet tas fram.
Energi- och klimatbokslutet ska samordnas med det miljöbokslut som årligen ska tas fram för Mora kommuns
miljö- och naturvårdsplan – Moras
miljömål samt uppföljningen av folkhälsoprogrammet – Ett gott liv i Mora.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
KOMMUNALA RIKTLINJER
•
Energi i samhällsplanering: I fysisk
planering ska kommunen verka för
energiplanens målsättningar där så är
möjligt. Ansvarig: Byggnadsnämnden,
kommunstyrelsen.
•
Vid planering, ny- och ombyggnationer: Uthålliga energi- och transportsystem ska särskilt be-aktas vid
ny- och ombyggnationer, uppförande
av anläggningar samt vid samhällsplanering.
•
Vid bygglov ska kommunen rekommendera uppvärmning med förnybar
energi och energieffektiva lösningar.
Om fjärrvärme finns tillgänglig bör
kommunen rekommendera anslutning
till sådan – om det bedöms lämpligt.
Kommunen bör också avråda från installation av direktverkande el, även i
fritidshus. Ansvarig: Byggnadsnämnden, tekniska nämnden.
•
Vindkraft: Kommunen är positivt inställd till initiativ för vindkraft, men
etableringar ska prövas gentemot
kommunens vindbruksplan. Ansvarig:
Byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kommunstyrelsen.
•
Solenergi: Kommunen ska vara positivt inställd om initiativ för solenergi
tas i den mån en etablering inte inverkar negativt på andra värden. Ansvarig:
Byggnadsnämnden.
REVIDERING AV ENERGIPLANEN
•
•
•
•
Energi- och klimatplanen omfattar
perioden 2011–2014. År 2014 ska
energi- och klimatplanen revideras
och en ny plan antas av kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen ansvarar för att
revideringen sker.
Revideringen innebär i första hand
att nya delmål och åtgärder utarbetas. De långsiktiga och övergripande
energi- och klimatmålen kvarstår, om
inte synen på dem förändrats under
perioden.
För planens fakta- och underlagsdel
innebär revideringen en uppdatering.
21
Energi– och klimatplan 2011­-2014
FINANSIERING
De kommunalt ansvariga som anges i
planen har ett ansvar att beakta planens
åtgärder i kommunens eller dess bolags
verksamhetsplaner. I detta ingår att finansiera de åtgärder som innebär kostnader samt att tydliggöra de besparingar
andra åtgärder kan medföra.
LCC-kalkyler ska användas för att belysa
en produkts kostnad under hela dess livslängd. I detta ingår såväl investeringskostnad som drifts- och underhållskostnader.
KOMMENTARER TILL
BESLUTSDELEN
AVGRÄNSNING TILL ANDRA PLANER
Energiplanen behandlar energitillförsel,
energianvändning och klimatpåverkan
inom alla användarsektorer.
22
Moras miljömål – kommunens miljö- och
naturvårdsplan utgår från de nationella/
regionala miljömålen. För mål och åtgärder kring energi och transporter hänvisas
i denna till energi- och klimatplanen.
Mål och åtgärder för luftutsläpp och luftföroreningar, utöver koldioxid, återfinns i
miljöplanen.
I den reviderade översiktsplanen, vilken
fastställdes 2006, finns rekommendationer och riktlinjer av betydelse för energiförsörjningen, t.ex. för vindkraft. Översiktsplanen hänvisar också till energi- och
klimatplanen.
En avfallsplan för Mora fastställdes 2007.
I den finns också kopplingar till energiplanen, liksom arbete med risk- och sårbarhetsanalyser.
Miljöledningssystem finns för de kommunala bolagen och ledningssystem för
den kommunala organisationen. Energi
bör där behandlas på ett sätt som harmonierar med energi-och klimatplanen.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
BESLUTSDELENS STRUKTUR
nen som organisation och mål för kommunen som geografiskt område.
Den del av planen som är föremål för
kommunfullmäktiges beslut är
För att kunna uppnå delmålen anges i
planen åtgärder, varav de flesta utgörs
av pågående arbete. De täcker breda arbetsområden och är allmänt formulerade.
•
•
•
Långsiktiga och övergripande energimål till 2050 och 2020.
