PALLIATIV VÅRD
•
•
Målet för vården är ett annat än vi är vana vid.
Vi möter en människa i en mycket utsatt
situation
DEN ETISKA
GRUNDEN
•
•
•
•
•
Alla människor har lika värde – knutet till
personen
Subjektivt kan vi uppleva olika grader av
värdighet
upplevelsen av värdighet kan minskas, när
man förlorar olika förmågor.
Många människor i livets slutskede oroar sig
för att förlora sin värdighet
Vårdens uppgift att låta människor bevara sin
värdighet även i livets slutskede
•
Till naturen
•
Till samhället
•
Till det transcendentala
•
Till andra människor
•
•
Till andra människor
Mötet är sanningens ögonblick
- hur vi talat till varandra
- hur vi matar, bäddar,
- tvättar, klär av, klär på
- hur vi ger och får
information
•
Autonomiprincipen
•
Principen att göra gott
•
Principen att inte skada
•
Rättviseprincipen
•
Att förstå
•
Att kunna fatta beslut
•
Att kunna meddela sitt beslut
•
•
•
Om patienten är beslutskapabel ska hen
tillfrågas vid varje enskilt behandlingstillfälle
I andra hand tillfrågas de närstående, om de
känner patientens tidigare inställning
I tredje hand får vården bestämma
•
•
•
Att tacka nej till erbjuden behandling
Även att tacka nej till livsuppehållande
behandling – redan påbörjad eller ny
behandling.
Inte att begära behandling – inte heller
euthanasi
Edit – 78 år
Har en grav njursvikt och behöver dialys
Svåra smärtor i båda benen
Önskar avbryta dialysen
Vad göra?
Problemet måste formuleras
Vilka är fakta?
Vilka faktorer är relevanta?
Vilka etiska principer vill vi följa?
Normer – vad är en rätt handling?
-pliktetik
-konsekvensetik
Värderingar – vad är gott? Vad är rätt? Vad är
värdefullt?
Den
palliativ vården bygger på
ett palliativt förhållningssätt
som kännetecknas av en
helhetssyn på människan
•
•
Prio 1!!!
Reflektion över de normer och värderingar
som vi har
•
Närhet - närvaro
•
Helhet
•
Kunskap
•
Empati
•
•
•
•
Pendling närhet – distans
Att ständigt vara nära – risk för
utmattningsdepression
Att ständigt vara distanserad - upplevs som
oengagemang
Alltid vara närvarande
•
Man måste handskas med
1. Den medicinska delen av sjukdomen
2. Den psykologiska och existentiella delen
av sjukdomen
3. Sjukdomens påverkan på olika livsroller
både yrkesmässiga och privata
•
Inhämta kunskap om det som är min yrkesroll
•
Uppdatera min kunskap
•
Kontakt med andra
•
•
Att kunna uppleva känslan, som patienten
upplever, affektiv komponent
att kunna förstå patientens tankar och
känslor, kognitiv komponent
•
•
Att kunna skilja mellan sig och patienten
Att kunna besvara patienten på ett adekvat
och omtänksamt sätt anpassat till den
aktuella situationen
Kännetecknas av helhetssyn på människan
Stöder individen att leva med värdighet och
med största möjliga välbefinnande till livets
slut
•
Vad kan vi göra? (Maximal insats)
•
Vad bör vi göra? (Optimal insats)
•
Respekt
•
Integritet – möjlighet att få vara den man är
Palliativ vård
• Ordet pallium betyder mantel, kappa
• Symbol för att orsaken till sjukdomen ej kan tas
bort men döljas, täckas över.
• Eller att vården erbjuder en värmande mantel
när livet är kallt och ogästvänligt.
Dokument till stöd för palliativ vård
• 2 statliga utredningar
1979
• Vård av döende människor skall ske inom den
vanliga sjukvården
• Bättre utbildning av alla personal som har hand
om denna vård
Döden angår oss alla – Värdig vård vid
livets slut 2001
• Palliativ vård bör integreras i all vård i livets
slutskede
• Palliativ vård gäller alla vårdformer och alla
diagnoser
Vårdprogram
Nati0nellt vårdprogram för palliativ vård
2012 -2014
Finns även i en kortversion
(Beställs från Regionala cancercentrum i
samverkan, [email protected])
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ
vård i livets slutskede
Socialstyrelsen
Nationell vårdplan för palliativ vård och
omsorg
Utarbetas och provas just nu för att ersätta LCP
Nationellt vårdprogram
• Samarbete mellan de olika regionala
cancercentra
• Beskriver palliativ vård oberoende av
diagnos, ålder, etnicitet bakgrund mm
mm
• Fokus: Palliativ vård i livets slutskede
Nationellt kunskapsstöd
• En gemensam uppfattning om vårdens
innehåll
• Palliativ vård skall ingå i behandlingen
för alla kroniska sjukdomar
• Olika vårdgivare måste samarbeta
• Närstående har rätt att få stöd
• Rekommendationer
• Konsekvenser – rekommendationerna
kommer att få betydande organisatoriska
och ekonomiska konsekvenser för hälso-
Palliativa registret
Kvalitetsregister
Alla dödsfall utom de som föranleder
rättmedicinsk obduktion anmäls
Resultatet publiceras årligen i en årsrapport
Lätt att gå in och kolla sina egna resultat
(www.palliativ.se)
Prioriteringsbeslut
Palliativ vård tillhör högsta prioriteringsgrupp
Antal döda i Sverige på ett år
Ca 95.000
Av dem dör ca 50 % i särskilt eller ordinärt boende
Ca 40 % död på sjukhus
Ca 7 % okänt var
Av vad dör vi?