Delmål till 2014 års utgång, åtgärder
2011–2014 och kommunala riktlinjer
Riktlinjer för uppföljning, revidering
och finansiering.
De långsiktiga och övergripande energi- och klimatmålen anger framför allt,
utifrån dagens kunskaper och bedömningar, vad som krävs för att vi ska kunna
uppnå uthålliga energi- och transportsystem. De bygger inte minst på nationella
och regionala mål.
Omställningen av energi- och transportsystemen, som innebär minskad användning av fossila bränslen och en effektivare
energianvändning, kommer att ta lång
tid. Tidsperspektivet för målen är att de
successivt ska nås fram till 2050. Energioch klimatplanens delmål och åtgärder är
viktigast för planens genomförande.
Delmålen, som utgörs av mätbara nyckeltal, är satta så att de långsiktiga målen
ska kunna uppnås. Hänsyn är dock tagen
till vad som är rimligt att uppnå under
perioden.
Endast åtgärder där den kommunala
organisationen ensam eller tillsammans
med andra aktörer deltar tas upp. Utifrån
denna uppdelning har åtgärderna indelats
i två grupper. Åtgärder där den kommunala organisationen inte har någon roll
alls tas inte upp. För varje åtgärd anges
vilket delmål den leder till. I åtgärderna
anges kommunalt ansvariga (nämnder
och bolag) och andra aktörer (organisationer, företag m.fl.) vars medverkan är
nödvändig.
I fakta- och underlagsdelen utvecklas
möjliga insatser inom de olika åtgärderna
något. Om helt andra åtgärder initieras
under perioden kan de med fördel också
redovisas i den årliga uppföljningen.
De kommunala riktlinjerna anger förhållningssätt för den kommunala organisationen i myndighetsutövning, samhällsplanering och andra sammanhang. Därtill
finns lagar och regelverk som kommunen
har att ta hänsyn till, liksom andra riktlinjer och rekommendationer, framför
allt översiktsplanens.
I
I de flesta fall innebär delmålen att omställningstakten till ett uthålligt energisystem kan ske i jämn takt. Delmålen är
indelade i två grupper: mål för kommu-
23
riktlinjerna för uppföljning, revide-
tydliggörs ansvar
och hur planen ska hållas levande. Här
spelar det årliga energi- och klimatbokslutet en central roll.
ring och finansiering
Energi– och klimatplan 2011­-2014
UPPFÖLJNING AV DELMÅL
OCH ÅTGÄRDER
naderna (kWh/m2/år). Täljare: Energi
(kWh). Nämnare: Yta BOA + LOA (m2).
Uppföljning: Se D1.
I det årliga energi- och klimatbokslutet
ska delmål och åtgärder följas upp. Därigenom ges en bild av hur Mora ligger till
i förhållande till uppställda mål och vad
som gjorts under året inom energi- och
klimatområdet. Delmålen är formulerade så att de ska vara enkla att följa upp.
Nedan redovisas hur varje delmål kan
följas upp samt uppgifter för basåret i förekommande fall. Uppgifterna återfinns
även i Fakta- och underlagsdelen.
Uppgift för basåret: 2010 tillfördes 216
kWh per m2 (163 kWh värme och 53
kWh fastighetsel), 2009 217 kWh per m2
(167 kWh värme och 50 kWh fastighetsel) och 1998 tillfördes 239 kWh per m2
(204 kWh värme och 35 kWh fastighetsel). Detta innebär –10 % (–21% värme
och +50% fastighetsel (kommentar till
ökningen av fastighetselen ges i underlagsdelens avsnitt 6.1). Målet innebär en
tillförsel på ca 191 kWh per m2.
Uppföljning delmålen:
D3: Nyckeltal: Antal byggnader med el
som huvudsaklig värmekälla (stycken).
Uppföljning: Morastrands statistik. Byggnader med värmepump räknas inte som
en sådan byggnad.
D1: Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi (uppvärmning
och fastighetsel) per ytenhet i byggnaderna (kWh/m2/år). Täljare: Energi (kWh).
Nämnare: Yta BRA (m2). Uppföljning:
Morastrands statistik. Olja, elvärme, fjärrvärme och fastighetsel summeras. ”Gratisvärme”, t.ex. jord och solvärme, räknas
inte in.