Vanligaste dödsorsak är hjärt- kärlsjukdomar (ca
50 %)
Sedan kommer cancersjukdomar ( ca 25 %)
Allmän – specialiserad palliativ vård
Allmän palliativ vård ges till patienter vars behov
kan tillgodoses av personal med grundläggande
kunskap och kompetens inom palliativ vård
(Socialstyrelsens termbank).
av personal som inte huvudsakligen arbetar med
palliativ vård.
Ofta ett långt sjukdomsförlopp som går över i en
kort sen fas.
Det vårdande teamet är det samma som skött
vården tidigare
Allmän palliativ vård
Handlar ofta om människor som förlorat sin
autonomi
Personal som ger allmän palliativ vård måste
kunna få kontakt med specialister i palliativ vård
Är den största delen av palliativ vård
Specialiserad palliativ vård
Ges till patienter med komplexa symtom eller vars
livssituation medför särskilda behov och som utförs
av ett multiprofessionellt team med särskild
kunskap och kompetens inom palliativ vård
(Socialstyrelsens termbank).
Handlar om sjukdomar med svåra symtom, t ex
cancer, ALS, KOL, hjärtsvikt mm
Kan också handla om svåra psykosociala problem
Specialiserad palliativ vård
Sköts av ett särskilt team med
direktkontakt till andra specialister
(algologer, onkologer, kirurger, dietist,
sjukgymnast)
Skall ge råd och utbildning till dem som
sköter den basala palliativa vården
Målet i tidig palliativ fas är att fördröja sjukdomen
och förlänga livet.
Målet i sen palliativ fas är att ge bästa möjliga
livskvalitet.
Övergången mellan tidig och sen palliativ fas
kallas brytpunkt eller brytprocess.
Den måste tydliggöras – för patient och
närstående samt för personal.
Den första brytpunkten – övergång från
frisk till sjuk
Många olika brytpunkter
Oftast inte en punkt utan en process
I botten ett medicinskt beslut, som kan vara svårt
att fatta
Före beslutet måste information inhämtas från
teamet
Bör förmedlas till patient och närstående av läkare
eller ss i brytpunktssamtalet
Beslutet skall tydligt dokumenteras liksom hur
information givits
Det
är viktigt för den sjuke, så att han/hon kan
påverka sin situation
Det är viktigt för de närstående så att de kan
förebreda sig på det som kommer att hända
Det är viktigt för oss som vårdare, eftersom vi
då har ett gemensamt mål: livskvalitet
Livets slutskede kan därmed bli en värdefull tid
och en tid av personlig utveckling.
Palliativ vård
WHO 2002
Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
som syftar till att förbättra livskvalitén för
patienter och familjer som drabbas av
problem som kan uppstå vid livshotande
sjukdom.
Palliativ vård
Palliativ vård förebygger och lindrar lidande
genom tidig upptäckt, analys och
behandling av smärta och andra fysiska,
psykosociala och existentiella problem
Definition
Lindrar smärta och andra plågsamma
symtom
Bekräftar livet och betraktar döendet som
en normal process
Syftar inte till att påskynda eller fördröja
döden
Integrerar psykologiska och existentiella
aspekter i patientens vård
Palliativ vård
erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att
hantera sin situation under patientens sjukdom och
efter dödsfallet
tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att
möta patienters och familjers behov samt
tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och
rödgivande samtal.
befrämjar livskvalitet och kan även påverka
sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.
Palliativ vård
är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet
tillsamman med terapier som syftar till att
förlänga livet, som cytostatika eller
strålbehandling. Palliativ vård omfattar
sådana undersökningar som är nödvändiga
för att bättre förstå och ta hans om
plågsamma symtom och komplikationer.
Kvalitetskriterier för vård i
livets slutskede
Patienten är informerad om sin situation
Närstående är informerade om
patientens situation
Patienten är smärtlindrad, VAS används
vid smärta
Patienten är lindrad från andra symtom
Det finns läkemedel i injektionsform att
ge vb för smärtgenombrott, oro,
illamående eller andningsbesvär
Patienten behöver inte dö ensam
Patienten ges möjlighet att dö på den
plats hon själv önskar
Närstående erbjuds samtal efter
dödsfallet