Uppgift för basåret: 2010 tillfördes 200
kWh per m2 (139 kWh värme och 62
kWh fastighetsel), 2009 194 kWh per
m2 (134 kWh värme och 60 kWh fastighetsel) och 1998 229 kWh per m2
(158 kWh värme och 71 kWh fastighetsel). Detta innebär –13 % (–12 % värme
och -14 % fastighetsel). Målet innebär en tillförsel på ca 184 kWh per m2.
D2: Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi (uppvärmning
och fastighetsel) per ytenhet i bygg-
24
Uppgift för basåret: 2005 fanns 35 sådana byggnader och 2010 fanns 24 stycken.
D4: Nyckeltal: Antal installationer av solvärme eller solceller (stycken).
Uppföljning: Kommunen har kunskap
om detta.
Uppgift för basåret: 2010, en installation.
D5: Nyckeltal: Mängd normalårskorrigerad tillförd köpt energi i sektorn bostäder och service (kWh/inv/år). Täljare:
Energi (kWh). Nämnare: Kommuninvånare. Uppföljning: SCB:s energibalanser
(rubrik 9.1, 9.3, 9.5 och 9.6).
Uppgift för basåret: 2008: 19 344 kWh/
Energi– och klimatplan 2011­-2014
inv (1990: 21 474 kWh/inv, 2000: 16 284
kWh/inv, 2005: 17 144 kWh/inv).
D6: Nyckeltal: Tillförd mängd normalårskorrigerad el i hushåll med el som
huvudsaklig värmekälla (MWh el i kundstock med över 10 000 kWh el). Uppföljning: Fortum Distribution Ryssa AB:s
statistik.
Uppgift för basåret: 2009: 71 819 MWh
och 4 147 anslutningspunkter.
D7: Nyckeltal: Antal fjärrvärmeanslutna
byggnader (anslutningspunkter, vilket
ungefär motsvarar en byggnad). Uppföljning: E.ON Värme Sverige AB har uppgifter.
Uppgift för basåret: 986 anslutningspunkter 2010 vilket kan jämföras med
641stycken 2003 – en ökning med 54 %.
D8: Nyckeltal: Andel miljöbilar enligt de
statliga myndigheternas miljö- och säkerhetskrav (procent). Täljare: Antal miljöbilar enligt de statliga myndigheternas
miljö- och säkerhetskrav. Nämnare: Totalt antal personbilar i den kommunala
organisationen inkl bolagen. Uppföljning:
Miljöfordon Syds fordonsgranskning.
Uppgift för basåret: Hösten 2010 fanns
122 personbilar varav 34 miljöbilar, detta
ger en andel på 28 %.
D9: Nyckeltal Andelen personbilar som
drivs med förnyelsebara drivmedel av totalt antal (procent). Uppföljning: SCB:s
fordonsregister.
25
Uppgift för basåret: 2010 fanns 281 sådana bilar vilket ger att andelen personbilar
med alternativa bränslen är 1 %, 2005:
fanns 37 sådana personbilar (0,3 %).
1999/2000 fanns 1 sådan bil.
D10: Nyckeltal: Antal personresor (stycken). Uppföljning: Dalatrafiks statistik används, tillhandahålls gratis. Busslinjerna i
Mora är 105 Mora-Våmhus-(Orsa), 107
Mora-Sollerön, 108 Mora-Nusnäs, 109
Mora-Venjan, 501 Hånåkni-Mora bstnlasarettet, 502 Mora bstn-Östnor-Selja/
Långlet och 503 Mora bstn-Östnor-Kråkberg. Busslinjer mellan Mora och andra
kommuner finns. Antalet passagerare på
dessa linjer finns det uppgifter om. Vid
uppföljningen väljs de busslinjer ut som
ger bäst bild av utvecklingen.
Uppgifter från persontransporter på järnväg kan analyseras vid uppföljningen.
Uppgift för basåret: Antalet personresor
på busslinjerna inom Mora kommun var
totalt 369 234 stycken under 2010, vilket
är en minskning med 3 % jämfört med
2009. Jämfört med 1999 är det en minskning med drygt 155 000 resor (–30 %).
D11: Nyckeltal: Påvisbara energieffektiviseringsåtgärder. Uppföljning: Förfrågan
hos de kommunala bolagen om deras insatser.
Uppgift för basåret: Har inte analyserats
här.
D12: Nyckeltal: Tillförd mängd el för
gatu- och vägbelysning (GWh/år). Uppföljning: Fortum Ryssa Distribution AB.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
Uppgift för basåret: 2008: 3,3 GWh, 2010:
1,8 GWh (tidigare statistik med delvis annan källa 1999: 2,6 GWh).
Uppgift för basåret: 1998: 5 251 ton,
2010: 3 579 ton. Detta ger en minskning
med 32 %.
D13: Nyckeltal: Producerad mängd förnybar eleenergi i kommunal verksamhet
(MWh/år). Uppföljning: Produktionsstatistik.
D17: Nyckeltal: Koldioxidutsläpp (grundat på inköpt mängd drivmedel + resor i
tjänst med egen bil/årsarbetare). Uppföljning: Kommunens statistik över drivmedelsinköpen samt uppgift om årsarbetare.
Uppgift för basåret: 2010: 0 MWh.
D14: Nyckeltal: Uppskattad produktion
(GWh/år) eller andelen lokalt förnybart
i energibalansen (%) Uppföljning: SCB:s
energibalans + uppgifter från vindkraftsbolagen.
Uppgift för basåret: 1990: 322 GWh
(33 %), 2005: 259GWh (32 %), 2008:
295GWh (31 %).
D15: Nyckeltal: Läggs inte fast här. Kan
ske genom att redovisa arbetet i företagen som avses (MWh/år, %). Uppföljning:
Uppgifter från kommunens och Länsstyrelsens energitillsyn bör kunna nyttjas. Även regional miljömålsuppföljning
senare. Till dess redovisas total energianvändning inom industrisektoern enl SCB:s
energibalans.
Uppgift för basåret: 2005: 174 314 MWh,
2008: 188 477 MWh. 2008 var den fossila
andelen 11 %.
D16: Nyckeltal: Koldioxidutsläpp från
energianvändning i kommunala byggnader (ton/år, procent). Uppföljning: Morastrands statistik. Utsläppssiffror från
fjärrvärme genom E.ON.
26
Uppgift för basåret: 2005: 405 kg/årsarbetare, 2010: 448 kg/årsarbetare.
D18: Nyckeltal: Utsläpp av växthusgaser/
inv. i Mora (ton/år och inv). Uppföljning:
SMED (Svenska miljöemissionsdata)
kompletterat med koldioxidutsläpp från
el producerad utanför Mora kommuns
gränser.
Uppgift för basåret: 1990: 5,2 ton/år och
inv., 2008: 5,8 ton/år och inv.
D19: Nyckeltal: Koldioxidutsläpp från
transporter/inv. i Mora (ton/år och inv).
Uppföljning: SMED (Svenska miljöemissionsdata, men även SCB:s energibalanser
samt annan SCB-statstik, bl.a. körsträckedatabasen.
Uppgift för basåret: 1990: 2,6 ton/år och
inv., 2008: 3,1 ton/år och invånare.
Uppföljning av åtgärderna kan ske enkelt, t.ex. genom att ange om åtgärden ej
påbörjats, påbörjats eller uppnåtts. Utöver
detta en kort förklarande beskrivning om
vad som skett.
Energi– och klimatplan 2011­-2014
FÖRKORTNINGAR
SCB, Statistiska Central Byrån
IPCC, The Intergovernmental Panel on
Climate Change, FN:s vetenskapliga
klimatpanel.
SMED, Svenska Miljö Emissions Data,
bestående av IVL (Svenska Miljöinstitutet), SCB (Statistiska Central Byrån), SLU
(Statens Lantbruks Universitet) och SMHI.
SMED presenterar löpande information
på sin hemsida om utsläpp till luft och
vatten, avfallsstatistik samt utsläpp och
användning av kemikalier i Sverige.
LRF, Lantbrukarnas Riksförbund
27
Energi– och klimatplan 2011­-2014
ENERGI– OCH KLIMATPLAN 2011–2014 • MÅL OCH ÅTGÄRDER
Mora kommun • www.mora.se